• No results found

Kvalitetsrapport Grundskola åk F-6

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kvalitetsrapport Grundskola åk F-6"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kvalitetsrapport

Grundskola åk F-6

Läsåret 2013/2014

Åtorps skola

Utbildningens syfte

Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa.

Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.

Utbildningens syfte

Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Ansvarig rektor: Mikael Johansson

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Beskrivning av verksamheten

2. Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsrapport våren 2013 3. Året i verksamheten

4. Systematiskt kvalitetsarbete 5. Normer och värden

6. Kunskaper

7. Ansvar och inflytande 8. Skola och hem

9. Övergång och samverkan 10.Skolan och omvärlden 11. Bedömning och betyg 12.Rektors slutord

13.Förbättringsåtgärder för läsåret

(3)

1. Beskrivning av verksamheten

Åtorps skola är en F-6 skola med 59 elever. Skolan har en förskoleklass och tre åldersintegrerade klasser. Skolan ligger ca en mil söder om Degerfors.

Grundfakta skola

2012/2013 2013/2014

Totalt antal barn/elever på skolan 60 59

Antal barn i förskoleklass 11 6

Antal elever i årskurserna Åk 1 6 9

Åk 2 10 6

Åk 3 6 10

Åk 4 8 5

Åk 5 13 9

Åk 6 6 13

Andel personal med ped. högskoleutb. (%) 75 78 Andel lärare med formell behörighet i

de ämnen som de undervisar i

(%) 75 87,5

2. Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsrapport våren 2013

F-klass

Årets förskoleklass har varit en mycket bra grupp med lite konflikter. Vid uppföljningar med trivselfrågor och sociogram har barnen svarat mycket positivt och att alla leker med alla. De har känt sig trygga. Vi har arbetat kontinuerligt med värdegrundsfrågor.

Tack vare samarbetet med skolan har vi fått mer planeringstid. Dels gemensam tid för hela arbetslaget på fritidshemmet och mera tid för förskolläraren. Bra planeringstid krävs för att få en bra verksamhet, detta är extra viktigt om det är barn med speciella behov i gruppen.

Föräldrarna har blivit informerade om verksamheten via månadsbrev, föräldramöte och föräldrasamtal.

Överlämnande förskola – förskoleklass:

Vi har fått överlämnande av alla förskolebarn som ska börja till hösten.

(4)

Bussresor in till evenemang i Degerfors:

Vi har fått bussresa in till Degerfors och har kunnat vara med på många evenemang det här läsåret. Tack för det!

Åk 1-6

Vi saknar fortfarande redskap och styrning för att det ska bli en likvärdig bedömning.

Betygskonferenser har vi ej haft.

Vi har haft en backup till ansvarig pedagog i nationella prov för åk 6.

(5)

3. Året i verksamheten

Det dagliga arbetet i verksamheten under läsåret F-klass

Vi har arbetat mycket med språkstimulering enligt Bornholmsmetoden samt sagor och berättelser.

Vi har även arbetat med enklare matematik och gjort mycket experiment för att öka intresset för naturvetenskapliga ämnen.

Skapande verksamhet och lek har varit viktiga inslag i verksamheten. Det främjar den sociala utvecklingen och samarbetet. Utomhusleken förbättrar hälsan och motoriken. Enligt läroplanen är skapande verksamhet och lek väsentliga delar i det aktiva lärandet, särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper.

Pojkar och flickor har fått tillgång till samma material. De har lekt mycket tillsammans. Både med olika konstruktionsmaterial som till exempel Lego och magneter, och gemensamma lekar som

”mamma, pappa, barn”.

Åk 1-6

Höstterminen började med tidiga föräldramöten för att föräldrarna skulle bli informerade om vad som krävs av eleverna samt bli delaktiga i elevernas skolarbete. Alla föräldrar informerades om inloggning i edWise och med de äldre eleverna och deras föräldrar gicks betygssystemet igenom.

Under höstterminen hade vi ett projekt om likabehandling. Under vårterminen har F-6 haft en bildutställning i ett café. Studiebesök har gjorts på brandstationen och kyrkan.

Utvecklingsprojekt finansierade med statliga medel Elever i åk 4-6 har deltagit i Skapande skola.

4. Systematiskt kvalitetsarbete

Vi har fått en rektor vilket har bidragit till att styrningen av verksamheten blivit bättre. Vi har medverkat i pedagogiska forum inom kommunen.

Årets kvalitetsredovisning F-klass

Eleverna har fått svara på trivselfrågor och har blivit tillfrågade om vad de har tyckt om olika aktiviteter.

Vårdnadshavarna har fått information via månadsbrev, på föräldramöte och föräldrasamtal. På föräldramötet ställde vi en QPM- fråga om hur de skulle bli mer delaktiga men det kom inte in några förslag. De kände inte något behov av att vara med och påverka verksamheten.

Varje månad har vi lämnat in månadsrapporter till rektor.

Åk 1-6

Vi har kontinuerligt månadsvis gjort uppföljningar av vår arbetsplan.

Eleverna i åk 2 och 5 och deras vårdnadshavare har haft möjlighet att besvara enkäter om trivsel, delaktighet, måluppfyllelse och information.

(6)

Degerfors kommun strävar mot att all personal inom Degerforsmodellen har minst nivå 1 utbildning i Vägledande Samspel

Under vt-14 har 2 pedagoger medverkat i nivå 1-utbildningen i Vägledande Samspel. Ingen har gått nivå 2.

(7)

5. Normer och värden

Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling

Disciplinära åtgärder

2012/2013

Disciplinära åtgärder Omfattning

flickor pojkar Totalt

Utvisning ur undervisningslokal 0 0 0

Kvarsittning 0 0 0

Utredning 1 1 2

Skriftlig varning 0 0 0

Tillfällig omplacering 0 0 0

Tillfällig placering vid annan skolenhet 0 0 0

Omhändertagande av föremål 0 0 0

2013/2014

Disciplinära åtgärder Omfattning

flickor pojkar Totalt

Utvisning ur undervisningslokal 1 10 11

Kvarsittning 1 0 1

Utredning 1 2 3

Skriftlig varning 0 0 0

Tillfällig omplacering 0 0 0

Tillfällig placering vid annan skolenhet 0 0 0

Omhändertagande av föremål 0 0 0

Antalet disciplinära åtgärder har ökat jämfört med tidigare år. Utvisning ur undervisningslokal på grund av nytillkomna elever med social omognad. Utredningar gällande kränkningar har skett bland annat på grund av skrivelser på sociala medier och utåtagerande beteenden. Tillfälliga omplaceringar inom skolenheten har skett genom överenskommelser mellan pedagoger och föräldrar.

Åtgärder mot kränkande behandling

2012/2013 Antal åtgärder mot kränkande behandling Omfattning

flickor pojkar Totalt

År F-6 2 2 4

(8)

2013/2014 Antal åtgärder mot kränkande behandling Omfattning

flickor pojkar Totalt

År F-6 3 4 7

Samtal med föräldrar och elever har gett ett positivt resultat och ett öppnare samtalsklimat.

ENHETENS MÅL

Att alla elever ska känna trygghet och social gemenskap.

Att alla elever ska känna sig behandlade på ett likvärdigt sätt och att ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt under sina år på skolan.

UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS F-klass

Föräldrarna fick information om likabehandlingsplanen vid terminsstarten.

Även barnen har fått information om den och om vilka normer och regler som finns på skolan.

Barnen i årets förskoleklass har kommit bra överens och har varit mycket medvetna om hur man ska vara mot varandra. Vi arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågor för att alltid hålla det aktuellt.

Barnen har gett mycket positiva svar på trivselenkäter och alla föräldrar har bekräftat att barnen trivs.

Åk 1-6

En ny likabehandlingsplan har utarbetats där föräldrar och elever medverkat.

Vid analys av enkäten för åk 2 och 5 har det framkommit att:

- alla elever känner sig trygga och vet vem de ska prata med.

- lärarna i stort sett tar hänsyn till elevernas åsikter.

- eleverna känner att de i viss mån får vara med och bestämma om olika skoluppgifter.

- merparten av eleverna inser att vi pratar om mänskliga rättigheter.

- eleverna tycker att killar och tjejer får samma förutsättningar.

- eleverna anser att respekt visas mellan lärare och elever.

- eleverna tycker att trivsel- och ordningsreglerna följs och att lärarna ser till att så sker.

Det har också framkommit att vi bör prata mer om uttrycket jämställdhet mellan könen.

Under året har inte gemensamma raster förekommit i någon större utsträckning vilket gjort att eleverna inte umgåtts lika mycket över klassgränserna. På en skola med få elever begränsar det umgänget. Inför nästa läsår har vi planerat fler gemensamma raster.

Likabehandlingsteamet har varit aktivt och stöttat vid akuta ärenden.

Uppdraget från nämnden om ”fokus på en likvärdig utbildning för pojkar och flickor” uppnår vi enligt elevernas enkätsvar.

(9)

ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Fortsatt värdegrundsarbete.

Vi bör inte bara i praktiken utan även i teorin ta upp jämställdhetsfrågan.

Fler gemensamma raster kommer att schemaläggas.

(10)

6. Kunskap

Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utformade, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet.

Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.

Åk 3

Nationella ämnesprov åk 3

Måluppfyllelse 2012/2013 Nationellt prov

(%) flickor pojkar totalt

Svenska 67 33 50

Svenska som

andraspråk - - -

Matematik 100 67 83,4

Måluppfyllelse 2013/2014 Nationellt prov

(%) flickor pojkar totalt

Svenska 100 50 75

Svenska som

andraspråk - - -

Matematik 100 100 100

På grund av att det bara är två pojkar i klassen ser procentsatsen ut som den gör.

(11)

Måluppfyllelse åk 3

2012/2013 Måluppfyllelse

(%) flickor pojkar totalt

Svenska 67 33 50

Svenska som

andraspråk - - -

Matematik 100 67 83,4

2013/2014 Måluppfyllelse

(%) flickor pojkar totalt

Svenska 100 50 90

Svenska som

andraspråk - - -

Matematik 100 100 100

Det skiljer mycket i antal elever från år till år vilket gör det svårt att göra jämförelser i

procentsatser . På grund av att det bara är två pojkar i klassen i år och att en av pojkarna inte når målen så ser procentsatsen ut som den gör.

Bild – alla har nått målen Engelska – alla har nått målen

Idrott och hälsa – tre elever har inte nått målen på grund av att de inte kan simma.

Matematik – alla har nått målen Musik – alla har nått målen NO – alla har nått målen Slöjd – alla har nått målen SO – alla har nått målen

Svenska – en elev har inte nått målen på grund av läs- och skrivsvårigheter. Eleven har utvecklats men behöver mer stöd än vad vi har haft tid att ge. Logopedhjälp skulle bidra till en positiv utveckling.

Teknik – alla har nått målen

Jämför och kommentera nationella prov och måluppfyllelse:

Överensstämmelsen är god.

(12)

Åk 6

Nationella ämnesprov åk 6

Måluppfyllelse 2012/2013

Nationellt prov (%) flickor pojkar totalt

Svenska 100 75 87,5

Matematik 100 100 100

Engelska 100 75 87,5

Biologi 100 100 100

Historia 100 75 87,5

Måluppfyllelse 2013/2014

Nationellt prov (%) flickor pojkar totalt

Svenska 100 100 100

Matematik 100 100 100

Engelska 100 80 90

fysik 100 100 100

Religion 100 100 100

På grund av att det är få elever slår procentsatsen hårt. En liten förbättring från förra året har skett gällande svenska. En elev har fått stöd under hela sin skoltid och detta läsår genomgått utredning och fått anpassade hjälpmedel. Gruppen i år har varit jämnare i kunskapsnivå än förra året.

(13)

Åk 6

Måluppfyllelse åk 6 vårterminen 2012

2012/2013 Måluppfyllelse (%) flickor pojkar totalt

Bild 100 100 100

Engelska 100 75 87,5

Hem- och konsumentkunskap 100 100 100

Idrott och hälsa 100 100 100

Matematik 50 100 100

Modersmål

Musik 100 100 100

(Naturorienterande ämnen)*

Biologi 100 100 100

Fysik 100 100 100

Kemi 100 100 100

((Samhällsorienterande ämnen)*

Geografi 100 100 100

Historia 100 100 100

Religionskunskap 100 100 100 Samhällskunskap 100 100 100

Slöjd 100 100 100

Svenska 100 100 100

Svenska som andraspråk

Teknik 100 100 100

* Enligt Skolinspektionen ska ”skriftliga omdömen upprättas på ett sådant sätt att elevens kunskapsutveckling i alla ämnen eleven får undervisning i framgår”.

(14)

Måluppfyllelse åk 6 vårterminen 2014

2013/2014 Måluppfyllelse (%) flickor pojkar totalt

Bild 89 100 93

Engelska 89 80 86

Hem- och konsumentkunskap 89 100 93

Idrott och hälsa 89 100 93

Matematik 89 100 93

Modersmål

Musik 89 100 93

(Naturorienterande ämnen)*

Biologi 89 100 93

Fysik 89 100 93

Kemi 89 100 93

((Samhällsorienterande ämnen)*

Geografi 89 100 93

Historia 89 100 93

Religionskunskap 89 100 93

Samhällskunskap 89 100 93

Slöjd 89 100 93

Svenska 89 100 93

Svenska som andraspråk

Teknik 89 100 93

* Enligt Skolinspektionen ska ”skriftliga omdömen upprättas på ett sådant sätt att elevens kunskapsutveckling i alla ämnen eleven får undervisning i framgår”.

Det skiljer mycket i antal elever från år till år vilket gör det svårt att göra jämförelser i

procentsatser. En elev som tillkom under de sista månaderna har bidragit till att måluppfyllelsen sjunkit. En elev har dyslexi vilket påverkar måluppfyllelsen i engelska.

Alla ämnen är redogjorda, se ovan. Någon ytterligare analys behövs inte.

Jämför och kommentera nationella prov och måluppfyllelse

De som har gjort nationella prov har klarat proven bra förutom en elev i engelska vilket också syns i måluppfyllelsen. En elev har ej deltagit vid de nationella proven, den eleven har inte heller uppfyllt målen i något ämne.

(15)

Ogiltig frånvaro

Åtgärdsprogram

I år skrevs det fler åtgärdsprogram bland de yngre eleverna. Social stöttning är ett nytt stort behov bland de yngre eleverna. Detta påverkar måluppfyllelsen negativt, flera av dem kan ännu inte läsa. Bland de äldre eleverna innehåller åtgärdsprogrammen inlästa texter i olika ämnen. En elev har anpassad studiegång på grund av funktionshinder. De ”nya” målen slår hårt mot vissa elever som har svårigheter att analysera och resonera.

Särskild undervsiningsgrupp eller enskild undervisning

2012/2013 Ogiltig frånvaro flickor pojkar totalt

År 1-6 1 1 2

2013/2014 Ogiltig frånvaro flickor pojkar totalt

År 1-6 0 0 0

2012/2013 Åtgärdsprogram flickor pojkar totalt

År 1-6 3 5 8

2013/2014 Åtgärdsprogram flickor pojkar totalt

År 1-6 3 8 11

2012/2013 Särskildundervisningsgrupp

eller enskild undervisning flickor pojkar totalt

År 1-6 0 0 0

2013/2014 Särskildundervisningsgrupp

eller enskild undervisning flickor pojkar totalt

År 1-6 0 0 0

(16)

Anpassad studiegång

På grund av funktionshinder.

Handledning på modersmål 2012/2013

Anpassad

studiegång flickor pojkar totalt

År 1-6 0 1 1

2013/2014 Anpassad

studiegång flickor pojkar totalt

År 1-6 0 1 1

2012/2013 Handledning

på modersmål flickor pojkar totalt

År 1-6 0 0 0

2013/2014 Handledning

på modersmål flickor pojkar totalt

År 1-6 0 0 0

(17)

ENHETENS MÅL

Ge eleverna en god grund för deras fortsatta utveckling och utbildning.

Att eleverna ska känna trygghet och tilltro till sin egen förmåga att lära.

Att eleverna ska utveckla sitt språk, att våga prata och uttrycka sig i grupp.

För att öka intresset för naturvetenskapliga ämnen har vi gjort olika experiment.

Ge alla elever möjlighet att lägst nå målen i samtliga ämnen UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS F-klass

Barnen har varit intresserade och tyckt om att arbeta med olika uppgifter.

Att resultatet har blivit bättre beror dels på en bra barngrupp, dels på att det har funnits lite mer planeringstid.

Åk 1-6

Alla elever har inte nått målen men vi har gjort följande:

- Månadsvis uppföljning i arbetslagen (första onsdagen varje månad utom augusti och juni).

- Klasskonferens en gång per termin med uppföljning av samtliga ämnen.

- Handlingsplan ”Läs- och skriv”

- Taluppfattningstest i matematik.

- Nationella prov.

- Redovisning av måluppfyllelse i samtliga ämnen i samband med kvalitetsrapporten vid vårterminens slut.

- Analys i samband med upprättandet av kvalitetsrapport av kunskapsuppföljningen av samtliga ämnen samt resultat av nationella prov.

- Vi genomför utvecklingssamtal en gång per termin.

- Vi följer upp de arbetsplaner som är upprättade inom t.ex. läs och skriv, samt genomförda tester, t.ex. DLS.

- Vi diskuterar elevernas kunskapsutveckling i arbetslaget.

Jämförelse:

Över 80 % av eleverna vet vad som krävs för att de ska nå målen. 100 % anser att lärarna hjälper och förklarar så att de förstår vad som ska göras i skolarbetet. Alla elever vet att de lär sig viktiga saker i skolan men det är bara 65 % av eleverna som blir nyfikna och får lust att lära sig mer.

Dokumentation, administrativt arbete samt nytillkomna arbetsuppgifter har bidragit till att tiden till lektionsplanering har minskat. Dessutom tar arbete med sociala relationer mycket tid.

ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER

Bra planeringstid även i fortsättningen är nödvändigt för en bra F-klassverksamhet.

Elevers sociala situation påverkar måluppfyllelsen negativt. Vi anser att en nära kontakt med hemmen är nödvändig och större insatser från elevhälsan som exempelvis samtal med kurator om avvikande beteende.

(18)

Under läsåret som gått har vi varit flexibla och omfördelat resurser efter behov. Detta är något som vi avser att fortsätta med. Mer enskild undervisning behövs för vissa elever för att nå kunskapsmålen.

En förbättringsåtgärd skulle vara om lärarnas administrativa arbete skulle minskas till förmån för exempelvis lektionsplanering.

(19)

7. Ansvar och inflytande

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.

ENHETENS MÅL

Att alla barn ska ha möjlighet att påverka och känna delaktighet.

Ge eleverna god information om kunskapsutveckling och social utveckling.

Öka elevernas möjlighet till inflytande över utbildningens utformning utifrån stigande ålder.

Pedagogiska planeringar ska upprättas i samtliga ämnen.

Tillämpa Skolverkets Allmänna råd ”Planering av undervisningen” samt

”Kunskapsbedömning i skolan”.

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING OCH ANALYS F-klass

Eleverna har kommit med egna förslag och har haft stora möjligheter att välja sysselsättningar.

Åk 1-6

Utvecklingssamtal har genomförts minst en gång/termin.

Skriftliga omdömen i edWise.

Elevens IUP har upprättats och utvärderats i samband med utvecklingssamtalet.

Klassråd, elevråd och matråd har skett kontinuerligt.

Elevdelaktighet vid planeringar och redovisningar har ökat mer och mer med stigande ålder och mognad.

De skriftliga omdömena har lagts ut på edWise men har lästs i mycket begränsad utsträckning av vårdnadshavare.

Pedagogiska planeringar har inte skrivits i den givna mallen och ej heller lagts ut på edWise.

Enligt elevenkäterna tycker eleverna att lärarna tar hänsyn till deras åsikter. Drygt hälften anser att de får vara med och bestämma hur de ska arbeta med olika skoluppgifter. 85 % av eleverna tycker att de får veta hur det går för dem i skolarbetet, 15 % vet inte.

ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER

Vårdnadshavare behöver bli mer delaktiga genom att de loggar in i edWise. Information och hjälp med inloggning bör ligga på någon annan än lärarna.

(20)

8. Skola och hem

Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa bästa möjliga förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande

Klagomål

Inga inkomna klagomål.

ENHETENS MÅL F-klass

Ge vårdnadshavaren god information om elevens kunskaps- och sociala utveckling en gång per termin, samt även fortlöpande information vid behov.

Information om verksamheten vid inskolning, föräldramöten och via månadsbrev.

Åk 1-6

Skapa förutsättningar för alla föräldrar att känna delaktighet och möjlighet att påverka sina barns utbildning

Ge föräldrarna god information om kunskapsutveckling och social utveckling UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING OCH ANALYS

F-klass

Vi har genomfört det vi planerade.

Månadsbrevet har gjort att föräldrarna har fått information och en inblick i verksamheten.

Åk 1-6

Föräldramöten, två gånger per läsår Föräldraråd.

Vid behov tas kontakt med vårdnadshavare snabbt. Klassmobiler finns.

Veckobrev för de yngre eleverna.

Informationsbrev för de äldre eleverna.

Utvecklingssamtal har genomförts minst en gång/termin.

Skriftliga omdömen i edWise.

Vid arbete med pedagogisk kartläggning och åtgärdsprogram har det varit en kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare.

2012/2013 Antal klagomål vt ht totalt

År F-6 0 0 0

2013/2014 Antal klagomål vt ht totalt

År F-6 0 0 0

(21)

Informationsbrevet till de äldre eleverna blir väldigt sällan läst.

Vilken betydelse har eventuellt Pinocchiosamarbetet haft för barnets lärande och utveckling

Ingen elev har deltagit i Pinocchiosamarbetet.

ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER

Information från föräldrarådet bör förmedlas till alla vårdnadshavare.

Skulle föräldrarådet kunna ingå i föräldraföreningen?

Kallelsen till föräldrarådet kan ske via mail eller post (ej genom lärarna).

Pinocchiogruppen behöver marknadsföra sig bättre.

(22)

9. Övergång och samverkan

Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett företroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningarna som eleverna fortsätter till samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive varsamhet.

ENHETENS MÅL

Att få en bra övergång mellan förskola, förskoleklass och skola.

Överlämnandeplaner förskola – F, F – åk1, åk 2 – åk 3, åk 4 – åk 5 samt åk 6 – åk 7.

Övergången från F-klassen till skolan kommer att för vissa elever innebära att personalen från F-klassen och fritidshem blir mer delaktiga i skolans arbete.

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING OCH ANALYS

Vi har hittills träffat barnen i förskolan vid ett flertal tillfällen för att de ska känna sig tryggare.

Inskolningen kommer att fortsätta även under sommaren då vi skolar in barnen till fritidshemmet i samma lokaler och med personal som har gruppen till hösten.

Samarbete mellan skolan och F-klass har pågått under hela läsåret. Förskoleklassen har haft NO- ämnen och idrott tillsammans (sammanlagt 140 min/vecka) med åk 1-2 och ätit lunch

tillsammans med dem.

Barnen i förskoleklassen har lärt känna lärarna och fritidspersonalen har haft möjlighet till gemensam planering på dagtid. Det kan vi annars bara ha på kvällstid eftersom vi har barn på fritids från kl. 6.00 till kl. 18.00.

Personal från fritidshemmet har varit med på idrottslektionerna i F-1-2. Det har varit till fördel för alla barn att det har funnits en vuxen till som kunnat hjälpa dem och förskolläraren har fått planeringstid under tiden.

Fritidspersonalen har haft möjlighet att ta raster då F-klassen har ätit lunch tillsammans med åk 1- 2.

Fritidspersonalen har fungerat som rastvärd efter lunch.

Lärarna har inte behövt stressa för att gå ut och vara rastvärd efter lunchen.

Fritidspersonal har varit inne i skolan som resurs.

Överlämnande av förskoleklass till åk 1 har gjorts tillsammans med ansvarig personal i förskoleklassen, lärare i åk 1, specialpedagog och rektor.

(23)

Det samarbete som har skett mellan F-klassen och de yngre eleverna har fungerat väl.

Beträffande övergången från F-klassen till skolan har det inte förekommit.

Överlämnandeplanerna har fungerat väl.

En fritidspersonal har vid vissa lektioner deltagit i skolarbetet i åk 3-4. På grund av fritidshemmets varierande arbetstider har det ej kunnat schemaläggas.

ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER

Samarbetet mellan F-klass och skola har sett mycket olika ut år från år beroende på hur grupperna har sett ut, hur många barn det är och vilka behov som finns.

Gemensam planeringstid mellan fritidspersonalen och lärarna.

Ett schema där fritidspersonalen bättre kan användas.

(24)

10. Skolan och omvärlden

Eleverna ska få utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.

ENHETENS MÅL

Ge eleverna nya upplevelser och erfarenheter.

Implementera planen för Studie- och yrkesorientering.

Planer finns på att bjuda in föräldrar att informera om yrken.

Samarbete med lokal skolkyrka.

Besök i lokal affär för undersökning.

Besök hos lokala entreprenörer.

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING OCH ANALYS F-klass

Vi har haft möjlighet att delta i flera olika evenemang i Degerfors.

Vi har även haft besök av en del personer som kommit hit och delgett oss kunskaper, till exempel personal från Folktandvården, Hörselvården, en författare och en läkare.

Vi har varit inbjudna till olika kyrkor i samband med FN-dagen, advent och påsk.

Vi har utforskat närområdet.

Barnen har varit intresserade och har tyckt att allt var bra.

Åk 1-6

Två föräldrar har informerat om sina yrken.

De yngre eleverna har varit på studiebesök hos brandkåren och i kyrkan.

Vi har deltagit i skolkyrkans aktiviteter vid jul och påsk.

Prisundersökning har gjorts i affären

En konstutställning på Café Kaffebönan där samtliga elever har bidragit med alster.

Årskurs 4 har praktiserat i skolköket.

ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER

Vi hoppas att pengarna ska räcka till bussresorna till Degerfors även i fortsättningen.

Vi önskar att fler föräldrar vill informera om sina yrken.

(25)

11. Bedömning och betyg

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som vinns för respektive ämne. Som stöd för betygsättningen finns ämnes specifika kunskapskrav för olika betyg

ENHETENS MÅL

Alla elever ska ges skriftliga omdömen i de ämnen de undervisas i.

Bedömningarna ska vara likvärdiga på skolan och inom kommunen.

Åk 1-3 ges samlade omdömen i SO och NO.

Åk 4-6 ska omdömen ges i samtliga ämnen de undervisas i inom SO och NO.

Underlag för betyg/skriftliga omdömen skrivs in i edWise.

Konferenstid ska användas till diskussioner kring likvärdighet (värdeord) och bedömning.

Samrättning av nationella prov med Svartå skola.

En backup till ansvarig pedagog i nationella prov i årskurs 6 ska utses.

Våra skriftliga omdömen skall ha en tydlig koppling till våra planeringar och kunskapskraven i Lgr11.

UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS

En backup till ansvarig pedagog i nationella prov i årskurs 6 har utsetts.

Vi har diskuterat och försökt bedöma vissa avkodade delar av nationella proven tillsammans. Hur mycket vi än diskuterar värdeorden så kan vi inte uppnå likvärdighet i bedömningar.

ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER

En kommungemensam pedagogisk planering där de olika ämnena är uppdelade årskursvis så att det blir mer likvärdig undervisning och bedömning. Detta skulle underlätta det administrativa arbetet för pedagogerna. Denna kunskap finns inom kommunen, låt dem dela med sig och utveckla detta arbete.

De månadsrapporter som vi varje månad har skrivit har inte hjälpt oss nämnvärt i arbetet med kvalitetsrapporten.

(26)

12. Rektors slutord

Vi kan blicka tillbaka på ett intensivt läsår där fokus från min sida har varit att bygga upp en struktur för verksamheten med fungerande rutiner. Här följer några exempel på detta:

 Vi har infört ett föräldraråd på skolan och på så vis fått ytterligare ett forum att förbättra samarbetet mellan skola-hem.

 Vi har stärkt upp rutinerna kring åtgärdsprogram, pedagogiska kartläggningar och studieplaner vid ledigheter.

 Pedagogerna skriver månatliga rapporter utifrån upprättad arbetsplan.

 Vi har en lagledare som tydligt styr konferenserna och fungerar som min förlängda arm in i verksamheten.

 Vi har stärkt upp arbetet kring kränkande behandling genom att förbättra vår

likabehandlingsplan och rutinerna kring upprättandet av anmälningar gällande kränkande behandling.

 Samarbetet med fritids har stärkts då en personal från fritids har fungerat som resurs i klass. Fritids har även fungerat som rastvärdar på lunchrasterna.

Vi har ändå vissa områden kvar att implementera för att säkerställa en likvärdig utbildning i kommunen. Arbetet med att upprätta pedagogiska planeringar utifrån den

kommungemensamma mallen och att kontinuerligt uppdatera omdömena i edWise har helt eller till viss del inte gjorts. Det är av största vikt att detta arbete startar upp omgående i höst.

Ska vi få in alla vårdnadshavare i edWise så behöver vi göra det tillräckligt intressant och enda sättet för det är att använda systemet aktivt som det hjälpmedel det är avsett att vara.

Vi behöver även skärpa upp rutinerna kring elevhälsans arbete gentemot pedagogerna.

Elevhälsan behöver få tidiga indikationer på om någon halkar efter i kunskapsinhämtningen så att de tidigt kan bidra till att rätt insatser sätts in. Det är viktigt att vi lägger stor vikt vid elevernas läsförståelse i de yngre skolåren och tidigt kartlägger eleverna så att vi kan bemöta eleverna på deras nivå. Målet är att alla elever ska kunna läsa, och förstå vad de läser, när de börjar åk 3. Att kunna läsa och förstå vad man läser är a och o för att på sikt nå en god måluppfyllelse i samtliga skolämnen.

För mig är dock det viktigaste att eleverna trivs i skolan och känner trygghet och studiero.

Detta är ett pågående arbete som man aldrig blir klar med. Det är ändå glädjande att se i elevenkäterna att så många trivs. Jag är av den bestämda uppfattningen att om eleverna trivs i skolan så har de en betydligt större möjlighet att ta till sig kunskapen utifrån den förmåga de besitter.

(27)

13. Förbättringsåtgärder för läsåret 2013/2014

Personalens förbättringsåtgärder

 Vi bör inte bara i praktiken utan även i teorin ta upp jämställdhetsfrågan.

 Fler gemensamma raster kommer att schemaläggas.

 Elevers sociala situation påverkar måluppfyllelsen negativt. Vi anser att en nära kontakt med hemmen är nödvändig och större insatser från elevhälsan som exempelvis samtal med kurator om avvikande beteende.

 Pinocchiogruppen bör synliggöra sin verksamhet.

 Under läsåret som gått har vi varit flexibla och omfördelat resurser efter behov. Detta är något som vi avser att fortsätta med. Mer enskild undervisning behövs för vissa elever för att nå kunskapsmålen.

 En förbättringsåtgärd skulle vara om lärarnas administrativa arbete skulle minskas till förmån för exempelvis lektionsplanering.

 Vårdnadshavare behöver bli mer delaktiga genom att de loggar in på edWise. Information och hjälp med inloggning bör ligga på någon annan än lärarna.

 Information från föräldrarådet bör förmedlas till alla vårdnadshavare. Skulle föräldrarådet kunna ingå i föräldraföreningen?

 Kallelsen till föräldrarådet kan ske via mail eller post (ej genom lärarna).

 Likvärdigt samarbete mellan F-klass och skola år från år.

 Gemensam planeringstid mellan fritidspersonalen och lärarna.

 Ett schema där fritidspersonalen bättre kan användas.

 Vi önskar att fler föräldrar vill informera om sina yrken.

 En kommungemensam pedagogisk planering där de olika ämnena är uppdelade årskursvis så att det blir mer likvärdig undervisning och bedömning. Detta skulle underlätta det administrativa arbetet för pedagogerna. Denna kunskap finns inom kommunen, låt dem dela med sig och utveckla detta arbete.

 De månadsrapporter som vi varje månad har skrivit har inte hjälpt oss nämnvärt i arbetet med kvalitetsrapporten.

Rektors förbättringsåtgärder

 Alla berörda pedagoger deltar i samrättningstillfällena av nationella proven.

 Gemensamma raster för eleverna återinförs på schemat.

 Möjligheten att bedriva simundervisning redan i F-klass utreds.

(28)

 Pedagogiska planeringar ska upprättas i samtliga ämnen.

 Omdömena ska kontinuerligt uppdateras i edWise.

 Information från föräldrarådet ska delges alla vårdnadshavare på edWise.

 Månadsrapporterna bör utvecklas så att de blir ett användbart redskap i kvalitetssäkringen av verksamheten.

 Den nya förbättrade internetuppkopplingen ska aktivt användas som ytterligare ett redskap för att möta alla elever på deras nivå oavsett om det finns inlärningsproblematik eller ej.

 Hitta metoder för att bemöta alla elever i klassrummet så att vi inte tvingas avvisa elever på grund av beteendet.

 Höja svarsfrekvensen på föräldraenkäterna genom att erbjuda dem att svara under utvecklingssamtalen.

 Fortbildning i att analysera verksamheten utifrån upprättad arbetsplan.

 Omorganisation inom förskoleklassverksamheten för att höja dess status och kvalité.

(29)

References

Related documents

För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med

För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett företroendefullt samarbete med för- skolan samt med

För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett företroendefullt samarbete med förskolan samt med

För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med försko- lan samt med

För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett företroendefullt samarbete med förskolan

För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett företroendefullt samarbete med förskolan samt med

För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett företroendefullt samarbete med förskolan

För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett företroendefullt samarbete med förskolan