• No results found

Karlskoga kommuns remissvar på översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Karlskoga kommuns remissvar på översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Remissvar 1 (2) 2019-04-09 KS 2019-00149

Kommunstyrelsens ledningskontor

Handläggare

Christian Westas

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS BANKGIRO

691 83 Karlskoga Fakturahantering 0586-610 00 kommunstyrelsen@karlskoga.se 441-4736

BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFAX WEBBADRESS ORG NR

Katrinedalsgatan 2-4 202 71 Malmö 0586-530 50 www.karlskoga.se 212000-1991

Fi2018/03212/K

Karlskoga kommuns remissvar på översyn av

kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

(SOU 2018:74)

Sammanfattning

I februari 2019 inkom en remissbegäran från Regeringskansliet till Karlskoga kommun avseende utredningen ”Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)”. Remissvar ska ha kommit in till Finansdepartementet senast den 17 maj 2019.

Kommunstyrelsens ledningskontor har författat detta remissvar.

Sammanfattningsvis ställer sig Karlskoga positiv till utredningen.

Bakgrund

Kostnadsutjämningsutredningens direktiv var att göra en översyn av kostnadsutjämningssystemet och överväga om större

samhällsförändringar fångas upp av det nuvarande systemet samt analysera om det finns möjligheter att förenkla utjämningen. Utredare Håkan Sörman lämnade betänkandet den 1 oktober 2018 Viktigt att påpeka att varken inkomstutjämningen eller strukturbidraget ingår i uppdraget. Pga. långdragen process för regeringsbildningen skickades inte förslaget ut på remiss förrän 8 februari 2019.

202 kommuner (32 % av befolkningen) får ett förbättrat utfall på 2,3 mdkr. 15 kommuner får ett förbättrat utfall överstigande 2 000 kr/invånare. Se nedan tabell omfördelning i mdkr per modell.

Omfördelning (mdkr) Idag Förslag Förändring

Förskola 4,2 3,6 0,9

Grundskola 5,2 5,2 0,3

Gymnasieskola 2,2 2,2 0,3

Komvux 0,0 0,7 0,7

Individ- och familjeomsorg 4,8 4,5 1,1

Äldreomsorg 9,8 9,5 0,5

Kollektivtrafik 1,6 1,8 0,4

Barn och unga m utl bakgr (utgår) 0,6 0,0 0,6

Befolkningsförändring (fördelas) 0,9 1,0 0,2

Bebyggelsestruktur (fördelas) 1,2 1,3 0,4

Lön (fördelas) 2,3 2,4 0,4

(2)

Tjänsteskrivelse 2 (2) 2019-04-09 KS 2019-00149

Sammanfattningsvis är de större förändringarna i utredningen följande:  Ett mer tekniskt komplicerat system

 Kompensationsgraden fortsätter vara 100 % (exkluderat lönemodellen)

 Uppdatering av grundskole-, gymnasie- och

äldreomsorgsmodellen => relativt små förändringar  Betydande ändring av förskole-, IFO- och lönemodellen  Gleshetskompensation (skolmodellerna och äldreomsorgen)

uppdateras utifrån nyare befolknings- och kostnadsstatistik och indexeras framöver

 Småkommunstilläggen för administration och räddningstjänst  Fördubblad kompensation för befolkningsminskning

Motivering till ställningstagande

Kommunstyrelsens ledningskontors motivering till varför Karlskoga kommun ställer sig positiv till utredningen är att förslaget ger en mer träffsäker kompensation för gleshet och socioekonomi. Stora

behovsskillnader motiverar en ny delmodell för vuxenutbildning. Vidare ges i förslaget kraftigt ökad kompensation för befolkningsminskning och småkommunstillägg vilket stärker den strategiska förmågan för berörda kommuner att möta samhällsutvecklingen. Avslutningsvis anser vi att det är positivt att kompensation för försörjningsstöd tas bort.

Christian Westas

References

Related documents

Kostnadsutjämningssystemet är till för att utjämna för opåverkbara strukturella skillnader och ett sådant system måste med nödvändighet uppdateras och justeras med jämna

Kostnadsutjämningssystemet är till för att utjämna för opåverkbara strukturella skillnader och ett sådant system måste med nödvändighet uppdateras och justeras med jämna

Vår uppfattning är att det redan av direktiven, explicit borde ha framgått, att utredningen särskilt skulle analysera om det finns merkostnader till följd av

Med hänvisning till att delmodellen är gemensam för både kommuner och landsting fördelas effekterna av de förändrade standardkostnaderna med hälften till kommunerna och med

Kostnadsutjämningssystemet är till för att utjämna för opåverkbara strukturella skillnader och ett sådant system måste med nödvändighet uppdateras och justeras med jämna

Därutöver lämnar vi reflek- tioner kring metoden för att beräkna merkostnader för gleshet, komponenterna i den föreslagna verksamhetsövergripande delmodellen, vilka uppgifter

Till detta kommer att systemets konstruktion har medfört att marginaleffekten för vissa bidragsmottagande kommuner av en förbättring av skattekraften i kommunen är över 100

Säters kommun anser att det är nödvändigt att det årliga bidragsminskningen/avgiftshöjningen bör begränsas till högst 200 kr per invånare för att ge kommuner mer tid