Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

(1)

Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämndens handlingar

2012-02-27

(2)

Programförkortningar

Förkortning Förklaring

BF Barn- och fritidsprogrammet

BP Byggprogrammet

EC Elprogrammet

EN Energiprogrammet

ES Estiska programmet

FP Fordonsprogrammet

HP Handels- och administrationsprogrammet HR Hotell- och restaurangprogrammet IB International Baccalaureate

IP Industriprogrammet

MP Medieprogrammet

NV-KG Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt NV-SN Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp

OP Omvårdnadsprogrammet

SP-KG Samhällsvetenskapsprogrammet, Kattegatt SP-SN Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp SP-SR Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture

TE Teknikprogrammet

BF Barn- och fritidsprogarmmet BF lär Barn- och fritidsprogarmmet, lärling BA Bygg- och anläggningsprogrammet BA lär Bygg- och anläggningsprogrammet, lärling EE El- och energiprogrammet

EK Ekonomiprogrammet

ES Estiska programmet

FT Fordons- och transportprogrammet HA Handels- och administrationsprogrammet HA lär Handels- och administrationsprogrammet, lärling HT Hotell- och turismprogrammet

HT lär Hotell- och turismprogrammet, lärling

HU Humanistiska programmet

HV Hantverksprogrammet

IB International Baccalaureate IN Industritekniska programmet

NA-KG Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt NA-SN Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet RL lär Restaurang- och livsmedelsprogrammet, lärling SA-SN Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp SA-SR Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture

TE Teknikprogrammet

VF Vvs- och fastighetsprogrammet VO Vård- och omsorgsprogrammet VO lär Vård- och omsorgsprogrammet, lärling IV/IM Individuella programmet/ Introduktionsprogram

IV/IM-ASPB Individuella programmet/ Introduktionsprogram - Aspbergerklass IVIK Individuella programmet introduktionskurs

SÄRFA Särskolans Fastighet- och anläggningsprogram SÄRIVES Särskolans individuella program estetisk profil SÄRTM Särskolans Trä- och metalltekniska program SÄRHOS Särskolans Omvårdnad och handelsprogram

SÄRIVSI Särskolans individuella program sinnesutvecklande profil SÄRIVEA Särskolans individuella program autismprofil

SÄRES Särskolans Estetiska program

SÄRHR Särskolans Hotell och restaurangprogram

(3)

HALMSTADS KOMMUN KALLELSE

Sida

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2012-02-142012-02-14 1(3) Box 153

301 05 Halmstad

Besöksadress: Axel Olsons gata 4B Tfn: 035 – 13 95 92

E-post: utbildning.arbetsmarknadsforvaltningen@halmstad.se

Plats: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens Kansli, sal Visionen

Axel Olsons gata 4B

Sammanträdesdatum 2012-02-27

Tid: kl 13.15

Ordförande: Dag Hultefors

Sekreterare: Ermin Skoric

(4)

HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA

Sida

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2012-02-142012-02-14 2(3) ÄRENDEN

Sida

1 Val av justerare

2 Godkännande av dagordning

3 UAN 2012/0011

Verksamhetsberättelse 13.20-13.40

(obs; separat utskick av ärendet via post och mail)

4 UAN 2012/0120

Kulturskolan till Sturegymnasiet 13.40-13.50

1-6

5 UAN 2011/0433

Lokaler för Vuxenutbildningen 13.50-14.05

7-17

6 UAN 2012/0133

Tillämpningsanvisningar för ekonomiskt bistånd 2012 14.05-14.15

18-45

7 UAN 2012/0134

Åtgärder med anledning av Socialstyrelsens tillsyn 14.15-14.30

46-59

8 UAN 2011/0430

Samarbete med Försäkringskassan kring nollklassade personer 14.50-15.10

(obs; separat utskick av bilagan via post och mail)

60-62

9 UAN 2011/0476

Nya riktlinjer för arkiv- och dokumenthantering 15.10-15.15

63-72

10 UAN 2011/0358

Riktlinjer och rutiner för Vuxenutbildningen 15.15-15.20

73-85

11 UAN 2010/0101

Delegationsplan för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden vid Halmstads kommun

15.20-15.25

86-87

(5)

HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA

Sida

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2012-02-142012-02-14 3(3) ÄRENDEN

Sida 12 UAN 2012/0135

INDP-avstängning av elev 15.25-15.30

13 Kontaktpolitisk verksamhet 15.30-15.55

14 Information 15.55-16.40

88

15 Delegationsbeslut 16 Övriga frågor

Anmälningsärenden

1. HUKSAM protokoll.

2. Statistik från verksamheten.

(6)

1(4)

1 Tjänsteskrivelse

2012-02-06

Diarienummer: UAN 2012/0120

Version:1.0

Beslutsorgan: UAN

Halmstad Utbildning Jörgen Krantz

E-post: jorgen.krantz@halmstad.se Telefon: 035 13 97 21

Lokaler för Kulturskolan

Förslag till beslut

1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att ställa sig positiva till en flytt av Kulturskolan till Sturegymnasiet.

Sammanfattning

I Planeringsdirektiv med budgetplan 2012-2014 finns ett uppdrag om att

kommunstyrelsen tillsammans med barn- och ungdomsnämnden utreda lämpligheten av att flytta verksamheten som Kulturskolan idag bedriver i centrala Halmstad till

Sturegymnasiet och dels de ekonomiska konsekvenserna av en eventuell flytt vilket utreds av Stadsbyggnadskontoret.

Kulturskolan arbetar för närvarande på tre olika platser, förutom den uppsökande verksamheten, som bedrivs runt om i hela kommunen.

Utredningen har visat att det efter ombyggnader och omdispositioner kan beredas plats för hela Kulturskolan inom Stureområdet. Investeringar krävs för att Kulturskolan ska få anpassade lokaler. För Sturegymnasiets del innebär detta att tillgången till

utbildningslokaler i estetiska ämnen ökar.

Ett nära samarbete med Kulturskolan kan skapa ett spännande kulturcentrum i Halmstad som utgör en större del i ”Upplevelsestaden” än idag.

Sturegymnasiet bör genom en sådan samverkan stärka sin roll som ledande utbildningsaktör inom det Estetiska programmet i regionen vilket är positivt.

1

(7)

2 I den gemensamma utredningen är förvaltningarna överens om att en flytt av

Kulturskolan till Sturegymnasiet är lämpligt under förutsättning att investeringar sker så att alla verksamheter får anpassade lokaler.

Kommunen får tillgång till ytterligare bra kulturlokaler.

Under tiden som Kattegattgymnasiet renoveras använder Vuxenutbildningen delar av Sturegymnasiet vilket gör att någon verksamhetsförändring av lokalerna för

Kulturskolans delar inom Sturegymnasiet inte kan vara aktuell innan Vuxenutbildningens getts tillträde till nya lokaler inom Kattegattgymnasiet.

Ärendet

Uppdrag

I Planeringsdirektiv med budgetplan 2012-2014 finns ett uppdrag om att

kommunstyrelsen tillsammans med barn- och ungdomsnämnden utreda lämpligheten av att flytta verksamheten som Kulturskolan idag bedriver i centrala Halmstad till

Sturegymnasiet och dels de ekonomiska konsekvenserna av en eventuell flytt.

Utredningen har utökats med utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen eftersom de är mycket berörda av förändringen. Alla diskussioner har genomförts i samverkan mellan förvaltningarna och liknande tjänsteskrivelser lämnas till barn- och

ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Tjänsteskrivelsen kompletteras med yttranden från rektor för Kulturskolan och gymnasiechefen vid Sturegymnasiet.

Stadsbyggnadskontoret utreder och beskriver kostnaderna för en eventuell flytt.

Bakgrund

Kulturskolan arbetar för närvarande på tre olika platser, förutom den uppsökande verksamheten, som bedrivs runt om i hela kommunen.

Bryggeriet, ombyggt i slutet på 80-talet helt efter musikskolans dåvarande behov.

Storleken av rummen bygger dock mer på enskild undervisning, en undervisningsform som idag alltmer har övergått till grupp- och ensembleundervisning.

Trafiksituationen utanför Bryggeriet är inte bra och utgör stora faror för barnen.

St-Olofskolan, för frivillig musikundervisning har idag bristande arbetsmiljö då de flesta rummen är för små för modern undervisning och lokalerna innebär som helhet en flaskhals för att kunna erbjuda fler elever undervisning i den frivilliga verksamheten av de främsta målen från barn och ungdomsnämnden.

I huset finns också Bild och Formundervisningen, där lokalerna i stort fungerar. Även här har taket nåtts i möjligheterna att ta emot fler elever.

Huset är inte tillgängligt för funktionshindrade, vilket måste ses som allvarligt.

Trafiksituationen utanför St-Olofskolan är tillfredställande.

2

(8)

3 Kulturhuset, för dans- teater- och filmundervisningen saknar tillräckligt många stora salar. På Kulturhuset finns tillgång till en större scen vid uppvisningar.

Trafiksituationen utanför Kulturhuset är tillfredställande.

Kulturskolan genomför varje år drygt 200 publika evenemang. Endast en liten del av dessa kan genomföras i egna lokaler utan de flesta äger rum i övriga lokaler i

kommunen.

Initiativet till utredning om samordning av verksamheten till Sturegymnasiet har kommit i Planeringsdirektiven 2012-2014. En motsvarande planering och projektering av att flytta Kulturskolans alla verksamheter genomfördes för några år sedan genom en samverkan med grundskolan i Örjanskolans lokaler.

Analys, förslag och motivering

Utredningen har visat att det efter ombyggnader och omdispositioner kan beredas plats för hela Kulturskolan inom Stureområdet. Investeringar krävs för att Kulturskolan ska få anpassade lokaler. För Sturegymnasiets del innebär detta att tillgången till

utbildningslokaler i estetiska ämnen för främst det Estetiska programmet ökar men även för övriga nationella program på Sture- Kattegatt- och Sannarpsgymnasiet.

För Kulturskolans del behöver utemiljön anpassas för att säkert och tryggt kunna komma till de olika aktiviteterna. Belyst utemiljö och bra parkeringsmöjligheter är viktiga. En utomhusscen är önskvärd för att ytterligare höja möjligheterna till ett verkligt kulturområde. För Sturegymnasiet är även detta ett mervärde.

Ett nära samarbete med Kulturskolan kan skapa ett spännande kulturcentrum i

Halmstad. Det kan dock konstateras att det kommer att kräva ett omfattande arbete för att nå samverkan mellan gymnasieskolan och kulturskolan. Ett samarbete som kan bli utvecklande för alla parter, såväl lärare som elever och verksamhet.

När Sturegymnasiet och Kulturskolans samverkan utvecklats kan de båda tillsammans utgöra en större del i ”Upplevelsestaden” än idag.

För att uppnå denna samverkan räcker det inte med befintliga lokaler som grund utan ombyggnader är nödvändiga. Genom investeringar bör resursutnyttjandet också av redan befintliga, anpassade lokaler för musik, dans, teater i Sturegymnasiet kunna öka.

Det kommer dock även i fortsättningen att saknas större lokaler för konserter och uppvisningar. Resursutnyttjandet av till exempel Bergmansalen i Sturegymnasiet är redan idag stort.

Fördelar skulle vara fler anpassade lokaler för kulturverksamheten samlade på samma område med kreativa och flexibla lösningar med god arbetsmiljö inom alla områden - akustik, ljus, ventilation.

I den gemensamma utredningen är förvaltningarna överens om att en flytt av

Kulturskolan till Sturegymnasiet är lämpligt under förutsättning att investeringar sker så att alla verksamheter får anpassade lokaler.

I bilaga redovisas rektors yttrande.

3

(9)

4 Konsekvenser

Om ovanstående förutsättningar beaktas kommer samverkan mellan gymnasieskolan Kulturskola få förutsättningar att bli mycket större än idag.

Sturegymnasiet bör genom en sådan samverkan stärka sin roll som ledande

utbildningsaktör inom det Estetiska programmet i regionen vilket bör leda till ett ökat elevunderlag för skolan.

Kommunen får tillgång till ytterligare bra kulturlokaler.

Under tiden som Kattegattgymnasiet renoveras använder Vuxenutbildningen delar av Sturegymnasiet vilket gör att någon verksamhetsförändring av lokalerna för

Kulturskolans delar inom Sturegymnasiet inte kan vara aktuell innan Vuxenutbildningens getts tillträde till nya lokaler inom Kattegattgymnasiet.

Ärendets beredning

Inom kommunen

Samhällsbyggnadskontoret har ansvaret för utredningen och kontakterna med övriga berörda förvaltningar och där tjänstemän från utbildnings- och

arbetsmarknadsförvaltningen har deltagit.

Andra grupper

I nuläget har inga ytterligare grupper engagerats. Om beslut fattas om investeringar för att projektera en flytt av Kulturskolan till Sturegymnasiet kommer projektgrupper att tillsättas och personal och elever göras delaktiga.

Fackliga organisationer HUKSAM 2012-02-17.

Lista över bilagor

1. Yttrande från gymnasiechef, Sturegymnasiet 2. Yttrande från rektor, Kulturskolan.

För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen

Annika Vannerberg Förvaltningschef

4

(10)

1(1)

1 Yttrande

2012-02-07

Version:

Beslutsorgan:

Sturegymnasiet Lena Hellsten

E-post: lena.hellsten@halmstad.se Telefon: 0702084307

Yttrande kring Kulturskolan flytt till Sturegymnasiet

Yttrande från Sturegymnasiet.

FÖRDELAR

Möjligheten att få ett kulturcentrum på Sturegymnasiet är mycket positivt. Det gör skolan till en levande miljö även på kvällstid, ökar vårt samarbete med närsamhället och kan på sikt påverka elevrekryteringen till främst det Estetiska programmet positivt.

Närheten mellan Kulturskolan och Sturegymnasiet kan leda till ytterligare samarbete mellan personal när det gäller exempelvis idéutbyte, fortbildning och ev

samarrangemang. I den mån det är möjligt att samnyttja lokaler kan vi få nya möjligheter. Den lokalanpassning som måste ske kan också leda till

kvalitetsförbättringar för Sturegymnasiet.

NACKDELAR

De närmaste åren beräknas Sturegymnasiet ha en negativ elevtalsutveckling. Då är det naturligt att lokalerna används av annan verksamhet. En oro finns i att vi inte ska ha tillgång till tillräckliga ytor om elevtalsutvecklingen inte dalar i takt med prognosen samt när det förhoppningsvis vänder uppåt igen. Vi ser det som nödvändigt att

verksamheterna till största delen bedriver sin verksamhet i olika byggnader med egen identitet men där samutnyttjande planeras finns risk för konkurrerande intressen. Det är viktigt att det finns resurser som hanterar bokning, ommöblering, städning etc så att inte någon av verksamheterna drabbas. Lokaler med speciell utrustning (Mediteket) måste skötas av personal som har kompetens för uppgiften.

För Sturegymnasiet

Lena Hellsten Gymnasiechef

5

(11)

BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN

Dnr BU 2012/0103 2012-01-26

_______________________________________________________________________________________________

Dokumentnamn: Yttrande från rektor, Kulturskolan Handläggare: Ulf Fembro

Version: 1,0 Avdelning/enhet: Kulturskolan

Beslutsorgan: BU/KS/KF Telefon: 035 - 137598

Lokaler för Kulturskolan

Kulturskolan undervisar varje vecka 1683 unika elever och har sammanlagt 2446 elevplatser inom den frivilliga undervisningen. Lärarnas antal inom den frivilliga undervisningen är räknat på 26,41 årsarbetare. Majoriteten av eleverna undervisas i centrala Halmstad, av effektivitetsskäl, för att så många som möjligt skall kunna erbjudas undervisning.

Största antalet elever finns inom instrumentundervisning men skolan erbjuder också bild och form, film, dans och teater. Undervisningen i alla ämnen går mer och mer emot grupper, speciellt på nybörjarnivå samt mot ensembleverksamhet. Lokalerna som Kulturskolan arbetar i idag bygger till viss del på en äldre form av undervisning där en lärare sitter med en elev.

Detta blir dock mer och mer undantag och nya former och metoder har införts. Inte minst har den nya tekniken inneburit förändringar inom pedagogiken.

Därför välkomnar Kulturskolans personal möjlighet att kunna utveckla verksamheten vidare i nya lokaler. Såväl pedagogiskt som arbetsmiljömässigt är nya förutsättningar efterlängtade.

Det är dock mycket viktigt att de nya förutsättningarna innebär förbättringar och inte tvärtom.

Mindre lokaler och färre ensemblelokaler effektiviserar inte Kulturskolans verksamhet utan tvärtom fördyrar varje enskild insats. Det är viktigt att konstatera, vilket undertecknad har gjort tydligt i den inledande utredningen, att Kulturskolan idag har ett högt utnyttjande av sina lokaler, att lärarna inte har tillgång till arbetsrum, att arbetsmiljön i halva verksamheten inte är tillfredsställande och att tillgängligheten för funktionshindrade är dålig.

I den inledande utredningen har en skissartad modell gjorts som visar på att det är möjligt att få plats inom Sturegymnasiets område. Det har dock inte utifrån den modellen gått att få en ingående överblick i hur Kulturskolans förutsättningar kommer att kunna fungera. Vi ser därmed fram emot att få ett stort deltagande och samverkan kring hur det nya kulturområdet på Sture kan komma se ut.

I övrigt hänvisar vi till tjänsteskrivelsen som är gjord i ärendet.

Ulf Fembro

Verksamhetschef, Kulturskolan

6

(12)

1(4)

2011-11-30

Version: 1.0

Beslutsorgan: UAN

Halmstad Utbildning Jörgen Krantz

E-post: jorgen.krantz@halmstad.se Telefon: 035 13 97 21

Lokaler för Vuxenutbildningen

Förslag till beslut

1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att under ombyggnadstiden av Kattegattgymnasiet använder Vuxenutbildningen tillfälliga lokaler inom Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet, Sturegymnasiet samt paviljonger på Skånegatan 59.

2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att omvårdnadsutbildningar inom Vuxenutbildningen placeras permanent på Sannarpsgymnasiet.

Sammanfattning

Den tidigare utbildningsnämnden beslutade 2010-09-27(UN 2010/0265) att Vuxenutbildningen flyttar sin verksamhet till Kattegattgymnasiet.

Detta beslut följdes av ett yttrande 2010-12-20(UN 2010/0364) där utbildningsnämnden ställde sig bakom Fastighetskontorets (FK) beslut om uppsägning av hyreskontrakt för Skånegatan 59.

De nya lokalerna för Vuxenutbildningen hinner inte bli klara till dess att hyreskontraktet för Skånegatan 59 går ut vilket gör att Vuxenutbildningen behöver tillfälliga lokaler.

Tillfälliga lokaler finns att tillgå inom förvaltningen.

Vuxenutbildningen kan förläggas enligt följande:

Svenskundervisning för invandrare (SFI) använder lokaler inom Sturegymnasiet Grundläggande vuxenutbildning (GRUV) använder lokaler inom Sturegymnasiet Gymnasial vuxenutbildning använder befintliga paviljonger på Skånegatan 59 Vuxenutbildningar inom omvårdnad använder lokaler på Sannarpsgymnasiet

7

(13)

2 Särskola för vuxna(SärVux) använder lokaler på Sannarpsgymnasiet alternativt

Kattegattgymnasiet.

Vuxenutbildningar inom omvårdnad placeras permanent på Sannarpsgymnasiet.

Nyttjandegraden på lokalerna inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen förväntas öka.

Ärendet

Bakgrund

Vuxenutbildning har idag i huvudsak sin verksamhet i lokaler på Skånegatan 59.

Den tidigare utbildningsnämnden beslutade 2010-09-27(UN 2010/0265) att Vuxenutbildningen flyttar sin verksamhet till Kattegattgymnasiet.

Detta beslut följdes av ett yttrande 2010-12-20(UN 2010/0364) där utbildningsnämnden ställde sig bakom Fastighetskontorets (FK) beslut om uppsägning av hyreskontrakt för Skånegatan 59. Uppsägning av avtalet avser 2012-08-30. Skulle inte avtalet sägas upp kvarstår kontraktet i ytterligare fem år till årlig kostnad av ca 6 Mkr.

De nya lokalerna för Vuxenutbildningen hinner inte bli klara till dess att hyreskontraktet för Skånegatan 59 går ut vilket gör att Vuxenutbildningen behöver tillfälliga lokaler.

Tillfälliga lokaler finns att tillgå inom gymnasieskolorna då det finns möjlighet att nyttja lokaler på Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet, Sturegymnasiet samt befintliga paviljonger på Skånegatan 59.

Vuxenutbildningen kan förläggas enligt följande:

Svenskundervisning för invandrare (SFI) använder lokaler inom Sturegymnasiet.

Grundläggande vuxenutbildning (GRUV) använder lokaler inom Sturegymnasiet.

Gymnasial vuxenutbildning använder befintliga paviljonger på Skånegatan 59.

Vuxenutbildningar inom omvårdnad använder lokaler på Sannarpsgymnasiet.

Särskola för vuxna(SärVux) använder lokaler på Sannarpsgymnasiet alternativt Kattegattgymnasiet.

Detaljplanering för flytt till tillfälliga lokaler sker under våren 2012.

Vård- & omsorgscollege

Under hösten 2011 har förarbetet för en ansökan om att få starta ett Vård- &

omsorgscollege i Halland påbörjats. Halmstad är en av de kommuner som är delaktiga i denna process.

Vård- & omsorgscollege kan fungera som en paraplyorganisation för samverkan inom Vård- och omsorgsprogrammet för ungdomar och vuxna, eftergymnasial utbildning inom vård och omsorg samt kompetensutveckling för redan anställd personal.

8

(14)

3 Redan idag sker samarbete mellan vuxenutbildningen och den gymnasiala utbildningen kring exempelvis utbildningar för hemvårdförvaltningens personal inom området.

Med gymnasial och vuxenutbildning inom vård och omsorg inom samma lokaler bör synergieffekter kunna uppnås kring kompetenser, utrustning och lokaler.

För Halmstads del inom Vård- & omsorgscollege har Sannarpsgymnasiet en central roll.

Konsekvenser

Vuxenutbildningar inom omvårdnad placeras permanent på Sannarpsgymnasiet.

Vuxenutbildningen får under tiden som lokaler iordningsställs på Kattegattgymnasiet bedriva sin verksamhet på flera adresser.

Ökade kostnader för att flytta Vuxenutbildningen tillkommer då vuxenutbildningen behöver flytta två gånger. Dessa kostnader ryms dock inom tilldelade medel.

Investering i nya lokaler för omvårdnadsutbildningar på Kattegattgymnasiet uteblir vilket innebär att tilldelade medel för renovering av Kattegatt kan nyttjas till övrig renovering av Kattegattgymnasiet.

Nyttjandegraden på lokalerna inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen förväntas öka.

Skolledningen vid vuxenutbildningen har gjort en riskbedömning inför ändringar i verksamheten enligt AFS 2001:1 8§ andra stycket kring att förutse konsekvenser. Efter riskbedömning är en handlingsplan framtagen.

Ärendets beredning

Inom kommunen

Ansvarig tjänsteman på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har förberett ärendet.

Andra grupper

Skyddsombud hos representerade fackförbund vid vuxenutbildningen erbjöds att delta vid riskbedömningen.

Fackliga organisationer

Information i lokal samverkan på Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet, Sturegymnasiet samt Vuxenutbildningen sker i december 2011.

Information i HUKSAM 2011-12-08.

Förhandling i HUKSAM 2012-01-25.

9

(15)

4 Lista över bilagor

1. Riskbedömning 2. Handlingsplan

För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen

10

(16)

Bilaga 1

C Ändringar i verksamheten Direktåtgärd/Handlingsplan

Gå igenom de risker som ni hittat och dokumenterat. Välj ut de risker som ni ska åtgärda. För över dem och skriv ned riskerna på detta

dokument. Dokumentera de åtgärder som arbetsgivaren beslutat om. Två typer av åtgärder: Direktåtgärder = åtgärd samma dag eller någon av de närmaste fyra dagarna.

Handlingsplan = om en åtgärd tar mer än fem dagar. Då ska det också anges när åtgärden ska vara genomförd och vem som är ansvarig.

11

(17)

Risker Åtgärd ^Direkt-åtgärd

Handlings- plan

Ansvarig Stopp

datum

Uppföljning datum

Flyttprocessen: flyttningen kommer att behöva ske under pågående verksamhet vilket skapar tidspress

Ett flyttschema kommer att upprättas som visar tidsplanen för

genomförandet av flytten för respektive skolform. X Intendent Skolledning

31/7- 2012

Kontinu erligt

Olika skolformer flyttar vid olika tidpunkter. Ingen åtgärd.

Preliminärt tilltänkta lokaler kommer inte att vara tillräckliga och tillgodoser ännu inte grundläggande behov av personalutrymmen samt för eleverna gemensamhetsytor inkl möjlighet att värma mat.

Lokalansvarig på UAF tar fram förslag på lämpliga lokaler och gemensamhetsytor för de olika skolformerna med

skolledningens lokalkrav som grund.

X

UAF: Lokal ansvarig 31/7-

2012

Kontinu erligt

Lokalerna är placerade på långt avstånd från varandra vilket försvårar/omöjliggör samverkan inom vux.

1. Intendenten undersöker möjligheterna att koncentrera verksamheterna.

2. Om avståndet försvårar samverkan planerar skolledningen att finna samverkansformer som underlättar det dagliga arbetet.

X Intendent

Skolledning

1. 1/3- 2012 2.

30/12- 2012

Administrationens placering försvårar kontakt

mellan admin och lärare. Ingen åtgärd.

Förändringsprocessen i dess helhet är så omfattande och för många delaktiga också så omvälvande att risk för ohälsa kan föreligga

Fortlöpande samverkan mellan fackliga representanter, huvudskyddsombud samt skolledning kommer att ske för att minska/ eliminera risk för att psykisk ohälsa skall uppstå.

Samtlig personal erbjuds stöd med hjälp av företagshälsovården.

X

Skolledning och

Huvudskydd sombud

30/12- 2012

Paviljongerna på Skånegatan saknar helt och hållet gemensamhetsytor för elever

Intendenten utreder möjligheten att använda källarplanet på

Skånegatan 59 och/ eller ombyggnad av befintliga paviljonger. X Intendent 31/7- 2012

30/12- 2012

Oro finns att de nya lokalerna inte kommer att hålla samma tekniska nivå på utrustningen vilket kan få/får pedagogiska konsekvenser.

IT-service samt IT-tekniker på vux ges i god tid en arbetsorder på såväl nedmontering av all teknisk utrustning som

uppmontering av densamma på respektive skolenhet

X Intendent

IT-rektor

31/7- 2012

30/12- 2012

Idag är det oklart vem som inom

administrationen skall arbeta var vilket leder till

att de framtida arbetslagen är odefinierade Ingen åtgärd.

12

(18)

Arbetsplats: Vuxenutbildningen, Skånegatan 59 i Halmstad Datum: 2012-01-13

Ansvarig chef: Peter Henninger

13

(19)

Bilaga 2

Halmstad 2012-01-13

Riskanalys avseende vuxenutbildningens flytt från Skånegatan 59 inklusive förändringar i befintliga lokaler

Sommaren 2012 flyttar vuxenutbildningen i Halmstad ut från Skånegatan 59 för att under Kattegattgymnasiets ombyggnadstid härbärgeras i tillfälliga lokaler i

kommunens ägo. Aktuella lokaler är Kattegattgymnasiet, Sturegymnasiet, Sannarpsgymnasiet samt de s.k. paviljongerna på Skånegatan 59. De nya lokalerna

beräknas användas åtminstone till sommaren 2014.

1. Vad består ändringarna av?

A: Lokalbyte

B: Ändringar i befintliga lokaler C: Förändrad arbetsutrustning D: Nya arbetslag

2. Var ska ändringarna genomföras?

Vuxenutbildningen, Skånegatan 59 i Halmstads Kommun

14

(20)

2

3. Vilka medarbetare eller grupper av arbetstagare berörs av ändringarna?

Samtliga enheter/skolformer inom vuxenutbildningen på Skånegatan 59 i Halmstads Kommun inklusive hela administrationen.

Riskbedömning

1. Beskriv de risker för ohälsa och olycksfall som ändringarna kan innebära:

A. Lokalbyte

Flyttprocessen: flyttningen kommer att behöva ske under pågående verksamhet vilket skapar tidspress.

Olika skolformer flyttar vid olika tidpunkter.

Administrationens placering försvårar kontakt mellan admin och lärare.

B. Ändring i befintliga lokaler:

Paviljongerna på Skånegatan saknar helt och hållet gemensamhetsytor för elever.

C.Förändrad arbetsutrustning:

D. Oklara arbetslag.

Idag är det oklart vem som inom administrationen skall arbeta var vilket leder till att de framtida arbetslagen är odefinierade

15

(21)

3

2. Hur allvarlig/a är risken/riskerna? Grön= inte allvarlig, ingen åtgärd Gul= allvarlig, utreds eller åtgärdas Röd=mycket allvarlig, åtgärdas snarast

A. Lokalbyte

Flyttprocessen: flyttningen kommer att behöva ske under pågående verksamhet vilket skapar tidspress och risk för tekniska störningar.

Olika skolformer flyttar vid olika tidpunkter.

Administrationens placering försvårar kontakt mellan admin och lärare.

B. Ändring i befintliga lokaler:

Paviljongerna på Skånegatan saknar helt och hållet gemensamhetsytor för elever.

C.Förändrad arbetsutrustning:

D. Oklara arbetslag.

Idag är det oklart vem som inom administrationen skall arbeta var vilket leder till att de framtida arbetslagen är odefinierade

3. Hur sannolikt är det att händelsen inträffar?

16

(22)

4

Vi bedömer att ingen av de ovan nämnda riskerna är egentliga risker som kan skapa ohälsa. Snarare är det oron för de olika scenarierna som är det kritiska i flytten.

Risken finns naturligtvis att det inträffar men i samråd och samplanering med alla inblandade parter inklusive IT-service skall riskerna minimeras och förhoppningsvis elimineras.

Samtliga ovan nämnda risker är på ett eller annat sätt kopplade till den rent tekniska flytten från nuvarande lokaler och även om det inte föreligger en direkt hälsorisk så har vi valt att färgmarkera de flesta som gula alt gröna. Samtliga kommer att finnas med i handlingsplanen, bilaga 1, där ingen riskfaktor kommer att kräva direktåtgärd utan alla kommer att lösas på sikt och tidsbestämmas. En överskådlig bild/info av hur och på vilket sätt informationen skall ges under hela flyttprocessen har högsta prioritet.

Inför flytten och de nya, tänkta lokalerna har fortlöpande information givits av inblandade parter. Representanter från fastighetskontoret, arkitektbyrån, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Intendenten samt chefen för

Halmstad kompetens har deltagit. Information och dialog har skett vid byggmöten för valda representanter från de olika skolformerna samt vid möten för hela

vuxenutbildningens personal. Andreas Lökholm har dessutom besökt samtliga skolformers APT-träffar under mitten av december 2011 för att informera och samtala kring förändringen. Denna information har mest avsett upphandlingen av delar av vuxenutbildningen som ej är en del av denna riskanalys men då denna sammanfaller med flytten, har en viss koppling ändå skett.

Arbetsgivaren erbjuder all personal stöttning med hjälp av företagshälsovården, Previa, om önskemål framkommer. En föreläsning under rubriken ”Tankens kraft”, som handlar om olika förhållningssätt i en förändringsprocess inleder vårens arbete den 9 januari 2012.

En detaljerad plan kommer att upprättas för hur information ska lämnas ut under hela flyttprocessen. Här kommer att framgå hur informationsflödet ska se ut, vilka kanaler som ska användas, när informationen ska ut och till vilka och av vem.

Informationen kommer att ges vid såväl formella sammankomster som mer informella av typ gemensamt torsdagsfika.

• Lokal samverkansgrupp med skolledning och Intendent

• APT med rektor

• Fronter av och med Intendenten

• Torsdagsfikat av och med skolledning och Intendent

17

(23)

1(4)

2012-02-01

Version: 1,0

Beslutsorgan: UAN

Enheten för ekonomiskt bistånd Ingrid Nedmark

E-post: ingrid.nedmark@halmstad.se Telefon: 13 99 23

Tillämpningsanvisningar för 2012

Förslag till beslut

1. Utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta föreliggande tillämpningsanvisningar enligt bilaga 2 inom:

a. Övergripande tillämpningsanvisningar avseende ekonomiskt bistånd år 2012.

b. Barnperspektivet inom det ekonomiska biståndet år 2012.

c. Våld i nära relationer inom det ekonomiska biståndet år 2012.

Sammanfattning

Tillämpningsanvisningar för handläggning av ekonomiskt bistånd behöver revideras.

Socialstyrelsens beslut efter tillsyn har gett signaler till ändringar i anvisningarna.

Utifrån innehållet i tillsynsbeslutet föreslås vissa förändringar i specialanvisningar, som gäller barnperspektivet och personer utsatta för våld i nära relation.

Justeringar i anvisningarna som gäller nivåerna för skäliga och högsta godtagbara boendekostnader behöver göras då hyreskostnaderna stigit under året.

Ärendet

Uppdrag

Socialstyrelsens tillsyn under år 2011 har också gett anledning till att ändra i tillämpningsanvisningarna.

Tillämpningsanvisningar för handläggning av ekonomiskt bistånd revideras årligen då kostnader för främst boendet har förändrats under året.

18

(24)

2 Bakgrund

För handläggningen av ekonomiskt bistånd gäller först och främst Socialtjänstlagen, SoL 2001: 453

Socialstyrelsens råd och anvisningar, Ekonomiskt bistånd - Stöd för rättstillämpning och handläggning är också ett styrdokument.

Den ansvariga nämnden inom kommunen har också möjlighet att ge anvisningar utifrån sin viljeinriktning, vilket för utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden är

Tillämpningsanvisningar avseende ekonomiskt bistånd.

Med anledning av Socialstyrelsens tillsyn föreslås en revidering av anvisningarna som gäller barnperspektivet och anvisningarna för arbetet med personer utsatta för våld i nära relationer.

I förarbetet till SoL och i Socialstyrelsens råd och anvisningar, Ekonomiskt bistånd- stöd för rättstillämpning och handläggning, anges att skäliga boendekostnader vid bedömningen av rätten till bistånd, ska fastställas lokalt i och med att kostnader för boende varierar från kommun till kommun.

Boendekostnaderna i Halmstads Kommun har ökat under året och nivåerna för skäliga kostnader och högsta godtagbara boendekostnader behöver justeras.

Vad gäller tillämpningsanvisningar avseende ekonomiskt bistånd 2012 finns följande föreslagna förändringar:

I nu gällande anvisningar finns punkt 1.3 ”Barns inkomster från feriearbete”. Denna punkt tas bort eftersom den endast anger lagtexten i SoL kap 4 § 1a. Från förvaltningens sida menar vi att det är onödigt att ange ren lagtext i anvisningar.

Under punkt 2.2 anges boendekostnader som godtas som skäliga eller som högsta godtagbara.

Nivåer för skäliga och högsta godtagbara boendekostnader utifrån hushållsstorlek baseras på hyresnivåer i olika bostadsområden i Halmstad kommun. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har inhämtat uppgifter från HFAB, Halmstad kommuns allmännyttiga bostadsbolag och kommunens absolut största hyresvärd. HFAB har lägenheter i olika bostadsområden över hela kommunen. HFAB har lämnat uppgifter om hyresnivåer i de olika bostadsområden som finns och för olika storlekar av bostäder.

Nivån skäliga boendekostnader har därefter satts utifrån det boendebestånd som finns i kommunen och i en jämförelse med vad en låginkomsttagare på orten kan ha råd att kosta på sig. Nivån högsta godtagbara boendekostnad har satts utifrån de högsta hyresnivåerna som HFAB har och då sökande t ex kan ha särskilda behov, så som t ex en handikappsanpassad lägenhet, där hyresnivån är högre.

Under punkt 2.4 Tandvård, har vissa förtydligande språkligt sett gjorts, men inga ändringar har gjorts som gäller anvisningar för handläggningen.

19

(25)

3 Punkten 4. ”Utökade krav”, har tagit bort helt, då den anvisningen ”Godkända

ledigheter” som fanns därunder innehållsmässigt bättre passar in under punkten 3.

”Undantag från krav.”

Barnperspektivet inom det ekonomiska biståndet.

Föreslagna tillägg i anvisningen är:

I grundutredningen ska barnets/barnens situation dokumenteras utifrån angivna frågeställningar.

Var 6:e månad ska en fördjupad utredning av barnets/barnens situation göras och som ska beröra frågeställningen: Har barnet behövt avstå från något på grund av familjens ekonomiska situation, som t.ex. fritidsaktiviteter, umgänge med närstående m m.

Våld i nära relationer

Föreslagna tillägg i anvisningen är:

En rubrik ”Generell” har lagts till, som innehåller instruktion om att noga följa upp stödinsatser och att följa upp sökande som avvisat stöd och hjälp.

Konsekvenser

Barns situation i familjer med ekonomiskt bistånd kommer att ytterligare

uppmärksammas. I det arbete som utförs inom enheten uppmärksammas barns situation på ett bra sätt, men dokumentationen behöver bli tydligare. De föreslagna anvisningarna ger en starkare struktur till det arbetet.

Personer utsatta för våld har i nuläget ett gott stöd när de söker handläggare hos

ekonomsikt bistånd. Det som anges i den föreslagna anvisningen är ett förtydligande av handläggarens skyldighet att vara aktiv i kontakten med personen och följa upp

erbjudande om stöd även om det tidigare har avvisats.

Med de föreslagna ändringarna i anvisningarna är förhoppningen den att säkerställa att barn i familjer med ekonomiskt bistånd får det stöd de behöver. Detta gäller även personer utsatta för våld i nära relation.

Ärendets beredning

Inom kommunen

Inom enheten för ekonomiskt bistånd

Andra grupper ---

Fackliga organisationer

Ärendet faller inte inom ramen för MBL.

20

(26)

4 Lista över bilagor

Bilaga 1 Övergripande tillämpningsanvisningar avseende ekonomiskt bistånd år 2011.

Barnperspektivet inom det ekonomiska biståndet år 2011.

Våld i nära relationer inom det ekonomiska biståndet år 2011.

Bilaga 2 Övergripande tillämpningsanvisningar avseende ekonomiskt bistånd år 2012.

Barnperspektivet inom det ekonomiska biståndet år 2012.

Våld i nära relationer inom det ekonomiska biståndet år 2012.

För utbildnings-och arbetsmarknadsförvaltningen

Ingrid Nedmark Verksamhetschef

21

(27)

Bilaga 1

Ekonomiskt bistånd

Särskild handläggning Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Barnperspektivet riktlinjer - Anvisning

Handläggare: Ingrid Nedmark Karin Högberg Merike Nilsson Fastställare: Ingrid Nedmark

Barnperspektivet riktlinjer

Barnperspektivet inom det ekonomiska biståndet 2011

Riktlinjer för enheten för ekonomiskt bistånd Halmstad kommun

Två av barnkonventionens huvudprinciper; barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sina åsikter, samt att få sin åsikt beaktad finns införda i socialtjänstlagen.

Socialtjänstlag 2001:453

”När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år.” 1 kap 2 §

”När en åtgärd rör ett barn skall barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad.” 3 kap 5 §

Av förarbetena till lagen framgår:

Även barnens situation bör uppmärksammas när vuxna vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt eller annat bistånd till familjen. Om barnets bästa inte alltid är avgörande för vilket beslut som fattas, så skall det beaktas, utredas och redovisas.

Socialstyrelsen och länsstyrelserna har i ett projekt arbetat med barnperspektivet i handläggning av ekonomiskt bistånd och utgivit en rapport (2003-109-1). Syftet med rapporten är att

konkretisera barnperspektivet vid handläggning av ekonomiskt bistånd.

Ekonomiskt bistånd till barn och unga utgår huvudsakligen som försörjningsstöd och i enlighet med de tillämpningsanvisningar för försörjningsstöd som antas av arbetslivsnämnden.

__________

Vid handläggning av hyresärenden prioriteras insatserna för att förebygga uppkomsten av hyresskulder hos familjer med barn. Särskilda insatser görs för att förhindra att barnfamiljer vräks.

22

(28)

Bilaga 1

Insatser på generell och individuell nivå för att familjer ska bli självförsörjande är speciellt betydelsefulla för barn i familjer som lever med långvarigt socialbidrag. Vid utredningar av föräldrarnas förutsättningar att delta i sysselsättningar ska dock barnens perspektiv och konsekvenser för barnen dokumenteras och beaktas.

Vid föräldrarnas ansökan om ekonomiskt bistånd ska i sammanhanget relevanta, dvs sammanhängande med biståndsprövningen, uppgifter om barnen inhämtas och dokumenteras.

Vid långvarigt behov av försörjningsstöd ska i sammanhanget relevanta uppgifter om barnen i familjen regelbundet aktualiseras och dokumenteras. Hembesök kan vara ett lämpligt tillfälle att träffa barnen. Hembesök skall göras i samverkan med föräldrarna.

_______________

Boende. Vid för höga boendekostnader, enligt kommunens regler för boendekostnader, skall invägas om barnen har särskilda behov av att gå kvar i samma skola, innan krav ställs på att förbilliga boendekostnaden.

Hyresskulder. Bistånd till hyresskuld i barnfamiljer kan utgå om fastighetsägaren medger kvarboende om skulden betalas, och om det är enda möjligheten till att familjen skall uppnå en skälig levnadsnivå.

Elskulder. Bistånd till elskuld kan utgå om bedömning görs att det är enda möjligheten till att familjen skall uppnå en skälig levnadsnivå.

Umgängeskostnader utgår med personliga kostnader per dygn som barnet vistas hos föräldern.

Kostnader utgår normalt för 2 dygn vartannat veckoslut, samt under längre tid under sommar- och andra lov om umgänget kan styrkas genom dom eller på annat sätt. Bistånd till mer omfattande umgängeskostnader kan utgå om umgänget är styrkt. Reskostnader för umgänge kan utgå med högst 6.000 kr under ett kalenderår.

Funktionshindrade barn. Bistånd kan utgå för nödvändiga kostnader som inte täcks av socialförsäkringssystemet. Kostnaderna kan gälla kläder, skor eller särskild kost. Bistånd till bilkostnader kan utgå då bil har beviljats från försäkringskassan. Kostnader kan även utgå till lägervistelse eller dylikt om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, t ex som förmån från annan huvudman.

Vid långvarigt bidragsberoende kan bistånd utgå till följande:

Cyklar. Bistånd till cykel och cykelhjälm kan utgå med 1.500 kr/per barn om familjens behov av försöjningsstöd inte bedöms vara av tillfällig art.

Bistånd till spädbarnsutrustning kan utgå i form av kläder, säng och barnvagn.

Bistånd till hemutrustning kan utgå till TV och annan hemutrustning, då sådan saknas. För kompletterande hemutrustning skall särskilt bedömas behovet av sängar och fungerande arbetsplaster för läxarbete.

23

(29)

Bilaga 1

Sommaraktivitet. Bistånd till sommaraktiviter kan utgå då särskilda behov föreligger.

Hemmavarande barns och ungdomars inkomster av eget arbete, om ungdomen är under 21 år, skall inte beaktas vid bedömingen av rätten till bistånd, om inkomsterna understiger ett halvt prisbasbeslopp per kalenderår.

I övrigt får endast barnets egna kostnader för uppehälle och boende räknas. Barn är aldrig försörjningsskyldiga för sina föräldrar eller syskon.

Vid beslut som utgår från barnens bästa skall detta vara dokumenterat i journalen.

När ekonomiskt bistånd till barn och unga är att betrakta som en behandlingsinsats eller är en del i en utredning som utförs på barn och ungdomsavdelningen beviljas biståndet som förebyggande barnavård i enlighet med den delegation och de riktlinjer som barn och ungdomsavdelningen har för detta ändamål.

Om behovet av ekonomiskt bistånd sammanhänger med att barn/unga är placerade i enskilt hem eller på institution beviljas bistånd enligt den delegation och de riktlinjer som barn och ungdomsavdelningen har för detta ändamål.

24

(30)

Bilaga 1

Ekonomiskt bistånd

Tillämpningsanvisningar 2011 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Tillämpningsanvisningar - Anvisning

Handläggare: Ingrid Nedmark Karin Högberg Merike Nilsson Fastställare: Karin Högberg

Tillämpningsanvisningar

Tillämpningsanvisningar avseende ekonomiskt bistånd år 2011

Regeringen fattar varje år beslut om ändringar i den del av socialtjänstförordningen som behandlar riksnormen. I riksnormen fastställs skäliga kostnader enligt 4 kap 3 § första stycket i socialtjänstlagen (2001:453). Riksnormen för ett hushåll under 2011 utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma

hushållskostnaderna.

Utöver riksnormen har den enskilde rätt till skäliga kostnader utöver riksnormen enligt 4 kap 3 § första stycket, punkt 2. Det kostnader som omfattas är boende, hushållsel, arbetsresor,

hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Den enskilde har även rätten till bistånd till sin livsföring i övrigt, alltså de behov den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. De kostnader som oftast är aktuella är kostnader för hälso- och sjukvård, medicin, tandvård, glasögon, hemutrustning, flyttkostnader, spädbarns-utrustning,

umgängesresor, rekreation, begravning, serviceavgifter samt hyres- och elskulder.

Socialstyrelsens ”Stöd för rättstillämpning och handläggning, Ekonomiskt bistånd” är ett komplement till Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd. I ”Stöd för

rättstillämpning och handläggning” ges praktiska råd för handläggningen av ekonomiskt bistånd.

Nedanstående riktlinjer avser kommunens avvikelser eller tillägg till Socialstyrelsens rekommendationer.

Vid all handläggning inom utbildnings-och arbetsmarknadsförvaltningens enhet för försörjningsstöd gäller följande föreskrifter.

1.Konsultera Socialstyrelsens ”Stöd för rättstillämpning och handläggning”, för att där få råd för handläggning och rättstillämpning i den aktuella frågeställningen.

2.Kontrollera i nedanstående riktlinjer för att få information om kommunens eventuella avvikelser och tillägg.

Barnperspektiv

25

(31)

Bilaga 1

I hushåll där det finns barn och ungdomar ska deras situation alltid uppmärlsammas. När beslut rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa kräver. I ärenden där det finns barn ska konsekvenserna för barnen alltid övervägas innan beslut fattas. Vid avslagsbeslut ska det dokumenteras att detta övervägande har skett. (Se Riktlinjer om barnperspektiv)

Våldsutsatta kvinnor

För våldsutsatta kvinnor kan riktlinjerna för försörjningsstöd frångås. Därmed kan förhöjda kostnader godtas. (Se Riktlinjer för våld i nära relation).

1. Inkomster och tillgångar

1.1 Studier

Vuxenstuderande ska ha sin försörjning genom olika former av studiestöd ( sid 104-105 Ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen) och inte försörjningsstöd.

Undantag från denna regel gäller för:

Personer som deltar i SFI-undervisning under en maximal tid av tre år under förutsättning att språklig utveckling sker.

Personer som bedriver grundskolestudier, maximalt under en tid av 1,5 år, under förutsättning att man sedan tidigare ej har grundskolekompetens eller högre, samt att studieplan presenteras och att studierna bedrivs på heltid och är studiebidragsberättigade.

En ansökan om bidragsdelen av studiemedel måste göras, men inte den del som avser lån.

För gymnasiestuderande ungdomar är föräldrarna försörjningsskyldiga fram till barnet fyller 21 år (FB 7:1). Studiebidrag utgår till och med vårterminen det år man fyller 20 år. Från och med höstterminen man fyller 20 år skall bidragsdelen av studiemedel sökas. Det ställs inte krav på att man skall söka lånedelen av studiemedel. För gymnasiestuderande som bor i Ungbo ställs samma krav som för hemmaboende gymnasiestuderande ungdomar.

Extra tillägg räknas inte som inkomst.

1.2 Föräldraledighet

Den enskilde måste ta ut hel dagersättning för föräldraledighet sju dagar per vecka.

1.3 Barns inkomst från feriearbete

Hemmavarande barns inkomster av eget arbete, samt hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om ungdomen är under 21 år, ska inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd, om det understiger ett halvt prisbasbelopp ( 21 400 kr år 2011) per kalenderår. SoL 4 kap

§ 1a..

1.4 Habiliteringsersättning

26

(32)

Bilaga 1

Den habiliteringsersättning som betalas ut av kommunen ska vid beräkning av försörjnings-stöd inte räknas som inkomst.

1.5 Bilinnehav

Innehav av bil accepteras endast om denna behövs för arbetsresor eller då medicinska eller starka social skäl finns. Vid beräkning godtas skäliga kostnader för bensin, skatt, försäkring och

besiktning.

1.6 Sparade medel

Ålderspensionärers sparade medel ska vid beräkning av försörjningsstöd räknas som tillgång.

2. Utgifter

2.1 Studielitteratur

Bistånd till faktiska och verifierade kostnader för nödvändig studielitteratur kan beviljas.

Möjligheter till inköp av begagnad studielitteratur skall prövas.

2.2 Boendekostnad (inklusive uppvärmning):

Skälig boendekostnad:

Ensamstående under 25 år 3 500

1-2 vuxna från 25 år 4 900

1-2 vuxna + 1 barn 5 800

1-2 vuxna + 2 barn 6 600

1-2 vuxna + 3 – 4 barn 7 800

1-2 vuxna + 5 eller fler barn 8 800

Högsta godtagbara boendekostnad kan beviljas vid nyansökningar, för hushåll som tidigare varit självförsörjande. Kostnaden kan beviljas under högst fyra månader.

Högsta godtagbara boendekostnad kan accepteras vid medicinska eller starka sociala skäl. Högsta godtagbara kostnad kan även beviljas för personer med hyresskulder, där allmännyttan inte accepterar hyresgästen p g a skulder. För hushåll som har garantiboenden accepteras faktisk boendekostnad upp till högsta godtagbara kostnad. För studenter accepteras faktisk

boendekostnad för studentlägenhet vid studieuppehåll under sommaren.

Högsta godtagbara boendekostnad:

Ensamstående under 25 år 3 900

1-2 vuxna under 25 år 4 500

1-2 vuxna från 25 år 5 500

1-2 vuxna + 1 barn 6 500

27

(33)

Bilaga 1

1-2 vuxna + 2 barn 7 400

1-2 vuxna + 3 – 4 barn 8 400

1-2vuxna + 5 eller fler barn 9 600 Efter fyra månader görs en omprövning.

Högre boendekostnad än högsta godtagbara

Bostadskostnader över högsta godtagbara kan beviljas för personer i t ex servicehus.

För personer som uppenbarligen saknar möjlighet att erhålla bostad inom ramen för högsta godtagbara boendekostnad och där det finns starka skäl kan bistånd utgå till högre boendekostnad eller tillfällig hotellvistelse.

Boendekostnad till ungdomar som slutar gymnasiet utgår som huvudregel inte. Undantag kan göras om familjen förlorar bostadsbidrag. (Boendekostnad beräknas enligt Ekonomiskt bistånd Stöd för rättstillämpning och handläggning).

Ungdomar och eget boende

Huvudregel är att ungdomar under 21 år inte beviljas ekonomiskt bistånd till kostnad för eget boende.

Undantag

Personer under 21 år där föräldrarna inte är försörjningsskyldiga och särskilda skäl föreligger, t ex trångboddhet, missbruk i familjen, stora relationsproblem.

Personer under 20 år där föräldrarna är försörjningsskyldiga och särskilda skäl föreligger. Utreds på socialförvaltningen och beslutas av socialnämnden.

2.3 Hushållsel

Bistånd beviljas till faktisk skälig kostnad. Vid bedömning av skälig kostnad utöver den fasta kostnaden för hushållsel, ska utgångspunkten vara Konsumentverkets beräknade

månadsförbrukning i lägenhet för olika hushållsstorlekar. Detta ska ses som vägledande och inte som ett tak. Möjlighet till individuella bedömningar ska finnas.

Vid behov ska vägledning för billigare elkostnad erbjudas den sökande.

Hushållsstorlek Normalförbruknin g/månad i kWh

Normalförbrukning/

år i kWh

1 person 180 2160 2 personer 240 2880 3 personer 280 3360 4 personer 340 4080 5 personer 380 4560 6 personer 430 5160

28

(34)

Bilaga 1

7 personer 460 5520 8 personer 480 5760 9 personer 500 6000 10 personer 520 6240 2.4 Tandvård

Rätten till ekonomiskt bistånd för nödvändig tandvård

Ekonomiskt bistånd kan utgå till skäliga kostnader för nödvändig tandvård. För att nämnden skall kunna pröva rätten till bistånd, måste skriftligt specificerat kostnadsförslag föreligga. Ekonomiskt bistånd för kostnadsförslag utgår inte.

Utgångspunkten för prövning av bistånd till tandvård, är att en skälighetsbedömning skall göras av såväl föreslagen terapi, som tandläkarens kostnad i förhållande till referenspriset, samt den sökandes förmåga att inom överskådlig tid själv kunna betala behandlingen.

Ekonomiskt bistånd kan endast utgå till kostnader för tandvård som är ersättningsberättigad.

Bistånd utgår inte till merkostnader vid utbyte av ersättningsberättigande tandvård. Om patienten väljer ett dyrare behandlingsalternativ, utgår inte bistånd för denna kostnad.

Om flera åtgärder är möjliga, utgår bistånd till billigaste behandlingsförslag.

För akut tandvård kan bistånd beviljas i efterhand. Med akut tandvård avses tillståndsom framkallar smärta eller betydande obehag. Om behandlingen kräver flera behandlingstillfällen skall kostnadsförslag begäras in om det inte är uppenbart obehövligt.

Nödvändig tandvård avser tandvård som har till syfte att ge - frihet från smärta eller sjukdomar

- förmåga att äta, tugga eller tala utan större hinder - ett utseendemässigt godtagbart resultat

- dentala material av rimlig standard

Revisionsundersökning omfattas av rätten till bistånd högst vartannat år. Det allmänna

tandvårdsstödet skall då utnyttjas. Om tätare undersökningsintervall bedöms som nödvändigt, vid t ex risk för progredierande sjukdom, skall behovet styrkas skriftligen av tandläkare.

Bistånd till revisionsundersökning vartannat år kan beviljas utan föregående prövning. Om ytterligare behandling är nödvändig skall den sökande begära skriftligt kostnadsförslag innan behandlingen utförs.

Fast kron- och broprotetik samt laboratorieframställda inlägg omfattas som huvudregel inte av rätten till bistånd. Sådan tandvård kan beviljas, först då andra behandlingsmöjligheter är uttömda.

Implantatbehandling omfattas som huvudregel inte av rätten till bistånd.

29

(35)

Bilaga 1

Tandregleringsbehandling omfattas som huvudregel inte av rätten till bistånd.

Vid behov kan nämnden begära in second opinion från annan tandläkare.

Tandvårdsbehandling som kan beviljas skall vara utförd i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

2.5 Cykel till barn

Bistånd till cykel kan beviljas till barn, om familjen vars behov av försörjningsstöd inte bedöms vara av rent tillfällig art.

Biståndet beviljas med 1500 kr per barn för cykel och hjälm.

2.6 Umgängesresor

Bistånd kan beviljas med högst 6000 kronor per år och barn.

3. Undantag från krav

3.1 Vistelse på annan ort eller i annat land

Huvudprincipen är att försörjningsstöd inte beviljas vid utlandsvistelse.Undantag kan göras för personer som inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande p.g.a sjukdom eller av andra skäl. I sådana fall kan personen efter samråd med handläggaren vistas utomlands eller på annan ort i högst en månad per år utan att förlora rätten till försörjningsstöd.

4. Utökade krav

4.1 Godkända ledigheter

Ledighet med bibehållet försörjningsstöd kan beviljas då särskilda skäl bedöms föreligga.

30

(36)

Bilaga 1

Ekonomiskt bistånd

Särskild handläggning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Våld i nära relation - Anvisning

Handläggare: Ingrid Nedmark Karin Högberg Merike Nilsson Fastställare: Ingrid Nedmark

Våld i nära relation

Riktlinjer vid ansökan om ekonomiskt bistånd 2011

Utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden i Halmstads kommun Förutsättningar:

Socialtjänstlagens 5 kap 11 §: ”Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.

Dessa anvisningar gäller för handläggning av ärenden som rör kvinnor och män utsatta för våld i nära relation. Anvisningen gäller även unga personer utsatta för hedersrelaterat hot och våld.

I förarbeten till lagen sägs att socialtjänsten aktivt skall erbjuda hjälp av olika slag. Vid ansökan om ekonomiskt bistånd är det därför viktigt att förmedla kontakt med socialförvaltningens mottagningsenhet/Kriscentrum om inte sådan kontakt finns. Vidare kan den utsatta personen behöva kontakt med kvinnojouren eller annat boende. Vid behov kan även kontakt med polis och sjukvården förmedlas.

De flesta ärenden som rör våld i nära relationer initieras från mottagningsenheten/Kriscentrum på socialförvaltningen. Det är då viktigt att ställa frågor om den utsatta personen har andra kontakter t ex med Kvinnojouren eller annan stödorganisation, samt om den utsatta personen har egna ekonomiska tillgångar. Uppgifterna är viktiga för bedömningen av hur snabbt personen behöver kontakt med socialsekreterare på försörjningsstödsenheten.

Vid ansökan om ekonomiskt bistånd kan det få tragiska konsekvenser, om man till alla delar följer gällande riktlinjer och rutiner. Avsteg kan behöva göras för att inte riskera att den utsatta personens situation förvärras ytterligare. ”Att en kvinna är misshandlad behöver inte automatiskt

31

(37)

Bilaga 1

betyda att den vanliga biståndsprövningen helt bör sättas ur spel” (Ekonomiskt Bistånd, Stöd för rättstillämpning och handläggning).

Bemötande vid akutsituationer

Den utsatta personen skall tas emot direkt och hennes/hans situation skall betraktas som akut även om det framkommer att misshandeln skett för en tid sedan.

Om ärendet är pågående, skall kvinnan/mannen träffa sin ordinarie handläggare. Om ärendet handläggs av socialassistent skall socialsekreterare vara med på besök om behov föreligger.

Om den utsatta personen varit aktuell tidigare, kontaktas senaste socialsekreterare, som tar emot det akuta besöket. Det kan inge den utsatta personen en större trygghet om hon/han får träffa tidigare känd socialsekreterare. I sådant ärende frångås alltså 6-månadersregeln.

Om kvinnan/mannen är okänd, skall hon/han träffa socialsekreterare på mottagningsgruppen.

Under besöket är det viktigt att möta den utsatta personen i den situation hon/han är, försöka få en bild av situationen, samt göra en bedömning av personens egen förmåga till handling och beslut. Det är viktigt att sätta tilltro till kvinnans/mannens bedömning av fara och hotbild.

Kontakt skall tas med mottagningsenheten på socialförvaltningen, samt avtala besökstid om sådan inte finns. Det skall också stå klart vem som ansvarar för vad, mellan försörjningsstöd och mottagningsenheten. Vid behov skall kontakt tas med Kvinnojouren eller annan stödorganisation, om kvinnan/mannen inte direkt får besökstid på mottagningsenheten/Kriscentrum på

socialförvaltningen.

Vid utredning skall klargöras vilket bistånd personen söker. Även barnens situation och deras behov skall utredas. Det är viktigt att utreda vilken hjälp personen och eventuella barn har tillgång till i nuläget.

Särskilda bedömningar avseende krav vid ansökan om ekonomiskt bistånd

I Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2003:5) ges exempel på situationer då det kan finnas skäl att beräkna kostnader till en högre nivå än riksnorm. Där sägs att den som varit utsatt för brott kan ha tillfälligt höga kostnader för livsmedel, kläder och skor.

Det skall inte ställas krav på att den person som misshandlat skall vara dömd eller polisanmäld vid prövning av rätten till bistånd.

Om omständigheter framkommer som kan innebära en fara för den utsatta personen får avsteg göras från kraven för rätt till ekonomiskt bistånd avseende till exempel

- Styrka att skilsmässa är sökt

- Bodelning ska ha skett innan bistånd ges till hemutrustning - Sekretess gentemot mannen, även om de har en gemensam akt.

32

(38)

Bilaga 1

- Intyg beträffande umgänge med barn - Makars ömsesidiga försörjningsskyldighet - Stå till arbetsmarknadens förfogande - Högre boendekostnad än skälig sådan

Individuella bedömningar får göras om hur lång tid som avsteg från gällande riktlinjer skall göras.

Det kan också vara nödvändigt att lägga upp en separat akt för den utsatta personen för att förhindra att maken/sambon som aktledare kan ta dela av uppgifter rörande den utsatta personen.

Kvarskrivning

Vid särskilda skäl kan den som kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier medges, att vid flyttning, vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten (kvarskrivning). Om flyttning sker till annan kommun ska denna kommun normalt ge bistånd.

Det kan i vissa fall finnas anledning att göra undantag från den princip, t ex om en hotad person tvingas flytta mellan flera tillfälliga boenden innan en permanent lösning finns.

Det yttersta ansvaret för att ge bistånd ligger på vistelsekommunen, men en bedömning måste göras om vad som är bäst i det enskilda fallet. (EKONOMISKT BISTÅND stöd för

rättstillämpning och handläggning)