Institutionen för Tema Campus Norrköping
Verktyg för uppskattning av
bioenergipotential i kommuner i
mellersta och södra Sverige
Magisteruppsats från Miljövetarprogrammet, 2009
Pia Carola Vega Norell
Förord
Detta examensarbete avslutar min utbildning på Miljövetarprogrammet vid Linköpings Universitet (LiU). Arbetet har utförts på uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland och Avdelningen för Industriell Miljöteknik vid LiU.
Jag tackar min handledare Mats Eklund och Jenny Lindkvist, kontaktperson på Länsstyrelsen, för deras hjälp och kommentarer. Stor tack till uppsatsens granskare Jörgen Ejlertson för värdefulla och uppmuntrande kommentarer som möjliggjorde en förbättrad produkt. Jag vill också tacka min familj och de vänner som har stött mig på olika sätt under dessa härliga år i Sverige; Jag tillägnar detta arbete till dessa personer, speciellt till mormor och Lasse som inte längre finns bland oss.
Linköping, maj 2008 Carola Vega (carolavn@gmail.com)
Sammanfattning
Detta examensarbete utförs på uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland och Avdelningen för Teknik och Miljö vid Linköpings Universitet med syfte att skapa ett verktyg för att synliggöra de möjligheterna till den årliga bioenergitillförseln i olika kommuner i södra och mellersta Sverige. Avsikten är att bidra till den kommunala planeringen och effektiviseringen av miljöarbetet just inom energisektorn. Verktyget består av en handbok och ett
beräkningsprogram. Den första innehåller information om kartlagda biobränsleresurser som är uppdelade i tre kategorier; Åkerbränslen, trädbränslen samt avfalls- och restprodukter. För varje biobränsleresurs finns information om:
faktorer som kan påverka den mängd biobränsleresurser som man kan räkna med till bioenergiproduktion
allmän data om resurserna som energiråvaror
data som kommunen kommer att behöva mata in i beräkningsprogrammet information om och förslag på datakällor
Handboken verkar främst som grund inför användningen av beräkningsprogrammet och bedömning av dess resultat. Beräkningsprogrammet är ett lättanvänt Excel dokument som omvandlar inmatade data till Megawattimme (MWh). De data som har använts som
beräkningsunderlag till kalkylerna kommer delvis från den genomsnittliga mängden (ton/ha) på normskördar i Östergötland 2004-2007. Avsikten har varit att ha en representativ region att relatera och jämföra resultaten till. Resultaten ska ses som vägledande men inte absoluta. Kartläggningen av biobränsleresurser samt information kring dessa har genomförts utifrån ämnesrelevanta hemsidor såsom miljöportaler, myndigheter och universitet, samt via samtal med aktörer inom miljö- och energibranschen.
Följaktligen har verktyget validerats innan det provtestats av Norrköpings miljöstrateg Enver Memic som bidragit med sina synpunkter om handbokens tydlighet och
beräkningsprogrammet praktiska användning genom att mata in ungefärliga siffror. Förutom detta har man läst en artikel om miljöbeslut samt identifierat andra liknande
beräkningsverktyg. Dessa synpunkter och jämförelser har använts som underlag till
diskussionen och avslutande reflektion. Man har kommit fram till att verktyget kan bidra till den kommunala planeringen och effektiviseringen av miljöarbetet inom energisektorn så länge nämnda avgränsningar uppmärksammas. Slutsatser:
9 Det utformade verktyget är en stödjande del i processen om att fatta beslut inom energisektorn. På grund av sitt relativt lättförståeligt innehåll anses det kunna öka möjligheter till större deltagande i beslutsprocesser.
9 Handboken är ett informativt underlag med förståeligt innehåll som underlättar användningen av ett lättanvänt beräkningsprogram. Å andra sidan kan handbokens stora omfattning hindra en mer djupgående studie om varje biobränsleresurs.
Verktyget avses främst för människor som är insatta i miljöfrågor och som kan hitta sätt att dra maximal nytta av beräkningsresultaten.
9 Ett sådant verktyg skulle vara ännu effektivare om det skapades för de kommunerna i varje enskilt län. Ett beräkningsprogram med regionalstatistik som beräkningsunderlag skulle bidra till mer objektiva resultat. Resultaten skulle fortfarande vara vägledande.
Kommunerna är fortfarande ansvariga för att eventuellt effektivisera data insamling och databassystem.
9 Avfalls- och restprodukter omfattar ett flertal avfallskategorier, lagar som rör dess användning, aktörer som tar hand om det samt svår tillgängliga data. Det
rekommenderas en specifik undersökning av området för att sedan skapa ett verktyg som räknar ut den mängd energi i MWh som kan utvinnas från det.
9 Den metod som har använts för att ta fram detta verktyg kan användas igen som mall till effektivisering eller ny utformning av liknande verktyg.
Summary
This master thesis is made by commission of Östergötlands County Administrative Board and the Department for Techniques and Environment at the University of Linköping with the purpose of creating a tool which shows the possibilities for the annual bioenergy production in municipalities located in the south and middle of Sweden. This is intended to contribute to the municipal planning and efficiency development of the environmental work within the energy sector. The tool consists of a handbook and a calculation programme. The first one contains information about surveyed biofuel resources which are organized in three
categories; field biofuels; forest biofuels and waste fuels and rest products. For each biofuel resource is there information about;
Factors that might affect the available quantity biofuels for energy production General information about these resources as sources of energy
Data that has to be fed into the calculation programme Information about and ideas for data sources
The handbook is mainly a foundation preliminary to use of the calculation programme and the assessment of its results. The calculation programme is an easy-to-use Excel document which transforms data into megawatt per hour (MWh). The calculation programme is partly based on the average amounts (ton/ha) of vintages in Östergötland 2004-2007. The purpose has been to have a representative region to relate and compare the results with. The results are to be considered rather as guidance than as absolute numbers.
The survey on biofuels and the information about these has been performed on the basis of subject relevant internet homepages such as environmental portals, public authorities and universities as well as conversations with actors within the environmental and energy sector. As next step has the calculation programme been validated before being tested by
Norrköpings environmental strategist Enver Memvic who commented the legibility of the handbook and the practical usage of the calculation programme. For this, he typed in rough numbers. Moreover, an article about tools for environmental decision making has been read as well as three similar calculation tools have been identified. These commentaries and comparisons have been used as basis for the discussion and final reflection. It has been concluded that the created tool can contribute to the municipal planning and efficiency development of the environmental work within the energy sector as long as the mentioned limitations are considered. Conclusions:
9 The created tool is a supportive part of the decision making process within the energy sector. Due to its understandable content, it is considered to increase the possibilities of participation in decision making.
9 The handbook is an informative foundation with an understandable content which simplifies the usage of the easy-to-use calculation programme. On the other side might the handbook’s broad extent hinder a more detailed study of each biofuel. The tool is mainly intended to be used by people who deal with the environmental problematic and who are capable of finding ways to take the best advantage from the calculation results.
9 A tool such as this one would be more effective if it was created for the municipalities of each county. A calculation programme with regional statistics as basis for
calculations would contribute with more objective results. These results would still be as guidance. The municipalities would still be responsible for eventually developing the collection of data/ database system.
9 Waste- and rest-products are not yet considered suitable to be included in such a tool due to the big range of involved actors, waste categories, waste treatments, end-uses that there is a lack of sufficient data for. Such a tool is most suitable for field and forest biofuels resources.
9 The used method for creating this tool can be used again as a pattern for developing the efficiency of it or creating a similar one.
Ordlista
Askhalt Den återstående mängd obrännbara ämnen som erhålls vid förbränning av olika material under givna betingelser
Asksmälttemperatur Temperatur där ett viss material ändrar karaktär till ett mer flytande tillstånd
Avkastningspotential Produktionspotential vid produktionsinsats
Bioenergi Energi som erhålls direkt eller indirekt efter omvandling av organiskt material eller biomassa
Biobränsleresurser Icke fossilt organiskt material eller biomassa i förädlad eller oförädlad form som används som bränsle
Biobränsle Energiresurs som erhålls av någon typ av biomassa
Biogas Gas som bildas då bakterier bryter ned organiskt material i syrefri (anaerob) miljö och som främst består av metan och koldioxid. Bränslebrikett Fyrkantig eller cylindrisk bit av pressat material. Briketter av t.ex.
hackat hö pressas utan föregående malning.
Bränslepellet Små, kul- eller cylinderformiga aggregat, ofta sammanpressade av finfördelat/malt material. Bränslepellets tillverkas vanligen utifrån träpulver.
Dioxiner Klorerade derivat varav ett tiotal anses vara mycket giftiga. Dess kemiska struktur består av två aromatiska ringar kopplade genom ett par syre atomer. Se bild nedan. Dioxiner bildas mellan 300 och 600 grader fast detta påverkas av förbränningssystemet och bränsleslag.
Energiskog Skog som sköts och utnyttjas för energiproduktion. Vanligviss används det salix.
Förnybara energikällor Energikällor som direkt eller indirekt baseras på solenergi och förnyas i samma takt som de används.
Förbränningsegenskaper Ett bränsles egenskaper som påverkar den mängd utvunnen energi vid förbränning
Gårdstöd Ekonomiskt stöd till lantbrukare för jordbruksmark
Kvalitetsfaktor Egenskaper i en gröda som påverkar hur mycket den kommer skadas vid skörden samt om den lämpar sig som biobränsle eller något annat.
Normskörd Förväntad skörd i ett visst område vid normala väderförhållanden. Beräkningen av normskördar görs enligt två modeller beroende på antal år som grödan ingått i underlaget för skördestatistiken.
Organiskt material Det material i marken av organogent ursprung (främst ofullständigt nedbrutna växter). Dess största andel består av kol.
Polycykliska aromatiska
kolväten (PAH) Samlingsnamn för ett antal aromatiska kolväten som finns i mycket små mängder i inne- och utemiljön och bildas vid ofullständig förbränning. Flera av föreningarna är starkt cancerframkallande. RME (rapsmetylester) Biodiesel som tillverkas av rapsolja och som används som fordonsbränsle
Rötning Anaerob, biologisk nedbrytning av produkter med biologiskt ursprung
Skyddsvärde Värde som vissa zoner/naturområden har i sig som sådana och som skyddas så att växt- och djurliv gynnas. Det finns statlig ersättning för sådana skyddade zoner.
Skördefrekvensen Antal skördar som förekommer under en viss period
Skördesäsong Tidpunkt under ett år som man skördar en viss gröda
Sintring Tekniskt problem vid förbränning. Beläggningar i förbränningspannor bildas pga. asksmältning. Jmf.
asksmälttemperatur
Trädbränslen Bränslen där träd eller delar av träd är utgångsmaterial
TS (Torr Substans) Andel torrt material i en produkt eller biomassa. Bestäms genom upphettning vid 105°C i 20 timmar.
Värmevärde Ett mått på den mängd energi som kan utvinnas vid förbränning av ett bränsle. Det kalorimetriska värmevärdet (teoretisk värmemängd som kan utvinnas vid förbränning) innebär att all fukt i rökgaserna kondenseras till vätskeform. Det effektiva värmevärdet är det kalorimetriska värmevärdet minus den energi som finns bunden i den vattenånga som går förlorat genom skorstenen om den inte kondenseras och utnyttjas.
Åkerbränslen Bränsle där jordbruksgrödor är utgångsmaterial
Struktur
Uppsatsens upplägg
Rubriker I-IV
Bakgrund till examensarbetet, syftet med det skapade verktyget, metod samt avgränsningar Rubriker V-VII
Teoretiskt ramverk Rubriker VIII-X
Avslutning: analys och diskussion, , slutsatser, avslutande reflexion
Bilaga: Beräkningsverktygets upplägg Kapitel 1
Beskrivning av verktyget; handbok och beräkningsprogram.
Kapitel 2 och 4
Kort introduktion till åkerbränslen (kapitel 2) och skogsbränslen (kapitel 4) som biobränsleresurser och information om vissa faktorer som ska tas hänsyn till då man tar ställning till befintliga biobränsleresurser samt bedömer beräkningsresultaten.
Kapitel 3 och 5
Kartlagda åkerbränslen (kapitel 3) och trädbränslen (kapitel 5); allmän data om resursen som energiråvara
data för beräkning av resursens energipotential miljöaspekter kopplade till resursen i fråga
data som kommunen kommer att behöva ange i beräkningsprogrammet information om och förslag på källor för kommunal användning
Kapitel 6
Kort introduktion om avfall och olika behandlingsmetoder följd av en lista över kartlagda avfallskategorier. Kapitlet innehåller också mer utvecklade texter om de kartlagda
avfallskategorierna och dessas koppling till beräkningsprogrammet.
Kapitel 7
Förklaring om hur man använder sig av beräkningsprogrammet, bl.a. data som ska matas in. Själva beräkningsprogrammet tillhör detta kapitel men finns som separat Exceldokument.
Verktyg för kommunal beräkning och bedömning av bioenergipotential av biobränsleresurser i mellersta och södra Sverige; Handbok + Beräkningsprogram i Microsoft Excel
I. Bakgrund
Den svenska klimatpolitiken syftar till att skapa ett hållbart energisystem genom att påverka energianvändningen och produktion. Detta innebär en hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat för att nå ett ekologiskt uthålligt samhälle. Förnybara energikällor och energieffektivisering är två prioriterade områden inom energisektorn.
Examensarbete görs i samarbete med Länsstyrelsen i Östergötland och Avdelningen för Industriell Miljöteknik vid Linköpings Universitet och går ut på att skapa ett lättanvänt beräkningsverktyg genom vilket enskilda kommuner kan räkna ut den mängd bioenergi som kan utvinnas utifrån tillgängliga biobränsleresurser.
II. Syfte
Syftet med detta verktyg är att synliggöra de möjligheterna till bioenergi tillförsel i olika kommuner och därmed bidra till den kommunala planeringen och effektiviseringen av miljöarbetet just inom energisektorn. I ett långsiktigt perspektiv förväntas fossila bränslen kunna ersättas med biobränsle resurser på bästa möjliga sätt.
Verktyget är tänkt att leda till:
Bedömning av potentialen till bioenergitillförsel i kommunen utifrån befintliga biologiska resurser.
Bedömning av nyttan med och utsträckning av eventuella nya odlingar till bioenergitillförsel.
Planering av det kommunala arbetet för att gynna utvecklingen samt effektiviseringen av bioenergitillförseln och bioenergianvändning.
Frågeställningar
Går det att ta fram ett beräkningsverktyg som räknar ut bioenergipotentialen av åker-/ skogsbränslen samt avfalls- och restprodukter?
Hur ska man gå tillväga?
Vilka är uppdragets/verktygets fördelar och begränsningar?
III. Metod
Valet av biobränsleresurser till kartläggningen har baserats på sådana som används främst i Sverige och som det finns mest kunskap och därmed mer tillförlitliga data om. Information om resursernas olika egenskaper har tagits fram ur hemsidor från ämnesrelevanta källor såsom bioenergibolag, jordbruksföreningar, skogsföreningar, statliga myndigheter,
miljöportaler samt elektroniskt tillgängliga rapporter. I vissa fall har aktörer kontaktats via e-post för att ta reda på mer specifika frågor.
Vidare har beräkningsprogrammet gjorts i Microsoft Excel där formlerna till beräkningarna har skapats utifrån den kartlagda informationen för varje biobränsleresurs. För att förenkla datainmatningen från användarens sida, har man utformat beräkningsprogrammet så att det är
främst odlingsytor i hektar som ska matas in. I några enstaka fall ska man ange mängder i ton, kubikmeter och antal djur. Dessutom har omräkningar gjorts så att alla resultat kommer direkt i Megawattimma (MWh).
Enligt Kvales intervjumetod ska resultaten av någon undersökning verifieras vilket betyder att dessas pålitlighet prövas.1 Med detta som bakgrund har själva kalkylprogrammets funktion validerats genom att mata in data i de krävda måttenheter och för varje biobränsleresurs. Man har kontrollerat att de resultat man fått i MWh stämmer överens med de data i handboken. Handboken och beräkningsprogrammet följaktligen har provtestats av Norrköpings kommuns miljöstrateg Enver Memvic med syfte att få kommentarer och synpunkter som skulle bidra till diskussionen och avslutande reflexion. Detta har inneburit läsningen av handboken och den praktiska användningen av kalkylbladen där ungerfärliga siffror matats in men syfte att både kolla tydligheten av handboken och koppla det till den praktiska användningen av
kalkylbladet. Dessutom har man använt Mary R. English artikel, Environmental Desicion
Making: Choosing the Right Tools (1999), som ytterligare grund till diskussionen.
Dessutom har man identifierat tre befintliga beräkningsprogram med syfte att jämföra dessa med uppsatsens beräkningsprogram. De punkter man har för avsikt att ta upp handlar främst om programmens användning, avgränsningar samt använda metoder till dess utveckling. Alla de utförda jämförelser som nämnts i detta avsnitt förväntas leda till ett objektivt perspektiv på ett verktyg som inte än har prövats i en större utsträckning.
IV. Avgränsningar
Uppsatsen utgår från tanken att biobränsleresurser faktiskt är ett positivt alternativ till fossila bränslen och tar inte upp eventuella diskussioner som säger tvärtom. Mer om avgränsningar finns att läsa i avsnitt 1.2 i handboken.
Diskussionen baseras på Enver Memvics synpunkter om verktyget, en artikel om verktyg som del i processen till att fatta miljöbeslut samt jämförelsen mellan detta och andra liknande verktyg. En kort presentation om befintliga beräkningsprogram som liknar detta samt en kort introduktion om vad artikeln om miljöbeslut handlar om finns i avsnitt VI och VII.
V. Beräkningsverktyget i kort
Verktyget består av en handbok och ett beräkningsprogram.
Handboken är tänkt att vara dels informativ, vägledande samt pedagogisk. Den innehåller en kartläggning av valda biobränsleresurser som är uppdelade i tre kategorier; Åkerbränslen, trädbränslen samt avfalls- och restprodukter. Handboken tar upp olika egenskaper av de kartlagda biobränsleresurserna med syfte att vara allmänt upplysande samt, i ett senare led, bidra till en korrekt användning av beräkningsprogrammet och tolkning av
beräkningsresultaten.
Beräkningsprogrammet är ett lättanvänt Excel dokument för att beräkna den mängd bioenergi i Megawattimme [MWh] som kan utvinnas utifrån kartlagda åker-, trädbränslen samt avfalls-
1
och restprodukter. De data som behöver matas in gäller odlingsytor i hektar och, i enstaka fall mängder i ton, kubikmeter (m3) och antal djur.
VI. Befintliga beräkningsprogram
Tre beräkningsprogram har identifierats och presenteras kort för att sedan jämföras med det beräkningsverktyg som denna uppsats handlar om. Det handlar om tre beräkningsprogram som har skapats för beräkningen av olika aspekter som relateras till produktion av bioenergi. Ett av de framtagna beräkningsprogrammen räknar ut kostnader och emissioner av transporter i gårdsbaserat biogassystem och gäller transport av substrat, rötrest och biogas.2
Beräkningsprogrammet har testats i ett verkligt fall där en biogasanläggning är i
planeringsstadiet. Dessutom har resultaten använts för att studera samarbetsmöjligheterna mellan jordbrukare intresserade av biogasproduktion. Beräkningsprogrammet anses vara ett hjälpmedel för att studera kostnaderna som förknippas med transport i biogassystem där kostnaderna för biogasanläggningen behandlas ytligt. Vidare har miljöanalysen begränsats till driften av transportsystem och tar hänsyn till de vanligaste utsläppen. Gällande
rötningsprocessen tar beräkningsprogrammet inte hänsyn till variationer i rötningsprocessen som kan bl.a. leda till högre gasproduktion.3 Verktyget finns beskrivet i ett examensarbete dock det går inte att komma åt själva beräkningsprogrammet.
Det andra verktyget heter GREP (Gröna Näringarnas Energiproduktion) och har tagits fram av LRF Konsult i ett projekt som finansierades av Jordbruksverket.4 Det täcker bränslen från åkermark och skog på län nivå och syftar till att få fram en teoretisk volym av energi.5 Som underlag används det statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) om länsvis slutlig
energianvändning, åkermark samt skog. Man har inte inkluderat natur- och kulturella miljöhänsyn, lagstiftning, näringsbalanser, stormen Gudrun samt ekonomiska hänsyn. Inte heller den totala energibalansen för varje produkt. Tillgänglighet till själva verktyget är möjligt genom betalning.
Det tredje verktyget är tillgängligt på Bioenergiportalen.se och visar den energimängd som kan produceras utifrån olika grödor och beroende på energiform; betor, salix, spannmål och vallgröda. Resultaten anger råvarornas energiinnehåll samt den energi som har gått åt tillverkningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel. Transporter av grödan eller den energi som åtgår vid förädling av råvarorna till bränsle (e.g. Biogas/etanol/RME produktion) tas inte hänsyn till. Verktyget beräknar de mängder som teoretiskt kan produceras av en gröda där användaren matar in gårdsspecifika värden; skördad mängd i kg/ha/år, jordart, N-giva, P-giva, K-P-giva, pesticid, om blasten ska bärgas till rötning (betor), blast till rötning kg/ha/år (betor). 2 Johansson, Nilsson 2007 3 Ibid 4 Lindkvist, Jenny 5 Jobacker Ulf, 2007
VII. Allmänt om verktyg för miljöbeslut
Detta är ett sammanfattande stycke av en artikel skriven av Mary R. English i boken Better
Environmental Decisions- stategies for Governments, Business, and Communities (Sexton,
1999). Titeln på artikeln är Environmental Desicion Making by Organizations: choosing the
Right Tools och dess innehåll kommer att ytterligare presenteras i och användas till
diskussionen i uppsatsen.
Det framgår av artikeln att verktyg anses som en del av varje beslutsprocess. Dessa kan vara fysiska verktyg eller verktyg till metoder och processer i form av mjukvara. Inom
miljöområdet är de verktyg som är fokuserade på datainsamling och analys de som är mest använt, får störst uppmärksamhet och finansiell stöd. Däremot har man inte utvecklat i lika stor utsträckning sådana verktyg som avses för att inkludera folk i beslutsprocessen och öka kommunikationen under den. Oavsett vilka sorts verktyg man pratar om är alla baserade på systematisk insamling och analys av information så att man hittar den bästa vägen till optimalt beslut. Tids-, budgets- och kunskapsaspekter är några av de orsakerna till att valda verktyg inte alltid används på rätt sätt och inte minst om rätt verktyg väljs till rätt situation. Man pratar om behovet av nya och modifierade verktyg som inte bara är analys centrerade utan som också tar hänsyn till andra viktiga aspekter i beslutsprocessen. Det finns dock en rad kriterier som alla verktyg borde uppfylla; ärlighet, begriplighet, frihet från fördomar, komplettering, proportionalitet, flexibilitet.
VIII. Analys och diskussion
Denna sektion börjar med en diskussion som baseras på en artikel skriven av Mary R English i boken Better Environmental Decisions (Sexton, 1999)och som handlar om verktyg till beslutprocesser inom miljösektorn. Det utformade beräkningsverktyget relateras till aspekter som nämns i artikeln.
Dagens verktyg i beslutsprocesser
Dagens verktyg sägs vara analyscentrerade; utvecklade av analytiker för analytiker. De befintliga datainsamlings- och analysverktygen anses inte tillräckliga i alla situationer och mindre användbara för att handskas med mindre gripbara värden och effekter som också är viktiga.6 Det saknas helt enkelt verktyg som verkar mer som vägledning på hur man fattar beslut.
Det finns olika sätt som beslut fattas på och dessa beror av olika problem och lägen.
Problemet hjälper att definiera läget vilket i sin tur avgör vilket sätt ska beslutet fattas på.7 I detta fall handlar det om att beräkna bioenergipotentialen i varje kommun vilket handlar om en lokal fråga. Till exempel kommer konsekvenserna synas i form av mängd och sorts biobränsleresurser som odlas/inte odlas för att få ut bioenergi. Det finns dock t.ex. aktörer såsom bönder och olika stödformer som är inblandade i frågan om vad som odlas och till vilket ändamål. Beslutsprocessen lär inte bara inkludera analys av
biobränsleresurstillgångarna utan också konflikter och ytterligare multilaterala diskussioner mellan kommunen som myndighet och aktörer inom kommunens samhälle. Verktygen som används inom beslutsprocesser uppfyller olika ändamål men bör inte isoleras från varandra utan dessa bör vara inkluderade i en så kallad större paket som är själva beslutsprocessen. Det har identifierats en rad essentiella och önskvärda kriterier som ska uppfyllas av verktyg som används i olika beslutsprocesser. Kriterierna avser inte bara verktyg som fokuserar på datainsamling och analys utan också sådana verktyg som stödjer kommunikation, interaktion, och deltagande. 8 Nedan relateras dessa kriterier till det beräkningsverktyg som har utformats.
Essentiella kriterier
Ärlighet: Resultaten borde inte skapa en ogrundad känsla av precision.9
Det skapade verktyget försöker inte dölja aspekter som påverkar resultaten. Resultaten från kalkylerna ska kopplas till förklaringar i handboken där man tar upp aspekter som lär påverka dessa.
Begriplighet: Resultaten och processen för att komma till dessa ska vara begripliga till de
aktörer som deltar i beslutsprocessen.10
Verktyget i helhet är lätt att förstå och använda oavsett kunskapsnivå. Dock avses det främst till användarna som arbetar med miljöfrågor.
6 Sexton, m.fl. 1999 7 Ibid 8 Ibid 9 Ibid 10 Ibid
Frihet från fördomar och ingen tunnel vision: Verktyget borde inkludera tekniker som hjälper
synliggöra den breda raden av effekter som kan orsakas av ett beslut.11
Verktyget att inte helt fritt från fördomar för det har skapats utifrån vissa antaganden och med vissa avgränsningar. Dessutom visar det inte de konsekvenser som orsakas av de beslut som fattas baserat på resultaten. Dock, i och med det uppfyller ärlighets kriterium, anses det vara upp till beslutsfattare att bestämma vad den gör med resultaten och inte minst med den
information som finns i handboken. Man kan påstå att en teknik som hjälper att synliggöra de effekter av framtida beslut som eventuellt fattas utifrån resultaten är ”information”.
Användaren har tillgång till information om verktygets avgränsningar och biobränsleresursernas egenskaper i handboken.
Önskvärda kriterier
Komplettering: Ett verktyg borde användas tillsammans med andra verktyg under
beslutsprocessen.12
Beräkningsverktyget ger ett resultat på bioeneregipotentialen i olika kommuner och verkar som underlag till eventuella beslut. Andra verktyg, metoder och processer lär behövas för att fatta beslut utifrån resultaten.
Proportionalitet: Ett verktyg borde inte behöva stora mängder av exakt data om resultaten
inte ska anses lika exakta som de data som samlas in.13
Beräkningsverktyget kräver inte alltför mycket eller specifika data om mängder biobränsleresurser. Sådana data som behövs är lättillgängliga och dessutom innehåller
handboken information på var man kan få tag i det. Resultaten ska anses som vägledande men inte absoluta. De data som matas in kan baseras på uppskattningar.
Flexibilitet: Ett verktyg borde kunna användas i likadana eller lite olika situationer om man
får tillbaka mer än det som investerats för att skapa verktyget.14
Beräkningsverktyget kan återanvändas genom att t.ex. mata in nya/uppdaterade siffror. Det är också flexibelt på så sätt att man kan beräkna bioenergipotential på det bioresursbränsle man väljer från listan. Verktyget är dessutom kostnadsfritt och det som man sparar på att skapa det kan exempelvis användas till att effektivisera datainsamlingen.
Det sägs att dagens verktyg är komplicerade, alltför analyscentrerade, kräver mycket
datainsamling och att de isolerar mindre användaren som t.ex. inte har råd med komplicerade datorprogram.15 Samtidigt sägs det att situationen är avgörande när det gäller valet av verktyg som ska användas som stöd i beslutsprocessen och att man behöver använda fler än ett. Det som dagens verktyg brister mest på är att de tar inte hänsyn till att beslutsfattaren och
11 Ibid 12 Sexton, m.fl.1999 13 Ibid 14 Ibid 15 Ibid
deltagarna i beslutsprocessen är olika, att det finns olika interaktionsmetoder mellan dessa, och att mindre organisationer inte har råd med dyra verktyg vars användning kräver tid .16 Visst kräver det utformade beräkningsverktyget datainsamling men man har försökt att underlätta detta med ytterligare information om var man kan få tag på informationen och om olika faktorer som påverkar biobränsleresursernas egenskaper och tillgång. Dessutom är verktyget kostnadsfritt och beräkningsprogrammet lättanvänt. Detta verktyg innehåller inga specifika riktlinjer på hur man fattar beslut utan ska anses som ett hjälpmedel I processen om att fatta beslut inom energisektorn.
Beräkningsvertyget utifrån Envers Memvics synpunkter
Beräkningsverktyget har provats av Norrköpings miljöstrateg Enver Memvic. Hans
synpunkter har verkat som analys- och diskussionsparametrar. Till största del stämmer dessa överens med de aspekter som författaren identifierade under den tid som verktyget
utvecklades.
”Att fylla i programmet är enkelt, då jag saknar data har jag lekt med fantasin och gjort grova uppskattningar. Efter att ha läst igenom handboken förstår man bakgrunden och omräkningsparametrarna. Till och med den som inte har kunskap i Excel skulle kunna fylla i och få uppgifter relativt enkelt” (Enver Memvic)
I princip verkar beräkningsprogrammet samt den omfattande och samtidigt sammanfattande handboken uppfyllt de användningar som de vara tänkta för. Man har försökt att skapa ett lättanvänt verktyg som i princip skulle kunna användas av vilken person som helst person dock främst av människor som är insatta i miljöfrågor . Handbokens har utvecklats som informativt dokument som dessutom verkar som underlag inför användningen av beräkningsprogrammet och bedömning av dess resultat.
På grund av handbokens stora omfattning har man funderat över den sorts information som skulle inkluderas i handboken. Delvis ha det tyckts nödvändigt att ha information om faktorer som kan påverka den mängd biobränsleresurser som man kan räkna med till bioenergiproduktion allmän data om resurserna som energiråvaror data som kommunen kommer att behöva ange i beräkningsprogrammet information om och förslag på datakällor. Däremot har man funderat över nyttan med data i form av
värmevärden/mängder/ siffror som inte direkt har använts i kalkylprogrammet. Allt för mycket data om t.ex. värden i olika måttenheter tycktes kunna vara förvirrande till en sådan användare som kanske endast skulle vilja läsa om de siffror som man direkt använt i kalkylerna. Vidare har det ansetts relevant att inkludera några linjer om den miljöpåverkan som användningen av samtliga biobränsleresurser skulle innebära. Det handlar om några aspekter eftersom i verkligheten skulle man behöva ägna en hel uppsats åt ämnet.
Handboken är ett informativt och medvetenhetsväckande underlag som också skulle kunna verka som utgångspunkt till frågor, undersökningar och läsning från användarens del om den så skulle önska eller behöva.
16 Ibid
”Man måste ha representativ data för att kunna ha nytta av programmet. Att samla in data är tidskrävande, kostsam och högst osäker. För att kunna få tillförlitliga resultat måste
tillförlitlig data finnas tillgänglig[...]Sedan behöver data vara aktuell för den tidpunkt som man vill ha den specifika bioenergipotentialen.” (Enver Memvic)
För att använda sig av beräkningsprogrammet behöver man först ta ställning till befintliga biobränsleresurser i kommunen. ”Ta-ställnings-processen” lär vara tidskrävande eftersom man ska beakta ett omfattande register av faktorer. Några av dessa faktorer är ”lättare” att efterföljas eller göra en prognos över eftersom de handlar om bl.a. processer, lagar och ersättningar som är ”mer stabila” över en tidsperiod. Sådana faktorer gäller också typ av odlingar och relaterad skördefrekvens, förbränning av vissa substrat med viss teknik, olika stödformer och skyddade områden. Å andra sidan är det mycket svårare att göra en prognos över de faktorer som direkt påverkar bl.a. kvaliteten, avkastningen, ämnessammansättning av biobränsleresurserna och därmed bioenergitillförseln.
”Ta-ställnings-processen” kan förenklas men det betyder inte att den inte ska vara
tidskrävande, speciellt i en första omgång. Ett sätt att förenkla den är att vara medveten om de nämnda påverkande faktorerna så att man inser att resultaten inte kommer att vara absoluta utan vägledande. Gällande biologiska resursernas ändamål är det nog komplicerat att identifiera de ytor som ägnas/ ska ägnas till energiändamål. I början kommer man nog att behöva uppskatta den mängd ytor för en viss odling som man skulle vilja ägna till
energiändamål och kolla den teoretiska mängd utvunnen energi som detta skulle innebära. Tanken är att möjliggöra framtidsplaneringar/ beslut utifrån preliminära beräkningarna. Gällande skogsytor, är det främst den mängd avverkad skog som man kan utvinna GROT av. Tillgängliga mängder av trä i andra former är det nog svårare att kontrollera eftersom dessa tas hand om av olika industrier.
Verktyget är tänkt att kunna användas åter. Data och prognoser på normskördar för varje år och region finns tillgängliga så att man kan räkna ut potentialen till bioenergitillförsel utifrån kommunens alla odlade ytor. Formlerna för åkerbränslen i beräkningsverktyget har delvis skapats utifrån statistik på normskördar i Östergötland vilket är tillgängligt till allmänheten. Det är möjligt att jämföra dessa siffror med statistik på normskördar i andra regioner och på så sätt skapa en bild på hur mycket resultatet lär variera från verkligheten. Det skulle dock vara mer objektivt att skapa ett beräkningsunderlag utifrån siffror på normskördar för varje region. För de åkerbränslen som inte än är så populära som biobränslen eller som det fattas studier kring, har man använt standard siffror som pratar för hur stor avkastningen för en välskött odling skulle vara. Å ena sidan förenklas datainsamlingen, å andra sidan är resultatet mindre relaterat till regionen i frågan. Till skillnad från åkerbränslen har trädbränslen mycket lika förutsättningar som biobränsleresurs och det finns praktiskt likadana siffror på de
mängder trä som man får för varje avverkat hektar. Det som är kanske avgörande är de ytor skog som avverkas så att man räknar ut den energi som skulle kunna utvinnas från GROT. Trä i andra former tas hand av andra industrier och det blir därför svårare att få reda på tillgängliga mängderna.
Utvecklingen av ett nytt, verktygsanpassat databassystem skulle effektivisera och förbättra användningen av verktyget som helhet. I början skulle databasen kunna bestå av sådan information som man samlar in vid en första användning; en mall. Mallen skulle kunna uppdateras och även expanderas med nya siffror och andra eventuella parametrar. De samlade siffrorna skulle även kunna verka som underlag till framtida uppskattningar och prognoser för regionen i fråga.
”Vad kan man göra av informationen som man får ut i MWh i praktiken? Det är som att tänka: det går åt 3 limpor bröd att köra en etanolbil från punkt A till punkt B”. (Enver Memvic)
Som man påpekade förut, verktyget kan i princip användas av vilken som helst person men är främst tänkt för människor som är insatta i miljöfrågor. Detta skulle innebära en viss kunskap om tekniska begrepp och främst medvetenhet om hur omfattande miljöfrågorna kan vara. Användaren förväntas ha en sådan kunskap som hjälper den att hitta lösningar, förstå verktygets begränsningar och dra maximal nytta av den information man får utav det. Till exempel skulle man kunna jämföra i ett första steg ett resultat på tillförd mängd bioenergi i MWh med den årliga energiförbrukningen inom en eller flera sektorer tillsammans. En analys av ersättningsmöjligheter skulle kunna efterfölja.
Beräkningsprogrammet ”omvandlar” inmatad information om ytor (hektar) och mängder (ton/ m3/ antal djur) i MWh med syftet att direkt få ut en energirelaterad översättning utifrån andra måttenheter som inte särskilt hör till ”energispråket”. Megawatttimma (MWh) är ett mått som står för effekten. Nationalencyklopedin beskriver effekten som en fysikalisk storhet som anger den energimängd som per tid överförs från ett av givande till ett mottagande system17.
Andra befintliga beräkningsprogram
Alla de beräkningsverktyg som har identifierats har vissa huvudlikheter. Verktygen är avsedda för att ge resultat gällande väldefinierade områden där utvalda aspekter har
undersökts; ett räknar ut kostnader och emissioner av transporter i gårdsbaserat biogassystem, ett annat, GREP, beräknar länsvist teoretiskt mängd energi från bränslen från åkermark och skog, och ett tredje, Bioenergiportalen, som räknar ut den mängd energi man kan få från en gröda beroende på olika faktorer såsom P-/N-/K-giva, osv. Å ena sidan leder avgränsningarna till en djupare studie av de utvalda områden dock innebär dessa också att man inte tar hänsyn till särskilda aspekter som också har betydelse för resultatet. Verktygens dataunderlag är därför väldigt specifikt och leder till vägledande resultat som anses som hjälpmedel.
Dessutom kan man också identifiera olika målanvändare; medan verktyget om biogassystem verkar vara riktat till företag/större privata aktörer, så ligger GREP på länvissnivå och Bioenergiportalens på en mer individuell/gårdbaserad nivå där gårdsägaren matar in information om specifika givor (P,N,K) och pesticid mängder.
Det beräkningsprogram som denna studie handlar om, innehåller en mindre specifik
avgränsning med tanke på att det tar upp åker-/skogsbränslen samt avfalls-/och restprodukter. Förutom en handbok med praktisk information om de kartlagda resurserna, avgränsas
beräkningsprogrammet till den teoretiska mängden energi av varje resurs och baseras på standard värmevärden och genomsnittlig statistiska data. Man skulle kunna säga att man har skapat studiens parametrar utifrån en icke avgränsad kartläggning av biobränsleresurser. Till skillnad från detta, tillhör verktyget om biogassytem en fallstudie som möjliggör mycket tydliga avgränsningar och därför specifika data och aspekter som beräkningsprogrammet tar hänsyn till. Bioenergiportalens verktyg är begränsat till betor, salix, vallgrödor och torv där
17
aspekter som jordart och P-/N-/K-givor och pesticider räknas in. Med andra ord är beräkningsverktyg delvis ett resultat av uppdragsförutsättningar.
IX Slutsatser
Diskussionen har tagit upp aspekter som man har lyckats med och andra som skulle kunna förbättras. Av denna anledning skulle man kunna säga att verktyget uppfyller sitt syfte men att det finns alltid aspekter som kan förbättras.
Syftet med detta verktyg är att synliggöra de möjligheterna till bioenergitillförsel i olika kommuner och därmed bidra till den kommunala planeringen och effektiviseringen av miljöarbetet just inom energisektorn.
9 Det skapade beräkningsverktyget kräver datainsamling och innehåller ingen direkt mall på hur man fattar beslut. Det ska anses som en stödjande del i processen om att fatta beslut inom energisektorn. Det syftar till att underlätta processen genom att omvandla olika mängder biobränsleresurser till Megawattimma. Handbokens innehåll lär bidra till användarens ”inlärning” och därmed öka möjligheter för deltagandet i beslutsprocessen, något som dagens analyscentrerade verktyg sägs brista på. 9 Den omfattande kartläggningen av biobränsleresurser är å ena sidan informativ och
väcker medvetenhet om faktorer som påverkar energiutvinning av biobränsleresurser. Handboken verkar dessutom som vägledande underlag inför användning av ett
lättanvänt beräkningsprogram. Å andra sidan hindrar verktygets stora omfattning en mer djupgående studie för varje biobränsleresurs och region. För att dra maximal nytta av verktyget förväntas man vara insatt i miljöfrågor.
9 Ett verktyg bestående av en handbok och ett förenklat beräkningsprogram utgör ett bra och vägledande underlag till en effektivare kommunal energiplanering. Ett sådant verktyg skulle vara ännu effektivare om det skapades för varje enskild region. Om beräkningsprogrammet skulle bestå av regional statistik skulle det vara lättare att genomföra kommunala uppdateringar samt prognoser och relatera dessa till regionala förhållanden. Kommunerna är ansvariga för att eventuellt effektivisera data insamling/ databassystem. Resultaten skulle fortfarande vara vägledande men ändå utgöra ett mer objektivt resultat som kan användes som underlag till framtida beslut.
9 Avfalls- och restprodukter omfattar ett flertal avfallskategorier, lagar som rör dess användning, aktörer som tar hand om det samt svår tillgängliga data. Det
rekommenderas en specifik undersökning av området för att sedan skapa ett verktyg som räknar ut den mängd energi i MWh som kan utvinnas från det.
9 Framtagandet eller effektiviseringen av ett sådant verktyg som detta kan göras utifrån samma metod. I en effektivare version där verktyget skapades för enskilda regioner skulle användaren även kunna ha möjlighet att uppdatera årliga siffror på
X Avslutande reflexion
Uppdragets syfte har varit att ta fram ett beräkningsverktyg med information om befintliga biobränsleresurser i mellersta och södra Sverige samt ett enkelt beräkningsprogram som räknar ut den potentiella energitillförseln från dessa. Detta huvudsyfte har inneburit frågeställningar kring uppdragets utförlighet, studiens tillvägagångssätt, verktyget avgränsningar och begränsningar.
• Går det att ta fram ett beräkningsverktyg som räknar ut bioenergipotentialen av åker-/ skogsbränslen samt avfalls- och restprodukter?
• Hur ska man gå tillväga?
• Vilka är uppdragets/verktygets begränsningar?
Med tanken på uppdragets omfattande syfte och förutsättningar skulle man kunna påstå att dessa inte motsvarade uppsatta tidsramar. Mer tid till förfogande skulle möjliggöra ett mycket mer djupgående beräkningsprogram alternativt en djupare förstudie av biobränsleresurser inför en mer avgränsad kartläggning.
Man skulle dock kunna använda samma datainsamlingsmetod för att ta fram liknande verktyg. Tillräckliga data finns till förfogande och är relativt lättanvänt underlag till att skapa
formlerna i beräkningsverktyget. Information i de besökta hemsidorna, internet portalerna, rapporten och samtalen med olika aktörer har i stort sätt stämt överens med varandra. Data från olika källor bl.a. om värmevärden har inte heller avvikit betydligt. Å andra sidan lär de parametrar som vissa studier utförs med vara grund till eventuella små avvikelser.
Användningen av beräkningsverktyget
Det verktyg som har skapats kommer att kunna användas i olika kommuner där man räknar ut en ungefärlig energimängd från kommunernas befintliga biobränslen. Tanken är att man ska få en siffra i MWh som kan relateras till energikonsumtionen i en viss kommun, och
därigenom fatta beslut om ändamålet med de biobränslen som redan finns eller sådana som skulle kunna expanderas och/eller introduceras på nytt. Med andra ord kommer verktyget att ge kommunerna ett underlag för att fatta beslut inom energiområdet.
Vad har man kommit fram till
Ett sådant verktyg som detta (handbok och beräkningsprogram) är faktiskt ett bra och informerande hjälpmedel för att få en bild på och fatta beslut inom ett stort och komplicerat energiområde. Dock, man ska lägga märke till verktygets olika avgränsningar och
begränsningar. Verktyget innehåller ett stort register av biobränslen av olika slag där man har använt standard mått och genomsnittliga statistiska data som beräkningsunderlag. Man ska lägga märke till att det finns faktorer som lär påverka den energimängd som kan utvinnas utifrån olika biobränslen. Standardmåtten är i sig också vägledande och inte absoluta. Studiens tillvägagångssätt har inneburit bl.a. en kartläggning av alla möjliga
biobränsleresurser som det fanns tillgänglig data om. (Figur 1). En tidigare/tydligare
identifiering och analys av dessa biobränsleresurser inför en slutgiltig kartläggning hade nog lett till ett mer resursspecifikt beräkningsprogram som även tog upp särskilda påverkande faktorer i själva beräkningarna. (Figur 2). Detta gjordes till exempel vid framtagning av andra resursspecifika verktyg (se avsnitt VIII- Andra befintliga beräkningsprogram). Det går dock
inte direkt att påstå om kartläggningens stora omfattning har lett till ett bättre eller sämre verktyg för även andra befintliga beräkningsverktyg har själv egna avgränsningar som bidrar med vägledande resultat fast icke absoluta.
Figur 1. Tillvägagångssätt: Från kartläggning till beräkningsprogram
Figur 2. Alternativt tillvägagångssätt: Från kartläggning till beräkningsprogram
En kartläggning av utvalda biobränsleresurser hade ändå varit optimalt främst med tanke på mycket begränsade tidsramar.
Sist men inte minst är anses kategorin om avfalls- och restprodukter komplex på grund av olika typer av avfall, lagar kring dess slutanvändning, aktörer som tar hand om det, samt data om producerade mängder. Det är ändå möjligt att göra en kategorisering av typer av avfall, identifiera var dessa typer finns, och i vilka mängder. Utifrån detta skulle det vara möjligt att ta fram ett beräkningsverktyg som skulle räkna ut den mängd energi som skulle kunna
utvinnas från olika typer av avfall vid olika typer av behandling. Till detta rekommenderas en avfallsspecifikstudie där man också skulle kunna ta fram en metod för att få fram de
Källförteckning
Tryckta
Bertil, Albertsson (2007) Riktlinjer för gödsling och kalkning 2008. ISSN 1102-3007. Rapport 2007:22. Jordbruksverket. Växtnäringsenheten.
Bernesson, Sven; Nilsson, Daniel (2005) Halm som energikälla; ISSN 1652-3237. Rapport miljö,teknik och lantbruk 2005:07. SLU- Institution för biometri och teknik.
Burvall, Jan. Öhman, Markus (2006); Samförbränning av torv och biobränslen- askrelaterade
systemfördelar. ISSN 1403-1892. Statens Energimyndighet.
Börjesson, Pål (2006) Livcykelanalys av salixproduktion. ISSN 1102-3651. LTH Institutionen för teknik och samhälle. Avdelning för miljö- och energisystem.
Johansson, M. Nilsson, T. (2007) Transporter I gårdbaserade biogassystem- Framtagning av
beräkningsprogram för kostnader och emissioner. LTH LUTFD2/TFEM--07/5020--SE +
(1-109). Institutionen för teknik och samhälle. Miljö- och energisystem.
Johnsson, Bengt (2006). Bioenergi- ny energi från jordbruket. ISSN 1102-3007. Rapport 2006: 1 Jordbruksverket
Kvale, S.(1996) Interviews- an introduction to qualitative research interviewing. Studentlitteratur, Lund
Larsson, Silvia. Örnberg, Håkan. Kalen; Gunnar. Thyrel Håkan (2006) Rörflen som
energigröda. Rapport 2006:11. SLU – Enhet för Biomassateknologi och Kemi, Umeå
Lindkvist, Jenny (2007) Potential för biobränsleproduktion i Uddevalla kommun.
ISRN LUTFD/TFEM—07/5023--SE+ (1-93). LTH- Institutionen för teknik och samhälle. Nilsson, Daniel (2006) Etanol från sockerbetor. Förstudie om möjligheterna till storskalig
produktion i Blekinge. Rapport 2006:7. ISSN: 1651-8527. Länsstyrelsen Blekinge Län.
Noren, Olle (1994) Eldning med kallpressad rapsolja. ISSN 0282-6674. Jordbrukstekniska Institutet.
Sexton, Ken; Marcus, Alfred A.; Easter, K. William; Burkhardt, Timothy D; 1999; Better
enrironmental Desicions- Chapter I article 3; Environmental Decision making by organizations: Choosing the Right Tools; Washington 1999.
Strömberg Birgitta; (2005) Bränslehandboken. Rapportnummer: 911. Projektnummer: F4-324. Värmeforsk. Miljö- och förbränningsteknik.
Sundberg, Martin; Westlin, Hugo (2005) Hampa som biobränsle. ISSN 1401-4963. JTI- Institutet för jordbruks- och miljöteknik
Swedish Bioenergy Association (2004); Wood fuels- and important part of the energy system. NO 2 2004. Svebio. Published by Swedish Energy Agency.
Svenska Trändbränsleföreningen (2007) Uppvärmning i Sverige 2007. ISSN 1653-8056. Statens Energymyndighet.
Weih, Martin (2006) Energiskog på åkermark- möjligheter för biologisk mångfald och
kulturmiljö i ett landskapsperspektiv. Dnr: 802-114-04. SLU- Institutionen för
växtproduktionsekologi.
Äfab bioenergikonsulterna (2005) Värm gården med spannmål. Nr 42546 aug- 05 . Läntmannen, LRF.
Elektroniska
AvfallsSverige; 2007; Svensk avfallshantering 2007 http://www.avfallssverige.se/m4n?oid=848&_locale=1 Bioenergiportalen; (2008a); Energifakta; 080523 http://www.bioenergiportalen.se/?p=1572&m=810 (2008a); Råvaror; 080523 http://www.bioenergiportalen.se/?p=1416&m=878 (2008b); Användning Biogas/ Värme; 080523 http://www.bioenergiportalen.se/?p=1441&m=918 (2007a); Spannmål; 071101 http://www.bioenergiportalen.se/?p=1498&m=970 (2007b); Sockerbetor; 071102 http://www.bioenergiportalen.se/?p=1497&m=967 (2007c); Gasutbyte; 071102 http://www.bioenergiportalen.se/?p=1579 (2007d); Vallgrödor; 071106 http://www.bioenergiportalen.se/?p=1499&m=972 (2007e); Oljeväxter; 071012 http://www.bioenergiportalen.se/?p=1477&m=957 (2007f) ; Rörflen; 071029 http://www.bioenergiportalen.se/?p=1496&m=968 (2007g); Hampa; 071106 http://www.bioenergiportalen.se/?p=1495&m=971 (2007h); Torv; 071014 http://www.bioenergiportalen.se/?p=1504&m=975 (2007i); Gödsel; 071102 http://www.bioenergiportalen.se/?p=1500&m=973 (2007j); Salix; 071026 http://www.bioenergiportalen.se/?p=1493&m=982 (2007k); Avfall; 071004 http://www.bioenergiportalen.se/?p=1505&m=976
BioSystem; 2004; Biogasterminologi; 071102
http://www.plonningebioenergi.se/dynamaster/file_archive/070110/ee250cbd425bcaa6b8623 7a598d1bd93/Biogaskurs%20kortversion.pdf
Energimyndigheten; 2007; Omräkningsfaktorer/energiinnehåll i dieselolja, bensin, etanol och rapsmetylester (RME); 071122
http://www.energimyndigheten.se/infobank/remisser.nsf/b7e0f148538c2f77c12571fe0030774 7/5c309e5ee0458049c1257012001dc8d0/$FILE/Bilaga%201%20Omvandlingstal.doc Energilathund; Kalorimetriska värmevärden för biobränslen; 071029
http://www.ornskoldsvik.se/download/18.1dde71ec1136876c61c8000134/Energilathund1+Y S+red+1.doc;
Göteborgs kommun; 2006; Kretslopssanpassad avfallshantering hos verksamheter; 071115 http://www.miljo.goteborg.se/Kretsloppsanpassad_avfallssortering_hos_verksamheter.pdf Håll Sverige Rent, 2008; 080103
http://www.giftfrimiljo.nu/sa/node.asp?node=1547
Jobacker, Ulf. (2007) Sju svar på frågor om bioenergi som produktionsområde. LRF Kommunikationsenhet; 080523
http://www.sjv.se/download/18.b1bed211329040f508000585/slutrapport.bioenergi.LRF.06.p df
Jordbruksverket;
(2007a); Jordbruksverket organiserar för bioenergi; 071126
http://www.sjv.se/presskontakten/pressmeddelanden/pressmeddelanden/5.d1afd31104979e5a e8000605.html) (2007b); Ekologisk produktion; 071126 http://www.sjv.se/amnesomraden/vaxtmiljovatten/ekologiskproduktion.4.7502f61001ea08a0c 7fff1187.html) (2007c); Nytt landsbygdsprogram 2007-2013; 071126 http://www.sjv.se/amnesomraden/stodtilllandsbygden/allastodformer/nyttlandsbygdsprogram 20072013.4.93f13f10653d6ed4e80001142.html )
(2007d); Natur- och kulturvärden; 071206
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/vaxtmiljovatten/naturochkulturvarden.4.7502f 61001ea08a0c7fff20884.html
(2007e); Jordbrukenspolitikens miljöeffekter; 071206
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/vaxtmiljovatten/jordbrukspolitikensmiljoeffekt er.4.7502f61001ea08a0c7fff23834.html
(2007f); Normskördar för skördeområde, län ich riket 2007; 080202
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/statistik/statistiskameddelandenseriejoarkiv/ve getabilieproduktion.4.7502f61001ea08a0c7fff103056.html
(2007g); Normskördar för skördeområden, län och riket 2007; 071120
http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/Veg etabilieproduktion/JO15/JO15SM0701/JO15SM0701_tabeller6.htm
(2007h); Vallodling; 070816
http://www.sjv.se/amnesomraden/stodmjolkkvoter/miljolandsbygdsprogram/miljoersattningar /ersattningsformerna/vallodling.4.1c30993101a3f64a3780002856.html
(2007i) Femårsmedelvärde i kg/ha för produktionsområde och riket 2007, slåttervall; 081203 http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/V egetabilieproduktion/JO15/JO15SM0701/JO15SM0701_tabeller16.htm (2007j); Jordbruksmarkens arealanvändning 2007; 071012 http://www.sjv.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Arealer/JO10/JO10S M0702/JO10SM0702_tabeller3.htm
(2007k); Normskörd i kg/ha för skördeområden 2007, oljeväxter; 080103
http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/V egetabilieproduktion/JO15/JO15SM0701/JO15SM0701_tabeller9.htm (2007l); Gårdstöd för odling av hampa; 071106 http://www.sjv.se/amnesomraden/stodtilllandsbygden/allastodformer/gardsstodet/marksom dukanfagardsstodfor/odlingavhampa.4.2136c610a3b62996e80001818.html (2007m); Statistik- Husdjur; 071113 http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/statistik/husdjur.4.7502f61001ea08a0c7fff1 01984.html (2007o); Animalieproduktion; 071114 http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/A nimalieproduktion/JO48/JO48SM0709/JO48SM0709_tabeller6.htm (2007p); Spridning av avloppsslam; 071115 http://www.sjv.se/amnesomraden/stodmjolkkvoter/tvarvillkor/verksamhetskrav/spridningavav loppsslam.4.645fd10214dd95b08000186.html
(2007q); Frågor och svar; 071115
http://www.sjv.se/amnesomraden/stodtilllandsbygden/tvarvillkor/fragorochsvar/avloppsslam/f ragorsvar/5.1ee2ea81117a7a944180003742.html
Lantmännen Agroenergi; (2007); Om Salix; 071026 http://www.agrobransle.se/salix
Lantmännen Agroetanol( 2007); Produktion/ Spannmål/ Frågor och svar; 071101 http://www.agroetanol.se/ Nationalencyklopedin; (2007); Frästorv; 071014 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=176022&i_word=fr%e4storv (2007); Stycketorv; 071014 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=317774&i_word=stycketorv (2007); Energiskog; 071026 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=162467&i_word=energiskog (2007); Bioenergiresurser; 071130 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=129245&i_sect_id=12924500&i_word=Stam ved&i_h_text=1&i_rphr=stamved (2007); Nödslakt/Sanitetsslakt; 071114 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=274027&i_word=sanitetsslakt&i_h_text=1&i _rphr=sanitetsslakt (2007) Götaland; 080103 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=189623&i_word=g%f6taland (2008) MegawattÆ effekt; 20080118
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=159050&i_word=megawatt&i_h_text=1&i_r phr=megawatt
Naturvårdsverket;
(2007a); Avloppsslam; 071115
http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Avlopp/Avlopsslam/) (2007b); Förslag till ny förordning; 071115
http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Avlopp/Avlopsslam/Regler-for-avloppsslam/Forslag-till-ny-forordning/ (2007c); Siffror om avloppsslam; 071115 http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Avlopp/Avlopsslam/Siffror-om-avloppsslam/ (2007d); Användningsmöjligheter för avloppsslam; 071115 http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Avlopp/Avlopsslam/Anvandningsmojligheter-for-avloppsslam/ (2007e); Officiell statistik för avfall; 071115
http://www.naturvardsverket.se/sv/Produkter-och-avfall/Avfall/Avfallsstatistik/Officiell-statistik-for-avfall/Post.aspx?epslanguage=SV
Novator;
(2007a); Fakta om bioenergi; 070928
http://www.novator.se/bioenergy/facts/fakta-1.html (2007b); Vedpärmen; 070928
http://www.novator.se/bioenergy/wood/index.html Oilpress; www.oilpress.com
Raps & rybs; 071106
http://www.oilpress.com/raps-information.htm#2.%20Produkter/användningsområden Skogsstyrelsen;
(2007a); Tillgång till trädbränslen; 071025
http://www.skogsstyrelsen.se/episerver4/templates/SNormalPage.aspx?id=8401&epslanguage =SV
(2007b); Värmevärden; 071127
http://www.skogsstyrelsen.se/episerver4/templates/SNormalPage.aspx?id=22494Uppgifter Statistiska Central Byrån;
(2007); Skörd av energi- och odlingstorv; 071015 http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp (2007); Åkerareal till energiskogproduktion; 071026 http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/start.asp?lang=1 Svenskraps; 2007; Skördar oljeväxter och lin; 071012 http://www.svenskraps.se/oljevaxt/skord_oljevaxt.asp Svenska Biogasföreningen;
(2004); Torv ett inhemskt bränsle med fördelar; 071014 http://www.svebio.se/?p=767&m=512
(2007); Vad är bioenergi; 071029 http://www.svebio.se/?p=759&m=507
Svenska Förbundet för Kolonigårdar och fritidbåtar, 2002; 080103 http://www.koloni.org/pdf/Kompost13.pdf
Svenska torvproducentföreningen; 2005; Torvåret 2005- statistik över Sveriges torvproduktion 2005; 071015
http://www.torvproducenterna.se/rapporter/Torvstatistik05.pdf Svenska Trädbränsleföreningen;
(2007a); Miljö i fokus; 071017
http://www.tradbransle.se/fakta_miljo_1.asp
Sveriges Geologiska Undersökning; 2007; Energitorvproduktion 2005; 071114 http://www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/energi-klimat/torv/energitorv-2005.html Sveriges Miljömål; 2007; Hushållsavfall fördjupning; 071116
http://miljomal.nu/Pub/IndikatorSupp.php?MmID=15&InkID=Dep-8%3A1-RUS&LocType=Lan&LocID=7 Sysäv; 2007; Matavfall; 071115 http://www.sysav.se/Templates/Page.aspx?id=4540 Torvforsk (2007); Torvfakta; 071014 http://www.torvforsk.se/torvfakta.html http://www.torvforsk.se/aska.htm
Västerås kommun; 2007; Verksamhetsavfall; 071115
http://www.vasteras.se/moh/Foretagochskolor/Avfall/Pages/Verksamhetsavfall.aspx
Muntliga
Björnheden, Rolf; Skogfors, professor. Uppsala Science Park. E- post 071107 Eriksson, Thomas; Jordbruksverket, Gårdsstödsenheten. E-post 071126
Fredriksson, Dag; Sveriges Geologiska Undersökning, Uppsala. E- post 071025 Granstedt, Jûrgen; Lantmännen Energi, Affärsutveckling. E-post 071010
Gustafsson Andreas. Länsstyrelsen i Skåne. Projektledning, Greppa. E- post 080211 Gårdstam, Linda. Naturvårdsverket, Enheten för miljöfarlig verksamhet. E- post 080111 Lindkvist, Jenny. Länstyrelsen i Östergötland. Lantbruksenheten. E- post 080522
