2015:209 ANTIKVARISK MEDVERKAN
ASKEBY KYRKA
ÄNDRINGAR I KORET
ASKEBY KYRKA ASKEBY SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN
ANITA LÖFGREN EK
Bakgrund
Basfakta om objektet
Beskrivning och historik
Askeby kyrka uppfördes av sten i mitten av 1100-talet, sannolikt på kungligt initiativ.
På 1180-talet överläts kyrkan till cisterciensorden, som grundade ett nunnekloster på platsen. Det ovanligt långa koret tillbyggdes på 1400-talet i tegel med strävpelare.
Kyrkan tjänade såväl sockenborna som klosterorden. Klostret raserades på 1500- talet. Efter en brand i kyrkan i början av 1600-talet återstår endast två våningar av tornet. Kyrkans fasader är putsade och avfärgade i en bruten vit kulör. Det finns flera ingångar varav huvudingången är på norra sidan. De spetsbågiga fönsteröppningarna är delvis försedda med gjutjärnbågar från 1876 och kopplade bågar med antikglas i blyspröjs från 1951.
Koret i Askeby kyrka omkring år 1900. Altarringen är från 1840-talet och altaranordningen med altarpredikstol tillkom på 1820-talet. Eventuellt är altartavlan samtida. Under ett av korfönstren syns en lucka, troligen till en av de gamla nischerna från klostertiden. Mittgången är täckt med oregelbundna kalkstensskivor. Foto i Östergötlands museums samlingar.
Under medeltiden användes kyrkans västra del som sockenkyrka, men efter
reformationen togs klosterkyrkodelen i öster i anspråk och blev församlingskyrkans långhus och kor. Omfattande restaureringar 1913 och 1951 har satt sin prägel på kyrkorummet. Restaureringen 1951 innebar bl a att fönsteröppningarna i koret förminskades till ett äldre format, och de nuvarande fönstren sattes in. De medeltida kalkmålningarna i koret, i långhusets två östligaste valv samt i sakristian frilades, väggarnas tjocka puts ersattes med tunn putsstrykning, bänkinredningen från 1830 gjordes om och bänkkvarteren togs bort i den västra delen. De igenmurade nischerna i koret återställdes. De hör troligen till klostertiden, men har senare murats igen.
Dopfunten placerades på ett nytt podium. Predikstolen flyttades från sin placering över altaret till norra sidan och försågs med ny fot och trappa. Pietáskulpturen från 1400-talet placerades på ett nytt uppmurat altare med kalkstensskiva och accentue- rades genom en dekorativ skärm, som placerades bakom skulpturen. Ny altarring.
Kalkstensgolv lades in i långhuset och södra korsarmen. I bänkkvarteren ligger trägolv. Restaureringen leddes av arkitekt Erik Fant.
Tidigare kända renoveringsarbeten
1979 gjordes ett förslag till putslagning, rengöring alternativt omkalkning av interiören. Oklart om detta utfördes. En invändig renovering i början av 1990-talet innebar bl a lagning och kalkning av kyrkorummets väggar.
Kulturhistorisk bedömning
Bedömningen begränsas här i huvudsak till interiören. Askeby kyrka som helhet är ett sällsynt väl bevarat byggnadsverk från medeltiden och hör till ett unikt nationellt kulturarv. Kyrkan har ett ovanligt påkostat västverk och koret från 1400-talet har en elegans och storslagenhet som är ovanlig för en landsbygdskyrka. Kyrkans utform- ning har påverkats dels av cisterciensordens regler, dels av den kung eller storman som lät uppföra den. Det långsmala koret har tillkommit för nunnornas speciella behov och utgör även det en ovärderlig källa vid studier av cisterciensordens klosterkyrkor. Från klostertiden finns flera byggnadsdetaljer bevarade, som t ex nischerna i koret och konsolerna på norra sidan. Pietàbilden och triumfkrucifixet härstammar också från denna tid. Kyrkorummet präglas i hög grad av 1900-talets renoveringar; 1913 års restaurering i en nationalromantisk anda och 1951 års restau- rering i sin tids sakliga medeltidssyn. Kyrkan har överhuvudtaget inventarier av hög klass, däribland dopfunten av kalksten, den ovan nämnda pietàbilden och triumf- krucifixet, skulpturer från ett medeltida altarskåp, en dopfunt av mässing från 1693 samt gustavianska nummertavlor och Einar Forseths glasfönster. I korets kalkstens- golv finns förutom hela gravhällar även delar till udda hällar med inskriptioner och dekor.
Kyrkan är skyddad enligt Kulturmiljölagen 4 kap.
Basfakta om projektet
Fastighetsägare/beställare
Åkerbo församling, Svaltingsvägen 1, 585 64 Linghem.
Bidrag
Kyrkoantikvarisk ersättning.
Tillstånd från länsstyrelsen
Tillstånd enligt kulturminneslagen att omdisponera koret daterat 2013-03-13, dnr 433-1688-13.
Tidsperiod
Februari 2013 (förbesiktning) – maj 2015.
Problembild / skadebild
Församlingen önskade göra en omdisponering i koret.
I koret stod ett provisoriskt löst altare. Dopfunten och huvudaltaret stod på podier av kalksten.
Målsättning med projektet
Skapa bättre tillgänglighet till koret, skapa en fristående altarplats och ”lyfta fram”
dels korväggen och dels Pietáskulpturen.
Trappsteg upp i koret. Provisoriskt altare.
Arbetsbeskrivning
Anbud från Närkesten, 2012-08-21. Ritning över omdisposition av koret 12 maj 2011, arkitekt Jerk Alton. Ritning över fundament till Pietábild 2 maj 2014, arkitekt Jerk Alton.
Resultat
Koret i Askeby kyrka 2013.
Koret i Askeby kyrka 2015.
Genomförda arbeten
Korgolvet är täckt med kalkstensplattor. Det finns uppgifter om att nya kalkstens- plattor ska ha lagts åtminstone innanför altarringen, i samband med att en äldre altarring kom på plats i början av 1840-talet. Eventuellt är huvuddelen av korets kalkstensgolv från denna tid och här ligger även ett antal gravhällar. En del plattor är troligen lagda i samband med restaureringen 1951. Då flyttades predikstolen till sin nuvarande plats på norra väggen, vilket bör ha medfört att åtminstone en bänkrad fick plockas bort och koret utvidgades mot väster. Den västra delen av korgolvet bestod nu av uppreglade spånskivor klädda med heltäckande matta. Skivorna har plockats bort och ersatts med kalkstensplattor av röd hyvlad borghamnskalksten, motsvarande mittgångens plattor. Kalkstenarna är monterade i Webers hydrauliska kalkbruk cal 148. Plattorna är något högre än skivgolvet, så det nya golvet byggde upp något på bänkskärmen. Papp lades som isolering mellan kalkbruk och bänk- skärm. I samband med golvarbetet lades en hörselslinga invid korväggen. En ramp från mittgången till koret har tillverkats av samma material. I anslutning till predik- stolen gjordes en markerad ursparning med huggen kantmarkering. Två teknik- brunnar har fällts in i golvet och täcks med lock av kalksten.
Golvets södra del efter omläggning. Två teknikbrunnar täcktes med kalkstenslock.
Tidigare slutade korutbyggnaden en bit från predikstolen. Efter önskemål lades det nya golvet närmare predikstolen, men en ursparning gjordes, så att man kan se predikstolsfotens bas.
Omgestaltningen av koret har i övrigt inneburit att altare och altarring från 1951 har tagits bort, liksom den dekorativa skärmen som stod bakom altaret som en fond till Pietáskulpturen. Kalkstensfundamentet till altaret och podiet till den medeltida dop- funten vid södra korväggen har också rivits. Ett nytt fristående altare har tillverkats
efter ritningar av arkitekt Jerk Alton och i altarskivan har man infogat altarskivan från 1951 års altare. Pietáskulpturen är framflyttad en bit från väggen och placerad på ett nymurat fundament i form av ett altare med putsade sidor och en skiva av Jämtlands- kalksten. Nu går det att gå runt skulpturen och som ett visst skydd har ett järnräcke monterats på fundamentet. Fundament och räcke är målade i samma färg som kyrko- rummets väggar. Altaret är murat av tegel och det visade sig snart att det blev rätt fuktigt. Ett hål togs upp långt ner på altarets baksida och försågs med glest galler.
Även fundamentet är ritat av Jerk Alton. Den äldre skärmväggen har flyttats till förvaring och ska föras in i kyrkans inventarieförteckning. Den medeltida dopfunten står på sin tidigare plats, men nu på själva korgolvet och med viss förankring av kalkbruk.
När det gäller flytt av Pietáskulpturen har samråd skett med konservator från Östergötlands museum.
Altare, podium och skärmvägg från 1950-talets restaurering.
Altaret från 1951 av murat tegel. Altarringen från 1951.
Podiet har monerats bort, men kan fortfarande anas under det nya fundamentet till skulpturen.
Skärmväggen har plockats bort. Pietá är flyttad i väntan på ny placering.
T v: I det nya altaret har altarskivan av kalksten från det tidigare huvudaltaret fällts in.
T h: Ventilation på baksidan av det nya skulpturfundamentet.
Även dopfuntens podium har tagits bort. Både när det gäller dopfunt och altare byggdes podierna direkt på kalkstensgolvet. Det innebar att golven inte behövde åtgärdas när podierna togs bort.
Uppföljning
Eventuella avvikelser från länsstyrelsens beslut -
Byggnadshistoriska iakttagelser eller erfarenheter gjorda under arbetet
Som antikvarisk medverkande har det getts stora möjligheter att påverka placering och detaljutformning av ny inredning.
Godkännande/slutbesiktning
Utfört arbete kan godkännas ur antikvarisk synpunkt.
Medverkande i projektet
Entreprenörer
Närkesten Entreprenad AB, Kumla. Olof Gustavssons Måleri AB, Askeby. Smedja Järneken, Pablo von Eckardstein, Linköping. Gullbergs sten och fasadvård AB, Kumla.
Antikvarisk medverkan
Östergötlands museum genom antikvarie Anita Löfgren Ek.
Övrigt
Antikvariska kontroller / besiktningar
2013-02-26, 2014-03-17, 2014-09-15, 2014-09-25 och 2015-05-25.
Fotodokumentation
Digital fotodokumentation förvaras på Östergötlands museum. Foto där inget annat anges: Anita Löfgren Ek, Östergötlands museum. 2014.
Källor
Östergötlands museum. Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2003
Övrigt
Bilaga: 1. Ritning till omdisposition av koret maj 2011, arkitekt Jerk Alton.
2. Ritning till fundament till Pietábild maj 2014, arkitekt Jerk Alton.
Bilaga 1.
Ritning till oomdisposition av koret i Asskeby kyrka mmaj 2011, arkkitekt Jerk AAlton.
Bilaga 2.
Ritning till fundament till Pietábild maj 2014, arkitekt Jerk Alton.
Tekniska uppgifter
Lokal Askeby kyrka
Socken/stad Askeby socken
Kommun Linköping Län och landskap Östergötland
Ekonomiska kartans blad 086 50 (8G 5a Askeby) Typ av uppdrag Antikvarisk medverkan
Öm dnr 73/13
Öm projektnr 510689
Lst dnr 433-1688-13
Uppdragsgivare Åkerbo församling
Bidrag Kyrkoantikvarisk ersättning
Byggnadsantikvarie Anita Löfgren Ek
Foto Östergötlands museum
Fältarbetstid Februari 2013-maj 2015
Ev dokumentationsmaterial förvaras på Östergötlands museum.
2015:209
