Programnämnden för omvårdnad, radiografi samt reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa Sjuksköterskeprogrammet 180hp
Kurs SJSD23, Vetenskapsteori och metod, 7,5 hp
SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp Prov/moment Vetenskapliga begrepp och metoder, 4,5 hp, individuell skriftlig
salstentamen
Tid 2019-04-05 kl. 09.00-13.00 Examinator Stinne Glasdam
Lärare Magnus Sandberg
Anvisningar Inga hjälpmedel är tillåtna.
När ett visst specificerat antal efterfrågas räknas detta antal först angivna svar. Ev. fler angivna svar beaktas inte.
Skriv tydligt och lättläst.
Begrepp kan skrivas på svenska eller engelska.
Students kodnummer
Max poäng
Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vetenskapliga begrepp
49 18 18 13 Dina poäng
Gräns för godkänt
För betyget godkänd krävs 70 % rätta svar
34
Kvantitativ forskning
Läs följande abstrakt och besvara frågorna:
Kıssal, Kartal, Çetin, 2017. The Determination of Knowledge, Applications and Health Beliefs of Third- and Fourth-Grade Nursing Students Regarding Breast Self-Exam. J Breast Health. 1;13(1):10-15. doi: 10.5152/tjbh.2016.3207.
Abstract OBJECTIVE:
Breast Self-Exam (BSE) is a screening method for the early diagnosis of breast cancer in young women. However, the knowledge and applications of the students related to Breast Self-Exam (BSE) are insufficient. This study aims to investigate the knowledge, application and health beliefs of the students related to BSE.
MATERIALS AND METHODS:
This descriptive study's sample consisted of 127 third and fourth grade students in the Nursing Department. Socio-demographic Form, Breast Cancer Knowledge Form, Health Belief Model Scale and BSE Checklist were used in order to collect the data. The data were analyzed by using descriptive statistics, chi-squared test, t-test and Mann-Whitney U test.
RESULTS:
Although most of the students have knowledge about BSE, the frequency of BSE and CBE were found to be low. The fourth grade students were more confident that they applied BSE correctly and their perceived self-efficacy was higher, but their perceived susceptibility and perceived obstacles were lower (p<.05). The students' knowledge level about BSE was moderate and their BSE proficiency was low. It was found out that there was a statistical difference between BSE knowledge level and perceived susceptibility, health motivation, perceived obstacles and perceived self-efficacy. Also, a statistical difference was found between students' being sure that they applied BSE correctly and perceived obstacles and perceived self-efficacy (p<.05).
CONCLUSION:
These findings lead to the idea that special training programs should be held instead of standard trainings, in order to improve the knowledge, skills, applications and health beliefs of the students regarding BSE. The curriculums should be revised in terms of breast cancer education.
1. Designen i studien av Kıssal, Kartal och Çetin (2017) beskrivs som en ”deskriptiv studie”
som ibland används synonymt med ”observation studie”.
a. Baserat på informationen i abstraktet, ange vilken design som studien har (1 p):
☐ Randomiserad kontrollerad design
☐ Kvasiexperimentell design
☐ Kohort design
☐ Fall-kontroll design
☐ Tvärsnittsdesign
b. Förklara och ge exempel från abstraktet som indikerar denna design (det räcker inte med att ange att det står att det är en deskriptiv studie) (1 p).
2. Förklara kort på vilket avgörande sätt som följande designer skiljer sig åt. Du ska i din förklaring ange vad som gäller för de båda designerna.
a. Hur skiljer en randomiserad kontrollerad design sig från en kvasiexperimentell design? (1 p).
b. Hur skiljer en kohort design sig från en fall-kontroll design? (1 p).
3. I abstraktet av Kıssal, Kartal och Çetin (2017) framgår att man gjort analyser med hjälp av
”chi-squared test” (Chi2-test), ”t-test” (Student’s t-test) och ”Mann-Whitney U test”
(Wilcoxons rangsummetest). Datas skalenivå avgör, vad man använder för test och vilken deskriptiv statistik man använder.
a. Para ihop det statistiska test (för jämförelse mellan två oberoende grupper), som i regel ska användas, med rätt data-/skalnivå. Alla fyra data-/skalnivåerna ska paras ihop med något de tre statistiska testerna (dvs. ett test kan passa ihop med mer än en data-/skalnivå). (1 p)
Nr Typ av test Nr Data-/skalnivå
1 Chi2-test Intervallskalenivå (symmetriskt fördelad) 2 Student’s t-test Nominaskalelnivå
3 Mann-Whitney U test
Kvotskalenivå (symmetriskt fördelad) Ordinalskalenivå
b. Para även ihop rätt centralmått, som i regel ska användas, med rätt data/skalnivå.
Alla fyra data-/skalnivåerna ska paras ihop med något de tre centralmåtten (dvs. ett test kan passa ihop med mer än en data-/skalnivå). (1 p)
Nr Centralmått Nr Data-/skalnivå
1 Median Intervallskalenivå (symmetriskt fördelad)
2 Medelvärde Nominaskalelnivå
3 Typvärde Kvotskalenivå (symmetriskt fördelad) Ordinalskalenivå
4. I abstraktet av Kıssal, Kartal och Çetin (2017) framgår att forskarna använts sig av Health Belief Model Scale (HBMS). Detta mätinstrument består av 57 frågor där man skattar uppfattningar om preventiv hälsa. Alla frågorna i instrumentet är femgradiga (1-5), där 1 motsvarar att man inte håller med alls (”Strongly disagree”) till håller med i stor
utsträckning (”Strongly agree”).
a. Baserat på detta, ange vilken skal/-datanivå denna variabel är på (1 p)?
☐ Intervallskalenivå
☐ Kvotskalenivå
☐ Ordinalskalenivå
☐ Nominaskalelnivå
b. Motivera ditt svar varför du anser att variabeln är på denna nivå (1 p).
5. Nämn en likhet och en skillnad mellan datanivåerna nominalskalenivå och ordinalskalenivå (1 p).
Likhet:
Skillnad:
6. I abstraktet av Kıssal, Kartal och Çetin (2017) framgår inte hur urvalet av deltagare gått till. Det är troligt att forskarna använt ett bekvämlighetsurval (convenient sampling).
a. Förklara urvalsmetoden bekvämlighetsurval (convenient sampling) (1 p).
b. En annan urvalsmetod är Obundet Slumpmässigt Urval (OSU). Förklara denna urvalsmetod (1 p).
7. I abstraktet av Kıssal, Kartal och Çetin (2017) framgår inte hur många som tillfrågades om att delta i studien. I själva artklen framgår det att det är totalt 297 kvinnliga studenter på skolan, och att av dessa så var det bara 150 stycken som var 20 år eller äldre vilket var ett krav för att få delta i studien.
a. Förklara vilken typ av bortfall de 23 studenter som inte kom att ingå i studien klassificeras som (1 p).
b. De 147 som inte uppfyllde inklusionskriterierna räknas normalt sett inte som bortfall, men brukar ändå redovisas. Förklara med hjälp av begreppet ”population”
och ”inklusionskriterie” varför de inte klassificeras som ett bortfall (1 p).
8. Kıssal, Kartal och Çetin (2017) har inte genomfört någon powerberäkning, vilket troligen beror på studiens design.
a. Vid vilken typ av design är det numera i regel ett krav på powerberäkning (0,5 p)?
b. Om forskaren inte gör en powerberäkning ökar risken för typ II-fel (beta-fel).
Förklara vad typ II-fel innebär (0,5 p).
c. Forskare gör powerberäkningar för att få veta hur många deltagare de behöver för att en viss kliniskt relevant skillnad ska bli statistiskt signifikant. Vad händer med skillnad som blir statistiskt signifikant i relation till den kliniskt relevanta
skillnaden om forskarna inkluderar många fler deltagare än vad powerberäkningen visat (1 p)?
9. Vid signifikanstester sätter man upp hypoteser (en nollhypotes och en mothypotes) som man testar. Följande resultat går att utläsa från abstraktet av Kıssal, Kartal och Çetin (2017) (där p-värdesgränsen, dvs. alpha, antas vara 5%):
”It was found out that there was a statistical difference between BSE knowledge level and perceived susceptibility, health motivation, perceived obstacles and perceived self-
efficacy.”
Ange om följande påståenden baserade på denna mening är rätt eller fel (0,5 p per fråga):
a. Nollhypotesen för jämförelsen mellan kunskapsnivå i BSE och upplevd självförmåga (self-efficacy) är att det inte finns någon skillnad mellan kunskapsnivå i BSE och självförmåga (self-efficacy) i populationen.
Rätt Fel
b. Att det finns en statistiskt (signifikant) skillnad innebär att p-värdet är >0.05.
Rätt Fel
c. Tolkningen för ett p-värd som är <0.05 är att sannolikheten att skillnaden som ses beror på slumpen är mindre än 5 %.
Rätt Fel
d. Att det finns en statistisk signifikant skillnad mellan kunskapsnivå i BSE och upplevd självförmåga (self-efficacy) innebär att det är stor sannolikhet att skillnaderna som ses i urvalet är ett resultat av slumpen.
Rätt Fel
e. Att det finns en statistisk signifikant skillnad mellan kunskapsnivå i BSE och upplevd självförmåga (self-efficacy) gör att vi väljer att förkasta nollhypotesen och istället tro på mothypotesen.
Rätt Fel
f. Att det finns en statistisk signifikant skillnad mellan kunskapsnivå i BSE och upplevd självförmåga (self-efficacy) visar att det är sannolikt att det finns en skillnad mellan grupperna även i populationen.
Rätt Fel
Kvalitativ forskning
Läs följande utdrag från ett Abstrakt och besvara frågorna:
Shaterjalali, Changiz, & Yamani. 2018. Optimal clinical setting, tutors, and learning
opportunities in medical education: A content analysis. J Educ Health Promot. 29;7:130. doi:
10.4103/jehp.jehp_56_18.
Abstract
INTRODUCTION:
As an integral and the most important part of medical education, clinical education provides the opportunity to prepare medical students as professionals. This study explores the
standpoints of informants concerning the optimal conditions for clinical education and its components, including learning opportunities, clinical settings, and clinical tutors, with the aim to improve clinical teaching and standards.
METHODS:
The study design is built on qualitative content analysis with the directed approach. The participants were selected using purposive sampling with maximum variation, and the data were collected through online focus group discussion (FGD) and semi-structured individual interviews conducted either face-to-face or on the telephone.
RESULTS:
Twenty vice-chancelleries* of education and medical education planners from across the country participated in this study. Concepts resulted in four main categories: educational settings, tutors, creating learning opportunities, and learning situations. The concepts were sorted into 15 subcategories, also 21 subclass 1 and 14 subclass 2. The most extensive subcategories comprised variety of educational settings, teaching team conditions, and learning strategies.
CONCLUSION:
Optimal conditions for clinical education are associated with the use of educational settings close to the real workplace of general practitioners such as general inpatient settings, outpatient settings, and emergency department. Moreover, optimal conditions require the provision of learning opportunities by organized team of tutors and team member
empowerment along with policy-making and planning on the national scale by the Ministry of Health in consideration of local conditions.
KEYWORDS:
Clinical education; clinical opportunities; clinical setting; clinical tutor; learning situations
* vice-chancelleries = rektorer
10. Shaterjalali, Changiz och Yamani (2018) är ett exempel på en kvalitativ forskningsstudie.
Nedan finns två exempel som visar att studien har en kvalitativ design.
a. Forskarna genomförde semistrukturerade intervjuer. Ett kännetecken för en semistrukturerad intervju är att man ställer öppna frågor. Nämn ytterligare två kännetecken för en semistrukturerad intervju (1 p).
b. Studien har fyra kategorier. I abstraktet står det inte uttryckligen huruvida dessa är manifesta eller latenta. Förklara vad både manifest och latent analys innebär i en kvalitativ innehållsanalys (2 p).
11. Shaterjalali, Changiz och Yamani (2018) har använt ändamålsenligt urval (kallas ibland även strategiskt eller riktat urval).
a. Vad innebär denna urvalsmetod (1 p)?
b. Shaterjalali, Changiz och Yamani (2018) skriver även att de vill ha maximal variation. Vad är det som forskarna vill ha maximal variation i ? (1 p)
c. Ett annat sätt att välja ut deltagare är genom ett så kallat snöbollsurval (snowball sampling). Snöbollsurval innebär att forskarna får nya deltagare genom referenser från andra deltagare. Förklara när och varför denna urvalstyp kan vara fördelaktig att använda (1 p).
12. Shaterjalali, Changiz och Yamani (2018) har genomförts med induktiv innehållsanalys.
Förklara med hjälp av texten i abstraktet vad en induktiv analys (induktion) innebär (1 p).
13. I abstraktet av Shaterjalali, Changiz och Yamani (2018) framgår det att forskarna har gjort fokusgruppsintervjuer (online) och individuella intervjuer.
a. Beskriv en fördel och en nackdel med fokusgrupper jämfört med individuella intervjuer som datainsamlingsmetod (2p).
b. Ange två svårigheter som kan uppstå vid datainsamlingen när man genomför nätbaserad fokusgruppsintervju (dvs. online) (2 p).
14. I kvalitativa studier står det ibland att ”intervjuerna transkriberades”. Nämn ett av de problem som kan uppstå vid transkription av intervjuer (1 p).
15. Kvalitativ innehållsanalys är ett relativt strukturerat arbetssätt med syfte att identifiera mönster, likheter eller skillnader i empiriskt material. Förklara kortfattat vad följande steg innebär i en kvalitativ innehållsanalys (4 p).
a. Att selektera meningsbärande enhet.
b. Att skapa kondenserade meningsbärande enheter
c. Att skapa koder
d. Att skapa kategorier
16. Det finns olika sätt att beskriva vetenskaplig kvalitet. I kvalitativa studier används ibland begreppet trovärdighet. Trovärdighet (trustworthiness) kan delas in i fyra dimensioner:
tillförlitlighet (credibility), överförbarhet (transferability), verifierbarhet (confirmability) och giltighet/pålitlighet (dependability).
a. Tillförlitlighet (credibility) handlar om hur tillförlitligt är resultaten (sanningshalten) och hur bra beskriver de textens budskap, dvs. i vilken utsträckning resultatet är representerat i datamaterialet och tolkningarna är grundade i insamlad data. Ge exempel på hur tillförlitligheten (credibility) kan stärkas i en kvalitativ studie (1 p).
b. Överförbarhet (transferability) handlar om i vilken utsträckning studiens resultat kan vara giltigt i andra sammanhang än de som finns representerade i studien. I kvalitativa studier är det upp till läsaren att avgöra överförbarheten. Ge exempel på hur överförbarheten kan stärkas i en kvalitativ studie (1 p).
Vetenskapliga begrepp
17. Vilket påstående är utmärkande för Kvantitativ forskning respektive Kvalitativ forskning? Skriv rätt forskningstradition vid respektive påstående. (3 p)
Påstående Forskningstradition
Urvalet av deltagarna ska vara representativt för populationen.
Kunskap fås genom att samla in objektiv data om verkligheten.
Kunskap är subjektiv och kontextberoende.
Information från deltagare beskrivs i egna uttryck.
Företeelser som studeras är något som kan manipuleras och mätas.
Kunskap innebär en djupare förståelse.
18. Vad betyder de olika begreppen? Skriv rätt begrepp (bokstav A-F) vid dess rätta
förklaring. Observera att det finns fler förklaringar än begrepp, varje begrepp har endast en förklaring och det ska finnas två förklaringar kvar utan bokstav angivet. (6 p)
Begrepp Förklaring
A Epistemologi Den nivå där fortsatt datainsamling inte längre tillför ny information.
B Intern validitet I vilken grad den oberoende variabeln faktiskt är orsaken till förändringen av den beroende variabeln (och inte något annat).
C Fenomen Antaganden om hur varandet och världen är
beskaffad.
D Extern validitet Något som visar sig för en person när denne upplever något eller tänker på något oavsett om den finns i verkligheten eller inte.
E Mättnad Systematiskt fel. Fel som görs i
urvalsförfarande, datainsamling eller analys av data.
F Bias Ett mått på en studies generaliserbarhet,
dvs. om resultatet kan överföras till mål- populationen och/eller andra populationer.
Förmågan hos en design eller test att
upptäcka en sann skillnad hos populationen, om en sådan existerar.
Läran om kunskap.
19. Ange/markera fyra kännetecken för en kvantitativ forskning som är positivistisk inspirerad (2 p).
a) Människan betraktas som både subjekt och objekt
b) Människan betraktas som subjekt
c) Studiedesignen är fastställd innan forskning börjar d) Forskningen styrs av deduktiva processer
e) Studien bygger på observerbara/mätbara fakta, matematik och logik f) Studien bygger på tolkning av verkligheten
g) Forskningsfrågor och metod är i en dialektisk process under forskningen h) Forskningen interagerar med den som forskar
i) Forskningen styrs av induktiva processer j) Människan betraktas som objekt
20. Ange/markera fyra kännetecken för en kvalitativ forskning som är hermeneutiskt inspirerad (2 p).
a) Människan betraktas som objekt
b) Studien bygger på observerbara/ mätbara fakta, matematik och logik c) Studien bygger på tolkning av verkligheten
d) Människan betraktas som subjekt
e) Studiedesign och syfte kan anpassas under forskningen f) Statistiska analyser används ofta till att understötta resultat g) Studiedesign är fastställt innan forskning börjar
h) Människan betraktas som både subjekt och objekt i) Forskningen styrs uteslutande av deduktiva processer
