16.5. 4 MKB Södra Väsjön 171220 ant

(1)

Södra Väsjön Granskningshandling 2017-12-20

Södra Väsjön Väsjön Mellersta

Sportfältet VÄSJÖBACKEN

EDSÄNGEN

Ribbings väg

RÖSJÖRESERVATET VÄSJÖN

EDSBERG

(2)

2017-12-20

Innehåll

1. Sammanfattning 3

2. Inledning 5

Bakgrund 5

Syfte 5

Läsanvisning 5

3. Avgränsning 6

Samråd 6

Tidigare MKB 6

Alternativ 6

4. Väsentliga miljöaspekter 6

5. Nollalternativ 8

Landskapsbild och kulturmiljö 8 Naturmiljö och rekreation 8

Vatten 9

Klimat 9

6. Nuläge och planförslag 10

Riksintressen 10

Nuläge 10

Landskapsbild 10

Naturmiljö och grönstruktur 11

Rekreation 14

Vatten 14

Planförslag 17

7. Miljökonsekvenser 18 Bedömning av konsekvenser 18

Landskapsbild 18

Bedömningsgrunder 18

Bedömningsskala 18 Påverkan 19 Åtgärder som vidtagits under

detaljplaneprocessen 19

Miljökonsekvenser 19

Förslag till ytterligare åtgärder 19

Naturmiljö 19

Bedömningsskala 19 Påverkan 19 Åtgärder som vidtagits under

Rekreation 20

Påverkan 21 Åtgärder som vidtagits under

Vatten 21

Klimat 22

Bedömda faktorer 22

8. Miljökonsekvenser under

byggtiden 25

9. Samlad bedömning 25

Förslag till åtgärder 25

Uppföljning 25

10. Miljömål 25

11. Källor 26

12. Medverkande 26

(3)

2017-12-20

1. Sammanfattning

Bakgrund

Planeringen av Väsjöområdet har pågått sedan början av 2000-talet. Ett program för hela Väsjö- området togs fram 2005 och två plansamråd, 2006 och 2008, genomfördes. Väsjöområdet har därefter delats upp i nio etapper varav Södra Väsjön och- Sportfältet utgör en etapp.

Visionen för Södra Väsjön och Sportfältet är att sammanlänka Edsberg och Väsjöområdet med ny bebyggelse och en sammanbindande gata, Edsbergs allé.

En alternativ lokalisering har inte varit aktuell, men ett fl ertal alternativ har studerats vad gäller skala, struktur och utbredning av bebyggelse.

Inga riksintressen berörs av detaljplanen.

Nollalternativ

Ett nollalternativ ska redovisas i miljökonsekvens- beskrivningen. Nollalternativet beskriver en framtida situation utan att planen genomförs.

Horisontåret i denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är satt till 2030. Detaljplaner för Väsjö Mellersta, Verksamhetsområdet och Södersätra har vunnit laga kraft och i nollalternativet ingår att de byggts ut enligt plan. I nollalternativet ingår även att Sollentuna kommun restaurerat Väsjön.

I och med utbyggnaden av Väsjö Mellersta, Verk- samhetsområdet och Södersätra förändras landskapsbilden kring Väsjön och blir mer tätbebyggd.

Kopplingen mellan Väsjön och Edsberg saknas

i nollalternativet och det blir svårt för boende i Väsjön att ta del av service i respektive område.

Jämfört med idag har naturmark tagits i anspråk för bebyggelse. Sportfältet kvarstår dock som idag.

I och med utbyggnaden av Väsjö Mellersta och Södersätra påbörjas arbetet med förbättring av VA- systemet.

Trafi kökningen i området bedöms bli begränsad i nollalternativet.

Väsentliga miljöaspekter

Planändringen för hela Väsjöområdet bedöms ge upphov till betydande miljöpåverkan på grund av den förändrade landskapsbilden som en ny sam- manhållen bebyggelse på naturmark kommer att medföra. Ett annat skäl är att bebyggelsen påtagligt kommer att beröra vattenområdet kring Väsjön och dess strandmiljöer.

Miljökonsekvenser

Planområdet utgörs av en dalgång med relativt branta sluttningar upp mot Väsjöbacken och fl ackare sluttningar i väster. Tillkomande bebyggelse innebär en stor förändring av området men hänger väl samman med övrig föreslagen bebyggelse kring Väsjön. Den planerade Väsjöpromenaden, som går i dalsänkans lågpunkt, och bevarandet av Sportfäl- tet gör att läsbarheten i landskapet kvarstår. Konse- kvenserna för landskapsbilden bedöms bli måttligt negativa.

Planområdet består av skogsmark och öppna gräsytor, en bäck rinner från norra delen av det öppna fältet ned mot Väsjön. Skogen har blandad

ålder. Inom planområdet fi nns en del grova tallar framförallt på höjdpartier. Planområdet berör inte strandskyddet kring Väsjön. Inga utpekade natur- värden fi nns inom det område som tas i direkt an- språk. Naturmark som är en del av barrskogssam- bandet mellan Törnskogen och Rösjöområdet tas i anspråk. Anläggandet av det blågröna stråket stär- ker sambanden norr om planområdet. Det viktiga landskapssambandet mellan Rösjön och Fjäturen berörs inte av planförslaget. De öst-västliga sambanden bevaras och förstärks genom planläggning av naturmark och utveckling av Sportfältets park- område. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms som måttligt negativa.

Sportfältet rustas och nya idrottsytor och lokaler skapas i södra delen. Även om en del av skogen och ytor som idag används för idrott tas i anspråk så bedöms konsekvenserna för rekreation som positiva då anläggningar rustas och området görs mer attraktivt för en bredare grupp människor än idag.

Det öppna fältet kvarstår och en stor grusyta er- sätts av gräsyta för lek, idrott och andra aktiviteter.

Yt- och grundvatten från Väsjöområdet berör vattenförekomsterna i Norrviken, Oxundaån/

Väsbyån, Oxundaån och Oxundasjön. Väsjöom- rådet ligger i de övre delarna av vattensystemet och förbättringar här kan komma att positivt på- verka systemet nedström. Närmaste kända större grundvattenmagasin fi nns i Stockholmsåsen ca 1 km väster om planområdet. Eftersom planområ- det idag består av naturmark är det svårt att efter exploateringen få ett renare dagvatten från plan-

(4)

2017-12-20

området än idag trots ambitiösa reningsåtgärder.

Trots fördröjning och rening av dagvattnet ökar föroreninsgshalterna i Väsjön. De beräknade halterna som angavs i vattendomen för restaurering av Väsjön klaras dock. Utbyggnaden av vatten och avlopp innebär positiva eff ekter i Rösjöns och Fjäturens avrinningsområde. Den ekologiska och kemiska statusen i Rösjön påverkas inte förutsatt att föreslagna åtgärder vidtas.Miljökonsekvenserna för vatten bedöms som måttligt negativa.

Klimatförändringarna är en av de stora utma- ningarna i samhällsplaneringen. Nederbörd och temperaturer förväntas öka. Att vegetationsklädd naturmark ersätts av hårdgjorda ytor innebär att ytavrinningen och temperaturer ökar lokalt. I planförslaget har dagvattensystemet beräknats för 10-års regn, men beräkningar har gjorts för nivåer vid ett 100-års regn för att kunna ta hänsyn till detta vid höjdsättning av mark så att inga viktiga funktioner riskeras att skadas. Området har plane- rats för att den dagvattendamm som planeras tål att övervämmas. Trädplanterade gator föreslås och en stor grusyta omvandlas till grön mark. Utbyggd kollektivtrafi k och Sollentuna kommuns strategi för att öka andelen gång- och cykeltrafi kanter bidrar till att uppmuntra till minskad bilanvänd- ning. Konsekvenserna för klimatet bedöms som måttligt negativa.

Byggtiden kan periodvis medföra stora störningar för omgivningen. Planeringen av skadebegränsade åtgärder som t.ex. tillfälliga bullerskydd, kontroll av arbetsider och transporter är viktiga för att minimera störningar. Hanteringar av material

och maskiner ska också ske utan risk för påverkan på mark och vatten. Byggtiden påverkar landskapsbilden på ett negativt sätt.

Uppställningsplatser, maskiner etc. gör att området får ett stökigt intryck. Tidvis kan rekreation och friluftsliv påverkas av att mark tas i anspråk tillfälligt och av bar- riärer som kan uppstå på grund av tillfälliga transportvägar och liknande.

Planförslaget innebär positiva konsekvenser för rekreation. Avseende vatten bedöms konsekvensera som måttligt negativa. Riktvärden i vattendom för restaurering av Väsjön klaras och Vattenmyndig- hetens preliminära bedömning av ekologisk status för Rösjön påver- kas inte. För landskapsbild, natur- miljö och klimat bedöms konsekvenserna som måttligt negativa.

Trots de negativa konsekvenser projektet medför så bedöms detaljplanen sammantaget medföra positiva framförallt sociala konsekvenser.

För att minimera störningar bör ett kontrollprogram för miljö under byggtiden tas fram. Uppfölj-

ningen av vattenkvalitet bör göras. Bild 1. Stadsutvecklingsområdet Väsjön med planområde Södra Väsjön och Sportfältet markerade med rött. Planillustrationen är från mars 2016 och har därefter omarbetats.

VÄSJÖN TÖRNSKOGENS NATURRESERVAT

SNUGGAN

NORRSÄTRA

KASTELLGÅRDEN

SÖDERSÄTRA

VÄSJÖBACKEN

RÖSJÖRESERVATET

Sportfältet

EDSBERG EDSÄNGEN

Södra Väsjön

FJÄTUREN

(5)

2017-12-20

2. Inledning

Bakgrund

Södra Väsjön och Sportfältet är detaljplaner som ingår i stadsutvecklingsområdet Väsjön. Områ- det ligger i östra Sollentuna inom kommundelen Edsberg. Väsjösområdet gränsar till Törnskogens naturreservat i nordväst och Rösjöreservatet i sydost. Intill stadsutvecklingsområdet ligger sjöarna Snuggan, Fjäturen och Rösjön och inom området sjön Väsjön. Inom stadsutvecklingsområdet ligger Väsjöbacken och Sportfältet, två stora målpunkter för aktivitet och rekreation i kommunen. Väsjön planeras för drygt 4.000 nya bostäder, off entlig och kommersiell service, parker och vattenom- råden, nya promenadstråk och anläggningar för rekreation och friluftsliv.

Planeringen av Väsjöområdet har pågått sedan bör- jan av 2000-talet. Efter plansamrådet 2008 delades Väsjöområdet in i etapper varav Södra Väsjön och Sportfältet utgör en etapp.

Ett program för detaljplan för etappen Södra Vä- sjön och Sportfältet har tagits fram och samråd hölls 2013.

Visionen är att möjliggöra för en ny bebyggelse- struktur som länkar samman Edsberg och Väsjön samtidigt som de värden och kvaliteter som fi nns kring Sportfältet bevaras och utvecklas.

Området ska utvecklas till en stadsdel med tydlig identitet inom aktivitet och friluftsliv som alternativ till annan stadsutveckling i regionen. Edsbergs

sportfält och Väsjöbacken ska utgöra kärnan kring vilken den nya bebyggelsen växer fram.

I samband med den tidiga planeringen för hela Väsjöområdet gjordes bedömningen att utbyggnaden av stadsutvecklingsområdet som helhet kan ge upphov till betydande miljöpåverkan på grund av den förändrade landskapsbilden som en ny sammanhållen bebyggelse på naturmark kommer att medföra. Ett annat skäl är att bebyggelsen påtagligt kommer att beröra vattenområdet kring Väsjön och dess strandmiljöer.

Under år 2010 togs en miljökonsekvensbeskriv- ning (MKB) fram för Väsjöområdet (Miljökon- sekvensbeskrivning för Väsjöområdet, med fokus på detaljplan för Södersätra och Kastellgården samt detaljplan för Väsjön mellersta). Kommunen har därefter beslutat att ta fram en MKB. Den över- gripande MKB:n utgör ett paraply där ytterligare information kring bakgrund, alternativ och miljö- mål kan hämtas.

Syfte

En miljökonsekvensbeskrivning är dels en process, dels ett dokument. Syftet är att så lång som möj- ligt integrera miljöaspekter i arbetet med planen och minimera negativa konsekvenser av det färdiga utbyggnadsförslaget. Själva MKB-rapporten är en dokumentation av detta arbete där utbyggnadsför- slagets direkta och indirekta eff ekter beskrivs och bedöms. MKB:n är också ett av beslutsunderlagen i den fortsatta planprocessen.

Läsanvisning

Denna MKB fokuserar på miljöaspekter som bedöms som väsentliga i detaljplanen för Södra Väsjön och Sportfältet. Bakgrund till projektet, behovsbedömning, resonemang kring alternativ, miljömål, bedömningsgrunder samt aspekter som inte bedöms som väsentliga för detaljplan Södra Väsjön beskrivs mer utförligt i rapporten Miljö- konsekvensbeskrivning för Väsjöområdet, med fokus på detaljplan för Södersätra och Kastellgården samt detaljplan för Väsjön mellersta (2010-09-14).

(6)

2017-12-20

3. Avgränsning

Samråd

År 2007 höll kommunen samråd med Länssty- relsen om avgränsning av MKB för hela Väsjö- området. Vid avgränsningen lyftes påverkan på landskapsbilden, påverkan på Oxundaåns avrin- ningsområdet samt påverkan på den biologiska mångfalden och friluftslivet fram som miljöaspek- ter där det fi nns risk för att betydande miljöpåver- kan uppstår.

Aktuell miljöbedömning kommer att hantera de miljöaspekter som lyftes fram för hela Väsjöområ- det samt även klimatanpassning.

Samråd med Länsstyrelsen om avgränsning av miljöbedömning för Södra Väsjön och Sportfältet hölls 2013. Länsstyrelsen delade kommunens för- slag till avgränsning.

Tidigare MKB

Den MKB som togs fram för hela Väsjöområdet fungerar som ”paraply”. Även om den har fokus på detaljplan för Södersätra och Kastellgården samt för Väsjön mellersta, fi nns beskrivningar och resonemang som gäller för hela området. Här fi nns fördjupad information om miljöaspekter som inte belyses i MKB för Södra Väsjön samt beskrivning av miljömål och påverkan på planer och program.

Alternativ

Genom åren har det tagits fram en rad skisser och förslag på hur Södra Väsjöområdet skulle kunna utvecklas som en del av Edsberg och Väsjön. I de tidigare förslagen gick Edsbergs allé centralt över Sportfältet och den planerade bebyggelsen och planerade idrottsanläggningar tog tillsammans större delen av de öppna friytor som idag utgör Sportfältet i anspråk.

År 2011 höll kommunen en dialog i Edsberg där boende och verksamma i Edsberg fi ck tycka till om fl era olika alternativ till utvecklingen av Södra Väsjöområdet. Synpunkterna som inkom under dialogen i Edsberg resulterade i att politikerna i plan- och exploteringsutskottet fattade beslut om nya direktiv för den fortsatta planeringen. År 2013 togs ett program för detaljplan fram som bygger på de nya direktiven.

4. Väsentliga miljöaspekter

Väsentliga miljöaspekter i detaljplan för Södra Vä- sjön, bedöms vara:

• Landskapsbild

• Naturmiljö och grönstruktur

• Rekreation (Rösjökilen)

• Vatten – Oxundaåns avrinningsområde

• Klimat

Följande miljöaspekter bedöms inte för detaljplanen för Södra Väsjön. Aspekterna beskrivs i plan- beskrivningen under ”Konsekvenser”:

• Förorenad mark

• Buller

(7)

2017-12-20

Bild 2. Programförslag före dialogen med boende och verksamma i Edsberg.

Bild 3. Programförslag efter dialogen med boende och verksamma i Edsberg ( maj 2015).

(8)

2017-12-20

5. Nollalternativ

Ett nollalternativ ska redovisas i miljökonsekvens- beskrivningen. Nollalternativet beskriver den utveckling som kan förväntas ske om detaljplanerna inte genomförs. Nollalternativet ska inte förväxlas med nuläget även om de ofta är relativt lika varan- dra.

I aktuell miljöbedömning beskriver nollalternativet en trolig framtidsbild vid horsiontåret 2030. För- bifart Stockholm är genomförd liksom de planer som idag vunnit laga kraft.

Landskapsbild och kulturmiljö

Detaljplanerna för Väsjön Mellersta, Verksamhets- området samt Södersätra och Kastellgården byggs ut enligt plan vilket förändrar landskapsbilden kring Väsjön. Småhusområdenas lummiga karaktä- rer övergår i en tätare bebyggelse på bekostnad av den nu frodiga växtligheten.

Kopplingen mellan Edsberg och Väsjön Mellersta saknas och det blir svårt för boende i Edsberg och Väsjön att ta del av befi ntlig och planerad service i respektive område. Integrationen mellan de båda områdena blir bristfällig och Väsjöområdet riskerar att utvecklas till en isolerad del i Sollentuna.

Naturmiljö och rekreation

Utbyggnad av Väsjön Mellersta, Verksamhetsområ- det samt Södersätra och Kastellgården innebär att naturmark tas i anspråk för bebyggelse, nya gator och strandpromenader.

SNUGGAN

VÄSJÖBACKEN

EDSBERG EDSÄNGEN

FJÄTUREN

SÖDERSÄTRA VÄSJÖN

KASTELLGÅRDEN VERKSAMHETSOMRÅDET

VÄSJÖN MELLERSTA

Bild 4. I Nollalternativet är de fastställda detaljplanerna för Väsjön Mellersta, Verksamhetsområdet samt Södersätra och Kastellgården utbygda.

(9)

2017-12-20

Bild 5. I skogen väster om den föreslagna bebyggelsen fi nns en hel del stora block. Karta med fotopunkter fi nns längst bak i rapporten, bild 22.

Naturmiljön kring Sportfältet och motionsslingor runt Väsjöbacken blir kvar, men med förändrad sträckning på grund av bebyggelsen i Väsjön Mel- lersta. Sportfältets anläggning blir kvar som idag med stora grusytor som används för parkering och upplag, behov av renovering och otrygghetskänsla.

Vatten

I nollalternativet byggs Väsjön Mellersta och Sö- dersätra ut enligt gällande detaljplaner. I och med utbyggnaden av dessa planer påbörjas arbetet med förbättring av VA-systemet i Väsjöområdet.

Naturmark bevaras i Södra Väsjön. Den ökade föroreningsmängd och de ökade dagvattenfl ödena som en exploatering medför uteblir. Inga renings- åtgärder för dagvatten behöver genomföras.

Ingen sanering av markföroreningar i fyllnings- massor på Sportfältet görs.

Klimat

En förtätning av Väsjöområdet innebär en trafi k- ökning även om olika kollektiva lösningar byggs ut. I nollalternativet blir trafi kökningen mindre och trafi ken i Edsberg påverkas inte då Edsbergs allé, mellan Väsjön och Edsberg, inte byggs ut.

Trafi kens påverkan på klimatet beror i hög grad på vilka drivmedel som används.

En lägre utbyggnad innebär att underlaget för kollektiva trafi klösningar blir mindre och den sam- hällsekonomiska lönsamheten för en utbyggnad av kollektivtrafi ken blir mindre.

(10)

2017-12-20

Bild 6. Detaljplanerna Södra Väsjön och Sportfältet läge (obs - gräns är justerad enligt sid 4), som länk mellan planerna för Väsjön Mellersta samt Södersätra och Kastellgården och Edsberg. De rödmarkerade detaljplanerna (Väsjön Mellersta och Södersätra / Kastellgården) har vunnit laga kraft.

Naturmark blir kvar vilket är gynnsamt med hän- syn till klimatförändringar som ökad nederbörd, högre temperaturer och rasrisk.

6. Nuläge och planförslag

I detta avsnitt beskrivs detaljplaneområdet som det ser ut idag samt det föreslagna planförslaget.

Endast de bedömda väsentliga miljöaspekterna behandlas. För mer information kring andra mil- jöaspekter hänvisas till Planbeskrivningens avsnitt om miljökonsekvenser.

Riksintressen

Detaljplanerna för Södra Väsjön och Sportfältet berör inga riksintressen.

Nuläge Landskapsbild

Planområdet ligger mellan Edsberg och planom- rådet Väsjön Mellersta, se bild 6, och är en för- medlande länk mellan Väsjöområdet och Edsberg.

Planområdet ligger i en tydligt markerad sänka omgiven av brant stigande terräng i nordost och söder. Mot väster avgränsas området av en höjd- rygg med fl ackare slänter. Sluttningarna är klädda med blandskog.

Norra delen av det öppna Sportfältet utgörs av klippta gräsytor som används för idrottsändamål.

Den mellersta delen är idag en stor grusplan som bland annat används som parkeringsplats. I de södra delarna ligger två konstgräsplaner.

Södra Väsjön VÄSJÖN MELLERSTA

EDSÄNGEN

Ribbings väg

EDSBERG

SÖDERSÄTTRA OCH KASTELLGÅRDEN

(11)

2017-12-20 De branta sluttningarna kring Sportfältet utgör en

barriär mot omgivande områden. Idag kan man med bil ta sig till Sportfältet från Ribbings väg på två ställen, med branta lutningar. Den ena av till- farterna är inte tillgänglig vintertid. Ett nytt gång- och cykelstråk går genom området och kopplar ihop Södersätra med Edsängen och Häggvik.

Naturmiljö och grönstruktur Naturmiljö

Naturmiljön inom planområdet består av klippta gräsytor och skogsmark. De öppna gräsytorna ligger i en dalgång och omges av skogsbevuxen, stigande, terräng. I norr sluts den öppna dalgången av skogsmark men topografi skt fortsätter dalsän- kan ned mot Väsjön Mellersta, bild 7.

Skogen inom området består av barrdominerad blandskog. I brynen mot Sportfältet fi nns inslag av ek, asp och lövträd. Skogen är uppvuxen utan spår av skogsbruk under de senaste 50 åren. Topografi n har gjort naturen luckig med variation av hällmark och fuktpartier.

I skogen väster om Sportfältet fi nns en höjd med stora fl yttblock, bild 5 och i västra kanten av Sportfältet fi nns ett fuktstråk där al, asp och björk dominerar. Inom området fi nns en del grova tallar, framförallt på höjdpartier, bild 10. Grova tallar är värdefulla för insekter, särskilt om de är solbelysta.

Från norra delen av området rinner en bäck ned mot Väsjön, bild 8 och i den södra delen av områ- det sträcker sig ett fuktområde bort mot Rösjösko-

lan. Fuktområdet står i kontakt med ett kärrom- Bild 8. Bäck från Sportfältsområdet mot Väsjön. Bild 10. Stora tallar på höjdparti i nordväst.

Bild 7. Öppna ytor i dalgången som i avlsutas med skogsbryn i

norr. Bild 9. Fuktområde sydost om Sportfältet.

(12)

2017-12-20

råde som ligger i Rösjöskogens naturreservat, öster om Sportfältets idrottsanläggningar. Kärrområdet har bedömts som mycket värdefullt (WSP, 2013- 12-13) men bedöms inte påverkas av planförslaget.

I kommunens naturkatalog fi nns inga naturvärden dokumenterade inom området

Grönstruktur/landskapssamband

Väsjöområdet ligger mellan Törnskogens och Rö- sjöskogens naturreservat som båda ingår i Rösjö- kilen, en av Storstockholms gröna kilar. Det fi nns gröna samband mellan reservaten som delvis går genom Väsjöområdet och planområdet. Kommu- nen har identifi erat tre samband mellan Törnsko- gens och Rösjöskogens naturreservat som går genom Väsjöområdet; ett samband söder om Väsjön, delvis genom aktuellt planområde, ett samband i den norra delen av Väsjöområdet, delvis genom upplands Väsbys kommun, och ett samband centralt genom Väsjöområdet. Det södra sambandet, som delvis går genom planområdet, sträcker sig via skogsområdena som omger Sportfältet, norr ut via Edsängen och över Frestavägen upp mot Törn- skogen. Skogsstrukturen norr om Ribbings väg står även delvis i skoglig kontakt med Törnskogens naturreservat, via grönstrukturen i Edsängen och Vaxmora och vidare norr ut efter Norrviken.

Det södra sambandet, som delvis går genom pla- nområdet, är relativt svagt idag och kommer att försvagas ytterligare då planerade exploateringar inom planområdet och norr om Frestavägen realiseras (Väsjö norra och Gustavsbergsgärdet). Som

VÄSJÖN TÖRNSKOGENS NATURRESERVAT

SNUGGAN

NORRSÄTRA

KASTELLGÅRDEN

SÖDERSÄTRA

VÄSJÖBACKEN

RÖSJÖRESERVATET

Sportfältet

EDSBERG EDSÄNGEN

Södra Väsjön

FJÄTUREN

Bäck mot Väsjön

Fuktområde Stora tallar på höjden

Viktigt landskapssamband Fjäturen-Rösjön

Koppling mellan fuktområde och värdefullt kärrområde Värdefullt kärrområde Stora tallar på höjden

Koppling mellan Törnskogs- området och Rösjöområdet

området och Rösjöområdet Koppling mellan Törnskogs-

Stora block

Bryn med ekar

Bryn med lövträd, inslag av ek och tall

Stora block

Bild 11. Naturvärden/strukturella samband. De ljusröda områdena visar barrskogssamband, grovt generaliserade enligt WSPs inventering av naturvärden (2013-12-13). Områdena stämmer i huvudsak överens med Callunas kartläggning av möjliga livsmiljöer inom tallnätverket. Punkterna visar enskilda naturvärden som påverkas eller riskerar att påverks av planförslaget. Gröna pilar visar landskapssamband.

(13)

2017-12-20

Bild 12. Inzoomad bild ur Sollentuna biotoper - prototypdatabas version 1. Helle Skånes, Stockholms universitet. Planområdet är markerad med röd linje.

Bild 13. Kartbild Översvämmningsdjup och huvudsakliga fl ödesvägar i Vaxmora vid ett framtida skyfall med 100 års återkomsttid. Ur PM Översvämmningsanalys Sollentuna, konsekvenser av extrema regn över Sollentuna kommun. DHI, 2015-04-21. Planområdet är markerat med röd linje.

(14)

2017-12-20

kompensation för att det södra sambandet delvis påverkas planerar kommunen att stärka det cen- trala sambandet genom Väsjön genom anläggande av ett blå-grönt stråk mellan Törnskogen och Rö- sjöskogen, under Norrortsleden. Det norra sambandet går i naturlandskapet mellan Rösjön och Fjäturen, vidare upp mot gränsen till Upplands Väsby kommun och vidare under Norrortsleden.

Vid planeringen av det kommande planområdet Norrsätra behöver kommunen säkerställa att sambanden kan bibehållas.

Rekreation

Planområdet utgör en stor målpunkt för rekreation och friluftsliv i kommunen. Inom, och i anslutning till planområdet fi nns ett stort utbud av olika idrottsanläggningar och i områdets sydöstra del ligger entrén till Rösjöskogens naturreservat som är ett uppskattat rekreationsområde.

Sportfältet används idag för en rad olika typer av idrotter, fotboll och tennis dominerar men här fi nns även anläggningar för, friidrott, kraftsports- verksamhet och bouleträning. Många av anlägg- ningarna på Sportfältet är idag slitna och i stort behov av upprustning och underhåll.

Skogarna runt om Sportfältet och i Rösjöskogens naturreservat nyttjas för löpning och längdskidor, promenader, svampplockning och orientering. Det fi nns ett antal motionsspår inom Rösjöskogens naturreservat och runt Väsjöberget går ett elljusspår som förbinds med spåren i Rösjöskogen.

Sportfältet ligger relativt avsides från bebyggelse

vilket gör att det av många upplevs som en otrygg miljö under de tider på dygnet eller året när få människor rör sig i området.

Vatten

Yt- och grundvatten från Väsjöområdet tillhör Oxundaåns avrinningsområde. Väsjöområdet hör till en av grenarna i den övre delen av vattensystemet. Den planerade utbyggnaden kan komma att påverka Väsjön och sjöarna nedströms. Eftersom sjösystemet rinner ut i Mälaren, som är dricksvat- tentäkt, innebär det att särskilda hänsyn bör tas till vattenkvaliteten.

Ytvatten

Större delen av planområdet ligger inom Väsjöns

Bild 16. Idrottsanläggningar på det öppna fältet.

Bild 15. Motionsspår i norra kanten av planområdet.

Bild 14. Några av byggnaderna på Sportfältet.

(15)

2017-12-20 avrinningsområde. Den sydöstra delen som utgörs

av konstgräsplaner ligger inom Rösjöns avrin- ningsområde. Väsjön är en liten, grund och mått- ligt näringsrik sjö som domineras av makrofyter.

Planerna berör inte strandskyddsområde för Vä- sjön.

Väsjön är inte en defi nierad vattenförekomst och omfattas därför inte av miljökvalitetsnormer, målsättningen är ändå att vattenkvaliteten inte får försämras. Möjlig påverkan på vattenförekomster nedströms måste bedömas.

Rösjön är en måttligt näringsrik sprickdalssjö med stort siktdjup. Rösjön föreslås av Vattenmyndighe- ten som ny vattenförekomst, beslut skulle ha fat- tats i december 2015 men är uppskjutet och tills vidare gäller tidigare beslut om vattenförekomster.

Rösjön har av vattenmyndigheten bedömts ha god ekologisk status. Mätning av metallhalter i vatten och sediment visar att analyserade metaller (kadmium, kvicksilver, bly och nickel) med god margi- nal ligger under fastställda gränsvärden och Rösjön uppnår därmed god kemisk status. Miljökvalitets- normerna som föreslås är god ekologisk status och god kemisk status.

Genom Oxundaåns samverkan så har miljööver- vakning skett i alla sjöar inom Oxundaåns avrin- ningsområde sedan 2003. En klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, baserad på provtagningar, visar att Väsjön, Rösjön och Fjäturen har motsvarande måttlig ekologisk status, kemisk status är inte bedömd för Väsjön och Fjäturen då underlag saknas. Norrviken som lig-

ger nedströms Fjäturen och som i dagsläget är närmaste vattenförekomst, har statusklassningen otillfredsställande ekologisk status och sjön uppnår inte heller god kemisk status

Grundvatten

År 2013 utförde Ramböll en översiktlig hydrolo- gisk/geohydrologisk utredning för området kring- Edsberg. Av utredningen framgår att det inte fi nns

VÄSJÖBACKEN

EDSÄNGEN

EDSBERG Område som avleds

direkt till Väsjön via Väsjön Mellersta

Avrinningsområde för dammen

några kända grundvattenförekomster i de kvartära avlagringarna och att man inte heller kan förvänta sig några större grundvattenmagasin inom områ- det.

Närmaste större grundvattenmagasin fi nns i Stockholmsåsen som ligger ca 1 km väster om planområdet. Grundvattennivåerna i uppmätta punkter ligger relativt ytligt, mellan 0,4 till 1,4 m under markytan (se tabell nedan). De uppmätta

Bild 17. Blå linje visar avrinningsområdet som använts vid beräkning av dagvattendammen inom planområdet. Rödmarkerat område leds inte via dammen.

(16)

2017-12-20

föroreningshalterna i grundvattnet är generellt låga och många halter ligger under laboratoriets detekteringsgräns. De låga föroreningshalterna i grundvattnet indikerar att spridning och utlakning av förorenande ämnen från Väsjöbacken och Eds- bergs sportfält inte sker.

Dagvatten

De norra delarna av planområdet avvattnas idag via en kulvert under Sportfältet och en liten bäck till Väsjön som i sin tur står i förbindelse med Rö- sjön via Väsjöån. De södra delarna av planområdet avvattnas via våtmarken söder om idrottsdelen till Rösjön.

Planförslag

Planförslaget för Södra Väsjön innebär ny kvar- tersbebyggelse med ca 700 nya lägenheter på den norra delen av Sportfältet, mot Väsjön mellersta.

Bebyggelsen består av en blandning av fl erbostads- hus och stadsradhus. Skalan på bebyggelsen är 4-5 våningar. Byggnad för linbanestation blir högre och förskola 2 våningar. Grundtanken för bebyg- gelsens placering har varit att bevara så stora delar av det öppna fältet som möjligt genom att förlägga bebyggelsen i sluttningarna upp från fältet.

De fasta idrottsanläggningarna föreslås koncentreras till områdets södra del vilket frigör yta för spontantidrott och lek på det öppna fältet. Vid idrottsanläggningarna föreslås nya ändamålsenliga lokaler för föreningarna samt allmänna omkläd- ningsrum för de som vill ge sig ut i Rösjöreserva- tet.

Södra Väsjön Väsjön Mellersta

EDSÄNGEN

Ribbings väg

EDSBERG

Bild 18. Planförslaget.

(17)

2017-12-20

Bild 19. Det öppna fältet mot söder.

Bild 20. Visionsbild från planprogrammet..

Den öppna gräsytan och de stora grusytorna i södra delen av planområdet utvecklas till ett mer parkliknande område. I parkområdet föreslås en damm, Sportfältsdammen, för omhändertagande av dagvatten. Vatten från dammen leds efter rening i ledning norrut mot Väsjön, under den planerade bebyggelsen.

Centralt genom kvartersbebyggelsen, i dalgångens längdriktning, planeras för ett promenadstråk i det tidigare läget för bäcken mellan Sportfältet och Väsjön mellersta. Utefter stråket planeras ytliga anläggningar för omhändertagande av dagvatten.

Från Edsberg föreslås en ny gata, Edsbergs allé, som koppplar samman Edsberg med Södra Vä- sjön, Väsjön Mellersta och Frestavägen. Edsbergs allé är nyckeln till förbättrad kontakt mellan Eds- berg och Väsjön och till utbyggd kollektivtrafi k inom Södra Väsjön.

Efter programsamrådet

Efter programsamrådet har planen för Södra Vä- sjön och Sportfältet utvecklats med hänsyn till inkomna synpunkter. I söder har de föreslagna konstgräsplanerna fått en annan placering för att minimera intrång i terräng och våtmarksområde.

Antalet hus i Väsjö backe har minskats och uppe vid backhopparbacken har exploateringen utgått helt för att minska intrång i naturmarken. Utbred- ningen av bebyggelsen utefter Edsbergs allé har minskats i omfattning för att bibehålla ett grönt stråk i öst-västlig riktning mellan södra Väsjön och Edsberg. Parkeringarna till Väsjöbacken har fl yttats från Väsjöberget östra sida till Rökeriområdet där

(18)

2017-12-20

marken redan varit i anspråkstagen för industri. På så vis minskar ingreppen i naturmiljö och trafi ken i anslutning till naturreservatet minskar betydligt.

7, Miljökonsekvenser

Bedömning av konsekvenser

De bedömningsgrunder som används för be- dömning av miljökonsekvenser utgår från de all- männa hänsynsreglerna, de nationella miljö- och folkhälsomålen samt övergripande riktlinjer för hållbar utveckling. Utöver dessa har Stockholms läns regionala mål och Sollentuna kommuns egna översiktliga strategiska mål legat som grund.

Övriga bedömningsgrunder är vattendirektivets miljökvalitetsnormer för grund- och ytvatten samt riskhänsyn vid fysisk planering. Bedömningsgrun- derna fi nns utförligt beskrivna i kapitel 3 i Miljö- konsekvensbeskrivning för Väsjöområdet. Med fokus på detaljplan för Södersätra och Kastellgården samt detaljplan för Väsjön mellersta.

Miljökonsekvenserna bedöms enligt följande skala.

• Stora, måttliga eller små negativa konsekvenser

• Varken positiv eller negativ konsekvens

• Stora, måttliga eller små positiva konsekvenser

Landskapsbild Bedömningsgrunder

Aktuella bedömningsgrunder för landskapsbilden är:

• Det nationella miljömålet God bebyggd miljö.

• Bestämmelser i miljöbalken kring hållbar utveckling.

Bedömningsskala

I bedömning av konsekvenser för landskapsbild fi nns inga riktvärden eller liknande att mäta mot.

Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms där- för utifrån kriterier som orienterbarhet, rörelse- stråk, landmärken, rumsligheter, utblickar m.m.

• Stora negativa konsekvenser uppstår när för- slaget står i stor kontrast mot eller kommer i konfl ikt med landskapets läsbarhet.

• Måttligt negativ konsekvens uppstår när för- slaget visserligen kontrasterar mot och påver- kar omgivningen men i begränsad omfattning.

• Liten negativ konsekvens uppstår där förslaget harmonierar med det omgivande landskapet i skala, form och struktur.

• Positiva konsekvenser uppstår när förslaget tillför nya värden, t.ex. ökad rumslighet, ökad orienterbarhet, förbättrade utblickar, förstärkta stråk m.m.

Påverkan

Tillkommande bebyggelse innebär en stor föränd- ring i området. Naturmark och delar av öppna fält och grusytor tas i anspråk och naturområdet får en ny karaktär, från natur till tät bebyggelse. Kring Väsjön fi nns fl era pågående detaljplaner som sammantaget innebär att området får en helt ny stads- mässig karaktär.

I förslaget förläggs bebyggelsen i sluttningarna kring dalgången och i den norra delen av dal- gången. Ett stråk genom bebyggelsen, Väsjöpro- menaden, behålls i dalgångens längsriktning. Även om delar av dalgången tas i anspråk av bebyggelse behålls läsbarheten tack vare Väsjöpromenaden.

Åtgärder som vidtagits under detaljplaneprocessen Antal hus vid och utformningen av Väsjö backe har ändrats för att minska ingreppen i sluttningen.

Ett mindre grönt stråk planeras i öst- västlig riktning i områdets norra del.

Miljökonsekvenser

Förslaget kontrasterar mot det omgivande landskapet, men hänger samman med övrig föreslagen bebyggelse kring Väsjön. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms som måttligt negativa.

Förslag till ytterligare åtgärder

För att minska negativa konsekvenser för landskapsbilden är anpassning av bebyggelsen till naturmarken viktig. Likaså växtval där val av växter som ansluter till befi ntliga bidrar till att sy ihop gränsen mellan ny bebyggelse och naturmark.

Naturmiljö Bedömningsgrunder

Aktuella bedömningsgrunder för naturmiljön är:

• Det nationella miljömålen Levande skogar, God bebyggd miljö, Ett rikt växt och djurliv

• Bestämmelserna i miljöbalken kring hållbar ut-

(19)

2017-12-20 veckling

• Regionala miljömål kring grönstrukturens utveckling

Bedömningsskala

För naturvärden bedöms konsekvenserna mot vilka utpekade värden som fi nns i området. Natur- värden måste dock också bedömas utifrån ett stör- re område än det som direkt påverkas. Det område som påverkas kan i sig vara ett område utan större naturvärden, men viktigt som länk mellan mer värdefulla områden. En uppdelning av större na- turområden kan innebära betydligt större negativa konsekvenser än den lokala förlusten.

• Stora negativa konsekvenser uppstår när vär- dekärnan i ett område med höga naturvärden förstörs eller försvinner. Det kan gälla områ- den som hyser rödlistade arter eller har hög biologisk mångfald. Stora negativa konsekvenser uppstår även när naturmiljöer fragmenteras så att rörelsemönster och spridningsmöjlighe- ter påverkas negativt. Även när ekosystemen bedöms påverkas eller skadas för lång tid fram- över bedöms konsekvenserna som stora.

• När ett område påverkas mer temporärt eller när det bara är delar av område med höga naturvärden som påverkas bedöms konsekvenserna som måttligt negativa. Vid måttlig negativ påverkan bedöms området återfå sin ekologiska status efter byggtiden.

• Små negativa konsekvenser uppstår när områ- det som påverkas inte har högre naturvärden

eller när påverkan på ekosystemet är obetydlig.

• När naturvärden förstärks eller nya värden tillförs uppstår positiva konsekvenser.

Påverkan

Förslaget innebär att naturmark tas i anspråk. Inga utpekade värden fi nns inom det område som tas i direkt anspråk. De grova tallar som fi nns i området väster om det öppna fältet samt höjdpartiet med fl yttblock bedöms kunna bevaras.

Kopplingen mellan Törnskogen och Rösjön söder om Väsjön påverkas av planförslaget i och med att naturmark tas i anspråk. Ianspråktagandet kompenseras i den viktigare kopplingen norr om Väsjön genom utveckling av det blågröna stråket.

Gröna kopplingar i öst- västlig riktning planeras även mellan Edsberg och Södra Väsjön.

Den del av naturmarken som tas i anspråk av bebyggelse enligt planen påverkas negativt och irre- versibelt.

Åtgärder som vidtagits under detaljplaneprocessen För att minska konsekvenserna av intrånget i na- turmiljön har fl era åtgärder vidtagits:

• Väsjöbackens parkeringar har fl yttats från naturmarken på Väsjöbergets östra sida till Rö- keriområdet där marken tidigare använts för industriändamål. Därmed undviks ingrepp i jungfrulig mark på Väsjöns sydostsida.

• Antalet hus längs Edsbergs allé har minskats för att skapa ett större grönt släpp i dalgången mot Bäckvägen.

• Exploateringen utefter Väsjö backe har mins- kat i syfte att reducera intrånget i naturmark och kuperad terräng.

• Den smala grön korridoren längs Ribbings väg breddas (planläggs som natur) och komplet- teringsplanteras,

• I öst-västlig riktning i områdets norra del planeras ett mindre grönt stråk i linbanans för- längning mot Södersätra.

Miljökonsekvenser

I anspråktagandet av skogsmark mellan Törnsko- gen och Rösjön gör att konsekvenserna för naur- miljön bedöms som måttligt negativa. Tack vare utveckling av sambanden norr om Väsjön bedöms områdets ekologiska status kvarstå, samt sambanden mellan Rösjöskogen och Törnskogen.

För att ytterligare minimera negativa konsekvenser för naturmiljön kan de gröna sambanden genom planområdet stärkas med planteringar med för området typiska växter. Planen påverkar framfö- rallt grönstrukturen som går i öst-västlig riktning genom planområdet. Genom att plantera den övre grusytan och genom att komplettera dagens gräsytor med för området karakteristisk vegetation bibehålls de gröna sambanden genom området.

En medveten skötsel av omgivande skogsområden kan gynna både tallnätverk och miljöer för tex.

fl addermöss och vildbin. Genom att förstärka och

(20)

2017-12-20

komplettera gräsytorna på Sportfältet med ett varierat växtmaterial gynnas en större artrikedom och mångfald i området.

Rekreation Bedömningsgrunder

Aktuella bedömningsgrunder för rekreation är:

• De nationella miljömålen Levande skogar och God bebyggd miljö

• Folkhälsomålet Fysisk aktivitet

• Sollentuna kommuns mål Ge plats för idrott och göra naturen tillgänglig

Påverkan

Planen berör ett område som delvis är en del av Edsbergs sportfält med öppna gräsytor, gräspla- ner och motionsspår, samt viss naturmark som används för skogspromenader. Sportfältets öppna gräsytor och grusplanen föreslås omvandlas till ett mer grönt aktivitesfält som i dess norra del har en mer parkliknande karaktär än idag med dag- vattendammar, ytor för spontanidrott och lek. I den östra delen iordningsställs ytor för den idrotts- verksamhet som fi nns på fältet idag. Idrotten får nya upprustade lokaler som rymmer de funktioner föreningarna har idag på fältet. Skogsområdet mellan Edsängen och Sportfältet bevaras i huvudsak.

Rörelsemönstren i området förändras. Befi ntliga motionsspår kommer delvis att behöva läggas om.

Boende väster om planområdet kommer att be- höva korsa Edsbergs allé för att komma till Sport- fältet och vidare ut i Rösjöns naturreservat.

Sportfältet tas delvis i anspråk av bebyggelse. Detta kompenseras av ny rekreationsyta i södra delen av planområdet. Här koncentreras idrottsanlägg- ningar och nya lokaler för idrotten tillkommer.

Förändringarna inom Sportfältet innebär att man framöver kommer att rikta sig mot en bredare all- mänhet jämfört med idag då fokus ligger mer på idrott.

Åtgärder som vidtagits under detaljplaneprocessen Förslag har tagits fram på nya sträckningar av motionsspår kring Väsjöbacken som ersättning för de spår som försvinner. Även för befi ntliga spår föreslås åtgärder för att höja kvaliteten och minska konfl ikter mellan olika trafi kslag.Väster om plan- området vid Edsängen föreslås nya entréer till na- turområdet för att minska barriäreff ekten.

Miljökonsekvenser

Förslaget innebär en mer stadsmässig karaktär på området där skogsmark delvis tas i anspråk. Plan- förslaget påverkar naturupplevelsen i området, men möjligheterna till rekreation och friluftsliv kvarstår. Tillgängligheten till Rösjöns naturreservat ökar betydligt. Sportfältets förändring bedöms attrahera en bredare grupp människor vilket ger fl er människor tillgång till rekreation och friluftsliv i området.

VÄSJÖBACKEN

Sportfältet

EDSBERG EDSÄNGEN

Södra Väsjön

SÖDERSÄTRA VÄSJÖN

VÄSJÖN MELLERSTA

Bild 21. Naturvärden/strukturella samband som kan förstärkas i öst-västlig riktning.

(21)

2017-12-20 Förslaget bedöms sammantaget som positivt för

rekreation- och friluftsliv.

Vatten

Bedömningsgrunder

Aktuella bedömningsgrunder för vatten är:

• De nationella miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö

• Bestämmelser i miljöbalken kring hållbar utveckling

• Miljökvalitetsnormer Påverkan

Planförslaget innebär att andelen hårdgjorda ytor kommer att öka och därmed stora fl ödesökningar och ökad transport av föroreningar om inte åt- gärder vidtas. Plats för rening och fördröjning av dagvatten ska tillgodoses inom kvartersmark. Går- dar som underbyggs med garage ska byggas på ett sådant sätt att gården kan planteras till minst 40%

med ett minsta planeringsdjup på 0,8 meter.

Dagvatten från den nordligaste delen av planom- rådet, se bild 17, leds mot Väsjö Torg och därefter vidare till Väsjön. Idrottsdelen i sydost har avrinning mot Rösjön via ett system av våtmarker.

Resterande delar av planområdet har avrinning mot föreslagen fördröjningsdamm, antingen direkt eller via dagvattenstråket som löper genom bebyggelsen.

Sollentuna kommun har fått en vattendom för

restaureringsåtgärder i Väsjön. I tillståndsansökan till vattendomen har kommunen beräknat hur mycket föroreningar som bedöms tillföras Väsjön efter exploatering och efter reningsåtgärder (Nova- mark 2013). I det fortsatta planarbetet har de beräknade föroreningsmängderna fördelats på respektive planområde utifrån de reningsåtgärder och utifrån den markanvändning som planeras inom respektive planområde ( StormTac 2016). Den fördjupade beräkningen gör det enklare att följa upp hur respektive planområde förhåller sig till de nivåer som angetts i tillståndsansökan för vatten- verksamhet och om det fi nns behov av ytterligare åtgärder för att den totala belastningen på Väsjön ska bli acceptabel. Detaljerade beräkningar har tagits fram för Södra Väsjön och Sportfältet (PM Södra Väsjön, StormTac 2016). Beräkningarna har gjorts specifi kt för föreslagen dagvattenhantering i Södra Väsjön.

Sammantaget leder exploateringen av Väsjöområ- det som helhet till en försämring av vattenkvaliteten i Väsjön. Det beror framförallt på att naturmark exploateras och till stor del ersätts av hård- gjorda ytor. Höga krav på rening av dagvattnet minimerar de negativa konsekvenserna för Väsjön.

För att ytterligare reducera dessa ämnen kan ut- formning av damm och val av växter göras så att reningen av dessa ämnen ökar ytterligare.

Kommunen uppdrog åt WRS och naturvatten i Roslagen att bedöma ekologisk och kemisk status för sjön Rösjön som ligger nedströms Väsjön.

Uppdraget omfattade även att beräkna tillförseln

av näringsämnen och föroreningar till Rösjön från bl.a. Väsjöområdet och relatera detta till det even- tuella belastningsutrymmet i Rösjön. Syftet var att studera Väsjöexploateringens påverkan på Rösjön och därmed även nedströms liggande sjöar i vattensystemet.

Det konstateras att planerad exploatering inte bedöms medföra någon försämring av ekologisk eller kemisk status i Rösjön under förutsättning att utfästa åtaganden gällande dagvattenrening realiseras. Fosforhalterna i sjön Rösjön ligger idag på en nivå som motsvarar god status och kommer att minska till följd av kommande anslutning av enskilda avlopp. Belastningen av nickel, kadmium, krom och kvicksilver beräknas öka till följd av planerad verksamhet. Inkommande halter till Rö- sjön väntas dock alltjämt ligga väl under fastställda gränsvärden, liksom de uppmätta halterna i Rö- sjön.

För övriga metaller (zink, koppar, bly) beräknas en oförändrad eller minskad framtida belastning. I rapporten påpekas att det vid Södersätra våtmark fi nns enkelt genomförbara förbättringsmöjligheter som bör tillvaratas för att motverka fosforläckage och grumling i framtiden.

Planförslaget bedöms inte påverka grundvattnet.

Miljökonsekvenser

Trots höga reningskrav kommer exploateringen medföra att utsläppen till Väsjön från planområdet ökar, vilket är en negativ miljökonsekvens.

(22)

2017-12-20

Sollentuna kommun tittar på möjligheterna att vidta ytterligare reningsåtgärder nedströms Väsjön, innan vattnet når Rösjön.

Klimat

Bedömda faktorer

Klimatförändringar är en av de stora utmaningar- na i samhällsplaneringen. Den fysiska planeringen är ett viktigt verktyg för att minska klimatutsläpp genom planering för att minska samhällets klimat- påverkan men också för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. I rapporten Klimatanpassning i fysisk planering (länsstyrelserna 2012) pekas fyra områden ut att arbeta med i den fysiska planeringen.

Ökad nederbörd och översvämningar

Nederbörden i Sverige föräntas öka under det närmaste seklet med mellan 10 och 20 %. Stora variationer mellan olika år och decennier förväntas liksom olika intentsitet. I landets södra delar be- döms regnmängderna under sommaren totalt sett minska medan intensiteten i regnen ökar. Tillfäl- len med extrem nederbörd förväntas öka. Denna faktor är viktig att ta hänsyn till vid planering av dagvattenhantering.

Högre temperaturer

Beräkningar som gjorts av SMHI visar att Sve- rige successivt kommer att få ett varmare klimat.

Årstemperaturen kan öka med mellan 2,5 och 6 grader fram till perioden 2071-2100 jämfört med

referensperioden 1961-1990. En ökad temperatur innebär minskad snömängd vilket i sig ytterligare ökar temperaturen då refl ektionen från snön minskar. Extrema värmeböljer bedöms bli vanligare.

Från att ha inträff at ungefär var tjugonde år kan man förvänta sig att de inträff ar var tredje, var femte år. Denna faktor är viktig att ta hänsyn till vid planering av bebyggelse och utemiljö. Vatten och vegetation (bidrar till sänkt temperatur), yt- skikt (kan öka refl ektionen) och riktingar på gator (kan säkerställa ventilation av vind) är faktorer som kan användas för att minska negativa konsekvenser av ökad temperatur.

Stigande havsnivåer

Internationella sammanställningar pekar på att det är rimligt att anta att havsytan under perioden 1990-2100 kan stiga ungefär 1 meter sett som ett globalt medelvärde. Stigande havsnivåer berör inte planen för Södra Väsjön och berörs därför inte mer i denna MKB.

Risk för ras, skred och erosion

Ökad nederbörd och intensitet i nedebörden ger ökad risk för erosion och ras. Ras eller skred kan inträff a både i branta och fl acka slänter. Ras inträf- far när jorden är vattenmättad och kan förekomma som jordskred i branta slänter eller som slam- strömmar i fl acka slänter. En slamström kan bestå av vattenmättade jordmassor från ett högre beläget skred som rinner nedför sluttningen.

Påverkan

Planförslaget innebär att vegetationsklädd natur-

mark tas i anspråk för bebyggelse och hårdgjorda ytor. Detta medför att fl ödeshastigheterna på vatten ökar, att mängden mark som kan suga upp vatten minskar och att kollagring i vegetation minskar och frigörs. Globala klimatförändringar bedöms medföra ökad nederbörd och ökad risk för häftiga regn. Höjdsättning av gator och platser har gjorts så att lågpunkter där vattnet kan blir stående vid häftiga regn motverkas.

Dagvattenanläggningarna är dimensionerade för 10-års regn, men beräkningar har gjorts för nivåer vid ett 100-års regn för att kunna ta hänsyn till detta vid höjdsättning av mark så att inga viktiga funktioner riskeras att skadas och så att inget in- stängt dagvatten bildas vid kraftiga regn. Ytorna närmast sportfältsdammen kommer att översväm- mas vid ett hundraårsregn. Det är dock möjligt att höjdsätta mark och planera parken med detta som utgångspunkt.

För att minska risken för negativ påverkan av hö- gre temperaturer är det viktigt att planera för skug- ga och naturlig ventilation genom vind. På Sport- fältet görs en större grusyta om till grön yta vilket är positivt både med hänsyn till ökad nederbörd och högre temperatur. Trädplantering är föreslagen längs gator och andra allmänna ytor. Jordmassor kan återanvändas inom projektet för att bevara kolbanken i jorden inom området.

En utbyggnad av området innebär ökad trafi k vilket, så länge vi använder klimatpåverkande bräns- len, är negativt ur klimatsynpunkt.

(23)

2017-12-20 Sollentuna kommun arbetar med en trafi kstrategi

för att öka andelen gång- och cykeltrafi kanter samt andelen kollektivtrafi kresenärer. I Väsjöområdet planeras en linbana som kollektivtrafi k mellan planområdet och Häggviks station. Som alternativ till linbanan planeras för en väl utbygd busstrafi k.

Inom Södra Väsjön planeras busshållplatser vid Sportfältet och Linbanetorget. En väl utbyggd kollektivtrafi k är en förutsättning för att kunna minska bilanvänding.

Åtgärder som vidtagits under detaljplaneprocessen Under detaljplaneprocessen har hänsyn tagits till 100-årsregn vid höjdsättning för att säkerställa att inga samhällsviktiga funktioner skadas vid extrema regn. Det som idag är en stor grusyta omvandlas till grön yta vilket ger möjlighet till ökad infi ltra- tion samt kompletteringsplanteringar föreslås.

Gårdar ska planteras till minst 40 % och längs gator anläggs gröna infi ltrationsytor av skelettjord eller som regnträdgård. Samtliga gator trädplante- ras. Generellt har marken höjts för att öka avstån- det till grundvattnet.

I planförslaget fi nns krav på anslutning till bilpoo- ler inom området samt krav på cykelverkstad och cykelpool i varje kvarter. Ett attraktivt gång- och cykelnät till strategiska platser föreslås.

Miljökonsekvenser

Planförslaget innebär att naturmark tas i anspråk och till del ersätts av hårdgjorda ytor. Detta innbär ökad avrinning av dagvatten och ökad risk för vär- meöar. Bebyggelse föreslås i sluttningar vilket kan

innebära ökad risk för skred när vegetationstäcket tas bort. Exploateringen förväntas också medföra en trafi kökning även om kollektivtrafi ken byggs ut. Konsekvenserna för klimatet lokalt bedöms som måttligt negativa.

Under processen har studerats eff ekten av gröna tak för rening och fördröjning inom området. Ef- fekten bedöms vara marginell när det gäller längre regnvaraktigheter eftersom taken fort blir mättade.

Gröna tak har alltså ingen betydelse för dimen- stioneringen av dagvattensystemen, men fyller en funktion vid kortare regn och som bidrag till biologisk mångfald.

Branta sluttningar bör behållas vegetationsklädda för att minska risken för erosion. Vid byggna- tion bör ingreppen i naturmark minimeras för att stödja detta. Kompensationsplanteringar kan genomföras för att stärka befi ntlig vegetation och förbättra lokalklimatet. Avskärande diken föreslås där bebyggelsen gränsar mot naturmark, i öster och väster, som sluttar ner mot området.

8. Miljökonsekvenser under byggtiden

Byggtiden för gator och allmänna platser bedöms till två år. Utbyggnaden av bostäder tar längre tid.

Periodvis kan byggtiden medföra stora störningar för omgivningen. Planering av skadebegränsande åtgärder som t.ex. tillfälliga bullerskydd, kontroll av arbetstider och transportvägar är viktiga för att

minimera störningar.

Hantering av material och maskinunderhåll ska ske utan risk för påverkan på mark och vatten. Ett kontrollprogram med krav, bestämmelser, kontrol- ler och åtgärder under byggtiden bör upprättas för byggtiden. Exempel på faktorer som kan tas upp i ett miljöprogram fi nns i Miljökonsekvensbeskriv- ning för Väsjöområdet (2010).

Byggtiden innebär att landskapsbilden påverkas på ett negativt sätt. Uppställningsplatser, maskiner etc. gör att området får ett stökigt intryck.

Rekreation och friluftsliv, liksom naturmiljö påver- kas av byggtiden dels genom att mark tas i anspråk tillfälligt och kan skadas, dels genom att barriärer kan uppstå på grund av tillfälliga upplag och trans- portvägar. Även buller under byggtiden kan vara negativt för naturupplevelsen.

9. Samlad bedömning

Planförslaget innebär negativa konsekvenser för vatten. Trots ambitiösa reningskrav ökar föro- reningsbelastningen på Väsjön på grund av att naturmark omvandlas till bebyggd mark. Totalt sett för hela Väsjöexploateringen kommer utbyggnaden innebära positiva konsekvenser för Rösjöns och Fjäturens avrinningsområde på grund av utbyggnaden av vatten och avlopp.

För rekreation bedöms förslaget som positivt.

Idrottanläggningarna förnyas och nya möjligheter till aktivitet för en bredare grupp människor ska-

(24)

2017-12-20

pas.

För landskapsbild, naturmiljö och klimat bedöms konsekvenserna som måttligt negativa. Upple- velsen av landskapet förändras från, visserligen påverkad, natur till stad. Även om området inte innhåller utpekade naturvärden är det en del i ekologiska samband inom Rösjökilen. Naturmark tas i anspråk och ersätts till del av hårdgjorda ytor vilket är negativt för lokalklimatet. De befi ntliga hårdgjorda ytor som ersätts av gröna ytor är en viss kompensation för detta.

I planförslaget har hänsyn tagits till ett föränderligt klimat med ökad nederbörd och högre temperaturer.

Planförslaget innebär negativa miljökonsekven- ser. Detaljplanen bedöms dock medföra positiva sociala konsekvenser genom ökad befolkning av området vilket skapar trygghet, ökad tillgänglighet till idrotts-, aktivitets- och rekreationsmöjligheter för en bred allmänhet samt integration mellan Edsberg och Väsjön.

Förslag till åtgärder

Kontrollprogram för miljö under byggtiden planeras tas fram för att säkerställa ett minimum av störningar och skador på mark och vatten. Vär- defulla träd och annan vegetation skyddas under byggtiden.

Vid gestaltning av utemiljön kan växter väljas som gynnar vildbin och som kan fungera som länk i tallnätverket. Skötsel av omgivande skog kan gynna nätverken genom att död ved lämnas kvar och

EDSB ERG

RÖSJÖN VÄSJÖBACKEN

SPORTFÄLTET

SÖDERSÄTRA KASTELLGÅRDEN

EDSÄNGEN 5

8

17 10

20

7 15

16

9

Bild 22. Fotopunkter. Siﬀ or anger bildnummer i rapporten.

(25)

2017-12-20 genom att skogen gallras i syfte att öka solinstrål-

ningen på äldre tallar i området. Holkar för fl ad- dermöss kan sättas upp i omgivande skogsmiljöer.

Uppföljning

Uppföljning av föroreningsbeslastningen på Vä- sjön och nedströms inom Oxundaåns avrinnings- område bör göras.

10. Miljömål

Nationella, regionala och lokala miljömål redovisas i Miljökonsekvensbeskrivning för Väsjöområdet, med fokus på detaljplan för Södersätra och Kastellgården sam detaljplan för Väsjön mellersta. De miljömål som bedöms som aktuella för denna MKB redovisas under rubriken Bedömningsgrunder. Planför- slaget bedöms inte motverka något av de aktuella miljömålen.

(26)

2017-12-20

sätra och Kastellgården samt detaljplan för Väsjön mellersta. Dnr 2008/714 KS.203. 2010-09-14.

Sollentuna kommun. Översiktsplan Sollentuna kommun. Antagen 2012-12-12.

StormTac. Översiktlig beräkning av föroreningsbe- lastningen och dagvattenfl ödena från Väsjöns plan- områden. Avstämning av acceptabel belastning, max- imala fl öden och planerade åtgärder. 2016-03-03.

StormTac. PM - Beräkning av föroreningsbelastning och dimensionering av dagvattendamm i Södra Vä- sjön. 2016-03-09.

Tyréns AB. Bullerutredning S. Väsjöområdet och Idrottsstaden.

Tyréns AB. Sportfältet - dagvattenhantering. Rap- portkoncept.

WRS. Rösjön - status och belastningsutrymme. Rap- port nr 2015-0834-A. Granskningshandling 2015- 06-12.

WSP. Naturvärden i södra Väsjöområdet och Edsbergs sportfält - en översiktlig bedömning. 2013- 12-13

www.raa.se. 2015-01-19.

www.viss.lansstyrelsen.se 2015-05-11.

11. Källor

Boverket. Buller i planeringen - Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafi k.

Allmänna råd 2008:1.

Calluna. Ekologiska landskapssamband i Rösjökilen.

Tallnätverket, vildbinätverket, fl addermusnätverket.

Granskningsversion 2014-10-30.

Länsstyrelserna. Klimatanpassning i fysisk planering - Vägledning från länsstyrelserna. 2012.

Länsstyrelsen i Stockholms län, Miljöförvalningen i Stockholm och Stadsbyggnadskontoret i Stock- holm. Trafi kbuller och planering. 2000.

Länsstyrelsen i Stockholms län, Utrednings- och statistikkontoret i Stockholm, Miljöförvaltningen i Stockholm, NCC, Ingemansson Technology AB.

Trafi kbuller och planering II. 2004.

Länsstyrelsen i Stockholms län, Miljöförvaltningen i Stockholm, ÅF-Ingemansson AB. Trafi buller i planering III. 2006.

Länsstyrelsen i Stockholms län. Stockholm - var- mare, blötare. Klimat- och sårbarhetsanalys för Stockholms län. Rapport 2011:28.

Ramböll. Sollentuna kommun. Väsjön. PM Geotek- nik. 2013-0405, rev. 2014-08-22.

Ramböll. Södra Väsjöområdet och Edsbergs sportfält - platsspecifi ka riktvärden och riskbedömning. 2014- 04-11.

Sollentuna kommun. Miljökonsekvensbeskrivning för Väsjöområdet, med fokus på detaljplan för Söder-

12. Medverkande

Sollentuna kommun

Emma Tönnerfors plansamordning Rikard Dahlén naturmiljö Paola Ponzio vatten

Tengbom

Catarina Holdar MKB