Så här fördelas pengarna

(1)

Malung-Sälens kommuns

årsredovisning 2013

(2)

Förskolan 8,6 %

Grundskolan och fritids 19,5 %

Gymnasium och vuxenutbildning 10,0 %

Socialtjänst 6,7 %

Äldre och handikappomsorg 31,5 %

Samhällsbyggnad 7,8 %

Kultur och bibliotek 1,5 %

Arbetsmarknadsinsatser 1,3%

Miljö och bygg 0,8 %

Räddningstjänsten 2,2 %

Politik och övergripande administration 9,4 %

Näringslivsenheten 0,7 %

Formgivning och produktion:

www.tantorange.se 2014 Tryck: Centrumtryck AB Foto:

Bild och Budskap Timea Hedlund Ahlbins foto © (där ej annat anges)

Så här fördelas pengarna

(3)

3

Det framgår tydligt att vi måste hejda kost- nadsökningen i driften. Detta är extra nöd- vändigt eftersom vi de senaste åren har drabbats av stor befolkningsminskning.

Vi har satt ett mål för planperioden 2014–

2016. Under denna period måste vi på olika sätt reducera kostnader motsvarande 40 heltidstjänster. Om detta inte lyckas återstår varsel 2016.

Vamas har under året bland annat övertagit Kläppens reningsverk, fortsatt provborra norr om Sälen, inlett arbetet med kommu- nal VA-plan, inlett planering för nya kommunala verksamhetsområden inom VA, arbetat vidare med avfallshantering och påbörjat egen slamkompostering.

Malungshem har bland annat satt i gång ombyggnation på Kringlan för att skapa lä- genheter för trygghetsboende.

Malungs Elverk har, tillsammans med andra aktörer, deltagit i regionnätsdiskussio- ner. Bolaget har också fortsatt en viktig roll i kommunens fiberutbyggnad.

Kommunalrådet har ordet

Kurt Podgorski Kommunalråd Malung Sälen Turism AB har under året

bland annat arbetat med frågor om turistby- råverksamheten, och i det sammanhanget tillsammans med kulturförvaltningen plane- rat för samlokalisering i det ombyggda Sä- len Centrum. Bolaget har också ett fortsatt engagemang i Visit Dalarna AB.

Ärnäsheden Fastighets AB byggde och invigde det nya industrihuset under året.

Sedan december 2013 är huset fullt uthyrt.

Siteprojektet har förutom flygplatsfrågan satt igång diverse processer inom vår gränsregion, bland annat kan nämnas ett förstudiearbete om en gemensam bioga- sanläggning och kollektivtrafik i fjällvärlden.

Airport Center har väckt stort intresse, och eftersom det i skrivande stund är bekant att staten är beredd att satsa 250 miljoner kommer hela projektet att gå in i ett mer intensivt skede.

Ett arbete har inletts med att få igång gods- trafik på Västerdalsbanan norr om Rågsve- den i stället för nedläggning.

Som jag redan nämnt måste vi arbeta mycket aktivt med ekonomin. Driftkostna- der måste sänkas och läget för investeringar är mycket stramt.

Samtidigt måste vi ändå glädjas åt de goda resultat våra kärnverksamheter visar upp.

Vi ligger mycket bra till i viktiga välfärds- frågor, och vi har bland Sveriges friskaste kommunala personal.

Jag tackar alla medarbetare för ett gott samarbete under 2013.

Det ekonomiska utfallet för 2013 är bekymmersamt. Socialnämnden, Barn- och Utbild- ningsnämnden samt delar av Kommunstyrelsens verksamheter överskred budgetramarna.

Att förvaltningens resultat ändå balanserar runt 0-strecket beror framför allt på en stor återbetalning från AFA. Detta är inget vi kan räkna med i fortsättningen.

”Vi måste hejda kostnadsökningen i driften.

Detta är extra nödvändigt eftersom vi de senaste åren har drabbats av en stor

befolkningsminskning.”

Foto: Timea Hedlund

(4)

4 Omsättning Befolkningsutveckling

Kommunens befolkningssiffror styr skatteintäkter- na och utjämningsbidraget för det kommande året.

Den sista december 2013 hade kommunen 10 061 invånare, en minskning med 117 personer.

Befolkningen har minskat de senaste decennier- na, även om minskningstakten avtagit något. För- ändringarna i befolkningen förklaras till stor del av skillnaden mellan antalet födda och antalet döda, som är nära nog en halv årskull barn. Skillnaden minskade dock något under 2013. För att öka befolkningen så behöver det födas fler barn i kommunen. Det har under senare år varit färre som flyttar in (347 personer) än som flyttar ut (407), och utflyttningen sker i första hand i åldersgruppen 20 till 30 år.

Soliditet: 38,4 procent

Soliditeten mäts som det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Måttet speglar kommunens finansiella styrka på lång sikt. 2012 var soliditeten 44 procent, vilket var under genomsnittet i landet.

Förändringen beror på både det negativa resultatet men främst på den nyupplåning som gjorts.

Balansomslutning: 841 miljoner kronor Balansomslutningen är summan av kommunens tillgångar. 2012 uppgick balansomslutningen till 737 miljoner kronor.

Intäkter 978,8 miljoner

kronor

Kostnader 978,9 miljoner

kronor

Resultat – 0,1 miljoner

kronor

Befolkningsstatistik

Malung-Sälen Dalarna Antal invånare 10 061 277 349 Andel invånare upp

till 17 år 18 % 19 %

Andel invånare

65 år och äldre 24,9 % 23,2 % Medelålder 45,2 år 43,6 år

Kommunens ekonomi måste vara långsiktigt hållbar.

En eller några år av ansträngd ekonomi ska kunna klaras av. Varje generation ska själv bära kostnaderna för den service den konsumerar. Det innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Kommunkoncer- nen, som inkluderar de kommunala bolagen, visar ett resultat på 18,6 miljoner kronor vilket är något lägre än föregående år (21,2 miljoner kronor).

Årets resultat

Nyckeltal

Fakta

Personalkostnaderna står för merparten av Malung-Sälens kommuns verksamhetskostnader.

Lönekostnaderna uppgick totalt till 324 miljoner kronor vilket är drygt 17,3 miljoner kronor mer än föregående år.

Den 31 december 2013 var 916 tillsvidarean- ställda, vilket omräknat till årsarbetare blir 846 personer, vilket är en ökning med 30 personer och 30 årsarbetare. Den övervägande andelen personal är anställda inom socialförvaltningen samt inom barn- och ung- domsförvaltningen.

Malung-Sälens kommuns personal har en medelål- der som uppgår till 49 år.

Inom den närmaste sexår- sperioden kommer cirka 205 tillsvidareanställda att gå i pension.

Sjukfrånvaron har under de senaste åren varit på en relativt låg nivå även om den ökat något under 2013. Kommunens målsättning är att vara en av Sveriges friskaste kommunala arbetsplatser. Den största minskningen har skett vad gäller långtids- sjukfrånvaron. Bidragande orsaker till det är ett sys- tematiskt arbetsmiljöar- bete, hälsoarbetet och ett aktivt rehabiliteringsarbete med bland annat tidiga rehabiliteringsinsatser.

Resultat koncernen

2009–2013, miljoner kronor

40 30 20 10 0

2009 2010 2011 2012 2013 15,6 37 12,7 21,2 18,6

(5)

5 Innehållsförteckning

INLEDNING

Exempel på hur pengarna fördelas 2 Kommunstyrelsens ordförande om året som gått 3 Politik och organisation 6

Fem år i sammandrag 8

Fördelning kostnader och intäkter 9

FÖRVALTNINGBERÄTTELSE

Omvärldsanalys 11 Mål och måluppfyllelse 13 Personalekonomisk redovisning 19 Finansiell analys kommunen 25 Finansiell analys koncernen 32

VERKSAMHETERNA

Övergripande politisk verksamhet 35 Kommunstyrelseförvaltningen 37 Service- och teknikförvaltningen 40 Skogsförvaltningen och markenheten 41 Arbetsmarknadsenheten 42 Stadsbyggnadskontoret 44 Miljökontoret 47 Barn- och utbildningsförvaltningen 50 Socialförvaltningen 53 Kulturförvaltningen 56 Räddningstjänsten 59 Överförmyndarverksamheten 61

De kommunala bolagen 62

RÄKENSKAPER

Resultaträkning 72 Balansräkning 73 Kassaflödesanalys 75 Noter 76 Redovisningsprinciper 88 Ord- och begreppsförklaringar 90 Revisionsberättelse 92

INLEDNING: I det första avsnittet ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas vad medborgarna får för sina skattepengar och hur detta finansieras. Här finns också en översikt i siffror för de senaste fem åren tillsammans med kommunens politiska sammansättning. Avsnittet innehåller också en schematisk beskrivning av kommunens och kommunkoncernens organisation.

VERKSAMHETERNA: I det tredje avsnittet beskrivs kommunens verksamhet lite mer utförligt. Elva förvaltningar/nämnder (kom- munstyrelseförvaltningen, service- och teknikförvaltningen, skogsförvaltningen och markenheten, arbetsmarknadsenheten, byggnads- och miljönämnden, barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, kulturnämnden, räddningsnämnden samt överförmyndarnämnden) beskriver sitt uppdrag, redogör för viktiga händelser under året, redovisar målluppfyllelse samt ger sin syn på den framtida utvecklingen. Även de kommunala bolagen kommenterar året på ett liknande sätt.

RÄKENSKAPER: Det fjärde och sista avsnittet redogör för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), den ekonomiska ställningen vid årets slut (balans- räkning) och verksamhetens finan siering (kassaflödesanalys). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till en del poster. Och till sist redogörs för vilka redovisningsprinciper som gäller samt förklaringar av vissa ekonomiska termer.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE: Det andra avsnittet innehåller förvaltningsberättel- sen som enligt den kommunala redovis- ningslagen ska upprättas i årsredovis- ningen. Förvaltningsberättelsen inleds med en omvärldsanalys. Den innehåller även ett stycke om begreppet god ekonomisk hushållning samt en uppföljning av kommunfullmäktiges verksamhetsplan och i vilken utsträckning kommunen uppfyllt målen. Förvaltningsberättelsen innehåller även en uppföljning av kom- munfullmäktiges prioriterade åtgärder för 2013 och en personalekonomisk redogö- relse. Avsnittet avslutas med en finansiell analys utifrån fyra aspekter: resultat, kapacitet, risk och kontroll.

(6)

6

Politik

Politik och organisation

Mandatfördelning i kommunfullmäktige

2006–2010 2011–2014

Socialdemokraterna 14 15

Moderata samlingspartiet 9 9

Vänsterpartiet 6 5

Centerpartiet 5 3

Folkpartiet 3 3

Malung-Sälenpartiet 3 3

Kristdemokraterna 1 0

Sverigedemokraterna 0 1

Totalt: 41 39

Den politiska organisationen i Malung-Sä- lens kommun består av kommunfullmäk- tige, kommunstyrelsen och åtta nämnder.

Kommunfullmäktige

Politikerna i kommunfullmäktige har det högsta ansvaret för den kommunala verksamheten. De beslutar om vilka mål man ska ha för utvecklingen och samhällsbyg- gandet i kommunen, vilken service kom- muninvånarna ska få och hur pengarna i kommunens budget ska användas.

Kommunfullmäktige kontrollerar också att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. Till sin hjälp har man kommunens revisorer.

Kommunstyrelsen

Politikerna i kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen genomför det som kommunfullmäktige beslutat om. Till sin hjälp har man de politiska nämnderna och deras förvaltningar.

De politiska nämnderna

Varje politisk nämnd fattar beslut om vilka tjänster och vilken service man ska erbjuda kommuninvånarna inom det område som man ansvarar för, till exempel förskola, grundskola och äldreomsorg.

(7)

7

I bilden nedan beskrivs hur den politiska organisationen ser ut.

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ.

Kommunstyrelsen är inte överställd nämnderna i formell mening men har en särställning i sitt uppdrag att leda och samordna för- valtningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över öv- riga nämnders verksamhet.

Kommunens nämnder ansvarar för ett antal verksamheter som organisatoriskt utgörs av förvaltningar med en förvaltningschef som rapporterar till nämnden. Även kommunstyrelsen har en uppgift som facknämnd för kommunstyrelseförvaltningen, service- och teknikför- valtningen samt förvaltningen av skog och mark.

Kommunfullmäktige

Barn- utbildnings- och

nämnd

Barn- utbildnings- och

förvaltning

Byggnads- nämnd

Stadsbygg- nadskontor

Service-

och teknik- förvaltning

Social- nämnd

Social-

förvaltning Räddnings-

tjänst Kultur-

förvaltning Kultur-

nämnd

Kommun- styrelse - förvaltning

Över- förmyndar-

nämnd

Räddnings-

nämnd

Revision

Kommunstyrelsen

Valberedning

Valnämnden

Miljö- kontor Miljö -

nämnd

Koncernen Malung-Sälens kommun

Kommunkoncernen består av den kommunala organisationen och de kommunägda bolag, där Malung-Sälens kommun har ett betydande inflytande. Styrningen av de kommunala bolagen sker genom bolagsordningar och ägardirektiv, vilka beslutas av kommunfullmäktige.

Malung-Sälens kommun

Malungs Elverk AB 74 %

Malungs Elnät AB 100 %

Malungshem AB 100 %

Sälen Centrum HB 50 %

Malung-Sälen Turism AB

100 %

Gustols AB 100 %

Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB

100 %

Översikten omfattar ägande på minst 50 %. Malung–Sälens kommun är även delägare till Ärnäshedens Fastighets AB (40%), Malungs Elverk är även del ägare i Dala-Kraft AB (24,04 %), Äppelbo Vind ek.för (16,7 %), Vindela ek.för (0,6 %), Dala Vind AB (10,9 %), Dala Vindkraft ek.för (8,6 %) Organisation

Den kommunala förvaltningen

(8)

8

FEM ÅR I SAMMANDRAG 2013 2012 2011 2010 2009 Antal kommuninvånare 31/12 10 061 10 178 10 262 10 356 10 408

Kommunen

Soliditet, % 38 44 46 47 45

Soliditet inklusive pensionsförpliktelser som inte

tagits upp bland skulderna eller avsättningarna, % 4 7 10 10 5

Kassalikviditet, % 94 80 51 69 43

Skuldsättningsgrad, % 160 128 113 114 122

Nettokostnadernas andel av

skatteintäkter och statsbidrag, % 100,4 103,8 95,4 95,9 99,6

Nettokostnadernas ökning, % 2,5 6,4 1,12 2,01 –0,43

Skatteintäkternas ökning, % 1,61 3,2 3,9 2,56 1,72

Generella statsbidrags ökning, % 4,47 –2,6 –2,79 13,3 0,21

Eget kapital, mkr 323 323 341 319 294

Eget kapital/invånare, kr 32 104 31 742 33 275 30 814 28 244

Låneskuld, mkr 335,0 271,1 216,2 218,7 204,5

Låneskuld/invånare, kr 33 335 26 636 21 068 21 118 19 648

Årets resultat, mkr –0,1 –18,4 22,4 25,2 4,6

Nettoinvesteringar, mkr 60,7 19,5 85,2 35,8 54,2

Skattesats kommunen, kr 22,54 22,31 22,31 22,31 21,81

Koncernern

Soliditet, % 36 40 40 40 38

Kassalikviditet, % 115 96 60 69 47

Skuldsättningsgrad, % 167 151 148 149 161

Årets resultat, mkr 18,6 21,2 12,7 37 15,3

Eget kapital, mkr 562 543 505 492 454

Fem år i sammandrag

(9)

9 6,9 %

drift och förbruk- ningsmaterial.

9,2 %

tjänster (konsult, hyror, tele, data, försäkringar, transporter med mera).

21,9 %

bidrag och köp av verksamhet (försörjnings- stöd, fören- ingsbidrag, entreprenader, kollektivtrafik med mera).

59,8 %

av pengarna används till personal i form av löner och fortbildning.

Fördelning kostnader och intäkter

En stor del av kommunens pengar kommer in via skatteintäkter och de generella statsbidragen.

Skatter och utjämningsbidrag

Stats- och landstingsbidrag Försäljning

Avgifter och ersättningar

Hyror och arrenden Finansiella intäkter

76,0 % 7,3 % 3,5 % 8,3 % 3,4 % 1 ,5 %

Varifrån kommer pengarna?

1,0 %

anläggningstill- gångar (datorer, möbler, maski- ner, utrustning med mera).

1,2 %

räntekostnader.

(10)

Malung-Sälen är Nordens största vinterturismkommun och vi erbjuder evenemang i världsklass. Här går startskottet för världens äldsta, största och längsta skidlopp – Vasaloppet.

Och svenska dansbandsveckan lockar allt fler besökare.

Malung-Sälen är Dalarnas bästa skolkommun och hamnar i topp bland landets alla kommuner. Vårt riksidrottsgymnasium har elever i världsklass. Kommunen lyfts också fram som ett föredöme när det gäller individanpassad äldreomsorg. Dess- utom har vi gott om lediga jobb, attraktiva tomter och bra boendemiljöer.

I Malung-Sälen lever vi närmare det som verkligen betyder något.

Vi bjuder gärna upp!

(11)

11

Förvaltningsberättelse

Omvärldsanalys

Malung-Sälens kommun påverkas ständigt av förändringar i omvärlden. Både av sådana som välkomnas och sådana som ibland kan leda till oönskade resultat eller effekter. Hän- delser i världen går inte spårlöst förbi. Därför handlar det så långt som möjligt om att sträva efter att påverka istället för att påverkas.

Befolkningsutveckling

Under de senaste 20 åren har befolkningen i storstäder, större städer och deras förorts- kommuner ökat med nästan 20 procent medan de flesta övriga kommuner har haft en befolkningsminskning.

Den trenden finns allt tydligare även i Malung-Sälens kommun. Folkmängden i kommunen har de tre senaste åren minskat med i genomsnitt 100 personer per år. Det blir färre som tillsammans ska driva utvecklingen framåt och färre som ska dela på ansvaret för välfärd och goda villkor. Det blir också färre som ska bära upp service, både de offentliga tjänsterna och det privata tjänsteutbudet.

Men, befolkningsminskning i sig är inget absolut tecken på stagnation, särskilt inte, när omflyttningarna i hela landet är så starka. Trenden är att det är de större regionerna och de större kommunerna som ökar. De mindre minskar. Denna utveckling fortsätter med stor sannolikhet de närmaste 15 åren.

Barn och inflyttning

Befolkningsminskningen kan speglas utifrån andra infallsvinklar än enbart en totalsiffra.

En sådan vinkling är en koppling till födelsetalet. Antalet födda i kommunen ligger på en förhållandevis stabil nivå. Förändringarna i befolkningen i Malung-Sälen förklaras delvis av skillnaden mellan antalet födda och antalet döda, som är nära nog en halv årskull barn.

Skillnaden minskade dock något 2013. För att öka befolkningen så behöver det födas fler barn i kommunen.

Det har under senare år varit färre som flyttar in än som flyttar ut och utflyttningen sker i första hand i åldersgruppen 20 till 30 år. Den ökande utflyttningen bidrar också till det minskande totala antalet invånare.

Sysselsättning och försörjningskvot

Sysselsättningen är jämförelsevis mycket god i Malung-Sälen jämfört med alla andra kommuner i länet. I gruppen 16–24 år är arbetslösheten lägst i Dalarna och betydligt lägre än riket i övrigt. Även i gruppen 16–64 år är sysselsättningsläget gott i Malung-Sälens kommun. För den gruppen är siffran näst bäst i länet och även där långt under rikssnittet.

Sysselsättningen i riket förväntas öka för åren 2014 till 2017 men ökningen blir begränsad under det närmaste året.

Tack vare ett gott läge vad gäller sysselsättningen i kommunen, är även försörjningskvo- ten i Malung-Sälens kommun (totala befolkningen i relation till antalet sysselsatta) på en rimlig nivå. Aktuell försörjningskvot är 2,1 vilket är lika med riksgenomsnittet och i nivå med de flesta övriga kommunerna i länet. En framtida högre försörjningsbörda förväntas regio- nalt, beroende till viss del på en ogynnsam åldersutveckling till år 2030. Andelen i de mest yrkesaktiva åldrarna 20–64 år väntas minska från 56 procent idag till 50 procent år 2030.

Företagsamhet och försörjning

Den minskade befolkningen kan även speglas utifrån jämförelser gällande företagsamhet och försörjningsgrad. I Malung-Sälens kommun finns länets mest företagsamma befolkning. Här har drygt 16 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvar för ett företag.

Genomsnittet för riket var 12,1 procent för år 2013. Kommunen har även länets högsta andel unga företagare.

Tillväxttakten i företagsamhet och nyföretagande i Dalarna är relativt svag på grund av rådande konjunkturläge. För Malung-Sälens kommun bidrar en hög andel företagsam- ma personer till att skapa möjlighet till sysselsättning, vilket är en förutsättning för att ge människor tilltro till att både vara kvar i och att flytta till kommunen. Detta är en viktig mot- kraft till den pågående urbaniseringen i landet.

(12)

12 Viktiga händelser under året

2013 har varit ett år i Malung-Sälens kommun som präglats av fortsatt förändringstryck. Flera större projekt har drivits under året, destinationsutvecklingsprojektet SITE, e-handelsprojek- tet och kommunens treåriga kvalitetsutvecklingsprojekt, vilket avslutades efter sommaren.

Kommunens försämrade ekonomiska resultat för år 2012 i kombination med minskande skatteintäkter gjorde att kommunstyrelsen under året fortsatte analysen kring kommunens höga strukturkostnader. Med strukturkostnader menas kommunens redovisade kostnader jämfört med andra kommuner som har samma strukturella förutsättningar. Under hösten fastställdes ett åtgärdsprogram som tar sikte på ekonomisk balans senast år 2016.

Kommunen har fortsatt att visa goda resultat, vad gäller kvaliteten på kärnverksamheterna.

Flera verksamheter inom barn- och utbildningsområdet och äldreomsorgen visar även år 2013 att verksamheten bedrivs på en nivå som står sig mycket väl i nationella jämförelser.

Malung-Sälens kommun kraftsamlade under våren för att säkerställa att gymnasieskolan kan fortsätta bedriva riksidrottsgymnasium inom alpint och snowboard. Resultatet blev positivt och det är glädjande att kommunen fått fortsatt förtroende att bedriva dessa program.

Mark- och miljödomstolen gav under våren klartecken till att gå vidare med flygplatsen i Rörbäcksnäs. Under året löstes även markfrågan. Flygplatsprojektet har stöd från Region Dalarna och har under året tillsammans med Destination Sälenfjällen fortsatt planeringen av det blivande Sälen Trysil Airport Center.

Under hösten lanserades kommunens nya hemsida och närvaro i sociala medier. Infor- mationen på hemsidan har blivit mer logiskt organiserad och utbyggd för att motsvara de krav medborgare idag ställer på kommunsidor. Den nya sidan präglas i större utsträckning av en satsning på nyheter, mer information i samband med möten i kommunfullmäktige än den tidigare. Genom satsningen på en ny hemsida och facebook har kommunen också tagit viktiga steg framåt för att förbättra medborgardialogen.

Driftredovisning 2013 (tkr)

2013 2013 2012

Budget Bokslut Avvikelse Bokslut

FÖRVALTNING/NÄMND Netto Intäkt Kostnad Netto Netto Netto

Kommunstyrelsen –57 995 15 819 –73 259 –57 440 555 –60 333

Arbetsmarknadsenheten –8 324 9 149 –17 135 –7 986 338 –8 265

Service- och teknikförvaltningen –39 125 186 022 –231 824 –45 802 –6 677 –35 051 Skogsförvaltningen inkl markenheten 2 400 12 313 –7 501 4 812 2 412 2 204

Byggnadsnämnden –3 315 3 975 –6 634 –2 659 658 –2 065

Kulturnämnden –8 615 1 009 –9 588 –8 759 36 –8 758

Barn- och utbildningsnämnden –218 163 56 253 –278 018 –221 756 –3 602 –224 866

Socialnämnden –209 380 38 830 –261 044 –222 214 –12 834 –210 242

Miljönämnden –2 092 4 577 –6 302 –1 725 367 –2 190

Räddningsnämnden –13 431 1 051 –14 129 –13 078 353 –13 202

Överförmyndarnämnden –906 703 –1 836 –1 133 –227 –1 162

Summa förvaltningar/nämnder –558 948 329 701 –907 270 –577 569 –18 621 –563 930

Pensionskostnader –12 800 21 608 –35 588 –13 980 –1 180 –13 192

Avslut sociala omkostnader 0 0 –208 –208 –208 –80

Kalkylerad kapitalkostnad 45 640 44 625 0 44 625 –1 015 43 932

Avskrivningar –27 000 0 –26 949 –26 949 51 –26 140

Verksamhetens nettokostnader –553 108 395 934 –970 015 –574 081 –20 973 –559 410

Skatteintäkter 386 459 386 800 0 386 800 341 380 666

Generella stats- och utj.bidrag 171 060 173 946 0 173 946 2 886 166 496

Finansiella intäkter 11 600 10 840 0 10 840 –760 10 898

Finansiella kostnader –9 000 0 –8 899 –8 899 101 –8 597

Extraordinära intäkter 0 11 316 0 11 316 11 316 11 557

Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 –20 000

Totalt 7 011 978 836 –978 914 –78 –7 089 –18 390

Andelen kostnader och kr/inv

Förvaltning/nämnd % kr/inv

Kommunstyrelsen 9,94 5 709 Arbetsmarknads-

enheten 1,38 794

Service- och teknik-

förvaltningen 7,93 4 552 Skogsförvaltningen –0,83 –478 Byggnadsnämnden 0,46 264 Kulturnämnden 1,52 871 Barn- och

utbildningsnämnden 38,38 22 041 Socialnämnden 38,46 22 087

Miljönämnden 0,30 171

Räddningsnämnden 2,26 1 300 Överförmyndarnämnden 0,20 113

(13)

13

Näringslivsrådets verksamhet har utvecklats positivt under året. Det näringspolitiska programmet har varit ett bra stöd i arbetet med att bidra till ett rikt och levande näringsliv i kommunen.

Kommunen har arbetat vidare för att behålla en låg sjukfrånvaron bland de anställda.

Trots en liten ökning till 4,7 procent hamnar Malung-Sälens kommun på plats 16 i landet bland de kommunder som har den lägsta sjukfrånvaron bland sin personal.

God ekonomisk hushållning

Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer (Kommunallagen 8 kap 1 §). Begreppet ”god ekonomisk hushållning” har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv.

God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv, innebär bland annat att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta betyder att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Kom- munen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter.

God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens för- måga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadsef- fektiv och ändamålsenlig verksamhet.

För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål, samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllel- sen. För att kunna styra verksamheterna, måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Styrmodellen i Malung-Sälens kommun ska bidra till god ekonomisk hushållning.

Styrmodellen

Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2011 om styrmodellen för Malung-Sälens kommun. Styrmodellen utgår från mål- och resultatstyrning. I kommunfullmäktiges beslut beskrivs principerna för styrningen och hur styrkedjan ska hållas samman. Kommunstyrelsen utarbetar årligen anvisningar i form av årshjul för att konkretisera arbetet med planerings- och uppföljningsprocesserna, inklusive tidsangivelser för de aktiviteter i styrmodellen, som kommunfullmäktige beslutat om.

Mål- och resultatstyrningen bygger på att nämnderna utarbetar hämndsplaner med nämndsmål utifrån respektive uppdrag och kommunfullmäktiges inriktningsmål. Under år 2012 färdigställdes arbetet med nämndsplaner för alla nämnder. För alla mål på nämnds- och fullmäktigenivå ska det finnas mått eller indikatorer för att kunna följa upp verksamheternas resultat. I möjligaste mån används mått som medger jämförelser med andra kommuner.

Under år 2013 har styrmodellen reviderats. Bland annat har tidpunkten för delårsrappor- ten tidigarelagts. Styrmodellen finns att läsa på kommunens hemsida.

www.malung-salen.se/kommunochpolitik.

Mål och måluppfyllelse

Kommunfullmäktiges verksamhetsplan omfattar mål för planperioden och prioriterade åt- gärder för innevarande år på den övergripande nivån.

För att följa upp kommunfullmäktiges inriktningsmål har verksamhetsplanen komplet- terats med mått och måltal för planperioden. Uppföljning på den övergripande nivån sker

”Ingen generation ska behöva betala

för det som en tidigare generation

har förbrukat.”

(14)

14

från och med år 2011 med hjälp av ett antal mått eller indikatorer, som ska visa hur arbetet för att nå målen fortlöper. Många av indikatorerna har valts för att också skapa möjlighet att kunna göra jämförelser med andra kommuner.

I följande avsnitt redovisas kommunfullmäktiges inriktningsmål och de indikatorer som valts för att mäta graden av måluppfyllelse. Kommunfullmäktige har valt att besluta om inriktningsmål inom fyra områden; hållbar tillväxt, kvalitet, kompetens och demokrati. Upp- följning av kommunfullmäktiges finansiella mål finns i avsnittet Finansiell analys.

Utfallet för 2013 finns angivet för de indikatorer som mätts under året. Målnivån för planperioden finns också angiven. Då ett flertal mått för Malung-Sälens kommun hämtas från mätningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) visar den sista kolumnen genomsnittsvär- den för de kommuner som deltagit i mätningen 2013 (215 kommuner).

Under respektive nämnds förvaltningsberättelse finns i flera fall motsvarande redovisning på nämndsnivå. Respektive nämnd kan ha egna verksamhetsmål och därtill finns olika uppdrag, projekt och aktiviteter att samordna och följa upp.

Kommunfullmäktiges verksamhetsplan finns att hämta i sin originalversion från kommunens hemsida, www.malung-salen.se/kommunochpolitik.

Förklaring till färgmarkeringar i tabeller för måluppfyllelse

För att signalera i vilken mån Malung-Sälens kommun uppfyller målen används genom- gående en färgskala med grönt, gult och rött. Grönt innebär att målet nås, gult att målet delvis uppnås och rött att målet inte alls är uppfyllt. Färgmarkeringen för respektive mål är en sammanvägd bedömning av resultaten på övergripande nivå och på nämndsnivå, där så är tillämpligt.

Vissa mått eller indikatorer är inte jämförbara med andra kommuner. Där kan dock jäm- förelse över tid av de egna resultaten göras. För alla redovisningar gäller att om färgmar- kering saknas, innebär det att ingen mätning gjorts under året eller att redovisning sker på annat ställe i dokumentet.

(15)

15

Prioriterade Indikator Resultat 2013 Resultat 2012 Mål 2014 Jämförelse

inriktningsmål KKiK/

motsvarande

Andel nöjda medborgare (NRI)

Andel förvärvsarbetande, %

Sjukpenningtal, dagar

Befolkningsutveckling

Andel nya företag/1000 inv

Andel nöjda företagare

Andel återvunnet material i förhållande till total mängd, % Andel miljöbilar i kommunorganisationen, %

Andel ekologiska livsmedel, %

56

79,6

7,9

–117

5,3

62

23

–

1

57

79,3

7,6

–84

7,2

–

29

–

4

Ökande

Minst bibehållen nivå

I nivå med medel (8,5 %)

Ökande

Bibehållen nivå

Ej satt

Ökande

59

78,6

8,5

Ej jämförbart

5,0

67

36

–

16

Prioriterade åtgärder 2013

De åtgärder som kommunfullmäktige prioriterat inom området Hållbar tillväxt redovisas nedan.

Utvärdera näringslivsrådets verksamhet och effekter av det näringspolitiska programmet, och utifrån detta fortsatt utveckla näringslivskontorets verksamhet och näringslivssamverkan.

– Någon utvärdering har inte skett under året. Näringslivsrådet har arbetat med vissa fokusområden för att stärka sambandet mellan näringsliv och samhällsutveckling. Det näringspolitiska programmet har tydliggjort kommunens olika roller och givit bra stöd till näringslivsenhetens arbete under året.

Göra en organisatorisk översyn av miljö- och naturvårdsfrågornas tillhörighet, säkra att dessa frågor naturligt finns med i hela planberedningsprocessen samt påbörja arbete med en miljö- och naturvårdsplan.

– Planering av arbetet har påbörjats men tvingats vara vilande under året.

Utveckla ägardirektiven för de kommunala bolagen.

– En gemensam ägarpolicy för de kommunala bolagen har utarbetats och beslutats av kommunfullmäktige.

Starta arbetet med att bygga upp ett Komhall.

– Verksamheten har satts igång i före detta Rosengrensfastigheten i Malung.

HÅLLBAR TILLVÄXT

Vi utvecklar styrningen och sam- ordningen inom koncernen och möjliggör fler strategiska insatser och åtgärder som leder till hållbar utveckling, ökad sysselsättning och till ökad tillväxt – inte minst inom besöksnäringen.

Vi agerar aktivt, långsiktigt och för- troendefullt för att möjliggöra ökad inflyttning. Vi erbjuder bra service och välfärdstjänster och skapar goda utvecklingsvillkor för företag- samhet och entreprenörskap.

Vi tar tydligt och medvetet ansvar för en mer långsiktigt hållbar utveckling – utifrån miljö- och klimathänsyn.

Området innehåller mål som speglar kommunens roll som sam- hällsbyggare. För 2013 kan konstateras att det fortfarande finns mer att göra när det gäller att uppfylla kommunfullmäktiges inrikt- ningsmål för planperioden.

Trots att befolkningsutvecklingen är negativ finns ett starkt en- treprenörskap och andelsen sysselsatta i befolkningen ligger på en förhållandevis god nivå. Andelen nya företag/1 000 invånare har

sjunkit från 7,2 år 2012 till 5,3 men ligger fortfarande bättre än genomsnittet. 2013 genomfördes företagsmätningen Insikt, som visar att arbetet med att utveckla företagsklimatet behöver fortsätta.

På miljö- och klimatområdet behöver kommunen fortsatt lägga ytterligare kraft. Värde för andel miljöbilar i kommunorganisationen kommer att redovisas senare under året.

Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt

Hållbar tillväxt

(16)

16

motsvarande

Andel medborgare som tar kontakt via telefon och direkt får svar på en enkel fråga, % Bibliotekets öppethållande utöver 08–17 vardagar, tim Andel som erbjudits plats i förskolan på önskat datum, % Andel behöriga till nationellt program på gymnasiet Andel olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad, under 14 dagar

Andel servicedeklarationer, % Redovisade synpunkter Andel nöjda brukare

39

14

79

92

10

Pågår Rutin fungerar 46 registrerade Redovisar per verksamhet

50

14

63

83,9

9

50

Ökande

Bibehållen nivå

Ökande

Bibehållen nivå

100 Rutin och uppföljning igång

44

12

70

87,5

14

Ej jämförbart Ej jämförbart Ej jämförbart

Prioriterade åtgärder 2013

Inom området Kvalitet har kommunfullmäktige prioriterat följande aktiviteter.

Inarbeta kommunens måltidspolicy, med fokus på när- och lokalproducerade alternativ.

– Under 2013 har den nya gemensamma måltidsenheten påbörjat arbetet med att förankra måltidspolicyn. Hänsyn till policyn har tagits i den livsmedelsupphandling som genomfördes under året.

Utarbeta plan och strategi för kommande behov i äldreomsorgen.

– En översyn av boendeplatser i kommunen påbörjades under året. Arbetet fortsätter 2014.

KVALITET

Vi erbjuder välfärdstjänster med en kvalitet som ligger över genomsnittet bland jämförbara kommuner.

Vi har servicedeklarationer för alla prioriterade tjänster senast vid planperiodens slut.

Kommunfullmäktiges ambitionsnivå är att leverera välfärdstjänster av god kvalitet. Indikato- rerna på övergripande nivå och på nämndsnivå visar att målet uppnås. Malung-Sälens kommun har mycket goda resultat inom äldreomsorg och handikappomsorg, både vad gäller serviceutbud och nöjda brukare. Inom förskola och skola finns motsvarande goda resultat.

Kommunfullmäktige har även beslutat om att nämnderna ska utarbeta servicedeklarationer under innevarande planperiod. Socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kulturnämnden har redovisat att uppdraget genomförts medan övriga nämnder fortsätter arbetet även under 2014.

Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt

Kvalitet

(17)

17

motsvarande

Medarbetarindex (HME) Andel kompetensutvecklings- plane

Andel förbättrade processer

Andel heltidstjänster, %

73 Ej mätt

Ej mätt

68,9

73

66,1

Ej satt 100 % Redovisas per

nämnd

Ökande

78*

Ej jämförbart Ej jämförbart

Ej jämförbart

Prioriterade åtgärder 2013

Kommunfullmäktige har pekat på behovet av att göra ett långsiktigt arbete för att säkra framtida kompetens- behov.

Arbeta aktivt med övergripande personal-, rekryterings- och kompetensutvecklings strategiska frågor.

– Ny tjänst som personalutvecklare har varit bemannad hela året och det har bidragit till att arbete med allmän introduktion och introduktion för chefer, deltagande i länsnätverk för rekryteringar samt olika utbildningsinsatser kunnat genomföras.

KOMPETENS

Vi sätter tydligare fokus på medar- betarskapets innehåll och betonar tydligare alla medarbetares ansvar för ständiga förbättringar av verksamheterna – i en god dialog med de fackliga organisationerna.

Vi gör fler insatser för att möjliggöra heltidstjänst för den medarbetare som önskar – antalet deltidstjänster minskar under hela planperioden.

De prioriterade inriktningsmålen inom området anger kommunfullmäktiges ambitionsnivå för kommunens anställda. De indikatorer som valts för att mäta graden av måluppfyllelse är till stora delar kommuninterna och kan då endast jämföras över tid. En medarbetarenkät genomfördes i slutet av 2012 och kommer att göras igen under 2014.

Målet avseende möjlighet till heltid uppnås, då socialnämnden som varit pilot för kommunens bemanningsprojekt nu kan erbjuda alla medarbetare som önskar en heltidstjänst.

Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt

Kompetens

(18)

18

motsvarande

Andel nöjda medborgare (NII)

Informationsindex

Antalet aktiva byautvecklings- grupper

Antalet startade LEADER- finansierade projekt

Ungdomsenkät NII (18–24 år)

Andel utbetald Snabb slant, %

38

76

Oförändrat

15

33

0

39

72

11

44

10

Ökande

Bibehållen nivå

Ökande

100 %

Ej jämförbart

Prioriterade åtgärder 2013

Kommunfullmäktige har avseende demokratifrågor lyft ungdomars möjligheter att vara delaktiga.

Skapa forum för ungdomars delaktighet och inflytande

– Under året har ett antal ungdomsmentorer rekryterats för att utveckla formerna för delaktighet och inflytande.

DEMOKRATI

Vi stärker kontakten med brukare och utvecklar dialogen med medborgarna genom förbättrad information och ökad delaktighet.

Vi arbetar för en byautveckling i framkant, där otraditionella lösningar prövas för att erbjuda samhällsservi- ce i byarna och stödjer utvecklings- projekt.

Vi arbetar för att ständigt öka ungas inflytande, delaktighet och engagemang.

Inriktningsmålen inom detta område speglar kommunfullmäktiges strävan att öka invånarnas möjlighet till information, inflytande och delaktighet. Resultaten pekar på att målen delvis uppnås.

Arbetet med ungdomars delaktighet har intensifierats.

Informationsflödet till medborgarna har stärkts bland annat genom den nya hemsidan som lanserades under hösten.

Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt

Demokrati

(19)

19 Personalekonomisk redovisning

Väsentliga personalhändelser

Malung-Sälens kommun har ambitionen att möjliggöra en bra verksamhet med ett gott resultat som ger förutsättningar för ett positivt arbetsklimat, en god hälsa och en bra arbets- miljö. Det har under 2013 arbetats med många olika insatser med syftet att stödja chefer och medarbetare i deras olika uppdrag. Några exempel listas nedan.

Den 31 december 2013 har Malung-Sälens kommun 916 tillsvidareanställda medarbetare, vilket omräknat till årsarbetare är 846 personer.

Sjukskrivningarna ligger fortsatt på en relativt låg nivå. Insatser har genomförts för att främ- ja en god hälsa, arbetstillfredsställelse och kompetensutveckling.

Sammanställning av personal avser om inget annat anges tillsvidareanställd personal vars anställningsvillkor regleras av Allmänna Bestämmelser.

Kompetensutveckling

Förvaltningsövergripande kompetensutveckling har skett genom bland annat utbildning i arbetsrätt för kommunens chefer. Kompetensutveckling för chefer har genomförts på både förvaltningsnivå och enhetschefsnivå.

På förvaltningsnivå har kompetensutvecklig genomförts inom en mängd områden, vilket styrs av bland annat förändringar i lagstiftning och regelverk, behov av verksamhetsutveck- ling och metodutveckling, bemötande och arbetsmiljöfrågor.

Personalkostnader

Effektivisering och utveckling av verksamheternas innehåll utifrån behovet hos kommunin- vånarna har fortsatt under 2013.

De direkta personalkostnaderna ökade år 2013 med 20,4 mkr jämfört med år 2012.

Kommunens skuld inklusive arbetsgivaravgift till samtliga anställda i form av sparade se- mesterdagar, semesterersättning, uppehållslön och semester/ferielön till lärare var 30,8 mkr per december 2013.

LÖNEKOSTNADER, tkr 2013 2012

Ersättning till förtroendevalda 3 567 3 451

Löner 300 470 283 409

Sjuklöner 2 399 3 563

OB, mertid, jour, beredskap 17 605 16 250

Summa löner 324 041 306 673

Personalomkostnader (PO) 97 697 92 693

Pensionsutbetalningar 10 982 10 688

Förändring semesterlöneskuld –127 2 485

Summa PO 108 806 105 866

Summa kostnader 432 849 412 439

(20)

20

Kommunens skuld för okompenserad övertid var inklusive arbetsgivaravgift 3,0 mkr per december 2013.

Skulden för semester, uppehåll och ferielön har minskat med 0,9 mkr, och skulden för övertid har minskat med 0,1 mkr sedan december 2012.

Kommunens kostnad för sjuklön under 2013 för samtliga anställda inklusive arbetsgivaravgift är 3,3 mkr. Det är en minskning med 2,3 mkr jämfört med 2012. En ytterligare kostnad tillkommer eftersom sjukdom är semesterlönegrundande.

Personalens sammansättning

Antal anställda

Kommunen har den sista december 2013 916 personer som var tillsvidareanställda på AB-avtalet. Omräknat till årsarbetare är det 847 personer. Det är en ökning med 30 personer och 30 årsarbetare jämfört med sista december 2012.

Den övervägande andelen av personalen är anställd inom socialförvaltningen, samt inom barn- och utbildningsförvaltningen. Den största ökningen av personal är inom gruppen övrig verksamhet. Detta förklaras framförallt av att kostorganisationen överförts från soci- alförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen till service- och teknikförvaltningen, vilket berör ca 40 personer.

TILLSVIDAREANSTÄLLDA 2013 2012

Antal anställda 916 886

Antal årsarbetare 846 816

ÅRSARBETARE TILLVIDARE ANTAL 2013 2012

Socialförvaltningen 39,9 % 338 335

Barn- och utbildning 35,8 % 302 318

Övrig verksamhet * 24,3 % 206 163

Årsarbetare är en helårsarbetare som arbetar full tid, i regel 40 timmar/vecka.

Årsarbetare ger en tydligare bild av resursbehovet än vad antalet anställda gör.

*Gruppen övrig verksamhet inkluderar samtliga förvaltningar utom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen

”De flesta anställda arbetar inom socialförvaltningen

samt inom barn- och utbildnings-

förvaltningen.”

(21)

21 Åldersfördelning

Det är en stor del av personalen som är över 50 år. Åldersfördelningen är likartad med den för 2012. Inom den närmaste sjuårsperioden kommer cirka 215 tillsvidareanställd personal att gå i pension. Det finns en osäkerhet i prognosen på grund av rörlig pensionsålder mellan 61–67 år.

Medelåldern vid årets slut 2013 är 49 år. Högst medelålder har gruppen övrig verksamhet med 52 år, följt av socialförvaltningen med 49 år och barn- och utbildningsförvaltningen med 48 år. Drygt 51 procent av personalen är över 50 år, drygt 43 procent är 30–40 år och drygt 4 procent är under 30 år. Åldersfördelningen är likartad den för sista december 2012.

Personalomsättning

Det är nästan lika många som slutat som börjat sin anställning under året. Under de närmas- te åren bedöms antalet rekryteringar att successivt bli flera utifrån ökade pensionsavgångar.

Det är inga stora problem med att rekrytera personal, men det har blivit svårare med en ökad konkurrens om arbetskraften. Svårast att rekrytera är chefer, förskollärare, sjuksköterskor, socionomer, ingenjörer, byggnadsinspektörer och miljöinspektörer.

Under 2013 är antalet nyanställningar 49. Antalet som har avslutat sin anställning är 47. Av dessa var 23 pensionsavgångar. Personalomsättningen avser både interna och externa avslut och nyanställningar inom respektive förvaltning. Under 2012 var antalet nyanställningar 22. Antalet som avslutade sin anställning var 84. Av dessa var 34 pensionsavgångar.

Fördelning kvinnor och män

Den övervägande andelen av personalen är kvinnor varav de flesta arbetar inom socialför- valtningen och barn- och utbildningsförvaltningen.

Kulturförvaltningen och service- och teknikförvaltningen domineras av kvinnor. Flytten av kostorganisationen till service- och teknikförvaltningen har inneburit att förvaltningen gått från att vara mans- till kvinnodominerad. Inom räddningstjänsten och skog- och markförvaltning- en dominerar männen. Inom kommunstyrelsens område, miljöförvaltningen och byggnads- nämndens förvaltning råder en jämn könsfördelning. Förvaltningschefsgruppen har en jämn

Antal anställda per åldersgrupp 400

300 200 100 0

20–29 30–39 40–49 50–59 60–

42

134

268 298

179

PERSONALOMSÄTTNING, ANTAL 2013

BÖRJAT SLUTAT PENSION

Socialförvaltningen 17 19 11

Barn- och utbildning 18 20 7

Övrig verksamhet 12 10 5

Alla förvaltningar 47 49 23

(22)

22 Sysselsättningsgrad, %

2013 2012

Kvinnor 90,8 90,9

Män 96,8 96,8 Totalt 92,0 92,0

Medellön, kr

2013 2012 Kvinnor 24 509 23 783

Män 27 271 26 319

Totalt 25 046 24 254

Arbetad tid

2013 2012 Nettoarbetstid 80,3 80,2

Sjukdom 4,5 3,6

Föräldraledighet 1,8 3,1

Semester 9,9 9,8

Övrigt * 3,4 3,3

Sysselsättningsgraden avser syssel- sättningsgrad per sista december.

Medellönen avser lön per sista december.

* Övrig frånvaro är bland annat ledighet p.g.a. egna angelägenheter, fackligt arbete och studier.

könsfördelning. Chefsgrupperna inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvalt- ningen är kvinnodominerade. Service- och teknikförvaltningens chefsgrupp har något fler män än kvinnor. Ett mål i kommunens jämställdhetsarbete är att minska uppdelningen av kvinno- och mansdominerade yrken. Det har dock visat sig vara svårt då val av yrke vanligtvis följer av tidigare val av utbildning.

Fördelningen mellan könen vid årets slut 2013 är 81 procent kvinnor och 19 procent män.

Det är oförändrat jämfört med 2012.

Andelen kvinnor vid årets slut 2013 är inom socialförvaltningen 92,7 procent. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är andelen kvinnor 80,4 procent, för gruppen övrig verksamhet är andelen 52,9 procent. Det är en likvärdig fördelning jämfört med 2012.

Heltid och deltid

Det är fler kvinnor än män som arbetar deltid. Deltidsanställningarna har minskat något jäm- fört med 2012. De flesta deltidsanställningarna är inom områdena äldreomsorg, LSS-verksamhet, förskola, lokalvård och kök. Det har under 2012 påbörjats ett projekt med syftet att erbjuda rätt till heltid och möjlighet till deltid. I ett första steg har personalen inom äldreomsor- gen och LSS-enheten under 2012 och 2013 erbjudits heltidstjänster.

Deltidsanställningarna utgör 31,1 procent av det totala antalet anställningar sista december 2013. Av kvinnorna arbetar 36,3 procent deltid. Av männen arbetar 10,1 procent deltid. Den sista december 2012 utgjorde 33,9 procent deltidsanställningar. Av kvinnorna arbetade 41,5 procent deltid. Av männen arbetade 10 procent deltid.

Den största andelen deltidsanställningar finns inom socialförvaltningen med 47,4 procent.

Inom barn- och utbildningsförvaltningen är 13,3 procent deltidsanställningar, och för gruppen övrig verksamhet 19,3 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är vid året slut 92 procent. För kvinnorna är den 90,8 procent och för männen 96,8 procent.

Medellön

Medellönen för kvinnor är lägre än männens. En förklaring är att anställningstiderna generellt är längre inom de mansdominerade yrkena. En annan förklaring är att det finns en större konkurrens om arbetskraften från den privata arbetsmarknaden inom flera av de mansdominerade yrkena. Det har samtidigt blivit en ökad konkurrens om arbetskraften inom flera av de kvinnodominerade yrkena. Detta utifrån stora pensionsavgångar och att för få utbildar sig till de kvinnodominerade yrkena inom exempelvis vård och omsorg och skolan, jämfört med efterfrågan av arbetskraft.

Personalen har differentierade och individuella löner. Lönen revideras i en årlig lönerevision med hänsyn tagen till kommunens lönepolicy och riktlinjer för lönesättningen. Lönekartlägg- ning genomförs vart tredje år och en kartläggning har genomförts 2011 och en ny genomförs under 2014.

Medellönen för kvinnor är lägre än männens under året. Medellönen omräknad till heltidslön är vid årets slut 25 046 kronor. Skillnaden mellan kvinnor och mäns lön är likartad den för 2012.

Arbetstid

Arbetad tid

Av den totala arbetstiden under 2013 arbetade kommunens anställda 80,3 procent, övrig tid är semester, föräldraledighet, sjukdom med mera. Den arbetade tiden är likartad den för 2012.

(23)

23 Sjukfrånvaro, %

2013 2012 Total sjukfrånvaro 4,7 3,7 Sjukfrånvaro

>60 dagar av

total sjukfrånvaro 34,1 29,0

Sjukfrånvaro – kön, %

2013 2012

Kvinnor 5,2 4,3

Män 2,7 1,8

Långtidsfriska – förvaltning, %

2013 2012 Socialförvaltning 27,9 30,9 Barn- och

utbildning 30,9 31,4 Övrig verksamhet 39,3 44,4 Alla förvaltningar 31,0 33,6

Sjukfrånvaro – förvaltning, %

2013 2012 Socialförvaltning 5,9 4,9 Barn- och

utbildning 3,7 3,1

Övrig verksamhet 4,2 2,9 Avser sjukfrånvaro fördelat på kön.

Avser sjukfrånvaro fördelat på ålders- grupp.

Avser sjukfrånvaro fördelat på förvaltning.

Avser långtidsfriska fördelat på förvaltning och totalt.

Sjukfrånvaro – ålder, %

2013 2012

–29 år 2,8 3,1

30–49 år 4,3 3,4

50– år 5,4 4,1

Över- och mertid

Över- och mertiden har för 2013 minskat något jämfört med 2012. Under året uppgick den totala över- och mertiden för samtlig personal, det vill säga inklusive visstidsanställda till 25 257 timmar. Övertid utgör 8 847 timmar. Mertiden utgör 16 410 timmar. Övertiden är 35 procent och mertiden 65 procent av den totala över- och mertiden.

För 2012 var den totala över- och mertiden 27 391 timmar. Fördelningen av övertid och mertid var för 2013 något mer övertid och något mindre mertid jämfört med 2012.

Arbetsmiljö, hälsa och sjukfrånvaro

Arbetsmiljö

Arbetsmiljöfrågorna har idag en mer naturlig del i den dagliga verksamheten än tidigare. Upp- följning visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet har fått ett tydligare gehör i verksamheterna, samt att vi har en mer ändamålsenlig organisation för att hantera arbetsmiljöfrågorna.

Exempelvis genomförs arbetsmiljöronder inom verksamheterna och det finns arbetsmiljö- kommittéer för alla verksamheter. Medvetenheten om att undersöka och riskbedöma arbets- förhållandena vid förändringar i verksamheterna har ökat. Det finns samtidigt mer att göra för att fortsätta att utveckla och förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Medarbetarundersökning

För att få bättre underlag för arbetsmiljöarbetet har en medarbetarenkätundersökning ge- nomförts under 2012. Resultatet visar bl.a. att kraven är höga inom många verksamheter med bl.a. stressymtom som följd. Det finns samtidigt ett bra socialt stöd från chefer och kol- legor inom flertalet verksamheter. Medarbetarna tillsammans med cheferna har under 2013 arbetat vidare med att förbättra arbetsmiljön på sina arbetsplaster. En ny medarbetarenkät- undersökning genomförs under hösten 2014.

Hälsa

Hälsoarbetet har under flera år varit en prioriterad del av arbetsmiljöarbetet. Fokus ligger på att arbeta främjande inom områdena arbetsmiljö, friskvård och rehabilitering. Under året har två träffar med utbyte och utbildning för kommunens hälsoinspiratörer genomförts. Det finns idag etthundratjugo utbildade hälsoinspiratörer inom de olika verksamheterna. En inspira- tionsföreläsning utifrån temat hälsa har genomförts för all personal. Fysiska aktiviteter har genomförts utifrån bl.a. hälsomenyn med subventionerade hälsoaktiviteter. Hälsobladet som är ett forum med information om hälsoarbetet till personalen kom ut fyra gånger under året.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron har under de senaste åren varit på en relativt låg nivå och den största minskningen har varit av långtidssjukfrånvaron. För 2013 har sjukfrånvaron ökat, men vi har fortsatt en låg sjukfrånvaro. Bidragande orsaker till den relativa låga sjukfrånvaron bedöms vara det systematiska arbetsmiljöarbetet, hälsoarbetet och ett aktivt rehabiliteringsarbete.

Sjukfrånvarostatistik har tagits fram för samtliga arbetstagare som haft en eller flera anställ- ningar oavsett anställningsform. Sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid.

Långtidssjukfrånvaro anges som sjukfrånvaro inklusive deltidssjukfrånvaro under en sam- manhängande tid av 60 dagar eller mer. Sjukfrånvaron är fördelad på kön, åldersgrupp samt förvaltning och anges som den inom varje grupp totala sjukfrånvaron i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid.

Den totala sjukfrånvaron för 2013 är 4,7 procent. Det är på en högre nivå jämfört med 2012.

Långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvarotiden är 34,1 procent, vilket är på en högre nivå än 2012.

(24)

24 ”Socialförvaltningen har högst

sjukfrånvaro med 5,9 procent.”

Kvinnornas sjukfrånvaro för 2013 är 5,2 procent, medan männens sjukfrånvaro är 2,7 procent. Det är på en högre nivå jämfört med 2012.

Åldersgrupp med högst sjukfrånvaro under 2013 är gruppen 50 år och äldre med 5,4 procent. Sjukfrånvaron för gruppen 30–49 år är 4,3 procent. För gruppen upp till 29 år är sjuk- frånvaron 2,8 procent. För åldersgrupperna 50 år och äldre och 30–49 är det på en högre nivå än 2012. För åldersgruppen upp till 29 år är det på en likvärdig nivå som 2012.

Den förvaltningen med högst sjukfrånvaro under 2013 är socialförvaltningen med 5,9 procent, följt av gruppen övrig verksamhet med 4,2 procent och barn- och utbildningsförvalt- ningen med 3,7 procent. Det är på en högre nivå än 2012.

Långtidsfriska

Kommunen har mätt hur stor andel av personalen som är långtidsfriska. Måttet långtidsfriska handlar om mer än att personalen bara är närvarande på jobbet. Det har visat sig att arbets- grupper med en stor andel långtidsfriska bidrar till resultatet av verksamheten i högre grad än grupper med få långtidsfriska, både vad avser produktivitet, kvalitet och i socialt avseende.

Man räknas som långtidsfrisk om man har haft en anställning i minst tre år och inte varit frånvarande på grund av sjukdom de senaste två åren. Långtidsfriska mäts som procentuell andel personer som inte har någon sjukfrånvaro jämfört med det totala antalet personer.

Under året var 31 procent långtidsfriska, det är en minskning med 2,6 procent jämfört med 2012 Den förvaltningen med störst andel långtidsfriska under 2013 är gruppen övrig verksamhet med 39,3 procent, följt av barn- och utbildningsförvaltningen med 30,9 procent och socialförvaltningen med 27,9 procent.

(25)

25 God ekonomisk hushållning

Kommunallagen ställer krav på att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning, vilket i ekonomiska termer betyder att resultatet ska vara positivt över en längre period. Kommunerna bestämmer själva de finansiella målen för att god ekonomisk hushållning ska uppnås. Kommunfullmäk- tige i Malung-Sälens kommun har beslutat att det ekonomiska resultatet ska uppgå till

ett överskott om minst 2 procent årligen.

Resultatmålet ska långsiktigt säkra en god ekonomisk hushållning och innebär att kommunen kan självfinansiera investeringar om cirka 30 mkr årligen. Överskottsmålet kan även möta snabba förändringar i kon- junkturen. Resultatutveckling över en 5 års period har genomsnittligt uppgått till 1 procent i överskott.

Finansiella målen

Kommunfullmäktiges finansiella mål i verksamhetsplanen för år 2011–2015 redovisas nedan i tabellform. Färgmarkeringarna ska visa i vilken mån målen uppfyllts, där grön innebär att målet nås, gult att målet nås delvis och rött att målet inte alls nås.

I den finansiella analysen kommenteras måluppfyllelsen mer detaljerat.

FINANSIELLA MÅL MÅTT MÅLUPPFYLLELSE

Verksamheternas nettokostnad uppgår till högst 98 % av kommunens inkomster under planperioden – i form av skatte intäkter och statsbidrag.

Verksamheterna har stor handlingsfrihet i uppgiften att uppfylla sina uppdrag utifrån de mål och budgetramar som kommunfullmäktige har beslutat och i syfte att bidra till ett samlat ekonomiskt överskott. Avvikelser hanteras och åtgär- das i syfte att uppnå effekt under budgetåret.

Låneskulden amorteras med 20 mkr under planperioden.

Investeringsvoymen för skattefinansierade investeringar är högst 20 mkr för 2011 och 2012 25 mkr för 2013 30 mkr för 2014.

Avsättningar görs med 20 mkr under planperioden för att säkerställa framtida pensionsutbetalningar.

Finansiell handlingsfrihet är säkerställd genom en god likvi- ditet. Betalningsberedskapen ska vara hög och stärkas över planperioden.

Soliditeten ska vid planperiodens slut inte understiga 50 %.

Kommunalskatten ska vara oförändrad under planperioden.

Kostnader i relation till intäkter

Högre än noll

5 mkr/år

25 mkr

5 mkr/år

%

Eget kapital genom totala tillgångar

22,54

100,4%

–22,5 mkr

0 mkr

24,5 mkr

0 mkr

94 %

38 %

22,54

Finansiell analys kommunen

”Det är lätt att konstatera att det politiska arbetet måste inrik- tas på att få fram strategier på både kort och lång sikt för att balansera mellan önskad verksamhet och ekonomi. Vi förtro- endevalda måste vara beredda på ännu svårare prioriteringar

än vad vi hittills varit vana vid. De kommande 10 åren kommer att ställa mycket höga krav på god hushållning med resurser, organisatoriskt, personellt och ekonomiskt.”