05.4. 4_Planbeskrivning Södra Väsjön 170518 samråd_lågupplöst

Södra Väsjön,

del av Sportfältet och Edsbergs allé

Väsjön, Edsberg, Sollentuna kommun

SAMRÅD

2017-05-18

7.6 Allmänna platser 21

7.7 Dagvatten 23

7.8 Trafik 25

7.9 Sophantering 26

7.10 Teknisk försörjning 26

7.11 Hälsa och säkerhet 26

8. Konsekvenser av planens genomförande 29

9. Genomförande 32

9.1 Allmänt 32

9.2 Organisatoriska frågor 32 9.3 Fastighetsrättsliga frågor 33

9.4 Tekniska frågor 34

9.5 Ekonomiska frågor 36

9.6 Administrativa frågor 36

Bildkällor

Omslag samt s 3, 14, 16, 18, 24 (övre bilden):

DinellJohansson arkitekter. Visionsbilder anger funktioner snarare än exakt utformning.

s 6, nedre Tengbom s 12: Ramböll s 15 WSP Landskap

s 31 Tyréns

Handlingar

• Denna planbeskrivning

• Plankarta del 1 och 2

• Miljökonsekvensbeskrivning för Södra Väsjön och Sportfältet

• Gestaltningsprogram för Södra Väsjön

• Gestaltningsprogram för Sportfältsparken

• Planprogram för Södra Väsjöområdet och Edsbergs sportfält

• Programsamrådsredogörelse

• Fastighetsförteckning

Innehåll

Handlingar 2

1. Inledning 3

1.1 Väsjön 3

1.2 Detaljplanens syfte och huvuddrag 3 1.3 Planområdets avgränsning 4

1.4 Markägoförhållanden 4

2. Angränsande planarbete 4 3. Bakgrund och tidigare beslut 6

3.1 Planeringsbakgrund 6

3.2 Miljöbedömning 7

4. Gällande planer och program 8

4.1 Regional utvecklingsplan 8

4.2 Översiktsplan 8

4.3 Gällande detaljplaner 8 4.4 Gällande program för detaljplan 8

5. Kommunala planeringsverktyg 8

5.1 Trafikstrategi 8

5.2 Parkeringsplan 8

5.3 Cykelplan 9

5.4 Klimatstrategi 9

5.5 Dagvattenpolicy 9

5.6 Sollentuna Energi & Miljö dagvattentaxa

6. Platsens förutsättningar 10

6.1 Landskapsbild 10

6.2 Natur 10

6.3 Grönstruktur 10

6.4 Ytvatten 11

6.5 Grundvatten 11

6.6 Geoteknik 12

6.7 Markföroreningar 12

6.8 Rekreation och friluftsliv 13

6.9 Strandskydd 13

6.10 Fornlämningar, kulturmiljöer 13

6.11 Bebyggelse 13

6.12 Trafik 13

6.13 Kollektivtrafik 13

6.14 Parkering 13

6.15 Service 13

6.16 Radon 13

6.17 Riksintressen 13

6.18 Teknisk försörjning 13

6.19 Sammanfattning 13

7. Planförslaget 14

7.1 Övergripande 14

7.2 Bebyggelsestruktur 14

7.3 Kvartersmark 16

7.4 Generella gestaltningsbestämmelser för

kvartersmark 18

7.5 Parkering och angöring 20

1.2 Detaljplanens syfte och huvuddrag Syftet med planläggningen av Södra Väsjön är att skapa förutsättningar att fysiskt länka samman den befintliga kommundelen Edsberg med Väsjön. Detalj- planen för Södra Väsjön möjliggör för en ny samman- hängande bebyggelsestruktur som förbinder Väsjön och Edsberg med rumsliga element av kvarter, torg, gator och parker.

Planen syftar till att skapa förutsättningar för en le- vande och inbjudande bebyggelsemiljö i Södra Väsjön med en blandning av olika funktioner så som bostä- der, offentlig/kommersiell service och rekreation, och med ett varierat utbud av platser för sociala möten och samvaro. Planen syftar även till att möjliggöra för en utbyggnad av linbana som kollektivtrafik till Väsjön med möjlighet till en linbanestation i Södra Väsjön.

Planen möjliggör för ca 700 nya bostäder, bestående av en blandning av flerbostadshus och stadsradhus.

Bebyggelsen lokaliseras i ett stråk mellan Edsberg och Väsjön, utgångspunkten för bebyggelsens placering har varit att bevara stora delar av Sportfältet som ett öppet aktivitetsfält. Bebyggelsen inom Södra Väsjön ska präglas av den småskalighet och variation som blivit identitetsskapande för Väsjön som helhet. Bebyg- gelsens och kvarterens skala är småbruten och oregel- bunden vilket skapar en spänning och dynamik för dem som vistas och rör sig i området.

1 ^Inledning

1.1 Väsjön

Södra Väsjön är en del av stadsutvecklingsområdet Vä- sjön i östra Sollentuna. Väsjön kommer, när det är ut- byggt, att innehålla omkring 4000 nya bostäder i form av villor, stadsradhus och flerbostadshus. Sjön Väsjön planeras att utvecklas till centralpunkten i området kring vilken den nya bebyggelsen koncentreras med anslutande torgplatser, parkstråk och strandpromena- der. I området planeras även för en ny skola, förskolor, utbyggda idrotts- och friluftsmöjligheter, äldreboende och annan service.

Väsjön har ett attraktivt läge i regionen, beläget mel- lan Törnskogens och Rösjöskogens naturreservat. På gångavstånd finns fyra insjöar; Väsjön, Fjäturen, Snug- gan och Rösjön. Väsjön har en stark identitet inom ak- tivitet och friluftsliv, inom området ligger bl.a. Väsjö- backens alpina skidanläggning, backhopparbacken och Sportfältet med bland annat tennishall, fotbollsplaner och kastbanor. När Norrortsleden förlades i tunnel på aktuell sträcka öppnades möjligheten att förtäta denna del av kommunen och integrera den med omgivande bebyggelse för att skapa en ny och sammanhållen stadsbygd i östra Sollentuna.

Visionen för Väsjön är en småskalig, variationsrik och naturnära stadsmiljö med det aktiva livet i centrum.

Stadsutvecklingsområdet Väsjön

1.3 Planområdets avgränsning

Planområdet ligger i Edsberg i östra Sollentuna. Från planområdet är det ca 500 m till Edsbergs Centrum och ca 3.5 km till Sollentuna Centrum. Närmaste pendeltågsstation är Häggviks station som ligger ca 2.5 km från området.

I norr gränsar planområdet till området Väsjö Torg (detaljplanen för Väsjö Mellersta) som är Väsjöns centralpunkt. I söder gränsar området till Ribbings väg i Edsberg och till den södra delen av Sportfäl- tet som ingår i detaljplanen för Sportfältet. I väster gränsar planområdet till naturmark intill Edsängens villabebyggelse och i öster till naturmark på Väsjö- bergets sydsida.

1.4 Markägoförhållanden

Planområdet berör fastigheterna Edsberg 10:8 och Törnskogen 4:56, som båda ägs av Sollentuna kom- mun.

2 Angränsande plan- arbete

Sportfältet - idrottsdelen

I söder gränsar området till planområdet Sportfäl- tet. Planområdet ingick som en del i programmet för Södra Väsjön och Edsbergs Sportfält och bröts ut till en egen planetapp efter programsamrådet.

Syftet med detaljplanen för Sportfältet är att skapa för- utsättningar för att flytta befintliga idrottsanläggning- ar som ligger på Sportfältet idag till ett nytt läge i den södra delen av fältet. Genom att flytta och samordna idrottsanläggningarna till ett eget område söder om Sportfältet frigörs ytor på Sportfältet som kan nyttjas av en bredare publik än bara idrott. Några av idrotts- anläggningarna måste flyttas för att möjliggöra för den planerade bebyggelsen inom Södra Väsjön.

Rökeriet

Nordväst om planområdet, pågår planarbete för Rö- keriet. Planarbetet syftar till att skapa förutsättningar för nya parkeringar till Väsjöbackens skidanläggning så att området runt Väsjö torg kan byggas ut med ny bostadsbebyggelse enligt gällande detaljplan.

Tilläggsbestämmelser för Väsjöskolan

I norr gränsar planområdet till tilläggsbestämmelser för Väsjöskolan. Tilläggsbestämmelserna syftar bl.a.

till att revidera höjdbestämmelsen för skolbyggnaden så att det blir möjligt att bygga det antal våningar som den underliggande detaljplanen för Väsjön mellersta medger.

Ribbings väg och kv. Esset

I kvarteren söder och norr om Ribbings väg plane- ras för ca 275 nya bostäder i friliggande flerbostads- hus samt ombyggnad av Ribbings väg med utökade funktioner för gång och cykel, trädplanteringar och kantstensparkering.

Linbana mellan Häggvik och Väsjön

Sollentuna kommun planerar att kollektivtrafikför- sörja Väsjön med linbana mellan Häggvik och Väsjön.

2014-02-11 (§18) fick Kommunledningskontoret i uppdrag att studera förutsättningarna i ett program för detaljplan. Programmet var ute på samråd under våren 2015. Linbanans sträckning berör de norra delarna av planområdet för Södra Väsjön. Planeringen av linba- nan bedrivs i ett separat uppdrag, parallellt med plane- ringen av Väsjön. Vissa frågor har inte utretts färdigt inför samråd för Södra Väsjön och kommer att behöva fördjupas inför granskningen av detaljplanen.

Edsängen

Väsjön

Edsviken Norrviken

Sollentuna Centrum Häggvik

Edsberg Vaxmora

Södra Väsjön

Snuggan

Danderyd svägen Järnväg

Häggvik TPL

200 METER NORR

VÄSJÖN

FJÄTUREN

RÖSJÖN SNUGGAN

Törnskogens naturreservat

Vaxmora

Edsäng Fresta

vägen

Edsbergs torg

Ribbings väg Dander

ydsvägen

Rösjöskogens naturreservat Norrortsleden

Väsjöskolan FREST

AVÄGEN

Idrottshall EDSBERGS

ALLÈ STÖR

TLOPPSVÄGEN

SLALOMVÄGEN SKOLPROMENADEN VÄSJÖALLÈN

BACKHOPP

AR VÄGEN

VÄSJÖKAJEN

RIBBINGS VÄG

NORRSÄTRA

VERKSAMHETSOMRÅDE

NORRSÄTRA

SÖDERSÄTRA VÄSTRA NORRSÄTRA

NORRA VÄSJÖN

RÖKERIET

VÄSJÖ TORG

SÖDRA VÄSJÖN

SPORTFÄLTET GUSTAVSBERGSGÄRDET

Stadsutvecklingsområdet Väsjön med etappindelning

Täby VÄSJÖN

Stockholm Järfälla

Upplands Väsby

RIBBINGS VÄG

Förändringar av planförslaget under processens gång.

Ovan: Föreslagen bebyggelsestruktur inför dialogen i Edsberg Nedan: Programförslaget efter dialogen i Edsberg.

3 Bakgrund och tidigare beslut

3.1 Planeringsbakgrund

Södra Väsjön ingick inledningsvis i det övergripande program- och planarbetet för hela Väsjön. År 2005 togs ett program för hela Väsjön fram och 2006 och 2008 genomfördes två plansamråd för området. Efter plansamrådet 2008 delades Väsjön in i nio etapper, varav Södra Väsjöområdet och Sportfältet utgjorde en etapp.

Genom åren har det tagits fram ett antal skisser och förslag på hur Södra Väsjön kan utvecklas som en del av Edsberg och Väsjöområdet. I de tidigare förslagen gick den nya gatan Edsbergs allé, rakt över det öppna fältet. Den planerade bebyggelsen utefter Edsbergs allé var relativt storskalig och tog, tillsammans med plane- rade idrottsanläggningar, i anspråk större delen av de öppna friytorna, det som idag utgör Sportfältet.

Dialog i Edsberg

För att lyssna in vad de boende och de verksamma i Edsberg tyckte om Sportfältets framtida utveckling anordnade politiker och tjänstemän i Sollentuna kom- mun en utställning i Edsberg våren 2011. På utställ- ningen fanns det möjlighet att prata med politiker och tjänstemän och det fanns även möjlighet att svara på en enkät om utvecklingen av Sportfältet. Utställ- ningen besöktes av ca 500 besökare. Utställningen i Edsberg resulterade i att politikerna i plan- och ex- ploateringsutskottet fattade beslut om nya direktiv som inriktning för den fortsatta planeringen.

Planprogram för Södra Väsjön

De nya direktiven innebar förändringar och omtag i viktiga strukturella frågor vilket gjorde att kommunen valde att hantera dessa frågor i ett nytt planprogram för Södra Väsjöområdet och Edsbergs Sportfält. I det nya programmet för Södra Väsjön och Sportfältet har den föreslagna bebyggelsen anpassats i skala och struktur till de funktioner och kvaliteter som finns i området idag. Ambitionen har varit att bevara stora delar av Sportfältet som ett öppet akvitetsfält och att den tillkommande bebyggelsen ska kunna addera nya

värden till platsen i form nya funktioner, ökad trygg- het, ökad tillgänglighet, bättre service och mer liv och rörelse under dygnet.

Planprogrammet var ute på samråd under våren 2013 och ligger, till stora delar, till grund för aktuellt plan- förslag.

Förändringar i planförslaget efter programsamrådet

Efter planprogrammet delades programområdet in i 3 delområden; ”Södra Väsjön, del av Sportfältet och Edsbergs allé” samt ”Sportfältet” och ”Ribbings väg”.

För att minska intrång i naturmark och gröna sam- band planeras den i programmet föreslagna, parkering- en till Väsjöbacken att flyttas från Väsjöberget till Rö- keriområdet nordväst om planområdet. Rökeriområdet har tidigare varit i anspråkstagen för industriändamål och ingrepp i jungfrulig mark minskar samtidigt som onödig genomfartstrafik genom Edsberg undviks.

Antalet hus i naturmarken upp mot Väsjö backe och utefter Edsbergs allé har minskats och Väsjö backe har fått en annan utformning i syfte att minska intrånget i naturmarken.

Husen mot Edsbergs allé har fått en mer sluten front mot gatan jämfört med den öppna lamellhusstrukturen i programförslaget. Syftet har varit att skapa en bättre ljudmiljö för bostäderna utefter gatan.

Idrottshallen som tidigare låg i områdets norra del har flyttats till skoltomten i Väsjö torg. Platsen för idrotts- hallen föreslås kunna nyttjas för station till linbanan mellan Häggvik och Väsjön.

3.2 Miljöbedömning

Behov av miljöbedömning och miljökonsekvensbe- skrivning (behovsbedömning)

Inför att förslag till detaljplan upprättas ska en bedöm- ning göras huruvida det finns risk att planen kommer att medföra en betydande miljöpåverkan (EG-direktiv 2001/42, införlivad i svensk lag 2005-07-01). Behovs- bedömningen sker utifrån bedömningskriterierna i bilaga 4 till förordningen om MKB: 1998:905.

Avgränsning av miljöbedömning

Den 15 november 2007 hölls samråd med Länssty- relsen om avgränsningen av MKB för hela Väsjöom- rådet. Vid avgränsningen lyftes påverkan på land- skapsbilden, Oxundaåns avrinningsområde samt den biologiska mångfalden och friluftslivet (påverkan på grönkilar) fram som miljöaspekter där det finns risk att betydande miljöpåverkan uppstår för den totala utbyggnaden av Väsjön.

En miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram för Väsjöområdet som helhet, Miljökonsekvensbeskriv- ning för Väsjöområdet, daterad 2010-01-26. MKB för Väsjöområdet kommer att fungera som ett övergri- pande dokument i MKB-processen för Södra Väsjön och del av Sportfältet. En separat MKB, daterad 2016- 03-17, har tagits fram för aktuellt planområde och hanterar frågor kopplade till aktuellt projekt. Mindre justeringar av planområdets gränser har gjorts efter att MKBn färdigställts, men enligt bedömning 2017-04- 24 av ansvarig konsult för MKBn, är bedömningar och formuleringar i MKBn fortfarande giltiga. Miljö- bedömningsprocesssen löper parallellt med planarbe- tet.

Samråd om avgränsning

Programmet för Södra Väsjön och Edsbergs Sportfält låg till grund för kommunens och Länsstyrelsens sam- råd om avgränsning av MKB. Ett separat möte hölls med Länsstyrelsen den 20 november 2013 angående avgränsning av miljöbedömningen.

Följande frågor bedöms som strategiska för området och behöver fördjupas i det fortsatta planarbetet och i arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen för områ- det.

• Yt- och grundvatten

• Grönstruktur och naturmiljö

• Rekreation och friluftsliv

• Landskapsbild

• Klimat

I samband med att programmet för hela Väsjöom- rådet togs fram år 2005 gjordes en behovsbedöm- ning huruvida utbyggnaden av Väsjöområdet kan komma att medföra betydande miljöpåverkan.

I samband med detta gjordes bedömningen att det finns risk för att den samlade påverkan som utbyggnaden av Väsjöområdet som helhet ger upphov till kan medföra risk för en betydande miljöpåverkan. Detta medför att en miljöbedöm- ning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kommer att göras för samtliga planetap- per inom Väsjöområdet.

4 Gällande planer och program

4.1 Regional utvecklingsplan

I den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010 för Stockholms län ingår Väsjöområdet som en del av den regionala stadsbygden med utvecklingspotential.

Huvuddelen av regionens nya bostäder och lokaler bör tillkomma i dessa områden. Stadsutvecklingen bör här stimuleras så att stadsbygden blir sammanhängande och tät, med blandade funktioner och varierande ur- bana kvaliteter för olika grupper. Det bör finnas goda kollektiva förbindelser till de regionala stadskärnorna.

Det bör också finnas god tillgång till grönstruktur och stränder. Förutsättningar för att utnyttja och utveckla effektiva tekniska försörjningssystem bör tas tillvara.

4.2 Översiktsplan

Översiktsplanen för Sollentuna kommun, antogs av kommunfullmäktige 2012-12-12. I översiktsplanen kopplas de regionala utvecklingsmålen till kommunens framtida utveckling. I översiktsplanen finns riktlinjer formulerade för kommunens mark- och vattenanvänd- ning. Följande riktlinjer berör utvecklingen av Södra Väsjöområdet och Edsbergs Sportfält:

På översiktsplanens plankarta anges de västra delarna av Sportfältet som en viktig urban spridningskorridor och att kopplingen mellan Edsberg och Väsjön ska stärkas genom en ny gatuförbindelse och genom ny be- byggelse med blandade funktioner, bostäder, verksam- heter, service, torg och parker. Sportfältet anges som en viktig port ut till Naturreservatet Rösjöskogen vars entré ska stärkas och tillgängliggöras.

4.3 Gällande detaljplaner

Området saknar detaljplan.

4.4 Gällande program för detaljplan

Planprogrammet för Södra Väsjön omfattar även etapperna Väsjö backe, Ribbings väg och Sportfältets idrottsdel. Programmet möjliggör för ca 600 - 800 nya bostäder i ett stråk mellan Edsberg och Väsjö Torg.

Bebyggelsen ska struktureras i sluttningarna upp- från fältet i syfte att bevara stora delar av Sportfältet som ett öppet aktivitetsfält. Programmet föreslår att idrottsanläggningarna flyttas och samordnas i den södra delen av Sportfältet i syfte att frigöra stora ytor av sportfältet till ett öppet aktivitetsfält som vänder sig till en bredare allmänhet.

5

Kommunala planeringsverktyg

Som underlag för den fysiska planeringen i Sollentuna kommun finns ett antal kommunala planeringsverktyg i form av strategier och riktlinjer.

5.1 Trafikstrategi

Sollentuna kommun har tagit fram en trafikpolicy för kommunens trafik- och transportsystem, antagen i KF 2015-06-11 (§70). Trafikpolicyn är ett inriktningsdoku- ment som tillsammans med kommunens övriga styr- dokument, likt översiktsplan och klimatstrategi, ska bidra till att utveckla kommunen i önskvärd riktning.

Trafikpolicyn innehåller mål och strategier för ett mer tillgängligt och attraktivt Sollentuna. Trafikstrategin beskriver en framtid där gångtrafiken ges högst priori- tet i gaturummet, därefter cykeltrafik, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik.

5.2 Parkeringplan

Trafik- och fastighetskontoret i Sollentuna kommun har tagit fram en parkeringsplan för Sollentuna. Parke- ringsplanen ska fungera som ett kommunövergripande planeringsdokument som beskriver hur kommunen ska arbeta med tillförsel av ny parkering i samband med exploatering och nybyggnation samt med regle- ring av befintliga parkeringsplatser och ytor.

Parkeringsplanens målområden

Parkeringsplanen ska bidra till en attraktiv stadsmiljö.

Parkeringsplanen ska bidra till en effektiviserad mark- användning.

Parkeringsplanen ska bidra till en ökad tillgänglighet och tydlighet.

Parkeringsplanen ska bidra till att främja hållbara färdmedel

5.3 Cykelplan

Cykelplanen för Sollentuna kommun antogs av kom- munfullmäktige i december 2014. Cykelplanen är väg- ledande i olika förvaltningars arbete med att utveckla cykelinfrastrukturen och cykeltrafiken i kommunen i enlighet med trafikstrategin.

Målet för cykeltrafiken i Sollentuna är att cykelanvänd- ningen ska öka under alla tider på året. Sollentuna kommun har som ambition att andelen resor som görs med cykel ska fördubblas fram till år 2020. För att uppnå detta mål har fem målområden tagits fram som

Sollentuna kommun ska arbeta med när det kommer till cykeltrafik:

Cykling ska uppmuntras och prioriteras högt.

Cykelnätet ska vara gent och sammanhängande.

Cykelnätet ska utformas på ett trafiksäkert och tryggt sätt.

Servicen för cyklister ska vara god under hela resan.

Cykelnätet ska hålla en hög standard under hela året.

5.4 Klimatstrategi

Klimatstrategin antogs av kommunfullmäktige i ok- tober 2010. Till strategin hör en fördjupning som ger en bakgrund och exempel på åtgärder som kan bidra till att uppfylla strategin. Strategin innebär att kommu- nen ska bidra till kunskapsuppbyggnad och spridning, skapa förutsättningar för boende och verksamma i kommunen att göra klimatsmarta val och tillse att kommunens egna verksamheter på sikt inte bidrar med några nettoutsläpp av växthusgaser, samt att hantera konsekvenserna av den klimatförändring som blir en följd av en 2-gradig global temperaturökning.

5.5 Dagvattenpolicy

En dagvattenpolicy finns för både Väsjöprojektet och för Oxundaåns avrinningsområde.

Dagvattenpolicy för Oxundaåns avrinningsom- rådeDagvattenpolicyn antogs 2016-02-04 och reviderades 2016-04-07. Policyn innehåller gemensamma riktlinjer för dagvattenhantering inom Oxundaåns avrinnings- område. Den har fem policyformuleringar:

Minska konsekvenserna vid översvämning

Planering och höjdsättning av mark utförs så att byggnader och samhällsviktiga funktioner inte skadas vid kraftiga regn eller höga vattennivåer i sjöar och vattendrag. Hänsyn tas till att framtida regn kan vara intensivare och att vattennivåer kan vara högre. Ytliga evakueringsvägar skapas så att extrema flöden får små konsekvenser. Risker med byggnation i instängda områden där ytlig avrinning ej kan ske beaktas särskilt.

Bevara en naturlig vattenbalans

Den naturliga vattenbalansen bevaras så långt som möjligt. Detta avser såväl grundvattenbildning som omsättning och flöden i sjöar och vattendrag. Bort- ledning av dagvatten begränsas genom att gröna och genomsläppliga ytor skapas så att dagvatten infiltreras lokalt.

Minska mängden föroreningar

Förorening av dagvatten begränsas vid källan genom goda materialval och lokala lösningar för infiltration

och rening. Dagvattensystem utformas så att förore- ningar avskiljs under vattnets väg till recipienten.

Utjämna dagvattenflöden

Dagvattenflöden reduceras och fördröjs inom såväl privat mark som statlig och kommunägd mark, så att en jämnare belastning på dagvattensystem, reningsan- läggningar och recipienter skapas.

Berika bebyggelsemiljön

Dagvatten hanteras som en resurs som berikar be- byggelsemiljön ur både ett mänskligt och biologiskt perspektiv. Detta görs såväl på mark som på tak.

Dagvattenpolicy för Väsjöprojektet

Väsjöprojektets dagvattenpolicy listar tre nivåer för dagvattenhantering i projektet:

• Lokala åtgärder för små regn främst till för rening såsom växtbäddar, svackdiken och skelettjordar

• Avledningssystem för regn som inte kan infiltrera (ledningar eller diken) med åtgärder främst till för fördröjning

• Sekundärt avrinningssystem för extremregn som kan avleda vatten till recipienten utan att skada människor eller byggnader exempelvis via gator och grönytor

Väsjöprojektets dagvattenpolicy innehåller även dimensioneringsförutsättningar för dagvattenhante- ringen.

5.6 Sollentuna Energi dagvattentaxa

För lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) med bräddningsledning som ansluts till allmän dag- vattenservis reduceras avgiften med 90 % förutsatt att följande krav är uppfyllda:

Åtgärd för LOD skall ha en fördröjningskapaci- tet på så sätt att uppkomna flöden som bräddar till allmän dagvattenservis begränsas till maximalt 50%

av dimensionerande flöde vid ett regn med statistisk återkomst om 10 år och 10 minuters varaktighet.

Åtgärd för LOD skall utföras i samråd med huvud- mannen och godkännas av huvudmannen för att reduktion skall erhållas.

Fastighetsägare ansvarar för tillsyn och skötsel av LOD- anläggning i den omfattning som krävs så att avsedd funktion uppnås.

6 ^Platsens

förutsättningar

6.1 Landskapsbild

Planområdet karakteriseras av ett storskaligt landskap där Sportfältet ligger i en tydligt markerad dalsänka som omges av stigande terräng i norr och söder.

Marken i dalsänkan är utfylld och planades ut inför anläggandet av Sportfältet. Kontrasterna mellan de ku- perade bergpartierna och det plana fältet är påtagliga.

Den kuperade terrängen gör att planområdet till stora delar upplevs ovanifrån, antingen från Edsberg som ligger ca 20 meter över fältet, eller från Väsjöbacken som ligger ca 75 meter över fältet. Väsjöbackens topp är ett landmärke för stora delar av Sollentuna och omnejd. De stora höjdskillnaderna inom planområ- det bjuder på spännande upplevelser och många fina utblickar.

6.2 Natur

Planområdet består av skogsmark och öppna gräsytor.

De öppna ytorna ligger i en dalgång som sluts av en skogsdunge i norr. Från norra delen av fältet rinner en bäck ned mot Väsjön.

Skogen består av barrdominerad blandskog med tall i de övre partierna. I brynen förekommer framförallt lövträd, mest björk, asp och al. Skogen har en blan- dad ålder. Det finns inga dokumenterade naturvärden inom området.

6.3 Grönstruktur

Väsjöområdet ligger mellan Törnskogens och Rö- sjöskogens naturreservat. Det finns samband mellan reservaten som delvis går genom Väsjön. Kommunen har identifierat tre samband genom Väsjön, ett i den södra utkanten av Väsjön, ett centralt samband genom Väsjön och ett i den norra delen av Väsjön.

Det centrala grönsambandet kommer att stärkas genom anläggande av ett blågrönt stråk som sträcker sig utefter Snuggabäcken och förbinder Törnskogen och Rösjöskogen med varandra. Det blågröna stråket går under både Frestavägen och Norrortsleden. Det södra sambandet går delvis genom Södra Väsjön och sträcker sig från Rösjöskogens naturreservat via skogs- områdena som omger Sportfältet och vidare över Fres- tavägen till Törnskogens naturreservat. Kopplingen till Törnskogen är dock relativt svag vid passagen över Frestavägen och kommer att försvagas ytterligare med

RÖSJÖSKOGENS NATURRESERVAT TÖRNSKOGENS

NATURRESERVAT

Svag län k

Sam band s

om s tärks g

enom anläg

gande a v det b

lågröna stråk

et mellan Törnsk

ogen o ch Rösjös

koge n

DRÄNLEDNING DÄMME

BÄCK

TIDVIS BLÖTT

Tallnätverk

GRUNDVATTENMÄTNING

GRUNDVATTENMÄTNING

tanke på kommande exploateringar i Väsjön Norra och Gustavsbergsgärdet. Det norra sambandet går från Rösjöskogen via Södersätra och Norrsätra och vidare norr om Verksamhetsområdet till passagen under Norrortsleden. Vid planläggningen behöver man ta hänsyn till sambanden genom området.

6.4 Ytvatten

Yt- och grundvatten från planområdet tillhör Väsjöns och Oxundaåns avrinningsområde. Dagvatten från planområdet tillförs idag Väsjön via en dräneringsled- ning under Sportfältet. Dräneringsledningen mynnar i en bäck norr om Sportfältet, bäcken rinner vidare ned mot Väsjö torg och Väsjön.

Väsjön är inte en defininerad vattenförekomst och omfattas därför inte av miljökvalitetsnormer, målsätt- ningen är ändå att god status ska uppnåsoch att sta- tusen inte får försämras. Norrviken är i dagsläget den närmaste vattenförekomsten nedströms. Norrviken har klassningen otillfredsställande ekologisk status.

Rösjön, som ligger närmast nedströms Väsjön, är klas- sad som vattenförekomst. Rösjön har av vattenmyn- digheten bedömts ha god ekologisk status. Mätning av metallhalter i vatten och sediment visar att analyserade metaller (kadmium, kvicksilver, bly och nickel) med

god marginal ligger under fastställda gränsvärden och Rösjön uppnår därmed god kemisk status. Miljökva- litetsnormen är att vattenkvaliteten ska uppnå god ekologisk och god kemisk status senast år 2021, samt att den inte får försämras.

Genom Oxundaåns samverkan så har miljöövervak- ning skett i alla sjöar inom Oxundaåns avrinnings- område sedan 2003. Enligt de provtagningar som kommunen gjort har Väsjön, Rösjön och Fjäturen motsvarande måttlig ekologisk status, kemisk status är inte bedömd för Väsjön och Fjäturen då underlag saknas.

6.5 Grundvatten

År 2013 utförde Ramböll en översiktlig hydrologisk/

geohydrologisk status för planområdet. Av utred- ningen framgår att det inte finns några kända grund- vattenförekomster i de kvartära avlagringarna och att man inte heller kan förvänta sig några större grundvat- tenmagasin inom området. Närmast större grundvat- tenmagasin finns i Stockholmsåsen som ligger ca 1 km väster om planområdet.

Grundvattnet har uppmätts i två punkter inom plan- området. Grundvattnet ligger relativt ytligt, mellan 0,9

Kastbanor Blöta partier på Sportfältet

Tennishall Dämme

Sportfältet mot Edsberg

och 1,4 meter under markytan. Mätningen säger inget om hur grundvattennivåerna varierar under året. Ytligt grundvatten och dålig dränering gör att det öppna fältet tidvis är blött och står under vatten.

6.6 Geoteknik

De geotekniska förutsättningarna skiljer sig åt inom planområdet. I sluttningarna uppfrån fältet består marken av fastmark med morän på berg eller berg i dagen. I de centrala och mer låglänta delarna av planområdet som ligger mellan höjdpartierna tilltar jorddjupen och lermäktigheten. Här består marken av lösjord, framförallt av lera. Lerlagret har störst mäk- tighet i dalens lägsta nivå och avtar sedan mot högre nivåer. Inom lösjordsområdet kommer sannolikt husen att behöva pålas.

Sondering och provtagning utmed Väsjöbackens västra sida visar att jorden inom planerad kvarters- mark huvudsakligen består av naturligt lagrad lera och morän.

6.7 Markföroreningar

I samband med programsamrådet 2013 genomfördes en miljöteknisk undersökning av hela programområdet avseende föroreningar i jord och grundvatten. Utred- ningen följdes upp genom framtagande av platsspeci- fika riktvärden för hela programområdet. I mars 2015 kompletterades den befintliga markundersökningen med ytterligare provtagningar inom det område som avses bebyggas med bostäder. Syftet var att avgränsa de föroreningar som påträffats i området.

Provtagningarna visar att föroreningar endast före- kommer i fyllnadsmassorna på fältet. Provtagningarna visar även att massorna bedöms vara huvudsakligen rena, dvs innehållande föroreningshalter understi- gande de platsspecifika riktvärden som finns fram- tagna för området. I två av provtagningspunkterna som var placerade inom område med fyllnadsmassor påträffades dock förhöjda föroreningshalter och i en provpunkt låg föroreningshalterna i nivå med de plats- specifika riktvärdena. Föroreningarna ligger ytligt, ca 1 meter under marknivån. De förhöjda halterna i punkterna kommer att behöva åtgärdas inför byggna- tion av bostäder.

De uppmätta föroreningshalterna i grundvattnet är generellt låga och många halter ligger under laborato- riets detekteringsgräns. De låga föroreningshalterna i grundvattnet indikerar att spridning och utlakning av förorenande ämnen från Väsjöbacken och Sportfältet inte sker.

P

FOTBOLL

TENNIS KASTBANOR

JOGG INGSP

ÅR

EDSBERGS CENTRUM

HPL

6.19 Sammanfattning

• Området omfattas inte av strandskydd

• Området ingår inte i något riksintresse

• Inga kända fornlämningar finns inom området

• Inga kända natur- eller kulturvärden

• Området utgör delvis en del av grönstrukturen mellan Rösjöskogen och Törnskogen.

• Varierande geotekniska förutsättningar

• Fyllnadsmassor på Sportfältet

• Markföroreningar knutna till fyllnadsmassorna

• Inga kända grundvattenförekomster

• Området är värdefullt för rekreation och frilufts- liv.

6.8 Rekreation och friluftsliv

Planområdet omfattar den norra delen av Sportfältet.

Sportfältet anlades under 1960-talet och har under åren rymt ett antal olika idrottsanläggningar. Den del av Sportfältet som ligger inom planområdet utgörs framförallt av naturgräsplaner. Inom området ligger också en tennishall med 4 banor som drivs av Sol- lentuna tennisklubb. I den norra delen av fältet ligger kastbanor som flyttats från Sollentunavallen i samband med ombyggnaden av denna. Skogarna runt om fältet nyttjas för promenader och löpning.

6.9 Strandskydd

Utefter delar av Väsjön råder 100 meters strandskydd.

Inom planområdet Väsjö torg (Väsjön Mellersta) är strandskyddet upphävt på land. Aktuellt planområde berörs inte av strandskydd.

6.10 Fornlämningar, kulturmiljöer

Det finns inga kända fornlämningar inom planområ- det.

6.11 Bebyggelse

Inom planområdet finns en tennishall. Tennishallen rymmer fyra banor och har ett enkelt utförande i plåt.

6.12 Trafik

Området ligger i en dalsänka nedanför Edsberg och Ribbings väg. De stora höjdskillnaderna gör området svårtillgängligt. Det finns två tillfartsvägar till Sport- fältet från Ribbings väg, varav en ligger inom plan- området. Båda har en brant lutning och endast en har tillräcklig standard för att nyttjas vintertid.

6.13 Kollektivtrafik

Närmaste busshållplats ligger på Ribbings väg.

6.14 Parkering

Den del av Sportfältet som utgör grusplan idag nyttjas delvis som parkering för besökare. Tennishallen har en grusplan framför entrén som nyttjas för parkering.

6.15 Service

Inom planområdet finns ingen service i nuläget. Inom 500 meter från området ligger Edsbergs centrum med kommersiell service och offentlig service som t.ex.för- skolor, skolor, bibliotek och vårdcentral. I norr gränsar

planområdet mot detaljplanen Väsjö torg där kommer- siell och offentlig och service planeras, t.ex. Väsjösko- lan precis norr om gränsen mot Södra Väsjön.

6.16 Radon

En översiktlig radonundersökning har utförts i tre olika punkter. Vid mätningarna registrerades halter av radon. Marken klasas som normalradonmark.

6.17 Riksintressen

Det finns inga riksintressen inom planområdet

.

6.18 Teknisk försörjning

Elnätstation

I backen ned från Ribbings väg finns en elnätstation som försörjer idrottsanläggningarna med el.

VA-ledningar

I områdets södra del, mellan tennishallen och slutt- ningen upp mot Edsberg, har Sollentuna Energi dragit fram VA-ledningar. Ledningarna är planerade att kopplas ihop med de ledningar som är framdragna fram till sportfältet från Södersätra.

TeleSkanova har ledningar som försörjer idrottsanlägg- ningarna på Sportfältet.

7 Planförslaget

7.1 Övergripande

Södra Väsjön ska utvecklas till en levande och inbju- dande del av Sollentuna med en blandning av olika funktioner, såsom bostäder, offentlig och kommersiell service, rekreation- och idrottsanläggningar och med platser för sociala möten och samvaro. Utvecklingen av Södra Väsjön ska bidra till att integrera Väsjön med den befintliga bebyggelsen i Edsberg. Att binda samman de båda stadsdelarna skapar förutsättningar för en socialt hållbar miljö med ett samutnyttjande av offentlig och kommersiell service.

Bebyggelsen ska stå i nära kontakt med omgivande natur, sport- och friluftsliv. De stora kvaliteterna som finns i området idag, med närheten till Väsjöbackens alpina miljö, Sportfältet, idrottsanläggningar och två naturreservat, ska tas tillvara i planeringen av området.

Den nya bebyggelsen ska bidra till att tillgängliggöra och öka attraktionen till befintliga kvaliteter.

Planeringen av Södra Väsjön ska främja ett hållbart resande. Det ska vara lätt att välja gång- och cykel eller ett kollektivt resande framför bilen. En utbygd kollek- tivtrafik med en utökad busstrafik eller linbaneförbin- delse till Häggviks station, ska tillsammans med cykel- och bilpooler och ett väl sammanlänkat gång- och cykelnät, vara viktiga förutsättningar för ett hållbart resande till och från Väsjön. Att binda samman Eds- berg och Väsjön är en förutsättning för att kollektiv- trafikförsörja Södra Väsjön på ett attraktivt sätt.

7.2 Bebyggelsestruktur

I Södra Väsjön planeras för ca 700 nya bostäder. Den planerade bebyggelsen länkar samman Väsjön och Edsberg via rumsliga element av gator, kvarter, torg och parker. Bebyggelsen karakteriseras av en småskalig och oregelbunden kvartersstruktur som skapar spän- nande platser och nya upplevelser för dem som rör sig i området.

Huvuddelen av bebyggelsen struktureras utefter om- rådets två huvudstråk- Edsbergs allé och Väsjöprome- naden, som går i nord-sydlig riktning mellan Edsberg och Väsjö Torg. En bärande idé för bebyggelsens placering har varit att bevara större delen av Sportfäl- tet som en öppen aktivitetsyta.

I norr ansluter Södra Väsjön till den planerade kvar- tersbebyggelsen vid Väsjö Torg som är Väsjöns central- punkt och i söder bildar bebyggelsen en tydlig front mot Sportfältet. Den relativt slutna fronten mot Sport- fältet öppnas upp med en torgbildning- Sportfältstor- get, som tydliggör och annonserar övergången mellan det öppna landskapsrummet och bebyggelsen. Torget vid Sportfältet är början på Väsjöpromenaden som är ett promenadstråk som förbinder dagvattendammen på Sportfältet med sjön Väjsön, via olika inslag av ytlig dagvattenhantering. I norra delen av området passerar Väsjöpromenaden över Linbaneplan. Linbaneplan är ett torg som går i öst-västlig riktning mellan linbanans stationsbyggnad och Väsjöberget.

Illustrationsplan, möjlig bebyggelse enligt planförslaget

Edsbergs allé

Väsjö bac

ke Väsjöpr

omenaden

Detaljplanegräns Gräns för gestaltnings- program Södra Väsjön

Linbanetorget

Snöbollstorget

Förskola

Förskola

Linbanans station Väsjöskolan

Backhoppar-

Ribbings väg Sportfältstorget

Sportfältet backen Detaljplan för

7.3 Kvartersmark

Bostadskvarter (BC1S1) Funktioner

I kvarteren planeras för en blandning av olika funk- tioner. För att levandegöra gaturummen eftersträvas ett varierat inslag av olika funktioner i bottenvåning- arna, såsom lokaler för handel, kontor, serveringar och cykelpooler. I strategiska lägen, mot områdets torg, ställer detaljplanen krav på att lokaler för centrum- ändamål ska anordnas med fönster och entréer mot allmän plats.

Blandning av flerbostadshus och stadsradhus

Kvarteren består av en blandning av flerbostadshus och stadsradhus. Stadsradhusen kan förekomma i grupper om 2-3 stycken och ibland som enstaka individer eller pusselbitar mellan flerbostadshusen.

Detaljplanen reglerar minsta antal stadsradhus som ska finnas inom varje kvarter för att åstadkomma den variation av olika bebyggelsetyper som eftersträvas.

Blandningen av olika byggnadstyper ger en variation och oregelbundenhet i bebyggelsens uttryck och ska- par arkitektoniska upplevelsevärden för den som rör sig i området.

Bebyggelsens skala

Bebyggelsens skala och karaktär varierar inom kvarte- ren. Mot Edsbergs allé, som är planområdets huvudga- ta, tillåts bebyggelsen vara 5 våningar plus inrednings- bar vind. Mot Väsjöpromenaden föreslås bebyggelsen bli lägre och tillåts uppföras i 4 våningar med möjlig-

het att inreda vinden. De tvärgående, smala gränderna omges framförallt av stadsradhus. Stadsradhusen har samma byggrätt i höjdled som flerbostadshusen men begränsas i bredd till högst 7 meter.

Planen reglerar byggrätten för husen genom att ange byggrätt i plan och i höjdled. I höjdled begränsas bygg- rätten av en bestämmelse om högsta antal våningar och en bestämmelse om högsta totalhöjd (räknat från gatans medelhöjdnivå invid byggnaden). Planen anger att den översta våningen ska vara indragen och rym- mas inom den yta som bildas där ett skärningsplan med 45 graders lutning skär fasadplan på 1,2 meter över färdig golvnivå på översta våningen. Syftet med höjdbestämmelserna är framförallt att hålla nere den upplevda skalan från gatan. Gavelfasader, takkupor och balkongräcken är ej beräkningsgrundande och tillåts sticka ut utanför det 45 gradiga skärningsplanet.

Den totalhöjd som anges i detaljplanen medger gene- rellt en möjlighet att inreda vinden.

I plan reglerar detaljplanen att högst 70 % av kvarteren får bebyggas. Garage som anordnas under gårdarna räknas inte in i exploateringsgraden och får byggas under hela kvarteret.

Placering

Kvarteren ska vara tydligt definierade. Byggnaderna ska placeras i gräns mot gatan. Stadsradhusen, som kan ha ett något smalare husdjup än flerbostadshusen, kan placeras indraget från gatan med högst 2,5 meter så att en förgårdsmark skapas framför entrén. I hörnlägen

Bild på ett kvarter

”förgårdsmark”

”Byggrätt”

FASADHÖJD NOCKHÖJD SKÄRNINGSPLAN 45°

TAKKUPOR FÅR STICKA UT UTANFÖR SKÄRNINGSPLANET

BALKONGER OVAN FASADHÖJD SKA UTFÖRAS INDRAGNA FRÅN FASADPLAN, BALKONGRÄCKEN FÅR KRAGA UT

BALKONGER FÅR KRAGA UT 1,2 M OVAN ALLMÄN PLATS MED EN LÄGSTA FRI HÖJD OM 3.6 M

GATANS MEDELHÖJD- NIVÅ INVID BYGGNADEN

ska bebyggelsen placeras i gräns mot gatan. Kvarte- ret som gränsar mot Väsjö Backes övre del ska vara tillgängligt för allmän gångtrafik i form av en trappa genom kvarteret. Trappan får liksom resten av kvarte- ret byggas under med garage som rymmer parkering även för de intilliggande kvarteren öster om gatan.

Överkant på garage och källarplan som placeras i gräns mot gata får inte sticka upp mer än 1,2 meter över medelhöjdsnivån på allmän plats invid byggna- den. Syftet med bestämmelsen är att motverka slutna bottenvåningar mot gatan.

Kvarteren mot Väsjö backe (BS1) Funktioner

På Väsjö backes östra sida föreslås hus i sluttningen upp mot Väsjöberget. Inom kvarteren planeras för bostäder i flerbostadshus med möjlighet att anordna förskola i bottenvåning.

Bebyggelsens skala

Bebyggelsen utgörs av skivhus som placeras med gavlarna mot gatan vilket bildar gröna passager och siktstråk mellan husen. Husen tillåts uppföras i fem vå- ningar inklusive sluttningsvåningar. Vind får inredas.

Planen anger en högsta totalhöjd över gatans medel- höjdsnivå vid kvartersgräns mot gatan. Den översta våningen ska vara indragen och rymmas inom den yta som bildas där ett plan med 45 graders lutning skär

fasadplan på 1,2 meter över färdig golvnivå på översta våningen. Gavelfasader, takkupor och balkongräcken är ej beräkningsgrundande och tillåts sticka ut utanför det 45-gradiga skärningsplanet.

För att skapa en frihet kring husens placering och ut- bredning i plan regleras endast maximal byggnadsarea fördelat på antal huvudbyggnader. Högst två huvud- byggnader får vara sammanbyggda med ett gemensamt transparent eller halvtransparent trapphus.

Placering

Byggnaderna ska placeras minst 1,5 meter indraget från gräns med gångbanan. Eftersom husen ligger i en kuperad terräng och omges av naturmark ska byggna- derna placeras varsamt i naturmarken med utgångs- punkt i landskapet och göra ett så litet fotavtryck som möjligt. Vid utformning av bebyggelsen ska platsens kvaliteter tas tillvara genom att utnyttja höjdläget och de möjligheter till utblickar som läget skapar. Terräng- en bakom husen kan tillgängliggöras från högre etage genom t.ex. spänger mellan byggnaderna och berget.

Möjlighet till ski in ski out-lägen ska tas tillvara vid utformningen av bebyggelsen.

Förskolekvarter (S1)

Inom planområdet finns det möjlighet att uppföra förskola i husens bottenvåningar. Utöver det planläggs två områden enbart för förskolor. Vid Snöbollstorget förutsätts förskolan ligga integrerat i bostadsbebyg-

gelsen men med en separat gård som planläggs för för- skola medan förskolan utefter Edsbergs allé utgör en friliggande förskola. Båda platserna som planeras för förskola angränsar direkt till naturmark och båda har tillgång till attraktiva parkområden inom gångavstånd.

Inom båda förskolegårdarna bevaras naturmark i största möjliga utsträckning. Via trappor och befintlig grusväg mellan hus kan den separata gården nås från Snöbollstorget. Tillgänglighet finns även via hiss i in- tilliggande byggnad. Tillfart för anläggning och sköt- sel ordnas via befintliga grusvägar över Väsjöbacken.

Den friliggande förskolan placeras i gräns mot gatan och får uppföras i två våningar med tak utfört med sedum eller liknande växtlighet. Parkering för perso- nal anordnas inom angivet område på kvartersmark medan besöksparkering sker längs Edsbergs allé.

Linbanekvarteret (T1BC1EP) )(T1E) Funktioner

Mot Edsbergs allé föreslås ett kvarter som rymmer stationen till den planerade linbanan. I samma kvar- ter finns det även möjlighet att inrymma bostäder, lokaler för centrumändamål, garage samt utrymmen för tekniska anläggningar. I bottenvåningen mot gatan

ska lokaler för centrumändamål inrymmas utmed minst 50 % av fasadens längd. Att möjliggöra för flera funktioner inom kvarteret syftar bl.a. till att skapa en flexibilitet med tanke på att linbanans dragning inte är beslutad men även till att skapa ett mångfunktionellt kvarter som bildar Södra Väsjöns centralpunkt.

Bebyggelsens skala

Kvarteret har getts en avvikande byggrätt som syftar till att tydliggöra linbanans och kvarterets funktion som målpunkt och offentlig byggnad i området.

Linbanans station ska ges en framträdande och en för platsen unik arkitektur. Stationsbyggnaden tillåts bli högre än omgivande bebyggelse eftersom linbanan anländer till Väsjön på en relativt hög höjd. På en tredjedel av byggrätten tillåts en nockhöjd på 40 meter över gatans medelhöjdnivå invid byggnaden medan resterande del tillåts byggas med en nockhöjd på 24 meter över gatans medelhöjdnivå. Den högre nock- höjden syftar till att möjliggöra för ett högre hus inom kvarteret som synliggör linbanans läge i Väsjön. Det högre huset kan med fördel nyttjas för bostäder.

Placering

I syfte att tydliggöra stationsläget i gaturummet har byggrätten placerats indraget med 3 meter från gräns med gata, vidare tillåts stationsbyggnaden att kraga ut

Linbanans kvarter

5 meter över allmän plats med en lägsta fri höjd om 5 meter över gatans nivå.

Anläggning för linbanan får anordnas ovan mark med en lägsta fri höjd på 13,5 meter över GATA och TORG.

Planeringen av linbanans anläggningar pågår paral- lellt med planläggningen av Väsjön. Utformningen av stationsbyggnaden, höjden på linbanan och eventuella säkerhetskrav kring vilka skyddsavstånd eller vilka brandskyddsåtgärder som behöver vidtas har inte ut- retts färdigt inför samråd för Södra Väsjön och kom- mer att fördjupas inför granskningen av detaljplanen.

E-områden (E)

E-områdens placering är bedömda utifrån behov av el och tryckstegring och är framtagna i samarbete med Sollentuna Energi & Miljö (SEOM). De är centrala för drift av områdets elförsörjning och pumpning av vat- ten till högt belägna kvarter i Väsjö backe.

Tekniska anläggningar inom Väsjön ska alla ha samma karaktär och liknande utseende och harmoniera med omgivande nybyggnationer. E-områdena är placerade intill gator mot naturmark och park. Stor vikt läggs vid inpassning och utformning så att det visuella intrycket begränsas och att kopplingen mellan natur/park och gata bibehålls.

Elstationen intill Edsbergs allé står i skogskanten och byggnaden blockerar en vy in mot skogen. För att be- gränsa det visuella intrycket placeras byggnaden med kortsidan mot Edsbergs allé.

E-området på Väsjö backe är placerat i naturmark och karaktären ska vara just naturmark.

I e-området i norra delen av parken får tekniska an- läggningar endast anordnas under mark.

Elstationer utförs i svart klinker med valmat plåttak enligt Sollentuna Energis standardutförande för elsta- tioner. Tryckstegringsstationen är svart och utförs så långt det är möjligt i liknande material och stil som elstationer.

7.4 Generella gestaltningsbestämmel- ser för kvartersmark

Taklandskapet

Utrymmet mellan fasadhöjd och nockhöjd tillhör taklandskapet och ska utformas så att det upplevs som en del av taket. Taklandskapet är områdets femte fasad eftersom området till stora delar upplevs ovanifrån.

Gestaltningen och variationen inom taklandskapet har stor betydelse för områdets identitet. Planens bestäm- melser uppmuntrar till en individuell och identitets- skapande gestaltning och till alternativa nyttjanden av taken. Taklandskapet kan t.ex. nyttjas för bostäder men det kan även nyttjas gemensamt av de boende som t.ex. takterrasser med odling eller som gemen- samhetslokaler med t.ex .bastu och festlokaler.

Planen reglerar inte takvinkel utan endast att takland- skapet ska rymmas inom den yta som bildas där ett 45-gradigt skärningsplan skär fasadplan på en höjd av 1,20 meter över färdig golvnivå. Inom denna yta möjliggör planen för ett varierat taklandskap med möjlighet till både platta tak och branta takvinklar.

Byggrätten gör det möjligt att anordna och inreda vind till bostäderna, beroende på val av utformning.

Takkupor är inte beräkningsgrundande och till- låts skjuta ut utanför det 45-gradiga skärningsplanet vilket möjliggör för ändamålsenliga bostäder inom taklandskapet. Takkupornas sammanlagda bredd får högst uppta 50 % av fasadens längd. Dubbla rader av takkupor får inte anordnas. Anordningar för hiss och trapphus ska placeras och gestaltas så att de inte blir dominerande eller påverkar den upplevda skalan från gatunivån.

Fasader

För att undvika att skarvar mellan fasadelement blir synliga reglerar detaljplanen att elementskarvar inte får synas undantaget om de utgör en medveten del av byggnadens gestaltning.

Bottenvåning och entréer

Bottenvåningarna har stor betydelse för upplevelsen av det offentliga rummet. Därför ska kvaliteten på gestaltningen vara hög i de delar som upplevs från gatan vad gäller materialval, placering och utformning av entréer och fönster.

För att bidra till en levande gatumiljö eftersträvas en hög entrétäthet i området. Blandningen av flerbo- stadshus och smala stadsradhus med egen entré mot gatan har stor betydelse för upplevelsen av gaturum-

met. Entréer inom området ska placeras mot allmän plats. Entréerna ska annonseras i fasaden och ges ett välkomnande uttryck. Även entréer till sophantering- och återvinningsrum samt garagenedfarter ska ges stor omsorg gällande gestaltning, placering och materialval och samspela väl med husets arkitektur. Garagened- farter får inte placeras mot områdets torg och huvud- stråk.

Balkonger

Detaljplanen styr att balkonger får kraga ut max 1,20 meter över allmän plats med en lägsta fri höjd på 3,60 meter över gatan. Mot gårdssidan eller mot kvarters- mark styr inte detaljplanen balkongernas storlek. I syfte att hålla nere den upplevda skalan på bebyggel- sen ska balkonger som uppförs på översta våningen eller vindsplan vara indragna från fasadplanet både på gårdssidan och på sidan som vetter mot gata.

För att undvika att balkongerna blir för påtagliga och dominerande i stadsbilden får inglasning av balkonger inte ske inom planområdet. Riktvärden om en bul- lerskyddad uteplats klaras med balkong/uteplats mot gård eller genom en gemensam uteplats på gård. Efter- som balkongerna till stora delar upplevs underifrån ska balkongplattor ges extra omsorg vid gestaltningen av byggnaden och målas eller ges liknande behandling.

Gårdar

Gårdarna ska utformas till inbjudande vistelsemiljöer för de boende. I detaljplanen eftersträvas planterade gårdar där ytlig hantering av dagvattnet får utgöra ett naturligt inslag. Ytlig dagvattenhantering och för- dröjning av dagvattnet kan nyttjas för bevattning av planteringar samtidigt som vattnet erbjuder stimule- rande lekmiljöer och motverkar effekten av negativa klimatförändringar och stora regn.

Gemensamma parkeringsgarage kommer helt eller del- vis att anordnas under gårdsytorna. Eftersom gårdarna generellt underbyggs med garage är det viktigt att stor omsorg läggs vid att upplevelsen av gårdsmiljön blir grön med gräsytor, träd, busk -och blomplanteringar och att garagen utförs med planterbart bjälklag. Upp- levelsen av grönska kan förstärkas med klätterväxter på fasader, plank och spaljéer eller genom gröna tak på uthus etc. För att säkerställa att gårdarna blir gröna med möjlighet att plantera träd, ställer planen krav på att gårdarna endast får byggas under med ett planter- bart bjälklag samt att minst 40 % av gårdens yta ska vara planterad med ett planteringsdjup på minst 0,8 m.

Bostadstyp P-tal boende P-tal besökande

bil/ cykel bil/ cykel

Lägenheter generellt 0,8 0,1

1 rum 0,6/ 1,5 0,1/ 0,5

2 rum 0,7/ 2,5 0,1/ 0,5

3 rum 0,8/ 2,5 0,1/ 0,5

4 rum eller fler 0,9/ 3,5 0,1/ 0,5 Stadsradhus

Gemensam p 0,9/ 3,5 0,1/ 0,5

Egen parkering 1,0/ 3,5 0,1/ 0,5 Studentbostäder 0,05/ 1,5 0,05/ 0,5 Ungdomslägenheter 0,2/ 1,5 0,1/ 0,5 Seniorbostäder/ 55+ 0,8 0,1

7.5 Parkering och angöring

Bebyggelsens behov för boende- och besöksparkering skall lösas på kvartersmark, i första hand inom den egna fastigheten. Parkeringsplatser för rörelsehindrade ska ordnas efter behov inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lo- kaler, arbetslokaler och bostadshus. Parkeringsplatsen ska rymmas inom kvartersmark.

Inför markförsäljningen av det första kvarteret i Väsjö torg (Väsjön Mellersta) har Sollentuna kommun tagit fram en parkeringsutredning med rekommenderade parkeringstal för bil och cykel (Trivector 2014-10-10).

Parkeringsutredningen är tillämpbar även för Södra Väsjön som tillsammans med Väsjö torg utgör den centrala delen av Väsjön med samma typ av förutsätt- ningar och bebyggelse med samma sammansättning av flerbostadshus och stadsradhus. Mobilitetsåtgärder är en effektiv och användbar metod för att ge större mobil flexibilitet för boende och verksamma. Mobi- litetsåtgärder kan även ge ett minskat parkeringsbe- hov. Vilka mobilitetsåtgärder som planeras och vilka effekter som kan väntas av dessa ska presenteras av byggherrarna.

En angöringsplats för bilar ska finnas inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus. Inom gångfartsgator kommer det att vara tillåtet att stanna i gatan för på- och avstigning.

Bilplatser på allmän plats används för parkering för rörelsehindrade, avfallsfordon och angöring. . Cykelparkering anordnas vid alla målpunkter som busshållplatser, torg, linbanestation, handel och ser- vice.

7.6 Allmänna platser

Edsbergs allé (HUVUDGATA)

Edsbergs allé förbinder Edsberg med Väsjön och är områdets enda huvudgata. Edsbergs allé kommer att präglas av en högre aktivitet än omgivande gatunät.

Huvuddelen av områdets trafik kommer att gå utefter Edsbergs allé och huvuddelen av områdets service kommer att etableras här.

För att tydliggöra gatans funktion som urban länk och huvudgata utformas gatan för samtliga trafikslag och funktioner. Edsbergs allé förses med bredare gångba- nor, enkelriktade cykelbanor på vardera sida av gatan och med trädplanteringar med infällda kantstenspar- keringar på båda sidor av gatan. Cykelbanorna utförs som standard 1-stråk, enligt kommunens cykelplan.

Körbanans bredd är anpassad till att gatan ska trafi- keras av busstrafik. Bussen ges hög framkomlighet i gaturummet. Hållplatserna anläggs som stopphållplat- ser, vilket innebär att när bussen stannar vid hållplat- sen kan inte bakomliggande trafik passera. Detta ger hög framkomlighet åt bussen men lägre framkom- lighet åt biltrafiken samtidigt som hastigheterna på gatan hålls nere. Utefter Edsbergs allé planeras två busshållplatser, en busshållplats placeras i närheten av den planerade linbanestationen och skolan i Vä- sjö Torg. Ytterligare en hållplats planeras vid entrén till Sportfältet. Hållplatserna ligger relativt tätt men försörjer olika målpunkter i området. Hållplatslägena är avstämda med Stockholms trafikförvaltning. För att prioritera framkomlighet för busstrafiken får utfarter inte anordnas från fastigheter längs gatan, undantaget förskolans personalparkering. Anläggning för linbanan får anordnas ovan mark med en lägsta fri höjd på 13,5 meter över gatan.

Väsjö backe (LOKALGATA)

Väsjö backe är den gata som bildar fronten mot Sport- fältet och leder vidare i backe upp mot Snöbollstorget.

Gatan har dubbelsidiga gångbanor och trädplante- ringar. Mellan trädplanteringarna anordnas infällda parkeringsfickor. Cykeltrafik hänvisas till körbanan då gatan är en återvändsgata och flödena väntas bli låga.

Väsjöpromenaden (GÅNGFARTSGATA)

Väsjöpromenaden har en annan karaktär och funktion i stadsmiljön än vad Edsbergs allé har. Väsjöpromena- den förbinder Sportfältets aktivitetsområde med Väsjö torg och strandpromenaden runt Väsjön och vidare med det blågröna stråket ut till Törnskogens naturre- servat. Väsjöpromenaden utformas som en gångfarts- gata. Här eftersträvas en lugn rytm och promenaden är

gatans viktigaste funktion. Biltrafik och angöring till bostäderna får framföras på de gåendes villkor och i de gåendes hastighet.

För att gatan ska fungera som ett stråk där trafiken framförs i en lugn rytm och där onödig/obehörig trafik undviks, ställs krav på en medveten gestaltning av gatan. Väsjöpromenaden har getts en småbruten sträckning med flera brott för att förhindra raksträckor och möjlighet till höga hastigheter. Väsjöpromenaden passerar två torg, Sportfältstorget och Linbaneplan, som bromsar upp och förhindrar genomfartstrafik utefter promenadens hela sträckning. För att förhindra onödig biltrafik utefter promenaden ska garagened- farter placeras mot gränderna eller mot Väsjö backe där så är möjligt. Inga stora målpunkter som generar biltrafik placeras utefter promenaden.

Väsjöpromenadens sektion har ytor för promenad- och gångtrafik, ytor för planteringar och dagvattenhan- tering och körbara ytor. Fordon tillåts stanna och bromsa upp bakomliggande trafik.

Utformningen av Väsjöpromenaden ska ske i nära dialog med Trafik- och fastighetskontoret och med Sollentuna Energi & Miljö AB.

Gränder (GÅNGFARTSGATA)

De två huvudstråken binds samman av smala, krökta gator som har karaktär av gränder. De krökta grän- derna gör att upplevelsen av den bebyggda miljön hela tiden förändras alltefter som man rör sig i området.

Gränderna utformas som gångfartsområden med en smal körbar zon. I syfte att inte generera onödig sök- trafik in i området anläggs inga kantstensparkeringar utefter gränderna. Angöring sker i körbanan och tillåts bromsa upp bakomliggande trafik. I mitten av gränderna, där gatan kröker, bildas naturligt en liten plats. Platsen utförs som ett upphöjt torg där samtliga funktioner samsas på en yta, shared space. De små platserna som bildas i mitten av gränderna kan plante- ras med ett karaktärsfullt vårdträd eller ges konstnärlig utsmyckning.

Snöbollstorget (GÅNGFARTSGATA)

Snöbollstorget är en platsbildning som ligger som en vändplats vid slutet av lokalgatan Väsjö backe. Platsen har en oregelbunden form och centralt på torget beva- ras befintlig naturmark.

Till Snöbollstorget kommer man antingen via Väsjö backe eller via trappor från Linbaneplan som ligger väster om torget på en lägre nivå. Torget blir en viktig

länk och förbindelse mellan bebyggelsen i Södra Vä- sjön och Väsjöbacken då det är möjligt att åka skidor ända fram till torget och därefter via trappor ta sig ner till Linbanetorget. Från Snöbollstorgets nordöstra hörn leder en befintlig skogsväg upp till hoppbacken.

Ytan är en gångfartsgata där bilar, fotgängare och cy- klister samsas om utrymmet. Här ges möjlighet till lek och sittplatser samt utblickar mellan husen där naturen ansluter till platsen. Varje fastighet ska ha infart till parkeringsplats för handikappade på kvartersmark.

Gångområden (GÅNG)

Inom planområdet finns det s.k. GÅNG-områden.

Gångområdena är viktiga för att man enkelt ska kunna röra sig i öst- västlig riktning genom planområdet.

Gång-områdena utgör, tillsammans med gränderna viktiga länkar mellan naturen öster och väster om bebyggelsen. Gångområdena utformas som körbara gångvägar där trafik till och från fastigheterna som ligger utefter stråken får framföras. Garagenedfarter tillåts placeras utefter GÅNG-områdena.

Gång-, cykel- och mopedväg (GCMVÄG) I planens sydvästra del ansluts befintligt gång- och cykelnät från Bäckvägen via Edsbergs allé till en ny gång- och cykelväg på Sportfältet, och vidare till den cykelväg som är anlagd från Södersätra.

Linbaneplan (TORG)

Linbaneplan är en torgyta som sträcker sig i linbanans riktning mellan Väsjöns linbanestation och Edsbergs allé i väster och Väsjöpromenaden och Väsjöberget i öster. Dess läge invid områdets huvudgata, linba- nestationen, Väsjöskolan och busshållplatser, gör att torget kommer att få en betydande roll som målpunkt och samlingsplats för boende och besökare i Väsjön.

Torget kommer att vara ett viktigt rörelsestråk både i öst-västlig riktning och i nord-sydlig riktning. Tor- get kommer bl.a. att trafikeras av boende på väg till linbanan eller bussen eller personer som är på väg till skolan och idrottshallen i Väsjö torg eller av gående som promenerar utefter Väsjöpromenaden som passe- rar torget. Anläggning för linbanan får anordnas ovan mark med en lägsta fri höjd på 13,5 meter över torget.

Linbaneplan planeras som Väsjöns marknadstorg.

Linbaneplan är platsen dit man går för att köpa sin julgran, stannar för att köpa med sig blommor på väg hem från jobbet eller platsen där man arrangerar lopp- marknader eller annan torgförsäljning.

Torgytan är relativt stor men är uppdelad i mindre rumsligheter som ges olika funktioner. Den del av torget som ligger i anslutning till naturen i öster, ges t.ex. funktioner för lek och social samvaro medan andra delar utformas som plats för marknader, lop- pis, torgförsäljning och liknande. Utefter torget finns det även plats för handel och uteserveringar. Torget planeras även som en länk mellan naturområdet öster och väster om planområdet. Planteringar och växter ska väljas med utgångspunkt att stödja de ekologiska sambanden i området.

Sportfältstorget (TORG)

Sportfältstorget är platsen som annonserar övergången mellan bebyggelsen och Sportfältet. Torget har en inbjudande form som öppnar upp sig mot Sportfältet.

Torget förbinds med Sportfältet genom att kraga ut över gatan Väsjö backe. Sportfältstorget har karaktären av småstadstorg. Utefter torgets väggar kommer det att finnas lokaler för centrumändamål, lokaler som skapar liv i torgmiljön. Dagvattenrännan som går i Väsjöpro- menaden passerar torget innan det mynnar i dammen på Sportfältet. Vattnet ska lyftas in som en betydelse- full del i gestaltningen av torget. Torget kommer att vara körbart för trafik som behöver angöra fastigheter- na som ligger utefter torget. Garagenedfarter får inte anordnas mot torget.

Sportfältsparken (PARK)

Den del av Sportfältet som ligger inom aktuell de- taljplan, anläggs som en dagvattenpark med ytor för spontanidrott, lek och social samvaro. Parken lig- ger nedsänkt från Edsbergs allé och från omgivande bebyggelse. Höjdskillnaderna tas upp genom slänter och terrasseringar upp mot omgivande bebyggelse och Edsbergs allé. Slänterna ska ges en funktion i park- rummet, så som t.ex. naturliga läktare ned mot park- rummet, eller som t.ex. pulkabacke vintertid. Parken fyller en viktig funktion som närrekreationsyta för de boende inom planområdet och inom Edsberg. Sport- fältet har en storlek som gör att platsen även kan bli en naturlig mötesplats vid fest och evenemang som t.ex.

valborgs- och midsommarfirande.

Inom parkområdet anläggs en dagvattendamm för hantering av områdets dagvatten. Dagvattendammen ska, utöver reningsfunktionen, utgöra ett estetiskt och pedagogiskt lekfullt inslag i parkmiljön. Vid gestalt- ningen av parkrummet ska vattnets attraktioskraft tas till vara och möjligheten att komma nära och prome- nera över vattnet på spänger och bryggor ska finnas.

Dammens funktioner beskrivs närmare i avsnitt 7.7 Dagvatten.