• No results found

Remissvar från Lunds kommun gällande SOU 2018:74 – Lite mer lika, översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Remissvar från Lunds kommun gällande SOU 2018:74 – Lite mer lika, översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kommunkontoret

Ekonomiavdelningen

Remissvar 2019-05-02

1(2)

Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress e-post

Box 41 Bruksgatan 22 046-359 50 00 www.lund.se kommunkontoret@lund.se 221 00 Lund

Remissvar

Dnr Fi2018/03212/K

Finansdepartementet

fi.remissvar@regeringskansliet.se

fi.ofa.k.remisser@regeringskansliet.se

Remissvar från Lunds kommun gällande SOU 2018:74 – Lite mer lika, översyn av

kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

(Dnr Fi2018/03212/K)

Kommunstyrelsen i Lunds kommun har 2019-05-02 (KS 2019/0132) beslutat om följande synpunkter till förändrad kostnadsutjämning

 Lunds kommun anser att en mer rättvis modell som dessutom innefattar en rad uppdateringar med mer aktuell information än vad som finns i dagens gällande kostnadsutjämning generellt är bra.

 Lunds kommun tycker att införandet av ett index för behovsskillnader i förskola och fritidshem är positivt, då det bättre matchar Lunds vistelsetid i förskola och fritidshem.

 Lunds kommun anser att variabeln, ”länets bostadsrätter” i Lönemodellen viktats ned för mycket vilket missgynnar städer i Lunds storlek. Då det sannolikt förekommer en högre prisnivå för bostadsrätter i region Skåne påverkar detta generellt lönenivån i regionen. Lunds kommun förordar en oförändrad viktning av denna variabel i förslaget till ny kostnadsutjämning.

 Lunds kommun överväger om det inte är bättre att införa en utjämning på socioekonomisk grund även för grundskola och förskoleklass motsvarande det som föreslås gälla förskola och

skolbarnomsorg i kostnadsutjämningsutredningen. Detta kräver i så fall att det nytillkomna riktade statsbidraget omvandlas till ett generellt statsbidrag. Det är oklart om Lund blir vinnare eller förlorare på detta men anser att administrationen för hantering av riktade statsbidrag borde minska på sikt. Det sistnämnda är även något SKL kommer att ta upp i sitt remissvar.

 Lunds kommun förordar att förändringen som kostnadsutjämningen medför tidigast införs år 2021. Detta för att hinna ta höjd för och arbeta in förändringen i processen för ekonomi- och verksamhetsplan 2020-2022 för år 2021.

(2)

Kommunkontoret

Ekonomiavdelningen

Remissvar 2019-05-02

2(2)

Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress e-post

Box 41 Bruksgatan 22 046-359 50 00 www.lund.se kommunkontoret@lund.se 221 00 Lund

 Om möjligt efterlyser Lunds kommun på sikt en uppföljning av hur förändrad kostnadsutjämning medfört ett mer rättvist utjämningssystem, det vill säga blev Sverige ”lite mer lika” efter

förändringen?!

 I grunden måste systemet utformas så tillväxtkommuner inte hämmas. För Lunds del betyder förslaget ytterligare utjämning till förmån för andra kommuner med 25 miljoner kronor. Det är angeläget att utjämningen för att stödja kommuner med betydande utmaningar inte går för långt.

 Lunds kommun anser att parametrarna för omfördelning behöver ses över för att säkerställa att omfördelningen baseras på faktiska och verifierbara merkostnader och inte enbart till synes statistiskt träffsäkra övergripande parametrar. Detta för att styrka skälen för utjämningen samt säkra rätt omfördelning.

 Lunds kommun vill särskilt framhålla att kostnadsutjämningen måste kompletteras i syfte att säkra att de resurser som omfördelas inom kommun- och landstingssektorn går till att åtgärda de strukturella skillnader som finns och till de ändamål som är avsedda. Det innebär att omfördelningen inte längre kan ske i form av generella bidrag, utan istället omarbetas till riktade bidrag inom de områden som omfördelningen baseras på. Det kan inte längre anses motiverat att omfördela mellan kommuner för att stärka i huvudsak välfärdsområdet om resurserna inte fullt ut används för att skapa likvärdiga villkor inom just de verksamheterna. Verkansgraden i dagens system är närmast omöjlig att bedöma då den resursförstärkning som omfördelningen innebär för mottagaren fritt kan disponeras inom helt andra områden. Detta urholkar delar av legitimiteten i systemet.

Lund 2 maj 2019

Philip Sandberg

References

Related documents

Omfördelningen från kommuner respektive landsting med i genomsnitt stark socioekonomi, tät bebyggelse och stor befolkning till kommuner respektive landsting med svag

Översynen av nuvarande kostnadsutjämning har varit nödvändig och översynen bör regelbundet göras för att anpassa de ingående faktorerna till de förändringar som över tid sker i

Vår uppfattning är att det redan av direktiven, explicit borde ha framgått, att utredningen särskilt skulle analysera om det finns merkostnader till följd av

Därutöver lämnar vi reflek- tioner kring metoden för att beräkna merkostnader för gleshet, komponenterna i den föreslagna verksamhetsövergripande delmodellen, vilka uppgifter

Till detta kommer att systemets konstruktion har medfört att marginaleffekten för vissa bidragsmottagande kommuner av en förbättring av skattekraften i kommunen är över 100

Säters kommun anser att det är nödvändigt att det årliga bidragsminskningen/avgiftshöjningen bör begränsas till högst 200 kr per invånare för att ge kommuner mer tid

kommunernas finansieringsansvar i förhållande till staten av välfärdstjänsterna, eftersom ökade krav och behov inom vård, utbildning och omsorg inte automatiskt bör

Vallentuna kommun är kritiska till att utredningens förslag innebär försämringar för kommuner och regioner i tillväxt.. Kommuner som befinner sig i tillväxtområden behöver