Alignmentarbete : Det kontinuerliga arbetet för kunskapsförflyttning

SAMHÄLLETS LÅNGSIKTIGA. KUNSKAPSFÖRSÖRJNING. Red. Fredrik Persson-Lahusen Utgiven i samarbete med Makadam förlag. ATT SE PÅ SAMHÄLLETS. L ÅNGSIK T IGA KUNSKAPS - . FÖRSÖRJNING. FORSKNINGSPOL I T ISKA. S T YRMEDEL OC H DERAS. EFFEK TER PÅ FORSK NINGEN. PRESTAT IONSBASERAD. S T YRNING I AKADEMIN. KUNSKAPSSAMVERKAN. FORSKNINGSSAMVERKAN. OC H KOMMERS IAL ISER ING. AL IGNMENTARBETE. BERUSNINGENS. POL I T ISKA AR I TMET IK. EV IDENS OC H. SOCIALT ARBETE. AL IGNMENTARBETE. Corinna Kruse, Jenny Gleisner & Hannah Grankvist. A LIG. N M. E N. TA R. B E. TE ·. K R. U S. E , G. LE IS. N E. R &. G R. A N. K V. IS T. corinna kruse är docent och universi tetslektor.. jenny gleisner och hannah grankvist är filosofie doktorer och biträdande universitetslektorer.. Alla tre är verksamma inom teknik och social förändring vid Linköpings univer sitet.. För att kunna överföra kunskap från en del av samhället till en annan måste spänningar som beror på olika kunskapskulturer – det vill säga olika sätt att framställa, se på och förstå kunskap – överbryggas. Detta sker inte sällan genom ett vardagligt och kontinuerligt, men ofta förbisett, alignmentarbete. I detta häfte undersöks och diskuteras – utifrån rättsväsendet, mödravården och företagshälsovården – hur kunskap kan förflyttas mellan kontexter utan att dess innebörd ändras eller går förlorad.. 9 789170 613449ISBN 9789170613449. 6. Kruse et al. Omslag.indd 1 2021-04-14 09:16. SAMHÄLLETS LÅNGSIKTIGA. KUNSKAPSFÖRSÖRJNING. Red. Fredrik Persson-Lahusen Utgiven i samarbete med Makadam förlag. ATT SE PÅ SAMHÄLLETS. L ÅNGSIK T IGA KUNSKAPS - . FÖRSÖRJNING. FORSKNINGSPOL I T ISKA. S T YRMEDEL OC H DERAS. EFFEK TER PÅ FORSK NINGEN. PRESTAT IONSBASERAD. S T YRNING I AKADEMIN. KUNSKAPSSAMVERKAN. FORSKNINGSSAMVERKAN. OC H KOMMERS IAL ISER ING. AL IGNMENTARBETE. BERUSNINGENS. POL I T ISKA AR I TMET IK. EV IDENS OC H. SOCIALT ARBETE. AL IGNMENTARBETE. Corinna Kruse, Jenny Gleisner & Hannah Grankvist. A LIG. N M. E N. TA R. B E. TE ·. K R. U S. E , G. LE IS. N E. R &. G R. A N. K V. IS T. corinna kruse är docent och universi tetslektor.. jenny gleisner och hannah grankvist är filosofie doktorer och biträdande universitetslektorer.. Alla tre är verksamma inom teknik och social förändring vid Linköpings univer sitet.. För att kunna överföra kunskap från en del av samhället till en annan måste spänningar som beror på olika kunskapskulturer – det vill säga olika sätt att framställa, se på och förstå kunskap – överbryggas. Detta sker inte sällan genom ett vardagligt och kontinuerligt, men ofta förbisett, alignmentarbete. I detta häfte undersöks och diskuteras – utifrån rättsväsendet, mödravården och företagshälsovården – hur kunskap kan förflyttas mellan kontexter utan att dess innebörd ändras eller går förlorad.. 9 789170 613449ISBN 9789170613449. 6. Kruse et al. Omslag.indd 1 2021-04-14 09:16. SAMHÄLLETS LÅNGSIKTIGA. KUNSKAPSFÖRSÖRJNING. Red. Fredrik Persson-Lahusen Utgiven i samarbete med Makadam förlag. ATT SE PÅ SAMHÄLLETS. L ÅNGSIK T IGA KUNSKAPS - . FÖRSÖRJNING. FORSKNINGSPOL I T ISKA. S T YRMEDEL OC H DERAS. EFFEK TER PÅ FORSK NINGEN. PRESTAT IONSBASERAD. S T YRNING I AKADEMIN. KUNSKAPSSAMVERKAN. FORSKNINGSSAMVERKAN. OC H KOMMERS IAL ISER ING. AL IGNMENTARBETE. BERUSNINGENS. POL I T ISKA AR I TMET IK. EV IDENS OC H. SOCIALT ARBETE. ATT SE PÅ SAMHÄLLETS L ÅNGSIK T IGA KUNSKAPSFÖRSÖRJNING. Margareta Hallberg. A TT S. E PÅ. S A. M H. Ä LLE. TS LÅ. N G. S IK. TIG A. K U. N S. K A. P S. FÖ R. S Ö. R JN. IN G. · H. A LLB. E R. G. margareta hallberg är professor em. i vetenskapsteori vid Göteborgs uni - versitet.. Vetenskapen och det omgivande samhället är samman vävda i ett invecklat ömsesidigt beroendeförhållande. Forsk ningen ska vara fri och utföras med nödvändig långsam noggrannhet. Samtidigt för- väntas den snabbt kunna förse beslutsfattare och andra aktörer med lättillgänglig kunskap för att möta olika samhällsutmaningar. I detta häfte diskuterar Margareta Hallberg ett antal vetenskaps- teo retiska frågeställningar rörande samhällets långsiktiga kun skaps- försörjning.. 9 789170 613395ISBN 9789170613395. 1. Hallberg. Omslag.indd 1 2021-04-14 09:26. SAMHÄLLETS LÅNGSIKTIGA. KUNSKAPSFÖRSÖRJNING. Red. Fredrik Persson-Lahusen Utgiven i samarbete med Makadam förlag. ATT SE PÅ SAMHÄLLETS. L ÅNGSIK T IGA KUNSKAPS - . FÖRSÖRJNING. FORSKNINGSPOL I T ISKA. S T YRMEDEL OC H DERAS. EFFEK TER PÅ FORSK NINGEN. PRESTAT IONSBASERAD. S T YRNING I AKADEMIN. KUNSKAPSSAMVERKAN. FORSKNINGSSAMVERKAN. OC H KOMMERS IAL ISER ING. AL IGNMENTARBETE. BERUSNINGENS. POL I T ISKA AR I TMET IK. EV IDENS OC H. SOCIALT ARBETE. AL IGNMENTARBETE. Corinna Kruse, Jenny Gleisner & Hannah Grankvist. A LIG. N M. E N. TA R. B E. TE ·. K R. U S. E , G. LE IS. N E. R &. G R. A N. K V. IS T. corinna kruse är docent och universi tetslektor.. jenny gleisner och hannah grankvist är filosofie doktorer och biträdande universitetslektorer.. Alla tre är verksamma inom teknik och social förändring vid Linköpings univer sitet.. För att kunna överföra kunskap från en del av samhället till en annan måste spänningar som beror på olika kunskapskulturer – det vill säga olika sätt att framställa, se på och förstå kunskap – överbryggas. Detta sker inte sällan genom ett vardagligt och kontinuerligt, men ofta förbisett, alignmentarbete. I detta häfte undersöks och diskuteras – utifrån rättsväsendet, mödravården och företagshälsovården – hur kunskap kan förflyttas mellan kontexter utan att dess innebörd ändras eller går förlorad.. 9 789170 613449ISBN 9789170613449. 6. Kruse et al. Omslag.indd 1 2021-04-14 09:16. Corinna Kruse, Jenny Gleisner & Hannah Grankvist. . A L IGNMENTARBETE. Det kontinuerliga arbetet för kunskapsförflyttning. Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning 1–8. Red. Fredrik Persson-Lahusen. Alignmentarbete. © Corinna Kruse, Jenny Gleisner & Hannah Grankvist 2021. Grafisk form: Johan Laserna. isbn för denna volym: 978-91-7061-844-4 (pdf). isbn för svit om 8 skrifter: 978-91-7061-838-3 (pdf). Volymen finns även i tryckt form (isbn 978-91-7061-344-9). makadam förlag. göteborg & stockholm. www.makadambok.se. Detta verk är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige. För att se en kopia av licensen, besök http://creativecommons.org/licenses/ by/2.5/se/ eller kontakta Creative Commons, PO Box 1866, Mountain View, CA 94042, USA.. Innehåll. Förord 7. Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning 10. Att förflytta kunskap 13. Spänningar som försvårar kunskapsförflyttning 19. Begränsningar och misfits 27. Att utföra alignmentarbete 31. Avslutande diskussion: Ett kontinuerligt arbete för kunskapsförflyttning 41. Noter 45. Förord. Häftet du håller i handen eller läser på skärmen ingår i en boxantologi sprungen ur forskningsprogrammet ”Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning: Svensk forskning och högre utbildning i ett internationellt sammanhang”. 2015 avsatte Formas, Forte, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet 80 miljoner kronor till en gemensam utlysning med ovanstående namn. Bak- grunden var ett identifierat behov av att stärka svensk forskning om hur forskning styrs och organiseras och vilken samhällelig betydelse den har i vid bemärkelse. Syftet med satsningen var att utveckla forskningsbaserad kunskap om samhällets kunskapsförsörjning, samt att i förlängningen bidra med ett vetenskapligt underlag för kommande diskussioner och ”långsiktiga beslut om forskningens och den högre utbildningens utveckling, samhällsnytta och organisation”.*. Utlysningen var öppen för samtliga vetenskapsom- råden och i de delprojekt som – efter granskning av en internationellt sammansatt bedömarpanel – beviljades forskningsmedel ingår bland andra antropologer, före- tagsekonomer, historiker, innovationsforskare, sociologer och vetenskapsteoretiker. Den tydligt tvärvetenskapliga. * Ur utlysningstexten för programmet, www.rj.se/Utlysningar/2015/ Samhallets-langsiktiga-kunskapsforsorjning/.. 8 · Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. karaktären har i sin tur banat väg för en mängd skiftande frågeställningar och medfört att programmet behandlar allt från forskningens styrning och hur forskare samver- kar med företag, offentlig förvaltning och civilsamhälle till den historiska relationen mellan politik och vetenskap. Forskargrupperna formulerade fritt och självständigt sina forskningsuppgifter utifrån utlysningens allmänt angivna andemening och de fyra finansiärerna har inte styrt eller påverkat forskningens innehåll och inriktning.. Kring programmet har det skapats en infrastruktur i syfte att främja utbyte och samarbete delprojekten emellan. En styrgrupp med representanter från samtliga finansiärer har stakat ut den strategiska riktningen. Där- till bildades en internationell referensgrupp med erfarna forskare och praktiker i syfte att bistå med initierade reflektioner. För att utföra det organisatoriska och admi- nistrativa arbetet ingick också en koordinator i programsatsningen, ett uppdrag som undertecknad haft förmå- nen att inneha alltsedan verksamheten kom igång på allvar 2016. På så sätt har återkommande programkon- ferenser, seminarier och workshops kunnat genomföras. Arrange mangen har varit angelägna för att hålla samman programmet, men också gett upphov till nya och fördju- pade samarbeten mellan flera av projekten.. Samordningen av programmet har – i linje med ambi- tionen att fungera som en kunskapsresurs rörande sam- hällets långsiktiga kunskapsförsörjning – framför allt koncentrerats till att kontinuerligt kommunicera resultat från programmet och att möjliggöra konstruktiv dialog med beslutsfattare och andra intressenter. Forskarna har flitigt föreläst publikt, medverkat i medier och anlitats som experter. Genom en serie seminarier i riksdagen och. Förord · 9. via workshops hos departement och i egen regi har viktiga samtal om innehållet i programmets forskning, men också om den mångsidiga relationen mellan vetenskap och politik, kommit till stånd.. Föresatsen att föra ut programmets forskning är också vad som föranlett boxantologins tillkomst. Den vetenskapliga, kollegialt fackgranskade och företrädesvis engelsk- språkiga resultatrapporteringen från programmet är omfattande och har ombesörjts av delprojekten själva. I antologin lyfter vart och ett av de sju projekt som full- bordats inom ramen för programsatsningen fram några av sina bärande resultat och reflekterar utifrån dessa kring samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. Bidra- gen är försedda med noter och uppfyller gängse krav på vetenskaplig text, men är samtidigt utformade på ett sätt som gör dem tillgängliga inte enbart för forskarkollegor utan också för beslutsfattare och allmänhet med intresse för frågor om hur forskning organiseras och används i samhället.. Detta häfte är skrivet av Corinna Kruse, Jenny Gleis- ner och Hannah Grankvist och handlar om kunskapsför- flyttning. Utifrån studier av rättsväsende, mödravård och företagshälsovård uppmärksammas det kontinuerliga, vardagliga – men ofta förbisedda – arbete som utgör en förutsättning för att med framgång kunna överföra kunskap från en kontext till en annan.. Fredrik Persson-Lahusen. Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. organisation. ”Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning” finansie- ras av Formas, Forte, Riksbankens Jubileumsfond (rj) och Vetenskapsrådet (vr). Programmet – som admi- nistreras av rj – är organiserat enligt följande.. Styrgrupp. Andreas Björke, Forte Robert Hamrén, rj (ersättare) Marika Hedin, rj Inger Jonsson, Forte (ersättare) Lissa Nordin, Formas Erik Roos, Formas (ersättare) Anders Sundin, vr (ersättare) Stefan Svallfors, vr. Tidigare har även Göran Blomqvist (rj), Kerstin Sahlin (vr) och Lars Wärngård (Forte) ingått i styrgruppen.. Internationell referensgrupp. John Peter Collett, Universitetet i Oslo Thomas Estermann, European University Association, Bryssel Hanne Foss Hansen, Köpenhamns universitet Ellen Hazelkorn, Dublin Institute of Technology. Koordinator. Fredrik Persson-Lahusen. delprojekt med projektledare En kunskapsbas för styrning av samspelet mellan. veten skap och politik (KNOWSCIENCE) (Tomas Hellström). Resultatbaserad styrning i akademin: Praktik och identitet i omvandling (Anders Broström). Bortom torghandel och elfenbenstorn: En studie om integrerad vetenskap för hållbar kunskapsförsörjning (Anna Jonsson). Samverkan mellan universiteten och näringslivet: En studie av Chalmers samverkan med den globala industrin (Maureen McKelvey). Förpacka, förhandla, förändra: Att översätta kunskap till praktik (Corinna Kruse). Vetenskaplig stat eller statlig vetenskap? Välfärds- forskningens och välfärdspolitikens kunskapsformer 1911–2015 (Johan Edman). Föreställningen om en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten (Anders Bergmark). publikationer och aktiviteter. Programmets publikationer och aktiviteter finns för- tecknade på följande webbplats: www.rj.se/Forskning_ finansiering/samhallets-kunskapsforsorjning/.. 12 · Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. Att förflytta kunskap. Förflyttning av kunskap från en kontext till en annan är ett villkor för samhällets kunskapsförsörjning. I det här häftet visar vi att en förutsättning för att förflytta kunskap mellan olika kontexter är att överbrygga spänning- ar som beror på olika kunskapskulturer, det vill säga olika sätt att framställa, se på och förstå kunskap.1 I de tre fält som vi har studerat och där kunskap ska förflyttas mellan kontexter utan att dess innebörd ändras eller för- loras – rättsväsendet, mödravården och företagshälso- vården – överbryggas dessa spänningar delvis genom standarder. Men det som är minst lika viktigt för förflytt- ningen av kunskap är det vi kallar alignmentarbete, det kontinuerliga arbete som pågår för att kompen sera för standardernas oundvikliga begränsningar. Detta arbete, hävdar vi, spelar en avgörande roll för förflyttning av kunskap och därmed för samhällets kunskapsför sörjning.. Kunskapsförflyttning har undersökts inom teknik- och vetenskapsstudier sedan länge.2 I dessa studier framträ- der en tydlig spänning mellan rörlighet och stabilitet. Kunskap som är stabil förklaras som djupt rotad i sin kontext och stabiliteten tillskrivs den gemensamma för- ståelsen, medan kunskap som är rörlig förändras under sin förflyttning när den anpassas till en ny kontext.3. Vi argumenterar för att den stabila förflyttningen av kunskap möjliggörs av hittills förbisett vardagligt arbete;. 14 · Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. således bidrar vi till teoriutvecklingen inom teknik- och vetenskapsstudier. Vi vill också bidra till att synliggöra alignmentarbete för samhällets olika verksamheter som förflyttar kunskap mellan olika kontexter, så att verksam- heterna kan utveckla detta arbete samt de strukturer och förutsättningar som formar arbetet.. Tre fält: rättsväsendet, mödravården och företagshälsovården. Vårt resonemang bygger på kvalitativa studier inom tre fält, nämligen rättsväsendet, mödravården och företags- hälsovården. Med hjälp av dessa studier belyser vi olika aspekter av kunskapsförflyttning.. Det svenska rättsväsendet är sammansatt av många olika professioner – exempelvis kriminaltekniker, polisutredare, forensiker, åklagare och domare – som samarbe- tar för att nå ett gemensamt mål, nämligen att lösa brott på ett rättssäkert sätt. När det gäller teknisk bevisning sker samarbetet i form av en ”stafett”, på så sätt att den blivande bevisningen förflyttas genom rättsväsendets olika professioner allteftersom den framställs. Kriminal- tekniker på brottsplatsen säkrar spår och skickar dem till forensikerna i laboratoriet samt skriver brottsplatsprotokoll och skickar dem till polis och åklagare. Forensiker analyserar spår, värderar sina resultat och förmedlar dem till polis och åklagare i expertutlåtanden. Polisutredare sammanför de analyserade spåren med andra uppgifter, till exempel från förhör. Åklagare tar helheten av bevisning som utgångspunkt för en gärningsbeskrivning. Slut ligen fäller rätten domen, vilket bland annat innebär att den fastslår bevisningens betydelse och värde.4 Rätts- väsendet är alltså en verksamhet, därtill en central verk-. Alignmentarbete · 15. samhet i samhället, som är beroende av att kunskap (i form av blivande bevisning) förflyttas mellan profes sioner.. Det empiriska materialet från rättsväsendet som an- vänds här kommer främst från en studie av kriminalteknikerutbildningen genomförd av en av oss, Corinna Kruse.5 Denna utbildning, där kriminaltekniker från hela landet kommer till Nationellt forensiskt centrum (NFC), underlättar samarbete och därmed även kunskapsför- flyttningen mellan professionerna. Kruse har observerat föreläsningar, övningar, formella och informella diskussioner under utbildningen samt intervjuat lärare (främst forensiker och kriminaltekniker) liksom kriminaltekni- kerelever.. Inom mödravården förmedlar barnmorskor kunskap till blivande föräldrar. En annan av oss, Jenny Gleisner, har intervjuat 13 barnmorskor i tre svenska regioner och observerat föräldrastödsaktiviteter, främst utvecklade för förstagångsföräldrar. Vi använder även material från hennes tidigare studie av barnmorskestudenter och barnmorskor.6. I Sverige är mödravården en del av hälso- och sjuk- vårdssystemet. Den är kostnadsfri och frivillig och ska erbjudas alla gravida.7 Mödravården organiseras i enlighet med ett nationellt basprogram som styr gravi ditets- kontrollerna och de områden barnmorskan är ålagd att informera om under kontrollerna och föräldrastödsakti- viteterna. Syftet med mödravården är att kontrollera och bekräfta att graviditeten utvecklas i enlighet med en medicinsk förståelse av det normala, upptäcka avvikelser, såväl som att stödja den gravida (med eventuell partner) genom graviditeten och förbereda inför förlossningen. 16 · Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. och föräldraskapet.8 I detta exempel förflyttas därmed kunskap mellan en yrkesperson och lekpersoner.. Företagshälsovårdens uppdrag, som bland annat regleras i arbetsmiljölagen från 2018, är att bidra till att före- bygga ohälsa och främja hälsa såväl som att skapa goda och säkra arbetsplatser genom att förmedla kunskaper till arbetsgivare och anställda. Det är arbetsgivarens ansvar att erbjuda lämplig företagshälsovård till sina anställda. Men det finns inget krav på att ha ett samarbetsavtal med en företagshälsa, det vill säga ett företag som levererar företagshälsovård.9. Företagshälsor är sedan 1993 privata aktörer, vilket inne bär att deras tjänster inte ingår i det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet. De verkar därmed i en marknads- situation som kräver att de är konkurrenskraftiga och attraktiva på marknaden samt att det finns en lönsamhet. Att företagshälsovården styrs av marknadssituationen påverkar såväl företagshälsornas möjlighet att förflytta kunskap som vilken kunskap som kan förflyttas till arbetsgivare och anställda.. Det empiriska materialet består av 14 intervjuer som den tredje av oss, Hannah Grankvist, har genomfört med personer inom olika professioner vid två av Sveriges största externa företagshälsor samt vid två så kallade in- byggda företagshälsor10 i olika regioner i Sverige.. Gemensamt för de tre fälten är att kunskap i olika former ska förflyttas mellan kontexter. Dessutom ska den förflyttas utan att dess innebörd förändras eller förloras. Detta sker dock på skilda sätt och villkor. Inom rätts- väsendet ska kunskap om konkreta fall förflyttas mellan professionella aktörer som dessutom uttalat strävar efter samma mål och har ett institutionaliserat samarbete.. Alignmentarbete · 17. Inom mödravården ska barnmorskan som medicinsk expert informera de blivande föräldrarna, alltså lekpersoner, vilket skapar en annan typ av maktrelation mellan dem än den mellan personer inom olika professioner. Denna maktrelation kompliceras ytterligare genom att deltagande i mödravård är frivilligt och att barnmorskan inte har möjlighet att kontrollera om råden och uppma- ningarna efterlevs. Inom företagshälsovård ska medicinsk kunskap förmedlas och användas för att hjälpa en an- ställd, men inom ramen för ett avtal med den anställdas arbetsgivare, vilken kan ha andra intressen och önskemål än både den anställda och företagshälsan.. Spänningar som försvårar kunskapsförflyttning. Teknik- och vetenskapsstudier betonar betydelsen av kontexten både för produktionen och förståelsen av kunskap. Sociologen och antropologen Karin Knorr Cetina talar specifikt om olika kunskapskulturer inom olika vetenskapliga discipliner, det vill säga olika sätt att producera och förstå kunskap. Hon beskriver kunskapskulturer, på engelska epistemic cultures, som. amalgams of arrangements and mechanisms – bonded through affinity, necessity, and historical coincidence – which, in a given field, make up how we know what we know. Epistemic cultures are cultures that create and warrant knowledge […].11. Det finns därmed inget universellt sätt att producera kunskap (även om det givetvis finns likheter mellan discipliner). Skillnaderna leder till olikheter i att förstå, värdera och hantera kunskapen. Detta gäller inte bara för vetenskapliga discipliner utan kan gälla även för olika professioner och kan försvåra förflyttningen av kunskap mellan dem.. Inom rättsväsendet måste den blivande bevisningen inte bara förflyttas mellan olika professioner och kunskapskulturer utan dessutom förflyttas utan att den för- ändras eller missuppfattas. Rättsväsendets uppgift är inte. 20 · Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. bara att lösa brott utan därtill att lösa brott på ett rätts- säkert sätt. Detta betyder att den blivande bevisningen inte får förändras under sin produktion. De expertutlåtan- den och protokoll som framförs i rätten måste (uppfattas att) exakt spegla de spår som har anträffats på brottsplatsen.12 Det är således mycket viktigt att den blivande bevisningen förflyttas stabilt genom rättsväsendet.. Rättsväsendets skilda kunskapskulturer kan göra denna stabila förflyttning svår. De olika professionerna har olika kompetenser och fokus (polisiära, kriminaltekniska, natur- vetenskapliga, juridiska), de bidrar på olika sätt och i olika faser till den tekniska bevisningen. Kriminaltekni- kernas fokus är brottsplatsen, forensikernas ett eller ett fåtal spår i taget, polisutredarnas är människorna som på olika sätt är inblandade i fallet, och slutligen fokuserar åklagare och domare enbart på helheten av bevisning.. Dessa olika sätt att bidra till ”stafetten” leder också till olika förståelser av bevisningen. Detta i sin tur kan skapa friktion, då bevisningen förväntas vara så stabil att den uppfattas på samma sätt av alla.13 Det finns alltså spän- ningar mellan de olika samarbetande professionerna som beror på olika förståelser och fokus. För att kunskap i form av bevisning ska kunna förflyttas stabilt mellan dem måste dessa spänningar överbryggas.. Spänningar inom mödravården som försvårar kun- skapsförflyttning bottnar inte bara i skilda förståelser av ”samma” kunskap utan också i mödravårdens komplexa frivillighet. Att gå till en barnmorska för regelbundna kontroller är ”det normala”, vilket innebär att det avviker från normen att inte gå. De intervjuade barnmorskorna berättade att nästan samtliga gravida skriver in sig på mödravården och kommer till de kontroller och under-. Alignmentarbete · 21. sökningar som ingår i basprogrammet. Men att delta i föräldrastödsaktiviteterna, som i huvudsak riktar sig till förstagångsföräldrar, är inte lika självklart. Spänningen uppstår eftersom de individuella kontrollerna och föräld- rastödsaktiviteterna är utformade i relation till varandra. Detta innebär att kunskap bara kommer att överföras i sin helhet om blivande (förstagångs)föräldrar deltar i samtliga moment.. Företagshälsans huvudsakliga expertis ligger inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Denna kunskap ska förflyttas från företagshälsans personal till dess kunder,14 det vill säga arbetsgivaren och den anställda. Det som försvårar den här förflyttningen är marknadssituationen som kräver lönsamhet och konkurrenskraftighet samtidigt som företagshälsan ska följa rådande natio nella riktlinjer, två krav som inte alltid är förenliga.. Ytterligare en svårighet är att företagshälsans personal och arbetsgivaren oftast har olika intressen. Medan före- tags hälsan är intresserad av att utveckla långvariga samarbeten för att arbeta såväl främjande som förebyggande och rehabiliterande, så är många arbetsgivare (framför allt i en lågkonjunktur) mest intresserade av ”brandsläck- ningsåtgärder” när någonting redan har hänt. Eftersom det är arbetsgivaren som är ansvarig för att tillhanda hålla och bekosta företagshälsovård för sina anställda är kost- naden för dessa tjänster en betydande faktor när arbets- giva ren upphandlar företagshälsovård. Dessa olika och ibland motstridiga intressen skapar spänningar mellan nationella riktlinjer och marknadens efterfrågan.. Gemensamt för alla tre fälten är att kunskap i olika former ska förflyttas från en kontext till en annan utan att förändras – från barnmorskan till de blivande föräld-. 22 · Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. rarna, från brottsplatsen till laboratoriet, från företags- hälsans personal till arbetsgivaren, den anställda och arbetsplatsen.. Det är dock inte alltid lätt att förflytta kunskap oför- ändrad mellan kontexter, precis som den ovan nämnda spänningen mellan stabilitet och rörlighet antyder. Kun- skapen kan missförstås, både under- och överskattas, och det kan vara svårt för mottagaren av kunskapen att be- döma dess tyngd. Med andra ord behöver spänningarna mellan de olika kontexterna överbryggas för att kunskap ska kunna förflyttas mellan dem.. Att överbrygga spänningar. Ett sätt att överbrygga spänningar mellan olika platser och grupper är standarder som skapar enhetliga regler och förhållningssätt. Standarder kan definieras som ”a set of agreed-upon rules for the production of (textual and material) objects” som ”spans more than one com- munity of practice (or site of activity)” och ”persists over time”.15 Standarder är därför ett sätt att samordna olika kontexter så att samarbete mellan dem blir möjligt.. Standarder överbryggar många sorters spänningar. De ser exempelvis till att tåg kan transportera passagerare mellan olika länder genom att samordna järnvägsspårs, kontaktledningars och vagnars utformning men också vem som får passera gränser och med vilka dokument. Resenären är inte nödvändigtvis medveten om dessa standarder och arbetet som ligger bakom deras upp- komst och tillämpning, men utan dem skulle resan inte fungera lika smidigt. På ett liknande sätt kan standarder också överbrygga spänningar mellan olika kunskapskulturer.. Alignmentarbete · 23. I våra fält kan dessa spänningar te sig på olika vis. Detta hänger inte bara ihop med att det är förmedlingen av olika sorters kunskap som vi har fokuserat på, utan också att det finns olika strukturer och förutsättningar för både förflyttning av kunskap och aktörernas age- rande.. Inom rättsväsendet är ett exempel på standarder den mall för brottsplatsprotokoll som NFC har tagit fram. NFC ansvarar inte bara för kriminalteknikernas utbildning utan även för deras brottsplatsarbete. Utvecklingen av mallen ingår i en större utveckling av brottsplatsarbe- tet där detta ska förankras i vetenskapliga metoder och standardiseras över hela landet. En del av mallen är de så kallade värdeord som kriminalteknikerna ska använda för att gradera sina slutsatser om brottsplatsen. När kriminalteknikerna gör en brottsplatsundersökning doku- menterar de brottsplatsen och säkrar spår. Därmed trans- formerar de brottsplatsen till en form som kan bevaras, transporteras och läggas ihop med andra dokument.16 Utifrån sina observationer drar kriminalteknikerna slutsatser om vad som kan ha hänt på platsen.17. Beroende på spårläget på brottsplatsen är dock kriminalteknikern inte alltid lika säker på sina slutsatser. Samtidigt är det inte enkelt att kommunicera (o)säkerhet. Svårigheten för brottsplatsprotokollets läsare är att veta vilket värde författaren lägger i sina formuleringar, och om varje kriminaltekniker har ett eget sätt att kommunicera slutsatser ökar svårigheten ytterligare. NFC har därför utvecklat en standardiserad skala av värdeord, baserad på laboratoriets värderingspraktiker.18 Denna skala rör sig från att observationerna på brottsplatsen ”talar varken för eller emot” en viss slutsats till det något. 24 · Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. starkare att de ”ger stöd” till slutsatsen, det ännu starkare ”ger starkt stöd” och slutligen till det starkaste att de ”visar” att någonting har eller inte har hänt.19 Med andra ord har NFC skapat ett standardiserat sätt att förmedla (o)säkerhet. Dessa standardiserade uttryck ska förhindra att protokollens läsare – främst åklagare och polisutredare – över- eller undervärderar kriminalteknikernas slutsatser och därmed bevisningen.. Det standardiserade basprogrammet för barnmorskors arbete med gravida, utvecklat av Svensk förening för obstetrik och gynekologi år 2016, ger däremot ett mindre strikt ramverk till regionerna. Utifrån dessa riktlinjer kan varje region utveckla ett detaljerat program med graviditetskontroller och föräldrastödsaktiviteter. Det finns vissa regionala skillnader i huruvida vissa prover tas och hur många ultraljudsundersökningar som erbjuds samt hur föräldrastödsaktiviteterna organiseras.. Basprogrammet ska säkerställa att alla blivande för- äldrar, oavsett bostadsort, socioekonomisk bakgrund, erfa renhet eller ålder, ska få likvärdig vård och samma in for ma tion.20 Genom det standardiserade (och stan dardi- serande) basprogrammet regleras också vilka ämnen som tas upp på de individuella graviditetskontroller na och under föräldrastödsaktiviteter, till exempel att främja amning. Det markerar alltså inte bara vilken kunskap som barnmorskorna förväntas förmedla till de blivande föräldrarna utan också till viss del under vilka former.. Precis som mödravården styrs företagshälsovården av medicinska riktlinjer, nämligen de nationella lagar och föreskrifter som reglerar företagshälsans uppdrag och arbetssätt. Dessa bygger på vetenskap och beprövad er- farenhet och ska ha en hög grad av tillämpbarhet i det. Alignmentarbete · 25. dagliga arbetet inom företagshälsan. Riktlinjerna stödjer även användningen av kostnadseffektiva åtgärder.. Men standarder löser inte alla problem. Det kommer alltid att uppstå situationer där standarder inte fungerar friktionsfritt.. Begränsningar och misfits. Teknik- och vetenskapsstudier har inte bara fokuserat på hur standarder samordnar olika verksamheter och kontexter utan också på standardernas begränsningar. Sociologen Susan Leigh Star har illustrerat dessa be- gränsningar i en diskussion av snabbmat, som blir just snabb genom standardiseringar.21 Standarderna gör att gästerna vet precis vad de får. En hamburgare av samma sort blir exakt likadan oavsett när och var den beställs och den begränsade menyn gör att hamburgarna kan för- beredas så att de är färdiga när gästen gör sin beställning. Sammantaget skapar detta snabba och friktionsfria res- taurangbesök.. Men, fortsätter Star, detta gäller inte för alla (poten- tiella) gäster: ”there are always misfits between standar- dized or conventional technological systems and the needs of individuals”.22 En sådan misfit kan vara en allergi, till exempel den mot rå lök som gjorde Star uppmärksam på betydelsen av standarder inom snabbmatsrestauranger. Det går att beställa en hamburgare utan lök, men då blir restaurangbesöket varken snabbt eller friktionsfritt. När den lökfria hamburgaren är klar att serveras har de andra i sällskapet sedan länge ätit upp sin mat. I situationer där behov inte är förenliga med standarder blir standar- diseringen följaktligen ett hinder snarare än en förenk- ling. Med andra ord kan standarder som inte passar en. 28 · Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. individ eller situation utgöra ett hinder snarare än en lösning.. Stars poäng är inte att alla hamburgare borde serveras utan lök eller att standardisering är av ondo, utan precis att ”there are always misfits”.23 Det kommer alltid att finnas omständigheter där standarder inte passar för någon person eller situation. Att anpassa standarderna till alla dessa skulle tillintetgöra poängen med standardisering, nämligen att samordna olika kontexter eller människor. En sådan anpassning skulle innebära en egen ”standard” till varje situation och därmed ingen standard alls.. Stars diskussion av standarder och deras begränsning- ar är av stor relevans för förflyttningen av kunskap. Även de standarder som ska överbrygga spänningarna mellan olika kontexter i vår studie har begränsningar. De värde- ord, till exempel, som kriminalteknikerna ska använda i sina brottsplatsprotokoll räcker inte nödvändigtvis till för att förmedla vikten av slutsatserna.. Under kriminalteknikerutbildningen deltar en advo- kat för att bidra dels med förståelse av rättegången, dels med att förklara perspektivet hos mottagaren av bevisningen. Advokaten sade under sin lektion att ”det går inte alltid att läsa sig till” en förståelse av varför kriminalteknikerna har dragit de slutsatser de har dragit: ”Jag som inte är tekniker eller forensiker eller ens naturve tare, jag ser inte de samband som ni ser”, förklarade hon. Skillnaderna i kunskap är därmed för stora för att ett standardiserat sätt att förmedla slutsatser ska räcka till i alla lägen. Advokaten antyder alltså att läsaren också be- höver förstå hur och varför kriminalteknikern har dragit dem, för att verkligen kunna förstå slutsatserna och deras. Alignmentarbete · 29. värde. Den spänningen verkade åtminstone hon anse inte kan överbryggas enbart med en uppsättning standarder, även om hon nog inte skulle uttrycka sig på detta sätt.. Denna indikation stöds av en diskussion som länge har pågått inom kriminologin kring svårigheterna att förmedla sannolikhetsberäkningar av framför allt dna- bevisning.24 Oavsett hur sådan bevisning rapporteras verkar det vara svårt för mottagarna att förstå hur (o)säker- heten framställs. Inte heller där räcker alltså standarder för att överbrygga de spänningar som orsakas av olika kunskapskulturer.. De medicinska riktlinjer som fungerar som standarder inom mödravård och företagshälsovård ska på ett liknande sätt överbrygga spänningar mellan olika kontexter genom att skapa ett gemensamt sätt att förstå och hantera olika situationer. Men precis som i Stars exempel kan det vara svårt att applicera dem på enskilda personer och situationer. Utmaningarna barnmorskorna ställs in- för är att de förväntas förflytta kunskap till en bred grupp av människor där det enda de kanske har gemensamt är graviditeten och det blivande föräldraskapet. Blivande föräldrar kan komma från vitt skilda bakgrunder och bära med sig olika erfarenheter, behov och önskemål. Vissa av dem passar in i den standardiserade vården, andra gör det inte. Vissa kanske inte vill amma sina barn, vissa barn kan inte ammas, och ibland rekommenderas någon att inte amma. Standarderna kommer således inte att passa för alla. Individers villighet och förmågor, men även medicinska hinder, utgör de misfits som ibland ofrån komligen uppstår mellan standarder och individuella fall.. 30 · Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. Även inom företagshälsovård är det ibland svårt att omsätta riktlinjerna i det dagliga arbetet. Där är ut- maningen dock att förmedla kunskap samt att erbjuda tjänster till de olika involverade aktörerna (arbetsgivare och anställda) som är möjliga inom arbetsgivarens ekonomiska ramar: ”Det är alltid kundens [arbets givarens] förutsättningar som avgör hur arbetet med ett uppdrag ser ut och vi försöker alltid anpassa oss till den verk- ligheten”, förklarade en chef för en företags hälsa. ”Vi kan göra ett gott arbete tillsammans med ansvarig chef och en arbetsgrupp på en operativ nivå, men om det inte finns förutsättningar uppåt i organisationerna då blir det problem.” En sjukgymnast beskrev på ett liknande sätt svårigheterna med att föreslå de lösningar som hon anser bäst: ”Det är svårt att föreslå inköp av höj- och sänkbara skrivbord för att förbättra de anställdas ländryggspro- blem om man vet att arbetsgivaren inte har råd att köpa in några.” De ekonomiska aspekterna framträder här tydligt både som förutsättningar och hinder mellan standardiserade åtgärder och individuella fall.. Sammantaget finns det i alla tre fält begränsningar för de standarder som ska möjliggöra eller underlätta för- flyttningen av kunskap till de tilltänkta mottagarna. För att standarderna trots dessa begränsningar ska kunna fylla sin funktion (och upprätthållas) krävs ett kontinuerligt arbete runtomkring dem.. Att utföra alignmentarbete. I Susan Leigh Stars diskussion av standarder och deras begränsningar förekommer arbete som just upprätthåller standardernas funktion. Star skrapade till slut bort löken från sin hamburgare för att kunna äta tillsammans med sitt sällskap utan att bli sjuk.25 Handlingen förefaller som en bagatell, och poängen är inte heller att tycka synd om den som är allergisk. Men, som Star understryker, detta arbete upprätthåller standarderna och deras funktion. Den lökskrapande personens tilläggsarbete gör att restau- rangen kan följa sina vanliga rutiner och att den allergiska gästen kan äta (nästan) som alla andra.. Det som Star drar uppmärksamhet till är således att standardernas oundvikliga begränsningar måste hanteras av någon. Frågan hon ställer är vem som hanterar dem och under vilka omständigheter. Att upprätthålla standarder, påpekar hon, ”often involves the private suffering of those who are not standard”.26 Sådant lidande kan ta olika former, exempelvis det psykiska obehaget att tvingas välja ett kön som personen inte identifierar sig med på en blankett, de praktiska bestyren att ändra kläder när kroppen i fråga inte har de mått som standardiserade storlekar tar hänsyn till eller den konstanta övervakning- en av maten vid en ovanlig allergi.. Vi vill här dock inte fokusera på lidande, utan på själva arbetet som dessa oundvikliga begränsningar innebär. Vi. 32 · Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. har sett att kriminaltekniker, barnmorskor och personal inom företagshälsovård konfronteras med standardernas begränsningar och att de utför arbete – ibland som pro- fession, ibland som individuella yrkesutövare – som gör standarderna tillämpbara och således också upprätthåller dem på ett liknande sätt som det Star beskriver. Detta arbete, hävdar vi, spelar en avgörande roll för förflytt- ningen av kunskap mellan kontexter och därmed för samhällets kunskapsförsörjning.. Vår förståelse av detta arbete inspireras av sociologen och vetenskapshistorikern Janet Vertesis forskning om hur ”sömmar” mellan olika infrastrukturer, exempelvis olika typer av elnät och -uttag, kan överbryggas genom att ”actors skillfully produce moments of alignment between and across systems” för att ”produce a shared experience of seamlessness”.27 På ett liknande sätt upp- märksammar vi sömmar mellan olika kunskapskul tu rer som måste överbryggas för att standarder ska kunna vara användbara och förflyttningen av kunskap ska kunna fungera. Med Vertesis fokus på aktivt alignment och be- greppet artikulationsarbete, som framför allt sociologen Anselm L. Strauss har myntat,28 kallar vi det arbete kring standarder som vi har sett för alignmentarbete.. Genom att tänka i termer av alignmentarbete drar vi analytisk uppmärksamhet till det arbete som vi har sett utföras – ofta, men inte alltid, med framgång – för att kompensera för standarders oundvikliga begränsningar. Vi uppmärksammar det kontinuerliga och ibland osyn- liga arbete som, vid sidan av standarderna, gör förflytt- ning av kunskap mellan kontexter möjlig.. Alignmentarbete · 33. Kriminalteknikers förmedling av slutsatser. Kriminaltekniker utför många olika sorters alignmentarbete.29 Ett av dem är att vittna i rätten som ett sätt att överbrygga ”sömmen” mellan hur brottsplatsprotokoll är skrivna och hur de läses och förstås. Advokaten som sade ”jag ser inte de samband som ni ser” betonade vikten av att kriminaltekniker ”förklarar” sitt arbete och sina slutsatser. En kallelse till rätten, underströk hon, är inte ett underkännande av kriminalteknikernas arbete; ”ni är inte där för att protokollet inte duger, utan för att fallet är så komplicerat att åklagaren tycker att det är värdefullt att ni kommer dit och förklarar och svarar på frågor”.. Vittnandet ersätter alltså inte ett skriftligt protokoll utan lägger till något. Där spelar möjligheten att svara på frågor en stor roll: ”Jag som inte är [kriminal]tekniker kommer att ha helt andra synpunkter”, förklarade advokaten. För att de närvarande i rätten ska kunna förstå kriminalteknikerns slutsatser och för att kunskapen ska förflyttas stabilt kan det dock vara avgörande att få svar på vissa undringar.. Advokaten är inte den enda inom rättsväsendet som resonerar på detta sätt. En domare uttryckte exempelvis fördelen så här: ”Jag tyckte det var bra att de kom hit och […] lämnade en muntlig redogörelse […] det hade nog varit svårare att förstå detta med bara det skriftliga materialet.”30 I det här fallet var det forensiker som vitt- nade, men resonemanget är detsamma som advokatens; eftersom domaren inte kände till hur den ganska ovan- liga analys som låg till grund för utlåtandet går till var det svårt för honom att bedöma och värdera resultatet som redovisats i expertutlåtandet. Att kunna ställa frågor. 34 · Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. och få analysen förklarad gjorde det möjligt att över- brygga spänningarna mellan kunskapskulturerna.. Kompletteringar av dokument med muntliga ”förkla- ringar” utgör alltså en sorts alignmentarbete som bidrar till den stabila förflyttningen av kunskap över ”söm- marna” mellan olika kunskapskulturer. Detta arbete behöver göras kontinuerligt eftersom det inte är möjligt att ”bygga in” svaren på alla tänkbara frågor i de skriftliga dokumenten, då de olika kunskapskulturerna gör det svårt för författarna att förutse vad dessa frågor skulle kunna handla om. Detta alignmentarbete kan ur ett lång- siktigt perspektiv leda till ökad förståelse för varandras kunskapskulturer; domaren som uppskattade förklaring- en av analysen kommer exempelvis att ha mer kunskap om den nästa gång en sådan förekommer i ett mål.. Kriminalteknikernas vittnesmål i rätten är en tämligen synlig och dessutom offentlig form av alignmentarbete och de inblandade aktörerna är medvetna om att kriminalteknikerna utför ett arbete som underlättar förmed- lingen av kunskap om brottsplatsen till rätten.. Barnmorskors viljearbete. Till skillnad från kriminalteknikers vittnesmål i rätten är barnmorskornas alignmentarbete inte lika synligt utan- för den egna professionen. Barnmorskors alignmentarbete handlar om att få medicinsk kunskap att framstå som både trovärdig och attraktiv för de blivande för- äldrarna.31 Detta är särskilt svårt när det gäller känsliga ämnen – de intervjuade barnmorskorna nämnde speciellt amning, hälsa och vikt – där barnmorskan måste informera utan att kränka. Därför består en del av barnmorskors alignmentarbete av att hantera de blivande. Alignmentarbete · 35. föräldrarnas känslor i dessa frågor. En av dem berättade hur hon introducerar amning i föräldrastödsgrupper:. Jag brukar börja med att fråga vad de har läst och hört om amning och om de har några frågor. Sen pratar vi utifrån det och sen ger jag dem lite fakta. Det är alltid bra med fakta. Men det är deras val. Vi ska inte avkräva någonting eller trycka på. Men vi ska också… vi är ålagda att prata om fördelarna med amning men samtidigt ska vi inte ska kräva något av dem. Vi ska informera. Och sen blir det ett informerat val där de får ta ställning till vad de vill göra.. Barnmorskan ställer alltså olika kunskaper och erfarenheter om amning mot varandra. Hon synliggör vad de blivande föräldrarna har läst eller hört och sätter det i relation till sin expertkunskap. Samtidigt är hon lyhörd inför individens val och att hon som barnmorska erbjuder kunskap och inte påtvingar den – men hon betecknar ändå sin kunskap som ”fakta”.. När det gäller vikt och viktuppgång under graviditeten uttryckte en av barnmorskorna att det kan vara svårt att informera och stödja en gravid person med svår fetma32 när personen tydligt markerar att hen vet sin vikt, känner till riskerna och inte vill lyssna till det barnmorskan har att säga om en ”normal” viktuppgång och livsstils för- ändringar. I dessa situationer, tyckte barnmorskan, var det enklare att tala om ämnet under en föreläsning med många personer, då hon där riktar sig till flera sam tidigt utan att peka ut en individ.. I dessa exempel om amning och vikt synliggörs hinder för att kunskap överförs friktionsfritt. I exemplet om amning handlar det om motstridiga kunskaper och i. 36 · Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. exemplet om vikt en ovilja till att lyssna till informationen som erbjuds. Friktionerna hanterar barnmorskan genom att ta hänsyn till de blivande föräldrarnas känslor.. Den här delen av barnmorskornas alignmentarbete kan med antropologen Annelieke Driessen förstås som viljearbete.33 Driessen är inspirerad av sociologen Arlie Russell Hochschilds emotionsarbete,34 ett begrepp som bland annat lyfter fram att det i många yrkesroller ingår att hantera andra personers känslor.35 Driessens vilje arbete syftar på en specifik form av emotionsarbete, nämligen att hantera friktioner mellan normerna inom en verksamhet och viljorna hos de personer som verksamheten riktar sig till. Det är genom viljearbete som till exempel vårdpersonal riktar vårdtagares viljor så att de går i linje med verksam- hetens normer.. Driessen betonar att detta inte handlar om att tvinga eller övertala någon till att göra något mot sin vilja, utan snarare om att utföra emotionsarbete som gör att viljorna går i linje med verksamheten och vad som anses vara för de vårdades bästa. Det relationella viljearbetet görs kontinuerligt och är en förutsättning för att personalen ska kunna utföra sina arbetsuppgifter.. På ett liknande sätt överensstämmer inte alltid barnmorskornas och de blivande föräldrarnas förståelse kring vad som anses bäst för den gravida och barnet. Barnmor- skorna arbetar för att skapa förutsättningar för föräldrar- na att vilja ta del av den kunskap som erbjuds. Att pre- sentera kunskap, med barnmorskornas ord ”fakta”, som till förlitlig och vetenskapligt förankrad ges betydelse för att kunskap ska förflyttas till de blivande föräldrarna.. I en av regionerna där Jenny Gleisner intervjuade barnmorskor arrangeras exempelvis föräldrastödet som ett. Alignmentarbete · 37. smörgåsbord av föreläsningar på olika teman där de blivande föräldrarna kan välja att gå på alla eller bara någon enskild. Modellen beskrevs av barnmorskorna som ett sätt att sänka tröskeln för de blivande föräldrarna, jäm- fört med den ”traditionella” modellen där en mindre grupp med blivande föräldrar träffas under ett eller flera tillfällen och som i hög grad bygger på samtal och diskussioner mellan deltagarna.. En av barnmorskorna sade om smörgåsbordsmodel- len: ”Det tar två timmar, du går dit och får den informa- tion som du behöver och sen så är det bra.” Smörgås- bordsmodellen är således ett sätt att hantera att många förstagångsföräldrar inte deltar i det ”traditionella” för- äldrastödet. En annan av de intervjuade barnmorskorna sammanfattade situationen: ”När vi började planera föreläsningarna så utgick vi ifrån vad de behöver känna till och vad de vill veta.” Här framkommer det norma- tiva, att viss kunskap ses som nödvändig, men också arbetet med de blivande föräldrarnas viljor.. Hur föräldrastöd organiseras, dess innehåll och hur man kan arbeta för att öka deltagandet, studeras och diskuteras kontinuerligt bland barnmorskor.36 I det sam- manhanget nämnde barnmorskorna också vikten av hur kunskap levereras:. Om du tycker att det här med amning är kul, ja men då ska ju du hålla den föreläsningen. Om det är något du brinner för så levererar du på ett helt annat sätt. Och om du visar att du inte är säker på det du säger, då kan du gå hem för då kommer de inte att lita på dig.. Hon beskriver framställningen som viktig för att de blivande föräldrarna ska ta till sig informationen. Det är. 38 · Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. viktigt att barnmorskan själv framstår som trovärdig. De relationella aspekterna som på olika sätt framträder visar att tilltro till barnmorskan som både expert och person- ligen engagerad har en betydande roll för att göra kunskapen attraktiv för de blivande föräldrarna så att de deltar i föräldrastödsaktiviteterna och tar till sig informationen.37 Föreläsningarna följer dessutom förutbestämda Powerpoint-presentationer, vilket bidrar till uppfattning- en att föreläsningarna är stabila och att kunskap över förs utan att förändras.. De relationella aspekterna av viljearbete är således för- utsättningen för att kunskap ska kunna förflyttas inom mödravården.38 Viljearbetet är inte nödvändigtvis fram- gångsrikt,39 men när barnmorskorna lyckas och de blivande föräldrarnas viljor och känslor går i linje med verk- samhetens normer uppstår den ”sömlöshet” mellan olika kontexter som Vertesi beskriver.40. Företagshälsans arbete med att skapa goda relationer. Även alignmentarbete inom företagshälsovård innebär att hantera olika viljor och skapa goda relationer, näm- ligen att balansera de involverade aktörernas (främst arbetsgivarens och den anställdas) olika förväntningar på företagshälsans insats.41. Detta sker exempelvis under trepartssamtal där före- tagshälsa, arbetsgivare och anställd deltar och där de gemensamt bestämmer hur de ska gå vidare och vad målet med insatsen är. För de intervjuade var det av yttersta vikt att få med sig arbetsgivaren ”på tåget”, det vill säga att arbetsgivaren deltog i processen. En före- tagsläkare beskrev ett lyckat samtal så här: ”I den här. Alignmentarbete · 39. specifika diskussionen som jag just hade, så lyssnade arbetsgivaren in den anställda och jag gav mina rekommen- da tioner för vilka insatser som skulle göras och därefter sa chefen: ’vi godkänner detta’.” Om involveringen där- emot misslyckas så kan det resultera i att uppdraget går förlorat och att den anställda inte får hjälp.. En relaterad sorts alignmentarbete är att utveckla per- sonliga relationer med arbetsgivaren. En konsultchef vid en stor extern företagshälsa förklarade att det var vanligt att speciella avtal och tjänster utformades för betydelse- fulla kunder. Genom att inkludera tjänster som ligger utanför företagshälsovårdens uppdrag (vanligtvis tjäns- ter som egentligen tillhör primärvården) så uppvisar före tagshälsan flexibilitet kring att anpassa och skräddar- sy avtal och tjänster utifrån arbetsgivarens behov och önskemål. Detta påverkar möjligheten att utveckla goda relationer.. Dessa relationer påverkar i sin tur vilken kunskap som kan förflyttas. Goda relationer är framför allt viktiga i de fall där företagshälsan identifierar andra behov än dem som uppdraget egentligen innefattar. En affärsutveck- lingschef på en stor extern företagshälsa beskrev hur hon, när hon arbetade med kundärenden, ibland kunde få uppdrag från en arbetsgivare, som till exempel ”vi vill ha konflikthantering”, men när hon sedan började arbeta med uppdraget ansåg hon att konflikten i sig inte var huvudproblemet utan chefens otydliga ledarskap. ”Men då är inte konflikthantering steg ett”, förklarade hon, ”utan steg ett är istället hur vi kan stärka chefen i sitt chefskap genom exempelvis en ledarskapsutbildning.”. En väletablerad relation är förutsättningen för att före- slå sådana oväntade åtgärder, det vill säga företagshälsans. 40 · Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. möjlighet att erbjuda de åtgärder som den anser vara de rätta.42 Huruvida de kan förflytta kunskap beror således i mångt och mycket på relationen mellan företagshälsan och arbetsgivaren. Att etablera en ”god relation” kan jämföras med de relationella aspekterna av viljearbetet43 som barnmorskor utför för att få de blivande föräldrarna att vilja ta till sig den kunskap som erbjuds. Likt barnmorskorna kan företagshälsans personal understryka betydelsen av en viss kunskap, men för att den ska för- flyttas måste arbetsgivaren vara mottaglig för den och givetvis ha förutsättningar för att omsätta den.. Avslutande diskussion: Ett kontinuerligt arbete för kunskapsförflyttning. Kriminaltekniker, barnmorskor och personal inom före- tagshälsovård möjliggör och underlättar förflyttningen av kunskap mellan olika kontexter genom att utföra alignmentarbete. Detta arbete har dock olika förutsätt- ningar och tar delvis olika former.. En skillnad mellan rättsväsendet och de två medicinska kontexterna är att det där ofta finns väletablerade kana- ler och relationer som underlättar kunskapsöverföringen. Inom de medicinska fälten är relationerna inte lika lång- variga: barnmorskorna träffar de blivande föräldrarna under graviditeten, som är en förhållandevis kort tids- period, och inom företagshälsovård är kunderna många och deras behov skiftande.. Dessutom är det jämlika professioner som möts inom rättsväsendet. Kriminaltekniker utarbetar kunskap om specifika fall och jurister ska behandla den. Där handlar alignmentarbetet om att överbrygga olika kunskapskulturer. Att kunskapen är relevant råder det enighet om, även om det kan vara skilda meningar om på vilket sätt den är relevant, det vill säga vad den betyder i det specifika målet.. Inom mödra- och företagshälsovård handlar däremot en stor del av alignmentarbetet om att göra kunskapen. 42 · Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. som ska förflyttas attraktiv för mottagaren, vilket hänger ihop med de olika maktstrukturerna inom vilka personalen arbetar. Barnmorskan innehar på ett sätt en makt- position gentemot de blivande föräldrarna, eftersom hen är experten som förväntas besitta och leverera medicinsk kunskap. Men eftersom hen inte har någon formell makt över de blivande föräldrarna kan dessa välja att inte ta emot kunskapen. Detta gör det nödvändigt för barnmorskan att få dem att vilja lyssna på och omsätta kunskapen. Barnmorskors alignmentarbete handlar därmed till stor del om att hantera andras känslor.. Företagshälsans personal har på ett liknande sätt en position som expert gentemot lekpersoner. Där påverkas maktrelationerna dock genom att det i slutändan är arbetsgivaren som bestämmer vilka åtgärder som kommer att beställas. Därför kretsar företagshälsans alignmentarbete kring att etablera ”goda relationer”, där personalen upplever att de får gehör för sitt perspektiv och att arbetsgivaren och därmed uppdragsgivaren finner deras expertis relevant och attraktiv nog för att vilja anlita dem och betala för deras tjänster. Ytterligare en faktor i deras alignmentarbete är att de är ekonomiskt beroende av sina kunder. Om de inte lyckas göra sin expertis attraktiv för beställaren drabbar det även deras företag och i längden dem själva.. I båda dessa medicinska kontexter betyder ett miss- lyckande (med barnmorskans viljearbete och företags- hälsans personals relationsarbete) att förflyttningen av kunskap stannar innan den har börjat. De blivande för- äldrarna deltar då inte i föräldrastödet och företaget låter bli att beställa en åtgärd eller förnyar kanske inte avtalet.. Alignmentarbete · 43. Ytterligare en skillnad mellan våra exempel i de tre olika fälten är att alignmentarbetet är olika synligt.44 Kri- minalteknikernas alignmentarbete i rätten är offentligt. Att vittna i rätten ges utrymme i deras tjänstgöringsplan och övas in under utbildningen.45 Barnmorskornas och företagshälsans personals alignmentarbete är synligt för dem. De lägger mycket tid och kraft på att nå ut med kunskapen, men detta arbete syns inte i uppdragsbeskriv- ningen.. Genom att uppmärksamma och lyfta fram alignmentarbete och dess betydelse för förflyttning av kunskap vill vi göra ett bidrag på två sätt:. För det första vill vi bidra till teoriutvecklingen inom teknik- och vetenskapsstudier. Inom detta fält har forsk- ningen gällande förflyttning av kunskap fokuserat mycket på kunskapsobjekt, ofta i form av dokument som ska transportera kunskap till nya kontexter.46 Vår studie visar att detta fokus utelämnar en viktig del av det arbete som gör förflyttningen möjlig, nämligen arbetet som pågår vid sidan av förflyttningen. Det vi kallar alignmentarbete är inte bara direkt relaterat till kunskapen som ska förflyttas, utan även till att arbete med känslor och rela- tioner47 är av betydelse. Likaså spelar organisatoriska förutsättningar samt makt- och beroendeförhållanden en roll. Vi vill därför förespråka att perspektivet på kun- skapsförflyttning vidgas till att omfatta även det arbete och de omständigheter som är till synes perifera.. För det andra kan vår studie och dess bidrag till teoriutvecklingen göra praktisk nytta genom att uppmärk- sam ma det arbete som gör förflyttning av kunskap möj- lig. Att göra osynligt arbete synligt har visserligen sina fallgropar – synliggörandet kan till exempel leda till en. 44 · Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. begränsning av professionell autonomi och diskretion48 – men det gör det också möjligt att tänka igenom hur förutsättningar och villkor för alignmentarbetet kan stärkas och förbättras.. Noter. 1. Karin Knorr Cetina, Epistemic Cultures: How the Sciences Make Knowledge, Cambridge, MA: Harvard University Press, 1999.. 2. Se t.ex. Bruno Latour, Science in Action: How to Follow Scientists and Engineers through Society, Cambridge, MA: Har- vard University Press, 1987; Bruno Latour, ”Drawing things together”, i Michael Lynch & Steve Woolgar (red.), Represen- tation in Scientific Practice, Cambridge, MA: The MIT Press, 1990, s. 19–68; Michel Callon, ”Some elements of a sociology of translation: Domestication of the scallops and the fisher- men of St Brieuc Bay”, i John Law (red.), Power Action and Belief: A New Sociology of Knowledge?, London: Routledge & Kegan Paul, 1986, s. 196–233; Peter Galison, Image and Logic: A Material Culture of Microphysics, Chicago: University of Chicago Press, 1997; Susan Leigh Star & James R. Griesemer, ”Institutional ecology, ’translations’ and boundary objects: Amateurs and professionals in Berkeley’s Museum of Verte- brate Zoology, 1907–39”, Social Studies of Science, vol. 19, nr 3, 1989, s. 387–420.. 3. Annemarie Mol & John Law, ”Regions, networks, and fluids: Anaemia and social topology”, Social Studies of Science, vol. 24, nr 4, 1994, s. 641–671; Marianne de Laet & Annema- rie Mol, ”The Zimbabwe bush pump: Mechanics of a fluid technology”, Social Studies of Science, vol. 30, nr 2, 2000, s. 225–263; John Law & Annemarie Mol, ”Situating techno- science: An inquiry into spatialities”, Environment and Plan- ning D: Society and Space, vol. 19, 2001, s. 609–621.. 46 · Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. 4. Corinna Kruse, The Social Life of Forensic Evidence, Oak- land: University of California Press, 2016.. 5. Exempelvis Corinna Kruse, ”Being a crime scene techni- cian in Sweden”, i Ilana Gershon (red.), A World of Work: Imagined Manuals for Real Jobs, Ithaca: Cornell University Press, 2015, s. 86–101; Corinna Kruse, ”Swedish crime scene technicians: Facilitations, epistemic frictions and professiona- lization from the outside”, Nordic Journal of Criminology, vol. 21, nr 1, 2020a, s. 67–83.. 6. Jenny Gleisner, Negotiating the Normal Birth: Norms and Emotions in Midwifery Education, Linköping: Linköping Stu- dies in Arts and Science, 2013.. 7. SOU 2008:131. Föräldrastöd – en vinst för alla: Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldra- skap, Stockholm: Socialdepartementet, 2008.. 8. Mödravård, sexuell och reproduktiv hälsa, Stockholm: Svensk förening för obstetrik och gynekologi, Rapport nr 76, 2016.. 9. SOU 2011:63. Framgångsrik företagshälsovård – möjligheter och metoder, Stockholm: Socialdepartementet, 2011.. 10. En inbyggd företagshälsa ingår i privat, kommunal eller statlig verksamhet.. 11. Knorr Cetina 1999, s. 1 (kursiv i original). 12. Se även Corinna Kruse, ”Making forensic evaluations:. Forensic objectivity in the Swedish criminal justice system”, i Alison Adam (red.), Crime and the Construction of Forensic Objec- tivity from 1850, London: Palgrave Macmillan, 2020b, s. 99– 221.. 13. Kruse 2016. 14. Många av de intervjuade inom företagshälsovård refe-. rerar till arbetsgivaren som kund. Kunden, eller uppdragsgivaren som hen också kallas, är oftast en chef eller en HR- person då det är dessa som vanligtvis beställer olika tjänster och uppdrag.. 15. Geoffrey C. Bowker & Susan Leigh Star, Sorting Things. Alignmentarbete · 47. Out: Classification and Its Consequences, Cambridge, MA: The MIT Press, 1999, s. 13.. 16. Se även Latour 1990, s. 26. 17. Se även Kruse 2020b. 18. Anders Nordgaard, Ricky Ansell, Weine Drotz & Lars. Jaeger, ”Scale of conclusions for the value of evidence”, Law, Probability and Risk, vol. 11, nr 1, 2012, s. 1–24; Corinna Kruse, ”The Bayesian approach to forensic evidence: Evalua- ting, communicating, and distributing responsibility”, Social Studies of Science, vol. 43, nr 5, 2013, s. 657–680.. 19. För mer om skalan, se Kruse 2020b. Ett exempel på hur fynden på en brottsplats kan ge stöd för att någonting inte har hänt kan vara att kriminalteknikern har undersökt platsen för ett misstänkt inbrott utan att kunna hitta några som helst spår som tyder på ett inbrott.. 20. Normer inom mödravård om likvärdig och tillgänglig mödravård speglar svensk hälso- och sjukvård i stort, se Olle Lundberg, ”The next step towards more equity in health in Sweden: How can we close the gap in a generation?”, Scandi- navian Journal of Public Health, vol. 46, nr 22, 2018, s. 19–27.. 21. Susan Leigh Star, ”Power, technologies and the pheno- menology of conventions: On being allergic to onions”, i John Law (red.), A Sociology of Monsters: Essays on Power, Tech- nology and Domination, London: Routledge, 1990, s. 26–56.. 22. Ibid., s. 36 (kursiv i original). 23. Ibid., s. 36 (vår kursivering). 24. Se t.ex. William C. Thompson, ”Are juries competent. to evaluate statistical evidence?”, Law and Contemporary Pro- blems, vol. 52, nr 4, 1989, s. 9–41; Dale A. Nance & Scott B. Morris, ”Juror understanding of DNA evidence: An empiri- cal assessment of presentation formats for trace evidence with a relatively small random-match probability”, Journal of Legal Studies, vol. 34, nr 2, 2005, s. 395–444; Samuel Lindsey, Ralph Hertwig & Gerd Gigerenzer, ”Communicating statistical DNA evidence”, Jurimetrics, vol. 43, 2003, s. 147–163;. 48 · Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. Kate Cashman & Terese Henning, ”Lawyers and DNA: Issues in understanding and challenging the evidence”, Current Issues in Criminal Justice, vol. 24, nr 1, 2012, s. 69–83.. 25. Star 1990, s. 35ff. 26. Ibid., s. 43. 27. Janet Vertesi, ”Seamful spaces: Heterogeneous infra-. structures in interaction”, Science, Technology, & Human Values, vol. 39, nr 2, 2014, s. 264–284, citaten s. 268 och 277.. 28. Artikulationsarbete är arbete såsom förberedelser och samordning som inte uppfattas som del av det ”egentliga” arbetet men utan vilket detta ”egentliga” arbete inte skulle vara genomförbart. Artikulationsarbete är ofta osynlig(gjor)t. Se Anselm L. Strauss, Shizuko Fagerhaugh, Barbara Suczek & Carolyn Wiener, Social Organization of Medical Work, Chicago: University of Chicago Press, 1985, kap. 7; Susan Leigh Star, ”The sociology of the invisible: The primacy of work in the writing of Anselm Strauss”, i David R. Maines (red.), Social Organization and Social Process: Essays in Honor of Anselm Strauss, New York: Aldine de Gruyter, 1991, s. 265–283.. 29. Corinna Kruse, ”Swabbing dogs and driving pizza boxes: Crime scene alignment work”, i Corinna Kruse, Jenny Gleisner & Hannah Grankvist (red.), temanummer av Science and Techno logy Studies, kommande.. 30. Kruse 2016, s. 118. 31. Jenny Gleisner, ”Between standards and voluntariness:. Alignment work in antenatal care”, i Corinna Kruse, Jenny Gleisner & Hannah Grankvist (red.), temanummer av Science and Techno logy Studies, kommande.. 32. Barnmorskorna använder body mass index (BMI) som verktyg.. 33. Annelieke Driessen, ”Sociomaterial will-work: Alig- ning daily wanting in Dutch dementia care”, i Franziska Krause & Joachim Boldt (red.), Care in Healthcare, London: Palgrave Macmillan, 2018, s. 111–133.. 34. Arlie Russell Hochschild, ”Emotion work, feeling rules,. Alignmentarbete · 49. and social structure”, The American Journal of Sociology, vol. 85, nr 3, 1979, s. 551–575.. 35. Arlie Russell Hochschild, The Managed Heart: Commerci- alization of Human Feeling, Berkeley: University of California Press, 1983.. 36. Se t.ex. Helena Fabian, Anna Sarkadi & Annika Åhman, ”Challenges and benefits of conducting parental classes in Sweden: Midwives’ perspectives”, Sexual and Repro- ductive Health, vol. 6, nr 4, 2015, s. 236–242; Ewa Andersson, Kyllike Christensson & Ingegerd Hildingsson, ”Parents’ experiences and perceptions of group-based antenatal care in four clinics in Sweden”, Midwifery, vol. 28, nr 4, 2012, s. 502– 508; Ingegerd Ah

No results found