Den ~ y s k a masknadesa i 1500-t%lets baltiska politik. HTUR UR ~ ~ Y ~ I M A N : Deal I svensk laPsitorieforslssi9nmW a r Bng- -ysBa ma-knaaen 18500- var Andersson den fbirste som klart p&- t a l @ h baltiska politik. visat den roll stravasmdena att beharska L u n d 1944. den ryska handeln spelat f6r Sveriges in-mgripan~de H stric8erama om den sibndes- fallande baltiska ordeasstaten l. Detta prolblean om den rv2laa handeln h a r docenten Attanana Lagit anpp B sin gradualavhandlHng och d%r insatt 1 ett större sa~inma~lh3ng, hela det senare 1500- talets baltiska politik. 1 denna politik vor0 huvudinlaessenkerna förukom R;rssBand sjiilvt dels dc sialer, soan behiirslaade eller Bomnno att beh5rcBa utPörselv5gari-4n f6r de ryska varorna, Sve- rige, Polen och Dananarls, dels de egentliga handeQsmaktcrn,a. Engl:~ad och HoBBai-bd sam8 haimcestiidcrmra,a. Dek blir till fbiljd
iaiirav en 1115ngfaYd varandra korsande intressen som i a ~ l i a n d - lingen masle IOljas och utredas. Uppgibten har darfOEr varit av en beajdande warighelsgrad och Peke minst krasit ena stor be- Iisenhel i den omfattande litterin&isrcn-n rBrsiade tidens bdliska IIIS Eoria.
I avlaandllaageaas försia huvwdavsnnitf »Den ryska markna- den» redogéDr fairf. f6r deii ryska marknadens s t r ~ Q c t ~ r , &ss va- ror och prod~litioëmsomr5den~ haradelsriigas och hali~delsomrgden
\aln& allil sist i ett mera Iristaende parti i6r handelsbalansen p5 denna ryska marknad.
De rjrska exportvarorna utgjordes Pran~ist av lin, hampa,
*ax, talg, hudar och pii8sveg.k. A'lslcilliga av dessa varor vore injelaet hegiirliga i Vasteuropa sch betingade dar h0ga priser. 4 utbyte erhaillo ryssarna huvudsakligeim kliide och andra viist- europeiskst indtnstrivaror samt adelnmetall. Dessa b6rhållc~raden klarlaggas yenoan en undersökning av lilandelii bjver de baltiska hamnarna, d. 51. s* Viborg, Karva, Reval, Riga, Kbinmigsberg och Danzig samt vidare över Arlaa~zgelsli och landviigen 5% Mellan- europa. Diirjiimte faststaller förf. liiandeP?csiiirGdeima f6r de olika l I A~iderssoii: Erik X1V.s eilgelslia underliai~cdlii~gar Skrifter utg a\ Vctc~~shnps-Societetei~ i Lund l 7
städerna, och i en rad tabeller och diagram, grundade p$ baltiska tullaragder och Oresrmi1dstullrake~1~1iapern1~~ kana B-naii statistiskt belysa sanni11ans5ttamingen av deras export. Det visas sig, att de ryska varorna spela en doiralnerande roll for nasiaii alla dessa hamnar, Inen 8 6 k ~ a att det i denna export i ~ ~ k s a d e r förskjutningar i olika hanmnaar och aaiader olika tidsperioder, B'airskjutnil~gar som Baa bestiianda politiska orsaker.
Bakom f6rf:s utredning av den ryska marknaderas sisaaktbir ligger ett omfattande, till största delen tidigare ej utnyttjat rakenskapsmaterial, som han framdragit u r Kanmirniararkivet och olika baltiska arkiv. Det a r frannst detta nya material, son1 gjort det möjligt f6r laonom att s& grimndligt utreda loch statistiskt be- Pysa de ekonomiska faktorer, på vilka haan sedaaa grundar sin faamst5l8násag. Det första avsnittet har Bmiirigenom blivit eaa av- handling för sig med ett betydande egenvarde. Detka s& mycket mera som förf. Boaaa~~~er in p& en de8 problem ap mycket stork Intresse, problem som rec. hiis ska81 taga upp 11114 diskussio~~. Först emellertid en del fragor i samBPalmd med de ryska produk- tions- och BianmdePso~nr&deama I.
ProehirkdPonso~nr~dena för olika ryslna varor har förl. klar- lagt med hjälp av uppgifter I samkada rcsebes8irivninagar och dv- lika kallor (Kap. B ) . P& grlandval Imiirav h n yrodinl;tioaiskarlor~~a
4 avsnittet om Revals haildelsomride har f ~ r f . insatt några tabeller (s. 32 f.), soin belysa sammai~satti~ingeii av Re~rals export 1586, 1587, 1600 samt ilagra av aren 1620-70. De visa enligt I'örf. »vilIi,en dominerande roll det estländslra och livländska upplandet spelade iör Reval tinder alin de undersölrta perioderna. De ryska transitovurorna voro av uiiderordnad be- tydelse» (s. 33). Enligt tabellerna utgöra elock de ryska varorila sammari- lagt B586 4 5 , ~ av exporten, 1600 högst 46,i Piigst 3 7 , ~ % och Ennu 6620-29 mellan 30,7 och 43 %. Detta höga procenttal g&r dåligt ihop med förf:s ut- talanden. Tabellerna iiro tydligen närmast avsedda a t t illustrera den ban- delsoinlaggning, som blev följden av Narvas öppnande soa11 rysk stapel 1559, vilken förf. efter Mickwitz karaktäriserar saliiric8'a: jjFr5ii att ha varit en viktig transitoliamn för den ryska marknaden under medeiiideii och tiden R a m till i658 sjönik Weval darefter ned till ait väsentligen bli endast eir loksalhamn med huvudsaklig utförsel av spannmil Erån Estland ocli Nord- livlanda (s. 33 f.). Tabellerna härröra emellertid fran 1580-talet och tiden darefter, d 5 Narva var i svensk hand och den ryska stapeln ater tiI1 viss grad hade förlagts till Reval. Eli jämförelse med hilagorna 7 och 8 visar, att exporten genom hjresiind av ryska varor fraii Narva befinner sig i st5ndig och kraftig stegring alltifrån 1688-talets början. Som illustrationsmaterial till Mickwitz' tes on1 Revals nedsjunkande till lolialhamii gro de alltsa illa lampade.
Deil ryska marknaden i 1500-talets hallislra politili.
1
77
i slutet av boken ~~ppgjorts. Endast omrhden lined belagg i litteraturen Baa inlagts p& kartorna, och grhaserna 5ao enligt f6sf. ratt ungefarliga (s. 63). Kartornia kunna darför naturligivis ej ge en riktig bild av de verkliga produktioi~somr~dena: f6r alt f3eri sadr~n d i s t e Inan jainföra ined de aiaoderna produkaioiiskartor
f6t-f. iiberopar och med deras Imjalp söka fylla 1 l~sekorna'. Kartornas k vissa iial1 n5got egendoinliga utiieenadie beror emellertid inte endast p5 att förf. mast fOlja denna princip uLan ocksal p; att han i en del fall inte gjort det. Flcra - av l-noinom själv akergivrma - $511- och Bitteraiur~appgifB@B- ha icke utnyttjats. Detta galler sarskilt ~~~roduBitloiisomra~fenaa i det egentliga Balitieum, som e j Iiaomaait till sin ratt p2 Ecartorira ?, vilket icke a r utan be- tgrdelse för 1örf:s senare framskallning.
Det ar nan~ligen att de s. k. ryska viiroanla iiven produ- ceras utanför det egentliga Ryssland. IIiirom skriver förf. i »Lin,
hampa, talg. vax, Hiudar och skinn h o ~ ~ a m o e j blott fran det egenk- liga Rysslai~d ulaim iiven till ena del fran de angaiinsailde oanra-
tbena Livland och Likainen» (s. 4). Soan nyss IraaaahaPlils, gro 1 vissa iall liuride nog förf. gjort detla sjiilr och ined olika sireekniily marlrerai de supplerade oniraidena. S$ hade i. ex. lomrurnmcn runt Tver och Ejazan på kartaii över Iiudar och palsverlc liuii~iat ifyllas; cia jamfcrelse med talgkartari visar, att dar procEricerades talg och i s& fall givetvis ocksi lindar.
"1iPigt :iiilIloeliiggcii för lin (s. 8 i . j liar Kiccliel sett liiioclling i Est- Isnd och Li~lancl. Estland saliiias dock på Iiarlan, liksoin en stor del av Livland. Förf. talar själv i annat sammai~hniig oin det estlindclia och liv- liii~dska linet (s. 31 f.). Vidare uppger Ziiickc 6744, att liii i stor atslracl<- ning odlas i Livlaild; Krirlaiid och kitnrien (s. 8 E.). F6r is 1699 Iran Duns- dorfs meddela sifiror för liiiexporteii frbu bl. a. Kurlaild (E. Durisdorfs: Der Ausseiiitaildel Rigas Pm 17. JaPirhundert, Con-~ei~tus priiniis Biisloricorum BaPticoream Rigae 1937, s. 464). Uncler dessa ornsi511diglieter hade det iun- nits skäl alt lata linets v8sLgrails gå fram till Ostersj611 octi förbiilda deil preiissiskn 1)rodriktionsön nied det övriga oriirådet.
Cavew har rrppgiftcr om att lianlpn, talg och vax Itom fran Livland (s. 9 ff.). Dct är doelr naycket likt eller ingenting alls av Livland som kom- mit med p& dessa kartor. Caresv talar ocltsa om Iiridar frail Eivlaizd (s. 6 2 ) .
S5 aven i de revalska haridelsböclreriia (s. 30). Livland saknas eliiellertid iiiistaii helt p5 denna karta.
Enligt av Eöri. återgivna uppgifter i dc revalclia Raildelsböekeriia (s. 29) prodrieerades ialg i Estland, vilket e j alls fraingår av kartan.
Enligt Starovolsci odlades liil ocli hclnrpn i Vitrysslarid (s. 8 i.). P2 linkartan har - väl p5 gruiid liarav - mii~skområdct kornniil tiaed meii e j på kartaii över liainpa.
178 Sven A. Nilsson.
emellertid de icke-ryska p~.odu8itioiisolairåde~1a fbir dessa varor ramera vidsir%ekta an detta uttala~mde och f6rf:s kartor synas ge
vid handen. De omfatta Likauen, Vitryssland oelm de baltisk- preussiska provinserna. Ngstan hela detta område liHBhösde del polska riket l. »Deii ryska inarkiladen)) kommer följaktligen i varu- och produktionsh5anseeiade att. bli liktydigt med %de ryska och polska omraden, vilket inedför vissa svarigheter, nar förf.
h andra avsnitt av avhandlingen tar sikle p i rent ryska faia-Ilmal- landen Dessa svarngheter s k u l e CiI1 stor del ha undgaibas, oin fUrf. redan fran början f6rsökt göra en graaiisdragaaiaig 1aieBPan
ryskt och polskt. §%Buiida borde i Baapitlet om Prnandelsoanråden klart utsagts, i vilka hamnar deal ryska eller den polska exporteim doilminerade. Det senare anasbe h a varit fallet i Riga, H.bönEgsberg
och Danzig 3 , vars uppland utgjordes av Diina-, Mjennen- och
WePchseBomr&denia, d. v. s. de baltisk-preussiska provinserna, Litauen, Vitryssland sePi det egentliga Polen.
Det b6s enaellertid framhallas, alt dessa papekaaidela e j drabba n%got v5senkIigt i f6rf:s PrlargOrande och v5ldokumente- rade utredning av de ryska produktions- och handelsomradena (Kap. B o. IV) utan narmast ha betydelse för andra parties i avhandliizgen.
I det andra kapitlet »Mandelsvagar\> undersbikes förf. det ryska koa~iai~la~iraikationssyske~i~et under 15- och 1608-talen oclm
- p-p- --
I I rarje fal2 efter Stefan Batorys crövriiigar p& 1670- ocii 814-talein. Detta 131. a. i avhaiidli~lgenis andra del ~Kannperi on1 der1 ryska niarkizaden», dar det iiiistan iiteslutandc galler det egentliga Ryssland, och i kap. V (jfr. izedaii s. d81 f,).
För Danzigs vidkommande iii deita utan vidare klart, eftersom hela antalet ryska varor, var de iin kommo ifrån, endast utgjorde eil mindre del av stadens export (jfr. förf. s. 45). Betriiffande Riga Ban hiiivisas till Dnlis- dorfs (a. a. s. 464 1.) och Seilsch: Der Haiidel Rigas im 17. Jahihundert, s. 111 sam1 till f6rf:s eget uttalande härom (s. 38 i.). För liönigsberg f6re- ligga inga direkta uppgifter, inen det ftireinllcr otroligl, alt icke exporten från Litaucii och Vitryssland sliulle domi~lcrai.
Dessa ftiraiållaiiden är ftirf. givetvis inte okunnig om meil iir has e j intresserad av någoii graiisdragnilig mellan ryskt och ~o9slcl. Han koilsta- lerar endast på tal om Rigas export av lin och hampa: »Tillförse111 till Riga av dessa produkter Ironi till stor del från produkbionsomr&dcn, som direkt eller indirelit voro beroende av fijrhailaiidena 115 den ryska waririladein» (s. 39), och i fråga om Danzig: »Sidaila grodukter som lin, hampa, Lalg, vax, hudar och skiilii haintade salunda Darizig från sadaila produIrtionsornr&deri, dar prisbildning och avsättning psverkades av syska niarknadsförhlllanderii.
Der1 ryska marhnadeil i 1500-talets baltiska politi6.
1
79- samsnanfattar P ngsta kapitel »Deim ryska maskimadeias enhet» siil rnniders0liiiing salunila: » 1500-talets ryska konamuriikatioiis1eder anQjliggjorde, att exportvarorna fran de olika pro duk tio im so mr^- dena kuiide sandas aaatiragei~ till ishavskarsten eller - i vissirf a l l - laiidivagen till MeBllanennropa)) (s. 3 8). Han \-isar sedan, hur man under 15- och 1600-taleil diskuterade moijligheterna att leda den ryska handeln över olika viigar. Engelsmaniien voro sarskilt intresserade fëbr ishavs vii gen^ och gjorde flera försök att draga deii ryska varuströmmeia tPB1 Arkaa~~gelsli. Vid Ostersjön kunde allt efter de politiska omstandighetema de ryska varorna dirigeras till olika hamilar, t. ex. Viborg eller Narva. F6rf:s slut- sats harav blir: »Det a r således evident, att deim ryska marklindeor under 1500-talet ej utgjordes av isolerade produkLions- och han- delso~~araden utan att dessa omradena stodo i förbindelse med
varandra och att exportvarorna kunde dirigeras antingen till ishavs- eller östessjökusten eller i vissa fall lanadviigeia till Mellan- europa» (s. 22). Uppfatkiliiagen stiilles i motsats till en av Bertil Boëthiws uttalad mening, att det bekraffande deil rvska handeln »giille%e %va olika handelsvagar (ish~tvsviigeaa och kPstersjöv5geil) med skilda uppland, ej alternativa krailsportleder för en och sannma varuström)) (s. 22).
Förf. synes emelllertid allkför mycket B-na selk detta problem
on1 deii ryska nnarknadens enhet ur rent kosnmun1i8iatPons~2aassiga synpunkter. Vad som bevisas %r egeaatligeia endast, al$ det var möjligt att dirigera de syska varorna
at
olika hUEl. Mena fariiganar P vad man det var ekonoiniskt lönailde att göra detta. Be- triiffande de olika baltislia hazmarmaraahs var eir o ~ ~ ~ d i r i g e r i n g utan tvivel ekoaaoaniskl midjllg, de lago alla uiagefiir lika val till f6r de centrala ryska produktion~soanrade~~a. Meam htar 16irSaaller det sig med ishavsvagen, det problem som Iiar och i förf:> seimare frani- stallniaag synes vara av störst Bntiesse? Förf. anmarker sjalv: \)Doek. visa liartorna 6ver ~~rodeaktio~isområde11a, att Bin oeIr hampa 18lnpligen fördes Bi11 6stea-sggPliiumnar, nnedan piilisverk, Iiaudar s c h Bader kommo frha omsadeal, fëPr vilka isBmavshannnaria-a voro de inarmaste ulsk@gspningsoïler~aa~) (s. 22). Ishavshandelir %can siffermassigt belysas först vid 1600-&alets milt,
d5
palsverk. hudar sch Bader donainera exporten, medan lin och hampa spela en ytterst iirzderordrmad ro11 (f6rf :s tabell s. 60). Lin och Taampa maste allts5 17id derina tid h a skeppats arastaua eiibart 6ver öster- sjöhamnarria, trots att de då befunno qig i svensk hand sch tull maste erlaggas först i dessa laananar och sedan E Qdresuiid. Visar Inte detta, att det i ratt hög gradaf
fraga om sliilda trppland oclm att vareiströmnsarna ej som fëssf. viEl I-iavda, allt efter omstandig heterna kunde dirigeras $11 till ishavskusteïn. áii till 6sLersjgPharma-180
Sven A. Nilsson.narna? Eljest hade val under 1600-talet dessa varor dirigerats till det ryska Arkaragelsk. oppiiandet av Bshavsvage~i tyeks allts2 e j i laagon större utstraekniiag h a gjort det iaiög'ligt att omdirigera varorna friiii det centrala Ryssland l. Snarare har den haft be- tydelse f ö r exploaterandet av de nordliga ryska prodiaktionsoan- saldencp, vars varor
-
palsverk, Biider och hindar - tidigare l nå stg; över Oshersjön, anen nu fianlio en naturlig utförselvag över Arkarngelsk (jfr. förf. s. 60).
Sista kapitlet i detta avsnikt »RandeBsbaAanseni pA den ryska inarknaden)) belaaiidlar ett inycltel viktigt problein: Rysslands handelsbalans med det övriga Europa. F6rf. visar h a r kort sagt,
att Ryssland under 15- och 4600-halen Biade ett mycket siort exportöverskott. som likviderades genonn BdelrnetallimpoirP. Pro- blemet ar p5 satt oeh vis skallt av CParistesisen, som visat att var- det av de varor sona utfördes genom iBrcsuaad a r iner a n dubbelt så stort som viisdet av de Hiif6rda2. NAgon slutgiltig fuirklariiag harpa Ban han ej ge, endast antyda d g r a av de faktorer soiax kan ha utjama~at balansena, friimst v5steuropéernas k~pinansvinst ocla fraktkostilader samt 5delnaetallinafoirFleB. Heckscher har har- till anmärkt, att denna fr&ga e j kan avgöras i Oresund, d i r varu- strsnamarna endast passera, utan blott H bytesorterna. d. v. s. de baltiska haniinarna 3. Det ar Biar fOrE. satt i n
*.
Med Bajiilp avdet nva naakeriali han framdragit, framst baltiska tullangder, Bhan han visa, att ha~idelsbalanisela i de baltiska och preussiska sta-
derna företer sannrna bild so111 den i Oresrand, d. v. s. stora export- 6verskoit-t i viisllig riktning. Dessa exportöverskott h a Bikvide- rats genom adel1netaPlinfhorse1 tina B3vsslasie1, vilket bl. a, frarngar darav akt 115s adelinetallen i enstaka fall registreras i tullängder-
na, nilinskas exporkoiverskotten kraftigt. Aven Biandellm aned Byssland över Askangelsk och landviigeaa till Mellaneuropa visar enligt förf. saniaila tenidens, 5delamietallinförseB till Ryssland. Ge- nom en lang rad belagg frhm litteratur och Prellor Itan han vidare styrka, att inan vid haradel med ryssarna ofta betalat med adel- metall. Belaggen striicka sig fran 1008- till 1600-talet.
De av förf. omnamnda engelska 1.508-talsiörsblien att leda varorna fran det ceiifrala Rysslarid öucr Arkangelsk tyclts allts8 ha misslyckats, trots att just lin och hampa voro mycket begavliga i England (jfr. fi5rE. s. 3 ) .
A. E. Cliristensen: Sui~dzollregister und Ostseehandel, Conventus
primus liistoricorum Balticorum Rigae. 1937, 9. 398 Tf.
"Heckscher: ~resuiidsliillrákeilskapcv~~a och deras Lieliandling. HT
1942, s. 673 f .
"et bör i ~ a m i ~ a s . att detta skett redan i ~ i n a ~ i Heckscher givit dcnoa anvisning.
Den ryska marlinaden i 1500-talets l~alliska politik. 188 Det Br soin synes en mycket elegant Bösnin~g förf. har presterar, en Bösiiing som snåste bli av stor Betydelse för varje framtida forskning rörailde östeuropeiska handelsprablem. Detta kapitel torde därför h a n n s betraktas som det mest belydelsefeilla i avhandliilgen och har faktiskt svalhl ut till en avlaaiadling fier sig - sjalva amimet utgör ju selis& stoff nog för en sidan. Loici~iiigeii rymmer emellertid eni del diskutabla ptaiiliter, soin P det fö%jaaide iiärmare skola granskas. En viss uttbirligliet blir härvid av nö- den men1 kan anses inoiiverad av arni~els stora betydelse.
Låt oss först ta upp fragail om hai~delshal~inseia i Oster- sjöii. Det statistislia materialet iir har texllïakea~slraper för 17iborg 1558-59, Narva 1583-88, 95-98 sc1-i 1605-09. Sverigec sanat- liga baltiska h a i m a r 1640 samt Dnn7ig 1644. Alla dessa hamnar visa ett exportöverskott p& cirkz 30 O/O av omslutningen. Vidare finns uppgifter om att i Riga och Königsberg exporten donainae- rat tinder 1600-talet.
Det a r allts5 endast 8640 och 41, som vi få siffror för ett större antal laamnar, under 1500-talet darennot blott för %'ilsorg och Narva. Med hansyil till de likartade m a r k n a d s f s i ï l i ~ l h - dena kali doek enligt förf. »ined tämligen stor sakerhet den slut- satsen dragas, att de& Pör 1500-kalct förelegat ett stort rvsPiL exportöverskott för samtliga hamnar 1Lngs kuststr5ekasa Viborg
-Riga» (s. 98). Har livarstar dock trots allt ett visst osiikcrhets- momerit för 1500-talet.
El1 aniian oeli allvarligare svaraghet ligger i att exporten fraii Riga, Königsberg sch Danzig, som nyss frainhallits, till största deleil kom fïaai det polska riket och de baltislic-iireussiqBia proviriseriia. Man liar därför svart att följa förf., nar han pA tal oin tullrakens;baperna iibir Sveriges samtliga baltiska hamnar 11640 skriver: ))Har 5s det för första gangen aiaöjligt akt anala de varuströmmar, som passerade till och från Kyssland 6ver dela grans soin markeras av BustPiiljen? fråa-i Riga -till Nevas iiag~i~ning»
(s. 96). Enligt tabellen (s. 9 9 ) utgör Rigas export 4 / 5 ocli dess import mer 511 3/4 av samtliga hamnars. Hur mycket av Riga?
export som galler Ryssland veta vi ej, eirdasl att det trolige11 zat.
gjort en iniiidre del vid sidaan av den polska och Iioliala baltiska exporteii. Mail kan darför icke i detta f,ai1am3aiPaai1g tala onn varuströmmar till oelm fran Rysslaiidi, iiri mindre om att inata denn. Samina svarigliet att mata den ryska liaaamdelia möter i Königsberg och Danzig. OcFi nar iilaii inte kan aaiäLa den, kan inan e j Iseller saga, vad dags hanidelsbalans den uppvisar.
Förf. likställer allts: här utan vidare Osleuropas baltiska handelsbalans med Rysslalids. S5 sker aven i saminai1fatl13iq (s. B05 ff.). Har talas för5t mycket riktigt om de balanisber5lc- á 3
152
Sven A. Nilsson.ningar, som uppgjorts för den östeuropeiska markiiaden, i vilka då aven ingå Riga och Danzig, saiiit vidare oin exportöverskottet från Osteuropa. Icke desto mindre heter det till sist: ,Detta ryska exportöverskott h a r till stor del likviderats genom adel- inetallinförsel till Ryssland)) (s. 107). Det torde nog vara riktigt, att det i varje fall under 1600-talet föreligger ett östeuropeiskt exportöverskott i Ostersjön. Meii detia ä r icke utan vidare lik- tydigt med ett ryskt. Svåriglieten har tvcks förf. e j ha observe- rat, vartill utan tvivel bidragit deii inångtudighet soin i avlnand- lingen vidlåder begreppet den rvska marknaden.
Annu en fråga bör upptagas i sarnband med den baltiska handelsbalaiisen. Enligt Heclischers av féirf. atergivna uppfatt- ning (s. 79) kall maii ej göra upp iiågon halaiisberakiliiig f6r Oresund, eftersom det h a r endast a r fraga om vartistrcimnnar, soin passera varaiidra utan att göras till föreiilal för liandel. En balansberaknii~g maste grunda sig p5 priser p& ett ocli sainma ställe, d. v. s. bytesorten. Förf:s ballarisberakiiingar för Narva, soin ju ar hans viktigaste material, det enda, som stracker sig över en följd av &r ocli det enda, dar den egentliga rysshandeln verkligen dominerar, lider emellertid av den svaglieten, att Narva som han klart påvisar, e j var någon hytesort. Alltsedan Narva 1581 blev svenskt, var det endast en transitshanlan, där varu- ströinrnariia till och fraii Ryssland passerade. Bytesorteii var Pskov (jfr. förf. s. 84 o. 306).
Denna oinstaaidighet drar med sig tv5 olägenheter. Först och främst kan naaii lika litet har soiii i Oresisnd vara saker p5 att de två varuströininarna iiro jämförbara. Förf. framl-iåller själv, att det a r »saniiolikt, att en del köpmari rest iii till Rvss- land (Pskov) över Pernau eller Riga och koinmil tillbaka från Ryssland (Pskov) över Narva)) (s. 9 2 ) . Mari kan alltså e j utgå ifrån att de köpinail, som foro fråil Pskov till Narva, verkligen rest dit samii~a vag. Det a r darför e j heller säkert, att handels- balailsen i Narva a r representativ för handel11 y& Ryssland - ett osiikerhetsnaoineiit som förf. a r p5 det klara med, meii enligt rec:s inendng e j tar tillracklig haiisyn till.
Den andra olagenlieten ligger i de priser, p5 vilka balans- beräkningarna baseras. Det kan har inte vara Praga om pi' iserna på bytesorten, soin ju a r Pskov. Eilligt förf. grunda sig i stallet tullängdernas värderingar på priserna i Narva, vilket utredes i exkurs 2. Beviset utgöres av en Jämförelse inellan tulvärdering- arna och grosshandelspriser i Narva (bil. 12-15). Betraffandz de ryska varorna a r övereiisstariirnelsen ratt god, inen för import- varorna a r jainförelsematerialet väl magert - i varje fall för 1500-talet. Mail skulle nog vilja ha säkrare belägg för att det
Deii ryskn markiladeii i 1500-talcts baltiska politik. 183
verklige11 rör sig om priser på ett och sari-nina sfiille. I annat fall a r en halansherkbning: svar att göra.
Det hittills sagda liar rnie5liitande gallt handelsBjaPailseri i
Ostersjön. Hiir förefinnes tydligeil ett stort 6sBeuropciskt export- överskott, ineii för fragan om det avexa föreligger ett ryskt, a r förf:s argumentering e j fullt tillfredsställande. Problexlpel "»r emellertid ses i samband ined motsvarande förh&llanadcari P ,!!r- liaragelsk och vid Rysslaizads Bai~dgrBns tPB1 hlellaneurcppa. P& b5d3 dessa vägar finner fört. sainrna Bmai~dePlsbalans, elt ryskt export- överskott som 1i8ivideras med iidelinetall. kängs hela gränsen till det övriga Europa ströminar det således &delinetall till Ryssland.
För Arkangelsk vidkommaiade torde della vara riktigt, ehuru fiirf. i brist p5 statistiskt i~materiaf h5r endast kan stödja 4 8 p3 45- och 1600-talstappgifter om 5delnaetaPIPmport till Rvss-
land denina ha~idelsväg.
Huvudvagen
BPPP
Melllaneuropa gAr till Leipzig. vars missor alltsedan 8500-talets biorjan voro en viktig in6besplats för viist-och Cdsteuropeislia köpman. Oimi haridel\ksalaiisei?i i Leipzig skri- ver iörf.: »Eftersoan det ej finns bevarat material för iiagoii import- eller exportslatishik för Leip~is), har Iimian blot[ alt hiilla
sig till allmani-na uttalariden. P allrnhrihet hade Cds&r,a och svd- Uslra Europa aktiv handelsbalans)) is. 181). Detta senarr iiter- .-&i- pii Eetta. som einellertid ailmiisker, alt det i d i e galler Leip- a.
zig. Har kunde endast eia del av örteuropéernias laairidelsinliöp
Iaclias med varor, resten maste Iietalas med pengar. »Dit.
OrieritaPeni (d. v. s. liöpmiin fran östra cael-n sydösksa Eiirogsa) laaeifeil in Leipzig zel-~n anal so viel als cinhri~igen*, heter elet l. Detta a r alltsa raka molsalsen till vad förf. hiivdar.
Biailder man sig sedan till Elasses uiidcasökliing av Irip~zig-
nlassorna ocli de mässrapporler han aterger, visar det sig, akt
fran initteii av 1700-talet och frarnit -- d v. s. den tid v i h a
dylikt ixaterPaP - s5 goht soin varje a r nieddelas, att r\T\scar och polacker gjorde stora varuinköp iaied reda peiigar och växlar eller p; kredit
'.
Under 4700-talet tycks alltså adelnietallström-I Gh. Nelta: Die I I a n d e l s b e z i e l i i i i i ~ ~ zwischen Leipzig und Ost- uiici Siidosteuropa bis ziim Veriall der Warenmcsseil, s. 86.
1763 lioilstateras, att de orientalislia folken alltid handlat på kredil eller ined pengar. 1779 iiieddelas, att tv5 ryssar Iörde iued sig vardera 200000 rubel i pengar och växlar. 1788 var det peiiilingbrist, 111. a. därför att ryssar och polacker ej som tidigare komiilil nicd pengar utan Iiolliinds2;a växlar. 1794 heter det: ))die zur Messe ailwesciiden russischen Tiäufcr, deren vorneliinstes Zahlungsmittel, wie hekarint. allernal i11 Tratteii aiif Arnsterdam bestelit)). Bclaggeii ltan niångfaldigas. E. Hasse: Geschichte der Leipziger
184 Sven A. Nilsson.
men vid Rysslailds landgräns ha gatt i rnotsatl riktniiig mot vad förf. vill göra gälla~ide. Delta ä r i själva verkek ganska nalur- Bigt, eftersom de ryska massvtirorna föga lampade sig fös langa landtransporter.
Meil detta galler tills vidare enadast 1700-talet. Med an- vänada~ade av förf:s tidigare argumentering skulle inaii kulana l~avda, att med hänsyn till de likartade marknadsförlaållandena torde s& h a varit fallet ocksa tidigare. Det finns emellertid aven aamdra beliigg laärpå. Fidrf. har några uppgifter orax mvntinförsel tP11 Arkangelsk 1671 och 72 (s. POO), som 5ro avsedda at[ illustrera hans tes om adelinetallii~förse till Ryssland aven denna vag. Men de visa ocksa något araaiat. Bianid de infiPrda mynten befanner sig 1641 66090 subel ryskt mynt och B672 90000 rubel. Dessa masle n&goiastans h a förts ut ur Rysslarid. Men var? Daroini Iämiaar den citerade källan besked. Det & r Kilbusger, som 1 sin reseberattelse aterger tullangderna frAn Arliangelsk o c l ~ bredvid denna post 16800 rubel anmärkes: » 16000 Rubel raassisch Gekl, welicl~es aus der UPiraine dureh Polilean nach Danzig gehet innid ~raeisteni~liicils daselbst aufgewechselt wird» l. Enligt Kilburger
strornilaas det alltsii ut pengar ur Ryssland geiiom UBraiiaa och sedan Panidvageaa genoin Poleii.
Det finns faktiskt a n ~ i u äldre belagg på saanma företeelse. Enligt I<ulischer klagas i ryska ukaser fran 1600-"eleks början över att utlanningarila utföra det aldre batire mgriilet; detta skulle i stallet Inlämnas till myntverket. Det utlärdas upprepade fUr- bud mot att vid halidel med uklZnninagar utbyta aIdre mynt eller mynt CPverHauvud mot varor2. OeksA detta tyder enligt rec:s mening pA en pe~aningstrojm frain Eys$laiad, som om fidrf:s bes he- triiffande Ostersjöii a r riktig, val har gatt genom Mellaaieuropa. Dessa olika belagg - de enda som st& att f& i det magra kZl%inakeriaBet rörande denna laai~delsviig - peka otvetydigt g 2
att vid den ryska handeln ined Mellaneuropa äde9rnetalleia e j ströiiimat till utanm fraii Ryssland.
Det aterstar eriiellertid 51iaiu ett probleai~ 1 detta samman- hang, de ryska vaxlarna i Leipzig. Vid sidan av pengar var un- der 1700-talet vaxlar ryssarnas vanligaste belalningsmedeP i Leipzig 3. Dessa v5xlar voro oftast stiillda p& Boliland. Ar l780
Messeil, Preisschrifteii der Fiirstlich Jahloi~owsliischen Geseilsehaft zti Leip-
zig 25, s. 277 ff., 309 ff.
hfagaziil fur die ileue Historie und Ceographie, angelegt von A. .'P
BUschiilg, III, s. 284.
V . Mulischer: Russisclie WirLschaftsgescPiiclrte I, s. 313. Jfr. oval1 anförda ex. samt Nasse: a. a. s. 277 i f .
Dcn ryslra marlinaden i 1500-talets baltiska politik.
1
85 talas i eil massber&ttelse om stoekiiingar i vaxelaffiireriia. Detta berodde bl. a. p5 att ryssarna p5 grund av oron till sjöss e j som tidigare kulliiat sjöviigen exportera sina varor ocli darimed tacka sina växlar p& Holland'.
Man ser här sambandet mellan viixlar~ia i Leipzig och den ryska varuesportei-i P 4_jster?jöii. Deiinia ryska östersjöhandel hade under 1700-talet sainma teiadens soin den enligt f0rf. haft under 1%- och 1600-taleii, stora ryska esport- översltott 3.Maii fraigas sig har, onn inte iivela under 15- och 1600-talen balansen B ostersjön utjämnades genom liolliiiidsha vaxlar. Det bör i detta saanin~r~laang erinras om att det frainsk var i lialmdelil med hollaridarnia, SOIII det stora baltiska exportöverskottet upp- stod 4. Ha inte hollandarna iörutoan med adelnapelall iiven betalt ryssarna med viisliar? Förf. ger sjalv inera i föïbigaeilde ex. harpa: »Vasteuropeiska köpman, som bedrevo haiidel p5 den ryska anarknaden, skaffade. ofta medel till likvidering av siim affärer genoin att i Danzig eller Riga draga vaxlar, som v o m betalbara i V%steuropa» (s. 7 2 f . ) . S& var fallet med liolliindareim
Jisidos Dalz paI 1570-talet, vars rakealskaper visa, »att Dalz endast P ringa utstraelining försalde vasteuropeiska varor i Osteuropa men att haii i stallet genom utställande av i Antwerpen betal- bara vaxlar och genom uppbaraiide av konitailta medel likvide- rade inköpen av östeuropeislia varor» [ q . 7 3 f . ) .
Det egendomliga e r , att fastan förf. tvdligeri liar klart fön- sig, att växlar förekomna som betaliliaigsinedd P Ostersjön, glömmer han bort dem vid diskussioneni oin Blur det östeuro- peiska exportöverskottet utjamnades. SvArigheten har iir den, att detta exportöverskott försvinner inte helt ens da den i n f ~ r d z ~ adelmetalleil några enstaka a r registreras i Narvas tulliingder. Full balans uppiias ej. Förf. f ~ r k l a r a r detta sa: »LldePmeball- införselii Pian enlellerhid Iia varit större över andra baltiska laain- nar a n över Karvta under den ilairanda perioden, s6 att den ater- staende resteii av exportöversliottet B synnerhet för de uitl5ndsk:a köpilaannen helt reducerats » (s. B 13). ;6r ilate förlilaringen P
stallet den, att det a r vaxl:ar som jamnat art balailsena? H tull- Bangderila registreras ju hate växlar, och följaktligcrr kan man e j laeller i dylika kallor f å aaagon uppfattiliilg or11 deras betydelse.
1780 var de stora sjölrrigeiis år. "asse: a. a. s. 341.
Jfr. förf. s. 1106, not 47.
Det ar Christensen som framhallit detta ja. a. 5. 399 f . ) , och hail visar ocltså, att i eiigelsriiiiniiens (Pstcrsj6handel 1365-1645 tvarloin uppsP5r ett exportörersltott.
186
Sven A. Kilsson.På tal oiii Isidor Dalz' ovannämnda väseloperationer koiristaterar förf. : » Växeloperationerna iia~iebära i princip saliiina balansförhållande, som o111 Dalz till ijsteuropa ilifört iiloisva- raiide inängd pengar)) (s. 74). Detta kan i och för sig vara riktigt. Har borde einellertid ha stäRlts friigan, vad ryssarila aiivarit dessa viixlar till. Ocli det kan ratt gariia inte vara annat an till direkta eller indirekta variniiiköp i Västeuropa, aritingen dessa företagits över Ostersjön eller - soin troligare a r - i Leipzig
'.
MaildelsförhAllandena i Leipzig ge alltså vissa hållpurikter för bedömandet av förf:s tes oin den ryska Inaridelsbalansen i Ostersjön. Det statistiska materialet f6r denna fraga ar, som ovan torde framgatt, egeniligen endast det, diir den rvska lian- dr:ln dominerar, d. v. s. iiarvarakenskaperna 1583-1608 med de- ras nyss franihållna svagheter, vidare motsvarande rakensltaper för Viborg 1558-59 och siffrorna f6r den direkta rysshaiidelii i Viborg 1600 och 1603, Reval 1606-12 samt Riga 1677, 79 och 80'. Förf:s övriga balansberäkniiigar fös dessa och andra hamnar ba- seras daremot på ett handelsutbyte, vars ryska anpart e j kan fastställas, men i flertalet fall endast torde lia utgjort en mindre del vid sidan av hela haiidelsvolymen. Balansen för derina ryska anpart kan teoretiskt sett h a varit rakt motsatt deii f6rf. far fram i Narva och Viborg, d. v. s. uppvisat ryska Bnnporlöversliott 3.
Det kvarstaende statistiska materialet räcker e j eiibart till för att uppbära tesen om det ryska export6verskottet i Ostersjön. aveii o111 dess samstämmighet starkt talar harför. Andra om- stiindjglneter peka emellertid i samma rilrtning. Först och friiinst de av förf. framdragna många samtida uttalaaidena olla att vid handr1 med ryssarna alltid fordrades stora inängder adelnlaetall. Vidare deii strölm av pengar oel-i växlar, soin enlig1 vad h a r visats, gar frani Ryssland bill Leipzig. Detta fösutsiitter nämligen fak- iiiskt ett ryskt exportöverskott i &tersjön - pengarna och vas- larna inåste ju någonstans ha kommit in i Ryssland 4.
Allt detta tillsaminantaget talar för att det verkligen i Oster- sjöii föreligger ett ryskt exportöverskott, som utjaiiinas ined Jfr. Hecltscher, som antar, att inlport6verskoltel i Ostcrsjöii kan ha utjämnats genoni växlar, soni » i större eller mindre grad Iiominit till an- vä~idiiing som betalning för varirirnporten på iiågon annan vag an geiiom Oresund, t . ex. landvägen i sydlig eller östlig riktning». HT 1942, s. 178.
"ör den direltla rysshaiidelii se förf. s. 101 ff.
Det föreligger faktiskt en viss saniiolikhel för att så varit fallet i Danzig, dar de låilga landförbiudelserria liksom i Leipzig kan ha försvarat rysk varuexport.
Den ryska iiiarkiladeii i 1580-talets baltiska politik. 187 iidelinetall och även växlar. Dessa växlar och denna ädelmetall
komina emellertid helt eller delvis l till anv5ndimiiig för syska varuinköp i Leipzig. Nar det galler den ryska haiadelsbalansen i ostersjön - det för avhandlingen anest väsentliga prol~leinet - torde allts5 f6rf:s a-esultat f& anses riktiga ined de iiiodifikationes som ovana an>ts. Och detta a r resultat av stor betydelse, både för avhandlingens övriga partier och överhuvud icke iilinst för den oindiskuterade frågaii oin transitbalansen P Orestiiid. \'id sidan hirav spelar det mindre roll, att förf. gatt för långt d 5 hani förall- inaailigat sina resultat beträffande Ostersjön till att galla även Ryss- lailds handelsbalans i övrigt 2 . Uppgiften att teckria Rysslaiids
hela liandelsbalai~s ä r i ocli för sig av mycket stort iiitresse inen hade nog liravt siii särskilda eindersökniiig. Man vill giirila Iiop- pas, att förf. matte f 5 tillfälle att aterkoiliiiia till denna fraga.
Efter att i avl-iaiidlingeiis första del ha lagt cn saker grund geiioin sin utredning av de ekotioiniska faktorerria 6vergar förf. i dess andra till att skildra »Kampen om den ryska inarkiladen.). Derina kamp a r enligt B1oiloiia en mycliiek betydelseftall falitor i striderna oin den baltiska ordensstatei~. B:iliom de terriloriella koriflikterna ligger en Bilar och medveten strävan fran de In- tresserade parternas sida att komma i besittning av koinmui-iika- kionslederna till dan ryska marknaden.
Dessa parter hade, som förf. klart visas, varanidra Bi6gst motsatta intressen. Den ryska politilaen dominerades av stravan att vid Ostersjön och Vita havet komiiia i direlit koiitaltt iiled Hansan ocli de västeuropeiska haiidePsmaktesiia. Vid 1550-taletc, börjaii upptogo engelsmannen isliavsseglaiisen, h558 erövrade ryssarna Narva ocli erliöllo därigerioin en länge eftcrkralictad
l Onifånget av de11 ryska 1cil)zighaiideln lian i avsakriad på slatistislit malerial e j fastställas.
Dessa förhållanden nödvändiggöra %ven vissa justeringar i förf:s sista avsnitt i detta kapitel »Adelmetallcns anviiiidiiing i Ryssland» (s. 114 fi.i. Förf. har har tydligen stått inrör nödvändigheten att på något satt IOrklara, vart all deii till Rysslaiid iiiförda adelmetalleii tar vageii. Eiiligt Iionoin skulle den iiiom Rysslaiid dels ha använts sorn betalningsmedel, dels tesaure- rats och dels slutligen ströiilinat till I'ersieii. Hela detta avsnitt a r emeller- tid litet val skissartat. Förutom det att iidelilieiallen som ovan pavisats strömmar ut till Mellanenropa, finns det två okailda faktorer, som g6r det omöjligt att s. a. s. sluta Rysslands liela liaiidelsbalaiis. Det är Iiaiidcls- vägarna till Kina ocli Balkailhalvön. P5 båda har liandel bedrivits, oin de- ras balans f å vi ingenting vela.
188
Sven A Nilsson.hamn vid Ostersjön. I lika hög grad soin ryssarna hade England och Holland intresse av direkta handelsförbindelser. Detta gal- ler även hansestäderna nied undantag för ishavsseglatseri, som
de av naturliga skäl sago ined oblida ögoii.
Tidigare hade hanseaterna liksoin alla andra mast bedriva sin rysshandel under förmedling av de baltisk-preussiska sta- derna Reval, Riga, Königsberg och Danzig. Dessa vor0 också de som förlorade mest på Rysslands framträngande till havet, och det blev särskilt för Reval ett livsintresse att förhiiidra narva- farten. I detta syfte sökte staden svensk hjälp, vilket utgör eii av förutsättningariia för den svenska aktionen i Estlalid. Aven Poleii fick genoin aiiiiexioneri av Livland ocli ITurland liknande intressen att bevaka i Balticum.
F ö r både Sverige och Poleii gällde det iiu att uiestanga Ryssland från i första hand ë)stersjön, för att sedan liuiiiia leda rysshandeln över sina egna hainnar. På sveiislit håll hyste man dartill utopislit nog den förhoppningen, att landets eget horger- skap skulle kunna oinhäi~dertagtl denna handel, vilket dess kapitalfattigdom dock omöjliggjorde. Ryssarna hade emellertid också möjligliet att vid Vita havet träda i direkt förbindelse med Englaiid och Holland. Förf. visar nu, hur den svenska politiken följdriktigt kom att inriktas aven på denna handelsväg. Det a r detta som ligger balkoin de ininga till sylies sa iileningslösa is- havsprojekteii. Har uppe liolliderade eliiellertid svenska intres- sen ined danska, liksoin de i Balticuin samniasistött med polska. Det ar has icke möjligt att närmare gå in p& hur förf. fr511 >ina utgåiigspunkter utreder och analyseras tidens baltiska poli- tik, i så ovanligt hög grad fylld av varandra korsande intressen. Det a r mycket soin först mot bakgrund av kaiilpeii om den rvska marknaden ter sig fullt förståeligt. Man vill särskilt fraii1h2lla den klarläggande och välgjorda analysen av de varandra ofören- liga svenska och polska intressena i Balticuin. Xlotsättningarna har visade sig i längden starkare ä n både den dynastiska alliansen och den gemensainma fiendskapen till Rysslalid.
Givetvis a r det en del att anföra mot denna avliandlingens andra huvuddel. Annat vore e j möjligt, nar framstalliiingeii spänner över en så Iåiig följd av å r och har sa invecklade sam- manhang att utreda. Sona allman anmärkning skullle man vilja framhålla, att denna del i vissa avsnitt ej ar tillräcliligt genoin-
arbetad, utan står stoffet alltför nara, framstallningen antar ibland en något val kronologisk karaktär. Detta gäller särskilt skildringen av Jol-ian 111:s baltislia politik under 1570- och början av 1588- talen, som i likhet med en del andra partier i denna del kunde ha nedskurits något. Man hade i stället önskat en inera energisk
Den ryska marlinadeil i 1500-talets baltiska politik. 189 analys av de nnåimga viktiga problem för!. koinmer iii pA. Med en påfallande f6rsiktigliet undviker förf. ofta de lcon~binationer han kunde och borde Bma gjort. Rec. avstar fran att bar esempli- fiera, då dessa frågor koinma att behandlas i annan recension.
1 enskildheter kunde ytterligare något vara att tillagga. Soin
tidigare framhållits, torde förf. överslcattat niöjligheten alt ann- dirigera den ryska liandelii till Arliangelsk, villiet ocksa inverkat på behandlingen av inotsvaïaaide partier i avl~andlingeiis poli- tiska del (Kap. XHX och XX). NedgAnigei~ i narvatrafiken sedaim Narva 8581 blivit svenskt, förklaras saleinda med att denna han- del till stor del koin alt omdirigeras bi11 Ishavet (s. 418).
PS-
staendet ar alltför kategoriskt och k a n knappast styrkas av förf. Ree. kan e j heller finna f6rf:s framstalliiing av den sveilslia viborgpolitiken fullt tillfredsställande l. ,%s 1558 hade tsaren p;
grurid av det nyss utbrutna kriget med ordensstakeii förlagt deii ryska stapeln till Viborg, där niu en iiqrcket livlig haiidel uppstod. Redan nästa å r flyktades emellertid ryh-handeln till det av rvs- sarna 1558 erövrade Narva, vilket eiildgt förf. föranleddes av tull- höjiliiagar ocli. andra restsiktioiier i Viborg (s. 641 o. 152). Dcssa
svenska atgarder kan dock lcnappast ha haft nagon inverkan har- vidlag, eftersom tsaren väl hela tiden musle avsett, att sa snart som möjligt förlagga stapeln för den ryska handelrm till sim egen stad Narva. Tanlieii att han efter att armtligen lia fatt fast fot vid Ostersjön fortfarande skulle dirigera sina köpman till Viborg a r ratt orimlig.
M~lsinariimeii för delm svenska viborgpolitiken var Gustav Vasa själv, detta i molsathaiing till stathallaren i seaden, HBPas Kristersson Horn, som på allt satt sökte befrämja utläiiningarraas Biandel. Gustav Vasas PPtgarder laarvidlag h a av Ingvar Andersson bedömts ratt ogyiansamt ocli dclvis förlilarats som ut3la.q av der1 åldrande monarkens misslänltsamhet och ombytlighet
"
.Förf. synes annsluta sig till deiiila upplattniilg. även onn han uiadviliea. direkta oind61neii. Frågan a r docPi, om ej Gustav Vasa nar allt kolilmer omlirinlg visade större ekonoinisk klarsyii aii sina sörmeir, min fortsatte Klas I<iristerssons politik. Hani iimsag ratt sniari, attrysshandeln på grund av det svenska borgerskapets kapital- fattigdom endast koan utlanningarnia till godo s. SvensPna liro- nans enda vinst blev därför tullen, och om inte deil kunde höjas. gavs ingen ersättning för de dryga koslnaderima f ö r konvojering
--p
-Anmärkningeil iidigare fiamiörd i faBultetsol~poiie~;tem oppositioi~.
q. Andersson: a. a. s. 113 f.
Jfr. förf. s. 149. I. Andersson framhiller i detta sammanhang, att Gustav Vasas uppfaliiliiig »visar e n ~ i s s koilseltvcns» ja. a. s. 113).
d 90 Sven A. iuilssoii.
och annat. Dessutoin riskerade inan »farlighet ocli besviiring)). Detta senare blev också följderna av sönernas narvapolitik, de ådrogo sig soix Erik sade sig befara »alle ii~andz owenskap och fiendskap)) (förf. s. 176). Utmärkande för Eriks och Johans iiiåiiga planer på den ryska handeln och - vad Johan beträffar - fälttågsplaner ilioi ryssarna ä r ofta deil bristande överens- staininelseii mellan inedel och inalsättning. Det blev också ratt litet som vaniis nied alla de stora och dyrbara företagen. Planen på Sverige soin förmedlare av varuutbytet mellan Ryssland och västriialiterna - vilket för Erik och Johan tycks ha varit slut- målet - strandade ocli hade under alla omstandigl-ieter mhst stranda på det svenska borgerskapets kapitalfattigdom.
Man hade önskat, att förf. nggot inera hade accentuerat denna syiipunkt i sin skildring av de stolta svei~ska planerna p8 den ryslia handeln. En annan sak ar, att dessa planer utan minsta tvivel - som förf. hävdar - h a utgjort clcn främsta drivfjädern till de svenska aktionerna i Balticum under 1500-talet.
Detta ar endast några randariteckningar till förf:s skildring
av Iiampen om den ryska marknaden. De fh inte bortskvinma det väseiltliga, att vi h a r få det senare 1580-talets baltiska politik skildrad ifrån en klar ocli
-
som det visar sig - naycket frukl- bar irhgestallning och s& att de politiska avgörandena ständigt sättas i relation till de eltonorniska faktorer, som förf. utrett i av- handlingens första del. Man vill gärna uttrycka den förliopp- ningen, att förf. så srniiningom fortsiitter sin historiska framställ- ning sven efter 1595 och följer den kamp om den ryska mark- naden, som inan i ljuset av hans forskningar tycker sig spåra bakom Kalinarkriget och de svensk-rysk-polska motsättningarna 1 id 1600-talets början.Det ar en stor ocli svår uppgift förf. satt sig före i denna avliandling. Den kan knappast lösas utan att lämna utrymme för någon kritik, och sådan har ocliså i det föregående riktats mot vissa avsnitt. Rec. har harvid ganska ingående uppehållit sig vid den viktiga frågan om handelsbalansen på den ryska marlinaden. Detta därför att enligt hans mening förf :s framstall- ning på en del punkter behöver modifieras och vidare utbyggas. Men ocksa därför att man här får en god uppfattning av det för avhandlingen karaliteristiska, den klara problemställningen, den grundliga bearbetningen av ett stort ocli svårtolkat material och den slutliga lösningen, soin ger resultat av verliligt b>etydande och bestående varde.
S v e n A. Nilsson. (Tryckt februari 1945).
