Sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

(1)

Styrgruppssammanträde 2015-01-14

Sammanträde med styrgruppen för miljö och

samhällsbyggnad

Tid: Onsdag 14 januari 2015, kl 13.00–16.00

Plats: GR, Gårdavägen 2, Göteborg (lokal Pater Noster)

Förslag till dagordning: 1. Val av justeringsperson 2. Godkännande av dagordning

3. Flerårig verksamhetsinriktning 2016-2020 (beslut) 4. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad 2011-2014,

överlämnandehandling (beslut)

5. Mellankommunal kustplanering, Ida Lindbergh och Lars Heineson, GR (information)

6. Detaljplan för Kongahälla Östra, Kungälvs kommun, Gärdet 1:20, Intendenten 1 m.fl. i centrala Kungälv, samråd (beslut)

7. Funktionellt prioriterat vägnät, Cecilia Kvist och Nikolina Verovic, GR (information och beslut) Handling skickas separat

8. Val av lokalisering för väg 353, tvärförbindelse E20-väg 40 delen Bårhult-Åstebo i Härryda och Partille kommuner (beslut)

9. E6.21 Lundbyleden, delen Brantingsmotet – Ringömotet, Göteborgs Stad, vägplanbeskrivning (beslut) Handling skickas separat 10. Kungörande och granskning av järnvägsplan för Västlänken, en

tunnel för pendel- och regiontåg i Göteborgs Stad och Mölndals stad, Västra Götalands län (beslut) Handling skickas separat

11. Ändring av detaljplaner för järnvägstunneln Västlänken mellan Gullbergsvass och Almedal, samt detaljplan för järnvägstunneln Västlänken (tunnelmynningar, schakt mm), granskningshandling (beslut) Handling skickas separat

(2)

12. Rapport från verksamheten (information) • Smart energi-överenskommelser

• Gemensam samhällsplanering Göteborg-Borås

• Förstudie Pilotanläggning för vattenförsörjning i Gråbo 13. Övriga frågor

• Återkoppling fråga om nya regler för Strandskydd 14. Nästa sammanträde

Bifogas:

• Handlingar

• Protokoll från föregående sammanträde

Vägbeskrivning till GR:

http://www.grkom.se/omwebbplatsensokkontakt/kontaktagr.4.5f30b95110fd8ec51a80001 75.html

Åk kollektivt: Tag spårvagn 2, 6, 8 eller 13 till hållplats Ullevi Södra, alternativt spårvagn 1 eller 3, eller buss 60, till hållplats Ullevi Norra. Fem minuters promenad österut.

_________________________________________________________

För mer information, kontakta: Joanna Friberg, styrgruppens sekreterare

(3)

Styrgruppsärende 2015-01-14 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Underlag till flerårig verksamhetsinriktning från

styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Arbetet med en flerårig verksamhetsinriktning samt rambudget inför verksamhetsåret 2016 har under hösten diskuterats i samtliga styrgrupper vars förslag till inspel kommer att sammanställas till ett samrådsunderlag. Detta samrådsunderlag remitteras under våren 2016 till medlemskommunerna för att slutligen fastställas i

förbundsfullmäktige.

Vid sammanträdet 2014-11-13 diskuterades bl a behov av en materialförsörjningsplan, beredningsansvar för det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen (DKR) samt en eventuell revidering av den regionala handelsstrategin från 2010. Utifrån denna diskussion har kansliet sammanställt styrgruppens inspel som underlag i arbetet med den fleråriga verksamhetsinriktningen, se bifogat underlag. Styrgruppen diskuterade även sin roll och arbetsformer. Respektive styrgrupps roll kommer översiktligt att beskrivas i den fleråriga verksamhetsinriktningen. Styrgruppens diskussion kring framtida arbetsformer tas upp som medskick i överlämnandehandling till kommande styrgrupp.

Förslag till beslut

Att anteckna informationen.

Göteborg 2014-12-02

Birgitta Hellgren

(4)

2014-12-02 Pia Arnesson

Underlag till flerårig verksamhetsinriktning från

styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Vi tar ett gemensamt ansvar för regionstrukturen

Genom Strukturbild för Göteborgsregionen, som är en överenskommelse som innebär att vi tar gemensamt ansvar för att den regionala

strukturen är långsiktigt hållbar, visar vi hur vi kan skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter.

Större regioner har i de flesta fall bättre förutsättningar för tillväxt då de har ett större utbud av arbetstillfällen, branscher, kompetenser samt ett attraktivt utbud av upplevelser, kultur, varor och tjänster. Vi har genom måldokumentet Hållbar Tillväxt en medveten strategi för att främja regionens utveckling. Vi vill ge människor möjlighet att välja ett hållbart vardagsliv.

Detta gör vi genom att:

• Ägna särskild uppmärksamhet åt hur vi möter framtida transportbehov på ett hållbart sätt.

• Etableringar som kan få betydande påverkan på den regionala strukturen och trafiken kommer till stånd i lägen som bidrar till en hållbar utveckling.

• Aktualisera intentionerna i GR:s handelsstrategi och verka för att dess intentioner följs i kommunernas planeringsarbete för att därigenom bidra till att stärka den regionala strukturen.

Människors köp- och resmönster har regional betydelse. Det är därför viktigt att handelsetableringar som kan få betydande påverkan på den regionala strukturen och trafiken lokaliseras i lägen som bidrar till hållbar utveckling. För att kunna bedöma dels enskilda projekt - men framförallt den samlade effekten - behövs baskunskap om handelns utveckling i regionen. GR:s arbete ska syfta till att tydliggöra handelns villkor och betydelse som näringsgren i Göteborgsregionen bl a genom att lyfta strategiska frågor som rör handelns utveckling och skapa gemensam kunskap om handelns utmaningar inför framtiden. • Stärka regionens attraktionskraft genom att de gröna kilarna och

kustzonen utvecklas. I en storstadsregion är grönska och vatten ovärderligt. GR har påbörjat ett långsiktigt arbete för att ta

(5)

tillvara och utveckla regionens grön- och blåstruktur. När

Göteborgsregionen växer krävs ökad samverkan för att hitta bra helhetslösningar när ny bebyggelse och infrastruktur tillkommer. Vi behöver också gemensamma kunskapsunderlag om grön- och blåstrukturens värden, bland annat för att få beslutsunderlag som speglar effekter över kommungränserna. Kusten och havet är t ex en gemensam resurs som i många fall kräver

mellankommunalt och regionalt samarbete för att förvaltas och nyttjas på ett klokt sätt.

Infrastruktur som möjliggör effektivt resande

Idag konkurrerar vi i Västsverige tillsammans på en global marknad. För att behålla arbetstillfällen och möjligheter att bo och verka i regionen behöver arbetsmarknaden växa. Vi tror att om Göteborgs lokala arbetsmarknad år 2030 ökar till 1,75 miljoner invånare vilket kommer att förbättra arbetsmarknadens villkor och både arbetstagare och arbetsgivare får fler valmöjligheter. Med strategiska satsningar skapas möjligheter för fler att välja var de vill bo och arbeta och vi vill därför utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med en attraktiv kollektivtrafik.

För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi i Västra Götaland år 2030 så krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbetsresor till cykel är en viktig del i den omställningen.

• Skapa strategiska förutsättningar för investeringar i väg och järnväg.

• Vara beredande till det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen.

• Bevaka och delta i statens och Västra Götalandsregionens infrastrukturplanering med syftet att kunna tillvara

Göteborgsregionens intressen och vid behov kunna agera. • Medverka och stödja arbetet med att genomföra

Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen, K2020, och Västsvenska paketet som är viktiga pusselbitar för att utveckla en attraktiv region där fler får tillgång till jobb, studier, bostäder, kultur, natur och fritidsaktiviteter.

• GR är medlem i den europeiska organisationen Airport Regions Conference (ARC) och tar aktiv del i den kunskap som byggs upp inom ARC.

• GR är medlem i Europakorridoren som verkar för att förverkliga Götalandsbanan – en järnväg mellan Göteborg och Stockholm via Jönköping.

(6)

• Medverka till att en god regional hantering av materialförsörjning till bygg- och anläggningsverksamhet kommer till stånd.

Gemensam plattform för boendefrågor

Näringslivets investeringar styrs i hög grad till regioner där människor väljer att bosätta sig och för att Göteborgsregionen fortsatt ska ha en god utveckling krävs ett ökat och varierat bostadsbyggande. En regional utmaning är att skapa boende för de grupper i samhället som inte själva har förutsättningar att realisera önskat boende. Genom att stimulera befolkningstillväxten och ta vara på de möjligheter en fortsatt

regionförstoring ger kan de kvaliteter som gör att vi vill leva och verka i samt besöka Göteborgsregionen stärkas. GR har som regionplaneorgan uppgiften att arbeta med, och skapa en gemensam plattform kring, boendefrågan.

• Verka för att tillkommande bebyggelse stärker en hållbar regionstruktur.

• Verka för en samsyn i boendefrågan genom en regional boendeplanering.

• Effektivisera bostadsbyggandet som en av förutsättningarna för en ökande befolkning.

GR bidrar genom detta till att skapa möjligheter till effektivare infrastruktur och större rörlighet på arbetsmarknaden. Med regionalt kunskapsbyggande får kommunerna lokalt underlag för sin

bostadsförsörjning.

Avfall, vatten och avlopp är en del av infrastrukturen

Avfalls-, vatten- och avloppshantering är en grundläggande del av samhällets infrastruktur. Allt högre krav ställs på god service, robusthet i systemen och effektivitet för att klara morgondagens utmaningar och behov. För avfallshanteringen gäller att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och tillväxt i sopberget. Och en ökad

befolkningstillväxt ställer större krav på en robust vattenförsörjning av god kvalitet. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en trygg och långsiktigt hållbar vattenförsörjning är därför avgörande för ett

fungerande samhälle. Allt detta ställer i sin tur krav på väl fungerande avloppssystem som knyter samman kretsloppscirkeln. Detta är viktiga delar i arbetet med att skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter.

(7)

• Verka för en samsyn kring möjligheter och problem kring Göta älv och dess närområde samt för att en god vattenkvalitet i Göta älv och dess biflöde säkerställs.

• Samordna arbetet som rör den framtida regionala

vattenförsörjningen i Göteborgsregionen, enl den regionala vattenförsörjningsplanen, antagen 2014.

• Verka för att intentionerna i GR:s avfallsplan A2020, antagen 2010, följs i kommunernas planeringsarbete med avfallsfrågor. Ren luft och friskt vatten

För att stärka de kvaliteter som gör att vi vill leva och verka i samt besöka Göteborgsregionen måste vår livsmiljö värnas från skadlig påverkan och alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten. Detta gör vi genom att:

• Följa utvecklingen och ta initiativ till sådana åtgärder att så att gällande miljökvalitetsnormer kan klaras och klimatmål nås. • Utifrån de övergripande konsekvenserna av en global

klimatförändring utveckla en samsyn kring hur dessa frågor kan hanteras lokalt och regionalt.

• Luftvårdprogrammet i Göteborgsregionen som kartlägger luftmiljön och verkar för en bättre luftkvalitet i

Göteborgsregionen.

• Miljösamverkan i Västra Götaland som syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet.

• Göta älvs vattenvårdsförbund som har till uppgift att verka för en god vattenvård och vattenkvalitet i älven.

• Bohuskustens vattenvårdsförbund som har till uppgift att verka för en god vattenvård och vattenkvalitet utmed Bohuskusten. • Vattenråd som arbetar för att klara kraven i EUs vattendirektiv. • Kalkning av försurade sjöar och vattendrag i stora delar av

(8)

Styrgruppsärende 2015-01-14 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

verksamheten 2011-2014, överlämnandehandling

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har gett kansliet i uppdrag att sammanställa en överlämnandehandling för den kommande

styrgruppen. Handlingen beskriver kortfattat huvuddragen inom

områden som styrgruppen behandlat under mandatperioden 2011-2014 med bäring på kommande mandatperiod.

På sammanträdet den 13 november diskuterades innehållet och handlingen har kompletterats med följande:

• GR skall verka för att etablera ett regionalt perspektiv i den kommunala cykelplaneringen och genom det skapa

förutsättningar för att bygga samman regionen.

• I arbetet med att förverkliga Götalandsbanan understryker styrgruppen vikten av att verka för att sträckan Göteborg-Borås dras via Mölndal.

• Se över styrgruppens arbetsformer samt mötesfrekvens. • Regelbundet informera om pågående arbete i de projekt och

processer som GR aktivt deltar i.

Handlingen har även kompletterats med ”Regionala uppdrag med politisk representation”.

Att godkänna överlämnandehandling för verksamheten 2011-2014.

Göteborg 2014-12-02 Birgitta Hellgren

(9)

Promemoria 2014-12-02 Pia Arnesson Cecilia Kvist

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

verksamheten 2011-2014, överlämnandehandling

Det regionala uppdraget

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad arbetar på uppdrag av förbundsstyrelsen och bereder frågor som rör regional planering, främst inom sakområdena miljö och samhällsbyggnad. Styrgruppen bevakar utvecklingen inom dessa sakområden samt tar de initiativ som utvecklingen föranleder genom att få till stånd och kontinuerligt genomföra ett aktivt idé- och erfarenhetsutbyte.

Förbundsstyrelsen beskriver genom mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur (antagen av förbundsfullmäktige i juni 2013) de grundläggande utmaningarna för Göteborgsregionens utveckling. Hållbar tillväxt är en uppdatering av det tidigare antagna mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt. Som stöd för arbetet med att nå uppsatta mål har dokumentet Strukturbild för Göteborgsregionen – En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar (godkänd av förbundsstyrelsen i maj 2008) tagits fram. Strukturbilden visar huvuddragen i regionens fysiska struktur och ligger till grund för ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. Förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse har därmed lagt en tydlig grund för flertalet av de frågor som rör styrgruppens ansvarsområden. Utifrån dessa mål- och strategidokument har denna styrgrupps ambition varit att koncentrera sig på den långsiktiga planeringen och ha ett helhetstänkande. Principdiskussioner kring regionala frågeställningar har aktualiserats i samband med t ex remissyttranden över kommunala översiktsplaner och infrastrukturutredningar. Styrgruppen har också behandlat detaljplaner när dessa bedömts ha regional betydelse. GR är regionplaneorgan

GR är sedan 1988 av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL) och därmed bärare av det regionala perspektivet i olika planprocesser. På förbundsstyrelsens uppdrag leder styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad detta arbete och bereder sådana frågor

(10)

som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande. Kortfattat är huvuduppgifterna att:

• biträda kommuner och statliga myndigheter med regionala synpunkter,

• följa regionala frågor inom ansvarsområdet,

• låta utreda förhållanden som har regional räckvidd, • fortlöpande följa statlig och kommunal planering,

• samråda vid upprättande av förändring av översiktsplaner och detaljplaner (när dessa får regionala konsekvenser),

• förse kommunerna med underlag ifråga om mellankommunala frågor,

• underlätta information om regionala förhållanden mellan och inom kommunerna.

Samordningsansvar för infrastrukturplaneringen i regionen

GR har genom ett särskilt beslut i förbundsstyrelsen – förankrat i varje medlemskommun – uppdraget att samordna planeringen av

transportinfrastrukturen i regionen. Detta uppdrag, där styrgruppen är beredande, innebär att GR ska:

• ansvara för samordningen av all regional infrastrukturplanering, d v s sådan planering som berör hela regionen eller två eller flera medlemskommuner,

• representera kommunerna i olika organisationers arbets- och ledningsgrupper som behandlar regional infrastrukturplanering, • ansvara för utformningen av remissvar över sådana utredningar

som berör regional infrastrukturplanering och som tillställs GR och/eller medlemskommunerna. Utformningen av svaren ska ske i samråd med berörda kommuner,

• företräda medlemskommunerna gentemot staten och Västra Götalandsregionen i frågor som berör regional

infrastrukturplanering,

• initiera utredningar om regional infrastrukturutbyggnad på eget initiativ eller efter framställan från medlemskommunerna. Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Luftvårdsprogrammet startades 1980 och har sedan dess arbetat för att kartlägga luftmiljön och verka för en bättre luftkvalitet i

Göteborgsregionen. Arbetet syftar bl a till att informera om

luftkvaliteten och ta fram underlag för samhällsplaneringen.Det innebär att följa utvecklingen och ta initiativ till åtgärder så att gällande

miljökvalitetsnormer kan klaras och att klimatmålen nås. I programmet samarbetar GR:s tretton kommuner, företag och Trafikverket.

(11)

Samverkan sker också med länsstyrelserna i Västra Götalands län och Hallands län samt Chalmers, Universitetet m fl. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad utgör den politiskt tillsatta delen av styrgruppen för luftvårdsprogrammet och övriga representanter kommer från näringslivet, Trafikverket och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Styrgruppen har haft två sammanträden per år och varje år anordnas en Luftvårdsdag.

Styrgruppens sammansättning

Alla GR:s medlemskommuner har varit representerade i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad som haft 15 ledamöter. Styrgruppen har under perioden 2011-2014 haft följande sammansättning:

Owe Nilsson (S), Göteborg, ordförande t o m februari 2012 Johan Nyhus (S), Göteborg, ordförande fr o m mars 2012 Martin Wannholt (M), Göteborg, vice ordförande

Rolf Gustafsson (S), Ale

Thorsten Larsson (M), Alingsås Kia Andréasson (MP), Göteborg Anna Palmér (S), Härryda

Ulrika Landergren (FP), Kungsbacka Mats Frisell (S), Kungälv

Douglas Thisell (M), Lerum Ulf Wetterlund (FP), Lilla Edet Kajsa Hamnén (M), Mölndal Lasse Selander (V), Partille Arne Olsson (C), Stenungsund Gunilla Nordberg (S), Tjörn Rolf Edvardsson (S), Öckerö

Styrgruppen har haft fem-sex sammanträden per år. Vad har styrgruppen arbetat med?

GR är genom styrgruppen bärare av det regionala perspektivet inom de aktuella sakområdena (miljö och samhällsbyggnad) och verkar genom medverkan från såväl politisk som tjänstemannanivå i en rad nätverk, arbets-, lednings- och styrgrupper. Ett viktigt stöd för gemensam kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte ges av de

tjänstemannanätverk som finns inom GR, t ex samhällsbyggnadschefer och miljöchefer. Dessutom finns nätverk som bildats särskilt för att utveckla kunskap och arbetet inom prioriterade temaområden t ex boende, infrastruktur, grön- och blåstruktur samt avfalls och VA-frågor.

(12)

Nedan följer huvuddragen inom områden som styrgruppen behandlat under mandatperioden samt ett axplock ur ärendefloran.

Bostadsbyggande och boendemöjligheter för alla

Styrgruppen verkar för att bidra till ett balanserat bostadsbyggande av hög kvalitet och till acceptabla kostnadsnivåer. Till stöd för arbetet finns bostadsnätverket, ett tjänstemannanätverk med företrädare från

medlemskommunerna. Nätverket följer utvecklingen på

bostadsmarknaden och bostadsbyggandets lokalisering i förhållande till intentionerna i strukturbilden. Nätverket har bl a initierat studien Är det lönsamt att bygga tätt som utrett hur den kommunala budgeten

påverkas av hur tätt tillkommande bebyggelse lokaliseras. Studien är en pilotstudie med Kungälvs kommun som hypotetiskt beräkningsunderlag. 2013 startades ett nytt nätverk med kommunernas mark- och

exploateringschefer i syfte att utveckla den regionala synen på mark och exploatering.

I mars 2012 arrangerade GR tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland konferensen Fler bostäder – hur gör vi? som syftade till att sätta fokus på bristen på bostäder och boendemöjligheter i regionen. Inför konferensen togs en antologi med samma titel fram. Som ett resultat av konferensen beslöt styrgruppen att anordna ”mjuka samråd” med aktörerna på marknaden kring regional boendeplanering.

Inom ramen för bostadsfrågor har styrgruppen också medverkat i arbetet med en kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden som letts av styrgruppen för

arbetsmarknad.

Enligt 2014 års reviderade bostadsförsörjningslag skall GR som regionplaneorgan göra en regional bedömning av kommunernas

bostadsförsörjningsprogram. Hittills har fem sådana yttranden avgetts. Som regionplaneorgan har styrgruppen också valt att yttra sig över Slutbetänkande av bullersamordningsutredningen då detta behandlar angelägna frågor för planering och byggande i regionen. Efter

medlemskommunernas kritik på Byggkravsutredningen betänkande valde GR att i ett gemensamt svar yttra sig över detta.

Stort fokus på transportinfrastruktur

I början av mandatperioden fick styrgruppen ta del av en sammanställning av GR:s tidigare ställningstaganden avseende

transporter och transportsystemet i Göteborgsregionen som grund för kommande arbete med infrastrukturplanering. Styrgruppen har varit beredande vad gäller GR:s samordningsansvar för

(13)

infrastrukturplaneringen samt följt utvecklingen inom området. Detta innebär att styrgruppen yttrat sig över ett antal remisser, bl a:

• Järnvägsutredning för dubbelspår på hamnbanan (delen Eriksberg – Pölsebo),

• Idéstudie för södra Bohusbanan

• Förstudie väg 549 tvärförbindelse E20-väg 40 (Härryda och Partille kommuner)

• Åtgärdsvalstudie för Västra stambanan genom Västra Götaland • Tillåtlighetsprövning för Västlänken

Under den senare delen av mandatperioden har arbetet med revidering av regional respektive nationell transportinfrastrukturplan inför

planperioden 2014-2025 genomförts.

Styrgruppen har kontinuerligt fått information om pågående arbete inom Västsvenska paketet. GR medverkar, förutom i lednings- och

samordningsgrupper, i ett antal arbetsgrupper.Inom ramen för paketet har GR också förstärkt kansliet med en strategisk kommunikatör och en kommunrådgivare med uppgift att stödja kommunerna i

genomförandefasen. För att förverkliga potentialen i de

infrastruktursatsningar som görs inom paketet bildades 2012 ett nätverk för hållbart resande som på olika sätt stödjer kommunerna i deras arbete för att skapa förutsättningar för nya vägvanor i

arbetsmarknadsregionen.

Vad gäller kollektivtrafik har styrgruppen bevakat att kommunala planer och större investeringar i infrastrukturen aktivt bidrar till att målen i K2020 (Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen) nås. Programmet utgör vägledning för utveckling av regionens kollektivtrafik där ett av målen är att minst 40% av resorna ska göras med kollektivtrafik år 2025. Tillsammans med berörda kommuner har t ex ett

kunskapsunderlag som övergripande beskriver funktion, förutsättningar och behov för sträckan Göteborg-Alingsås på Västra stambanan tagits fram. Under 2012 inleddes en diskussion med kommunerna och berörda parter kring en eventuell fortsättning av K2020, men inget

ställningstagande har gjorts.

Ett steg i arbetet för att nå målen i Hållbar tillväxt är den

kunskapsöversikt om urbana stationssamhällen som tagits fram utifrån intentionerna i GR:s strukturbild. Inom ramen för Mistra Urban Futures projektleder GR tillsammans med Trafikverket nu forskningsprojektet Det urbana stationssamhället – vägen mot ett resurssnålt resande som syftar till att öka kunskapen och förståelsen för det komplexa i

stationsnära placering och skapa förutsättningar för fler stationsnära etableringar. På så sätt kan stadsplanering och transportplanering integreras.

(14)

I kartläggningsrapporten Hur planerar kommunerna inom

Göteborgsregionen för cykel? har kommunernas cykelsatsningar på kort och lång sikt sammanställts och ligger nu till grund för ett fortsatt arbete kring vision, syfte och mål för en regional cykelplan.

I arbetet med att förverkliga Götalandsbanan har alla 13 kommuner i GR beslutat att medfinansiera en utredning av ny järnväg för sträckan Göteborg-Borås för att möjliggöra ett helhetsgrepp av

järnvägsplaneringen i stråket. Därtill har GR tillsammans med Sjuhärads kommunalförbund och berörda kommuner längs sträckan påbörjat ett samarbete för gemensam samhällsplanering för stärkt tillväxt i stråket. GR har under mandatperioden medverkat i det treåriga EU-projektet Catch MR (Cooperative approaches to transport challenges within the Metropolitan Regions) med syftet att öka förståelsen för de utmaningar inom transportsektorn som de medverkande storstadsregionerna står inför. Arbetet resulterade i Guide on efficient mobility and sustainable growth in Metropolitan Regions som innehåller rekommendationer för hållbara transportlösningar i storstadsregioner.

GR har deltagit i EU-projektet The Scandinavian 8 million city som ser på möjligheterna att binda samman regionerna längs sträckan Oslo – Göteborg – Köpenhamn till en sammanhängande funktionell

arbetsmarknadsregion. Projektet avslutades 2014 och diskussion pågår om möjlig fortsättning.

Grön- och blåstruktur i en växande storstadsregion

Under 2013 påbörjades ett långsiktigt arbete med att utveckla

strukturbilden med fokus på grön- och blåstruktur. Ett exempel är de två pilotprojekt med syfte att stärka samverkan över kommungränser som har påbörjats i två av regionens gröna kilar: Delsjön-Härskogen och Slottsskogen-Sandsjöbacka. Just nu pågår en utredning om Tysta

områden som visar utbredningen av olika bullernivåer med hänsyn till topografi och som kan användas som underlag i framtida

planeringsprojekt i regionen. Ett annat exempel är arbetet med att utveckla kustzonen genom mellankommunal kustzonsplanering där en förstudie inletts under hösten 2014 som tittar på hur ett fördjupat samarbete kring kust- och havsfrågor kan se ut mellan de åtta deltagande kustkommunerna från Kungsbacka i söder till Uddevalla i norr. Till grund för arbetet har seminarier kring ekosystemtjänster, utvecklingen i kustzonen samt rekreation och friluftsliv genomförts. I broschyren På väg mot en grönare region som GR, tillsamman med BRG, har tagit fram beskrivs med ett antal goda exempel från

medlemskommunerna hur Göteborgsregionen kan bli miljövänligare.

(15)

Exemplen visar på miljöarbete kring byggnader, resor, naturen, konsumtion, energi och avfall.

GR har också ökat sitt engagemang för regional grönstruktur genom att mer aktivt ta del i remisser inom området, bl a har styrgruppen yttrat sig över remiss angående översyn och revidering av riksintresseområde för friluftslivet i Västra Götalands län.

Klimat och sårbarhet

GR arbetar på olika sätt med frågor som har bäring på klimat och sårbarhet. I vattenvårdsförbund och vattenråd pågar sedan många år ett arbete kring frågor om vattenkvalitet och vattenskydd m m och inom K2020 arbetas för att minska klimatpåverkan från vårt dagliga resande. Göta älv är ett av elementen i GR:s strukturbild och i hög grad

strukturerande för regionens utveckling. Som en del i arbetet med att utveckla en samsyn kring de problem och möjligheter som finns kring älven och dess närområde pågår ett arbete att skapa ett gemensamt vattenskyddsområde för Göta älv. GR:s VA-nätverk har som

referensgrupp medverkat i det treåriga EU-projektet VISK (Virus i vatten) om mikrobiologiska risker i vattenförsörjningen som avslutades under 2013.

GR beviljades 2007 bidrag, s k guldklimpar, från Naturvårdsverkets Klimatinvesteringsprogram för åtgärder som bedömts särskilt effektiva för att minska utsläppen av växthusgaser. Detta projekt som syftade till att begränsa klimatpåverkan från vårt dagliga resande avslutades under 2011.

Tillsammans med länsstyrelsen i Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen och BRG har GR inom ramen för projektet Clean Shipping arbetat för att begränsa sjöfartens miljöpåverkan.

Verksamheten formaliserades 2012 genom bildandet av föreningen Clean Shipping Index. Föreningen äger nu rätten till indexet medan en lastägarförening svarar för drift och utveckling av indexet.

Hösten 2013 informerades styrgruppen om en IPCC-rapport om klimat och sårbarhet. (Intergovernmental Panel on Climate Change som förkortas IPCC är FN:s klimatpanel). Vidare har styrgruppen yttrat sig över Utredningen om fossilfri fordonstrafik som tar ett helhetsgrepp kring vägtrafikens klimatpåverkan i Sverige.

GR har i Hållbar tillväxt ställt sig bakom Klimatstrategi för Västra Götaland för att minska beroendet av fossil energi i Västra Götaland. Smart Energi är en process för att nå målen i klimatstrategin.

(16)

Arbetet sker primärt genom överenskommelser där GR koordinerar projekten Ökad arbetspendling med cykel, Ökad matavfallsinsamling samt Avfallsminimering.

Trygg och långsiktigt hållbar vattenförsörjning

Styrgruppen verkar för att säkra och förbättra vattenkvaliteten i Göta älv m fl vattendrag. Parallellt bevakas behovet av en alternativ regional vattentäkt för att minska känsligheten av störningar vid eventuella föroreningar i Göta älv. Under 2011 påbörjade GR, som tidigare nämnts, ett arbete för att skapa ett gemensamt vattenskyddsområde utmed Göta älv, bl a för att långsiktigt säkerställa dess funktion som råvattentäkt.Samtidigt verkar GR, tillsammans med Göteborgs och Lerums kommuner, för att marken i Gråbodeltat ska säkerställs för en möjlig framtida komplettering av vattenförsörjningen i regionen. En förstudie i syfte att undersöka möjligheterna att få till stånd en pilotanläggning för vattenproduktion i Gråbodeltat har påbörjats. Våren 2014 godkändesVattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen (revidering av vattenförsörjningsplanen från 2003) efter att ha remitterats till 40 remissinstanser. Planen är ett vägledande

handlingsprogram för hushållning med vatten och ligger till grund för en samordning av den kommunala planeringen.

Under mandatperioden har styrgruppen yttrat sig över bl a förslag till riksintresse för dricksvattenförsörjning för Göteborgs stads anläggningar som försörjer Göteborgs kommun, nästan hela Öckerö kommun och delar av Ale, Partille och Mölndals kommuner.

Avfall – en viktig del av samhällets infrastruktur

Hösten 2010 antogs Avfallsplan för Göteborgsregionen (A2020) och med utgångspunkt i denna plan slöt GR:s medlemskommuner 2011 ett avtal om regional samverkan inom avfall, vatten och avloppsområdet och en regional kretsloppstjänst inrättades. Syftet är att lösa

regiongemensamma frågor och genomföra gemensamt

utvecklingsarbete och satsningar som är relevanta för avtalets parter. Handlingsplaner utarbetas årligen som ger vägledning i det

gemensamma arbetet med att uppnå målen i A2020.

Inom detta sakområde har styrgruppen under mandatperioden yttrat sig över ett betänkande avseende resurseffektiv avfallsutredning.

(17)

Handel – en del av näringslivet

Handel är en del av näringslivet och med stöd av BRG:s handelsgrupp, ett tjänstemannanätverk med företrädare för medlemskommunerna och handeln, förs kontinuerligt samtal om handel. Till stöd för arbetet finns GR:s Handelsstrategi för Göteborgsregionen från 2010.

Temadiskussioner har förts kring bl a hållbar stadsutveckling i nordöstra Göteborg, hur handeln – i den egna kommunen och i

grankommuner/region – påverkas av en större handelsetablering samt hur mindre kommuner arbetar med handelsfrågor.

Kommunala översiktsplaner och detaljplaner

Styrgruppen har varit beredande instans och till förbundsstyrelsen lagt fram förslag till remissyttranden över översiktsplaner i vilka det

regionala perspektivet lyfts fram. Under mandatperioden har

översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner från följande kommuner behandlats:

• Översiktsplan för Alingsås (Alingsås kommun) • Översiktsplan 2010 (Kungälvs kommun) • Översiktsplan 2012 (Härryda kommun) • Översiktsplan 2013 (Tjörns kommun) • Centrala Partille (Partille kommun)

• Jeriko – Jonsered (Partille och Lerums kommuner) • Fässbergsdalen (Göteborgs och Mölndals kommuner) • Mölndalsåns dalgång (Göteborgs och Mölndals kommuner) • Åsa (Kungsbacka kommun)

• Lödöse (Lilla Edets kommun)

Styrgruppen har även yttrat sig över detaljplaner och andra strategiska dokument som bedömts ha regional betydelse bl a:

• Handel och bostäder i Gamlestaden (Göteborgs kommun) • Kållereds köpstad (Mölndals kommun)

• Bro över Göta älv (Göteborgs stad) • Tjuvkils huvud (Kungälvs kommun)

• Program för Spekeröds by (Stenungsunds kommun) • Program för centrala Öckerö (Öckerö kommun)

• Tre strategiska inriktnings- och planeringsdokument för det framtida Göteborg: Utbyggnadsplanering, Trafikstrategi och Grönplan.

• Planering på djupet – fysisk planering av havet. • Ansökan om nytt miljötillstånd för Landvetter flygplats

Tidigare styrgrupp ställde sig bakom ett generellt yttrande för att belysa det regionala perspektivet i kommunala vindbruksplaner. I övrigt saknar GR mål- eller strategidokument för att i t ex remissvar kunna

(18)

avge specifika synpunkter rörande energifrågor. Särskilda uppdrag

Med utgångspunkt från framtagna mål och strategier har GR uppdrag som direkt eller indirekt faller inom ramen för styrgruppens

ansvarsområde.

Kalkning av försurade sjöar och vattendrag. GR planerar och genomför i nära samarbete med länsstyrelserna årliga sjö- och våtmarkskalkningar i regionen. Kalkningsverksamheten finansieras till största delen av statsbidrag och resterande kostnader står berörda kommuner för. Det innebär att kommunerna betalar en avgift till GR som skall täcka alla kostnader för kansliets administrativa arbete.

Göta älvs vattenvårdsförbund har till uppgift att verka för en god

vattenvård och vattenkvalitet i älven. Det är en frivillig sammanslutning av kommuner och företag som påverkar eller påverkas av Göta älv och dess biflöden. För administration och projektledning köper

vattenvårdsförbundet tjänster från GR.

Bohuskustens vattenvårdsförbund har till uppgift att verka för en god vattenvård och vattenkvalitet utmed Bohuskusten. Fr o m halvårsskiftet 2014 köper förbundet tjänster för administration och projektledning från GR.

Vattenråd arbetar för att klara kraven i EU:s vattendirektiv (allt vatten ska till 2015 ha uppnått god ekologisk och kemisk vattenstatus). GR har uppdraget att administrera verksamheten för de tre vattenråd som hittills bildats: Göta älvs vattenråd samt vattenråden för Säveåns respektive Mölndalsåns delavrinningsområden. Syftet är att skapa

delaktighet, engagemang och lokal förankring i vattenfrågor. GR:s roll är att fungera som samverkansorgan och bidra med synpunkter kring arbetet med vattenförvaltning.

Regionala uppdrag med politisk representation

Styrgruppens presidium Johan Nyhus och Martin Wannholt har tillsammans med Anna-Lena Hohlberg representerat GR i Åtgärdsvalstudie Västra stambanan genom västra Götaland. Projekt och processer som ger mervärde

GR deltar genom kansliet i olika projekt och processer som faller inom styrgruppens ansvarsområde och bidrar till hållbar utveckling, t ex:

(19)

• GR är medlem i den europeiska intresseorganisationen ARC (Airport Regions Conference) som är ett europeiskt nätverk av regioner och kommuner med internationella flygplatser. GR tar aktivt del av kunskap om hur man hanterar flygets

konsekvenser, såväl positiva som negativa, som byggs upp inom ARC.

• Föreningen Europakorridoren, där GR är medlem, verkar för att höghastighetsbanorna Götalandsbanan och Europakorridoren ska komma till stånd.

• Miljösamverkan Västra Götaland är ett projektsamarbete som syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet genom att ge stöd både till myndighetsutövning och till informativa och uppmuntrande insatser. Under mandatperioden har även arbete rörande livsmedelstillsyn tillkommit.

• Mark för näringslivet är ett projekt som drivs i samverkan med BRG och syftar till att stärka regionens konkurrenskraft genom att erbjuda mark i attraktiva lägen. Det webbaserade

marknadsfönstret Markdatabasen, är ett instrument som ska underlätta etableringsprocessen.

• Mistra Urban Futures är ett globalt forskningscentrum med målet att förändra stadsutvecklingen i en mer hållbar riktning.

Göteborg, och därmed Göteborgsregionen, har här haft möjlighet att profilera sig internationellt i frågor om hållbar stads- och regionutveckling. GR har bl a medverkat i projekten

Medborgardialog i Gråbo, Städer som värdenätverk och Kunskap och arbetssätt för en rättvis och socialt hållbar stad.

Styrgruppen har även fått information om pågående statliga utredningar som exempelvis skredriskkatering för Göta älvområdet.

Inför ny mandatperiod

Styrgruppen har diskuterat frågor, och även initierat uppdrag, som den nya styrgruppen föreslås arbeta vidare med.

Inom bostadsuppdraget planeras inför en ny bostadskonferens som är en uppföljning av 2012 års bostadskonferens ”Fler bostäder – hur gör vi?”. Syftet är att skapa en gemensam plattform i regionen där olika intressen kan mötas för att vid behov kunna agera gemensamt.

Regeringen tillsatte under 2013 en Kommitté för regional planering och bostadsbyggande. GR har haft inledande diskussioner med kommittén för att synliggöra rollen som regionplaneorgan, och detta arbete behöver följas av den nya styrgruppen.

(20)

Styrgruppen har uttryckt en önskan om att inom GR lägga grunden för en gemensam syn på vad vi vill ha för utveckling i huvudstråken och har föreslagit att arbetsgrupper med politiska företrädare bildas efter valet. Länsstyrelsen har, i samverkan med Skogsstyrelsen och Västra

Götalandsregionen, tagit fram förslag till nya regionala miljömål för Västra Götaland. Syftet är att lyfta fram regionala särdrag och områden som kräver ytterligare insatser, och pågående arbete kan behöva följas av den nya styrgruppen.

Under 2011 aktualiserades frågan om materialförsörjning och regionens behov av bergtäkter samt dess påverkan på miljö och infrastruktur. En förstudie som belyser problemställningen togs fram som underlag för fortsatta diskussioner. Frågan har därefter behandlats både i GR:s förbundsstyrelse och styrgrupp som, i samband med ärendets

behandling, konstaterade att det saknades ekonomiska förutsättningar att genomföra en materialförsörjningsplan.

I slutet av mandatperioden väcktes frågan om en förändrad organisation för det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen (DKR). Från det delregionala rådet i Göteborgsregionen har GR:s

förbundsstyrelsepresidium fått uppdraget att ta fram ett förslag där styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad fungerar som

beredningsgrupp för delregionala kollektivtrafikfrågor och förbundsstyrelsen som beslutande instans.

Från avgående styrgrupp till ny styrgrupp

• GR skall verka för att etablera ett regionalt perspektiv i den kommunala cykelplaneringen och genom det skapa

förutsättningar för att bygga samman regionen.

• I arbetet med att förverkliga Götalandsbanan understryker styrgruppen vikten av att verka för att sträckan Göteborg-Borås dras via Mölndal.

• Se över styrgruppens arbetsformer samt mötesfrekvens. • Regelbundet informera om pågående arbete i de projekt och

processer som GR aktivt deltar i.

(21)

Dnr:14-84.10 Styrgruppsärende 2015-01-14 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Mellankommunal kustplanering i GR, Orust och

Uddevalla

Som ett led i arbetet med GRs grön- och blåstruktur ansökte och fick GR i våras om medel från Västra Götalandsregionen för att genomföra en förstudie om mellankommunal kustplanering med syfte att utarbeta formerna för ett fördjupat samarbete i kustzonen. Arbetet med

förstudien ”Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla” har snart kommit halvvägs. Målet är att formulera förslag för hur ett samarbete kring mellankommunal kustplanering kan utvecklas och fördjupas med avseende på:

- Temaområden, prioriterade frågeställningar (ex. besöksnäring, båtliv, muddertippningsplatser, boende i kustzonen, V/A…)

- Organisering - Finansiering

- Kopplingen till nationell havsplanering - Utveckling av GR:s strukturbild

Dialogmöten har hållits med sju av de åtta deltagande kommunerna samt med en rad övriga relevanta aktörer. Kontinuerliga avstämningar har även hållits med referensgruppen där VGR, BRG och Länsstyrelsen ingår. En presentation av resultaten från kommunträffarna samt hur arbetet fortskrider ges på sammanträdet.

Styrgruppens synpunkter efterfrågas kring några frågeställningar kopplade till förstudiens fortsatta arbete:

- Styrguppen spontana reflektioner på temaområden?

- Hur ser styrgruppen på den politiska organisationen framåt, hur hanterar vi Orust och Uddevallas politiska deltagande?

- Finansieringsidéer för det fortsatta arbetet? Förslag till beslut

Att anteckna informationen och vid mötet lämnade synpunkter.

(22)

Birgitta Hellgren /Ida Lindbergh, Lars Heineson

(23)

Dnr:14-249.10/1 Styrgruppsärende 2015-01-08 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Detaljplan för Kongahälla Östra, Kungälvs kommun,

Gärdet 1:20, Intendenten 1 m.fl. i centrala

Kungälv, samråd

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från

Kungälvs kommun daterad 2014-12-11 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Att godkänna föreliggande förslag, daterat 2015-01-08 Göteborg 2015-01-08

Birgitta Hellgren

/Pia Arndesson, Per Kristersson

(24)

Dnr:14-249.10/1 Tjänsteutlåtande 2015-01-08 PA, PK

Förslag till yttrande

Detaljplan för Kongahälla Östra, Kungälvs kommun,

Gärdet 1:20, Intendenten 1 m.fl. i centrala

Kungälv, samråd

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från

Kungälvs kommun daterad 2014-12-11 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Bakgrund och syfte

Inför antagandet av det planförslag för den s k Kongahällatomten i norra delen av Kungälvs centrum som ställdes ut 2009 delades detaljplanen upp i tre delar – Kongahälla västra, södra och östra, där västra

Kongahälla vann laga kraft i december 2013. Detaljplan för den östra och södra delen bedömdes kräva en bearbetning och förnyad

planprocess. De nu aktuella detaljplanen utgör etapp 2 som är en gemensam detaljplan för Kongahälla Östra och Södra.

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra fortsatt utveckling av

Kungälvs nya centrala stadsdel Kongahälla och innebär en förtätning av, och komplettering till, befintligt handelsområde med bostäder,

verksamheter, offentliga gator och torg, samt parkeringshus. Den föreslagna stadsstrukturen innebär att Kongahälla utvecklas som en förlängning av den befintliga bebyggelsen i centrum. Kongahälla är en viktig del i vidareutvecklingen av stadskärnan i Kungälvs stad.

Sammanfattning

Planområdet är beläget i norra delen av Kungälvs centrum och området avgränsas i norr av Marstrandsvägen, i öster av Uddevallavägen och i söder av Kongahällagatan. Planen omfattar bl a handelsområdet Vita Fläcken.

Planområdet ingår i det centrala utvecklingsområdet för Kungälvs centrum. Det innebär att en särskilt hög täthet ska eftersträvas här och genom att erbjuda nya bostäder i ett centralt läge kan bostadsutbudet i Kungälv breddas och därmed möjliggöra kvarboende, omflyttning och tillflyttning. Kongahälla ska bli en integrerad del av staden och bli

(25)

varierad med avseende på såväl upplåtelseformer som verksamheter, aktiviteter och upplevelser för boende och besökare. Tanken är att Kongahälla och stadskärnan ska växa ihop och komplettera varandra. På sikt är målet att handelsstråket som börjar i Västra gatan och

Ytterbyvägen ska förlängas via Uddevallavägen och Vita Fläcken,

genomden nya stadsdelen och fram till entrén till stadsdelen Komarken i nordvästra centrum. Dessutom ska Kongahälla ge uttryck för en

miljömedveten och en klimatmedveten livsstil.

Planförslaget ger byggrätt för ca 200 nya bostäder och ca 2000 kvm tillkommande bruttoarea för handel och verksamheter. Målsättningen för Kongahälla i stort är att identiteten ska formas genom blandningen av bebyggelsetyper och bebyggelsens skala. I östra Kongahälla föreslås offentliga rum i form av park- och torgytor. Planförslaget ansluter till Bäckparken som ska bli Kongahällas och Kungälvs nya centrala park och samlande stadsrum.

Resecentrum ligger idag vid Uddevallavägen, ungefär mitt emellan centrum och planområdet. Planer på att flytta resecentrum till

Kongahällagatan, närmare E6:an pågår. Planområdet har redan idag en kompletterande funktion till stadskärnan med fokus på handel.

Handelsbyggnaden med ICA Maxi samt anslutande parkering upptar en stor del av ytan.

Planområdet i sitt sammanhang med grönatråk och kommunikationsstråk markerade

(26)

Kommentarer

GR ser positivt på att kommunen har ambitionen att skapa

förutsättningar att utveckla en tät stadsmiljö med god kollektivtrafik som en naturlig del i Kungälvs centrum. Detta ligger helt i linje med intentionerna i GR:s strukturbild där stadsmiljöer ska utvecklas så att de inbjuder till ett rikt vardagsliv med ett gott boende och attraktiva

mötesplatser. Strukturbilden avser underlätta resande i starka transportkorridorer mellan de täta stadsmiljöerna och genom hög

tillgänglighet till regioncentrum skapa bättre förutsättningar för hela den regionala arbetsmarknaden.

Den höga exploateringsgraden i bostadsbyggandet innebär bättre

underlag för god kollektivtrafik och ger därigenom förutsättningar för att redan i ett tidigt skede minimera ett bilberoende. Det innebär också att antalet parkeringsplatser i planförslaget, i ett regionallt perspektiv, är relativt lågt vilket är positivt. Normen för bilparkering är 0,7 platser per bostad med ett tillägg för besökare om 0,1 plats. Låg parkeringsnorm är grunden för att frammana nya resvanor i centralt belägna

bostadsområden. Andra sätt är att avsätta en del av parkeringsplatserna för bilpooler och att särskilja parkeringsplatsen ekonomiskt från

bostaden. Detta skapar underlag för en marknad där den som så önskar kan köpa eller hyra en parkeringsplats för egen bil eller där funktionen bil skapas genom att tillhöra en bilpool. Detta kan ske utan att det finns en tvingande koppling i lägenhetsinnehavet.

Kungälvs centrum har sedan flera år en motorvägshållplats för regionala busslinjer. Planområdet ligger i motorvägshållplatsens och framtida resecentrums närhet vilket gör att pendling med kollektivtrafik blir tidsmässigt konkurrenskraftigt gentemot bilen för resor både till Göteborgs centrum och till Stenungsund. Dessvärre gör nuvarande taxegräns för kollektivtrafiken i den närliggande kommungränsen mot Göteborg att kostnaden för resor söderut blir väsentligt högre än vad som är fallet vid resor från Eriksdal på andra sidan taxegränsen. Eriksdal är lokaliserad inom Göteborgs kommun. Den administrativa taxegränsen missgynnar därmed resor från motorvägshållplatsen och som följd får bostäderna vid Kongälla inte det fina kollektivtrafikläge som eftersträvas i planeringen.

Handel är en viktig del i en levande stadsmiljö. Inom området finns idag en större livsmedelsbutik, medan den mer småskaliga handeln är

utspridd i ett långt stråk i centrums södra del. Här finns för den fortsatta planeringen en utmaning att knyta ihop Kungälvs centrala delar för att skapa en attraktiv stadskärna.

Positivt att planen, trots hög exploateringsgrad, genom anslutningen till Bäckparken integrerar gröna värden i stadsmiljön. Parker liksom

(27)

I det fortsatta planeringsarbetet är det av vikt att visa hur det lokala påverkar ett större sammanhang. Sammantaget ser GR det som viktigt att varje detaljplan sätts in i ett större regionalt sammanhang och visar hur kommunen förhåller sig till den regionala bostadsmarknadens villkor.

(28)

Dnr:14-224.21 Styrgruppsärende 2015-01-14

Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Funktionellt prioriterat vägnät

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trafikverket inkommen 2014-10-29 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Trafikverket har tagit initiativ till att i samverkan med

länsplanupprättarna ta fram ett förslag som pekar ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet. GR skall svara på remissen senast den 11 februari 2015 till VGR som bereder ärendet genom BHU. Kommunalförbunden ansvarar för att samordna

kommunernas synpunkter. GR har behandlat remissen genom GR:s infranätverk.

Remissmaterial finns på Trafikverkets webbsida:

http://www.trafikverket.se/Foretag/Planera-och- utreda/Samhallsplanering/Utpekande-av-funktionellt-prioriterat-vagnat/Remiss/

Att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2015-01-12 Att översända förslaget till förbundsstyrelsen för beslut

Att omedelbart justera denna protokollsparagraf.

Birgitta Hellgren

(29)

Dnr:14-224.21 Tjänsteutlåtande 2015-01-12 Cecilia Kvist Nikolina Verovic

Funktionellt prioriterat vägnät

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trafikverket inkommen 2014-10-29 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Trafikverkets förslag till funktionellt prioriterat vägnät är framtaget i dialog med tjänstemän hos länsplaneupprättarna. Remissmaterialet består av kartor och en handledning med förhållningssätt. Vägnätet kallas för Funktionellt prioriterat vägnät och skall utgöra ett uppdaterat och samlat planeringsunderlag för:

• vilka vägar där det är viktigt att värna och höja tillgängligheten på

• prioritering av åtgärder enligt fyrstegsprincipen

• hur vägarna ska hanteras i samhällsplaneringens olika skeden och i avvägningar mellan olika intressen

Syftet är att identifiera de vägar som är viktigast för tillgängligheten, regionalt och nationellt. Parallellt med utpekandet har Trafikverket tagit fram en handledning som beskriver ett gemensamt förhållningssätt till de prioriterade vägarna för att säkra tillgängligheten på ett samordnat och strategiskt sätt. Det prioriterade vägnätet kommer att användas som ett planeringsunderlag i kommande planeringsprocesser. Genom att peka ut vägar, med fokus på tillgänglighet, och enas om dess viktigaste funktioner ges en bra grund för olika verksamheter och projekt.

Trafikverket och andra aktörer kan nyttja detta underlag i

samhällsplaneringen och i arbeten som regionala hastighetsanalyser, revidering av regionala systemanalyser, beskrivning av brister och prioritering av åtgärder.

(30)

Sammanfattning

Fokus vid framtagandet av funktionellt prioriterat vägnät ligger på de vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet. De vägar som inte ingår i det prioriterade vägnätet är vägar som Trafikverket bedömer vara viktiga för den lokala tillgängligheten. Därför pekas inte dessa vägar ut som funktionellt prioriterade.

Utpekandet av vägnätet ska återspegla en nulägesbild, det vill säga utgå ifrån dagens trafiknät och dagens trafik samt utgöra ett av flera

planeringsunderlag inför t ex revidering av regional respektive nationell plan. Det vill säga befintliga vägar, samt vägar som är beslutade att byggas eller är under byggnation (upp till 5 år). Ambitionen är att kartorna med utpekat vägnät ska revideras årligen.

I förslaget har vägarna delats in i tre skikt: 1) nationellt och

internationellt viktiga vägar 2) regionalt viktiga vägar (VGR:s 9 stråk) och 3) kompletterande regionalt viktiga vägar.

Vägarna beskrivs utifrån funktionerna: godstransporter, långväga personresor, dagliga personresor och kollektivtrafik. Turism som funktion är inte med.

Kommentarer

GR anser att Trafikverkets initiativ att skapa samsyn och bygga en gemensam plattform är bra. Det finns ett behov av att skapa tydliga planeringsunderlag inför kommande åtgärdsplaneringar. Trafikverkets syfte med utpekat funktionellt prioriterat vägnät är att identifiera de vägar som är viktigast för tillgängligheten, regionalt och nationellt. GRs planering utgår ifrån mål- och strategidokumenten Hållbar tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen i vilka det bl.a. framgår att vi vill utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med attraktiv

kollektivtrafik. En utgångspunkt är även att tranportsystemet ska vara transportslagsövergripande och utgå från ett helhetsperspektiv.

GR konstaterar att utpekandet gäller endast tillgängligheten till vägnätet och dess funktioner som godstransporter, långväga personresor, dagliga personresor och kollektivtrafik. Tillgängligheten berör därför endast lastbilar, personbilar och bussar på väg. GR anser att det är en brist att tillgänglighet för övriga trafikslag och trafikanter inte ingår i detta arbete då vägnätet endast utgör en del av transportsystemet. GR ser därmed ett behov av en transportslagsövergripande samordning med övriga transportslag för att utgöra ett underlag för samhällsplaneringen.

Det funktionellt prioriterade vägnätet utgår från dagens transportsystem och användning. Det är relevant att drift och underhåll anpassas efter detta. Även om vi är överens om hur vägnätet används idag är det inte

(31)

säkert att det är funktioner som kommunerna vill bibehålla och/eller utveckla. GR önskar därför ett förtydligande om vilken status/roll prioriterat vägnät och förhållningssättet kommer att ha som planeringsunderlag inför kommande åtgärdsplanering. Funktionellt priorieterat vägnät ger en nulägesbeskrivning och tar inte höjd för långsiktigt strategisk planering vilket är ett viktigt underlag i åtgärdsplaneringen. Hur kommer Trafikverket t.ex. använda detta underlag i en målstyrd planering och framtida trafikutveckling? I samband med utpekade funktioner är det svårt att se hur en prioritering ska ske när i princip alla utpekade vägar ses som högprioriterade för samtliga fyra funktioner i t.ex. större tätorter.

Prioriteringen säger heller ingenting om storleken på trafikflödena, vilket är av vikt när olika åtgärder planeras. GR saknar ett resonemang kring avvägning och prioritering mellan olika funktioner. Hur kommer

Trafikverket arbeta vidare med denna fråga i storstadsregionerna? Åtgärdsvalsstudier enligt fyrstegsprincipen ska enligt förslaget göras där det finns utpekade brister, för vidare hantering i regional och nationell plan. Frågan bör ställas om förhållningssättet med ett utpekat

funktionellt prioriterat vägnät kan motverka fyrstegsprincipen eftersom en prioritering då redan gjorts.

Godstransporterna är hänvisade till det prioriterade vägnätet. Hur kommer Trafikverket arbeta med de olägenheterna (buller och luftmiljön) som uppstår i godsstråk som går igenom en tätort?

GR ser ett behov av att även prioritera lokala vägar som utgör en viktig länk mellan utpekade nationella respektive regionala vägar samt

målpunkt av regional och nationell betydelse.

Synpunkter på utpekade vägar samt dess indelning i funktioner

Nedan följer kompletteringar eller förtydliganden som vi önskar få gjort i befintligt material, vad gäller funktion och skikt ur ett regionalt

perspektiv. Kommunernas namn står för att underlätta lokaliseringen av vägarna. Några kompletteringar kan återfinnas under flera av

funktionerna. GR har ingen synpunkt på valet att utgå från VGR:s nio utpekade stråk.

Skikten som nämns nedan är utifrån Trafikverket indelning: 1) nationellt och internationellt viktiga vägar 2) regionalt viktiga vägar (VGR:s 9 stråk) och 3) kompletterande regionalt viktiga vägar.

(32)

Funktionen gods Stenungsund:

• Det går industritransporter på väg 770 och 170 (statlig väg fram till E6). Båda vägarna bör vara utpekade som prioriterat stråk för gods.

• Väg 160 bör prioriteras upp till skikt 2. Vägen är viktig för alla fyra funktioner godstransporter, långväga personresor, dagliga personresor, kollektivtrafik.

• Väg 167 är en tvärförbindelse mellan E6 och E45 och bör finnas med som prioriterad väg, skikt 2 eller 3, framför allt för gods från Tjörn/Stenungsund mot Trollhättan. Vägen är dock viktig för alla fyra funktioner godstransporter, långväga personresor, dagliga personresor, kollektivtrafik.

Härryda:

• Det saknas utpekat stråk för flyggods från Rv 40 till flyggodsterminalerna.

Tjörn:

• Från E6 till Vallhamn (del av 160, 169 och kommunal väg) bör stråket pekas ut som prioriterat godsstråk skikt 2.

Göteborg:

• Halvors länk och Tankgatan bör ingå i prioriterat godsstråk. • Hamnen bör markers på kartan och vägen bör prioriteras till

målpunkten. Funktionen kollektivtrafik Göteborg:

• Norrleden är utpekad för kollektivtrafik skikt 1. Varför är inte Söderleden utpekad för kollektivtrafik skikt 1?

Göteborg-Alingsås:

• Varför är E20 prioriterat stråk om det går järnväg parallellt? Lilla Edet:

• Kollektivtrafiken från Lilla Edet centrum bör vara prioriterad. Stenungsund:

(33)

Övrigt:

• Tillägg på kollektivtrafik - god vinterväghållning.

• Funktionen "kollektivtrafik" avser i detta fall i huvudsak buss och bör därför byta namn då annan kollektivtrafik inte omfattas i utpekandet. På samma sätt bör "dagliga personresor" och "långväga personresor" förtydligas med att det är med bil som dessa avses göras. Det är dock värt att reflektera över

relevansen ur ett storstadsperspektiv att skilja på "buss" och "dagliga personbilsresor", då båda dessa pekar på ett resebehov snarare än ett färdmedelsbehov.

Funktionen dagliga personresor Härryda:

• Rv 40 till flygplatsen är kommunal väg men borde pekas ut som prioriterad, skikt 3.

Alingsås:

• Väg 180 bör ha skikt 2 hela vägen. Härryda-Partille:

• Vägen mellan Bårhult och Partille borde prioriteras högre enligt kommunerna då belastningen på vägen ökat.

Stenungsund:

Göteborg:

• Oklart om vägnätet inom Göteborg bör pekas ut som prioriterat för dagliga personbilsresor/bilpendling, då just arbetspendlingen och tillhörande regionförstoring är en av de i trafikstrategin uttalade utmaningarna att stävja biltrafik och öka det kollektiva resandet.

Lerum:

• Det är angeläget att få upp status for Härskogsvägen. Vägen fungerar som viktig länk till Landvetter flygplats for hela E-20 stråket inom Västra Götalandsregionen från Lerum och norrut. Kommunen vill att den prioriteras till skikt 3.

(34)

Funktionen långväga personresor Göteborg:

• Säve flygplats bör markeras på kartan och vägen fram till Säve bör prioriteras.

• Tveksamt att Götaleden och Lundbyleden är av prioriterat intresse för långväga personresor. Vi ser inte det prioriterade behovet väster om E6:an. Genomfartstrafiken är inte

dominerande på vägnätet. Härryda:

• Rv 40 till flygplatsen är kommunal väg men borde pekas ut som prioriterad, skikt 2.

Härryda:

• Väg 156 bör vara utpekad för långväga resor. Öckerö:

• Väg 155 bör vara utpekad som skikt 3 eftersom den binder samman kommuncentrum.

Stenungsund:

Lerum:

• Det är angeläget att få upp status for Härskogsvägen. Vägen fungerar som viktig länk till Landvetter flygplats for hela E-20 stråket inom Västra Götalandsregionen från Lerum och norrut. Kommunen vill att den prioriteras till skikt 3.

(35)

Dnr:14-228.21 Styrgruppsärende 2015-01-14 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Val av lokalisering för väg 535, tvärförbindelse E20

– väg 40 delen Bårhult – Åstebo i Härryda och

Partille kommuner.

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trafikverket daterad 2014-11-04 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Förslaget finns att läsa på Trafikverkets webbsida www.trafikverket.se. Förslag till beslut

Att godkänna föreliggande förslag, daterat 2015-01-07. Att omedelbart justera denna protokollsparagraf.

Göteborg 2015-01-07 Birgitta Hellgren

(36)

Dnr:14-228.21 Tjänsteutlåtande 2015-01-07 Cecilia Kvist

Val av lokalisering för väg 535, tvärförbindelse E20

– väg 40 delen Bårhult – Åstebo i Härryda och

Partille kommuner.

Trafikverket utreder en tvärförbindelse mellan E20 i Partille och väg 40 i Härryda och har tidigare tagit fram en förstudie Väg 549, tvärförbindelse E20-väg 40. Trafikverket har därefter beslutat att behandla

tvärförbindelsen som tre olika vägobjekt A0 Bårhult-Åstebo, A1 Partillemotet-Åstebo och A2 Jeriko-Åstebo.

För det aktuella objektet A0 Bårhult-Åstebo beslutades att man skulle arbeta vidare och ta fram en arbetsplan för en vägsträckning väster om Åstebotjärn. I och med den nya planläggningsprocessen har

arbetsplanen nu ersatts av denna vägplan. Trafikverket beslutade även att en systemanalys för trafikstrukturen inom Göteborgsområdet med fokus på den nordöstra delen skulle genomföras. Trafikverket avvaktar därför eventuellt fortsatt arbete med delarna A1 och A2 tills dess att resultat från en systemanalys finns.

Syftet med tvärförbindelsen är enligt Trafikverket att skapa en

förbindelse med hög standard mellan E20 och väg 40. Tvärförbindelsen ökar tillgängligheten till Landvetter flygplats och berörda kommuner får möjlighet att expandera. Trafiken ges även ökad framkomlighet i närområdet och trafiksäkerheten ökar för såväl skyddade som oskyddade trafikanter. Trängselskatten i Göteborg har dessutom medfört att trafiken har ökat på väg 535, Landvettervägen, som ligger utanför trängselskattezonen. Nya bostads- och verksamhetsområden förväntas dessutom generera ytterligare trafik. Tvärförbindelsen är viktig ur ett regionalt perspektiv och innebär ett effektivare utnyttjande av vägnätet i östra delen av Göteborgsregionen.

(37)

Sammanfattning

I arbetet med vägplanen studerar Trafikverket nu alternativa

vägsträckningar för sträckan mellan Bårhult-Åstebo. Efter beslut om val av alternativ kommer Trafikverket i det fortsatta arbetet att ta fram en vägplan som redovisar vägens läge och utformning mer i detalj.

Vägen kommer att utformas för 80 km/h, med fyra körfält,

mötesseparering och trafiksäker gång- och cykelförbindelse, antingen utmed väg 535 eller i det lokala vägnätet. I norr ansluter vägförslaget till nuvarande väg i korsningen vid Åstebo och i söder ansluts vid det nyligen byggda Bårhultsmotet. På sträckan ansluter väg 548, Nya Öjersjövägen, i en ny cirkulationsplats. Två passager för vilt ska skapas på sträckan, en mellan Åstebo och Öjersjö och en mellan Öjersjö och Bårhult.

Den framtida trafikbelastningen påverkas både av kommunernas utvecklingsplaner och av att sträckan planeras ingå i en övergripande förbindelse mellan E20 och väg 40. Den mest belastade delsträckan dimensioneras därför för en framtida trafik av cirka 25 000 fordon per dygn år 2040. Området kring vägen är ett relativt storskaligt bergigt skogslandskap med flera sjöar och våtmarker. Väster om delen i Partille kommun ligger bostadsområdet Öjersjö och Kåsjöns badplats. Öster om vägen är området vildmarksbetonat med höga värden för naturvård och friluftsliv, bland annat Natura 2000-området Maderna-Haketjärn. Delar av bostadsbebyggelsen i Öjersjö är idag utsatt för relativt höga

(38)

(39)

Kommentarer

GR har i sina mål- och strategidokument bl a pekat på vikten av att resor och transporter mellan stråken ska förbättras och att

tvärförbindelser är en del i regionens transportsystem. GR anser det viktigt att utreda nutida och framtida funktion utifrån ett

systemperspektiv – hur tvärförbindelser kan bidra till regionala mål och definiera angelägna investeringsbehov.

I GR:s yttrande över Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014-2025 framkommer att ”GR anser att tvärförbindelsen i sin helhet ska prioriteras i regional plan för att möjliggöra utbyggnad efter det att en fördjupad systemstudie genomförts, i enlighet med förslaget i Trafikverkets förstudie. I samband med genomförandet av systemanalys kopplat till tvärförbindelse Rv40 – E20, behöver också utredas hur den regionala grönstrukturen kan säkerställas.”

GR hade därför gärna sett att Trafikverket hade tagit fram en

systemanalys med fokus på den nordöstra delen av Göteborgsområdet innan man tog fram vägplanen och förslag på lokaliseringsalternativ för en del av tvärförbindelsen. Ännu bättre hade dock varit om det tagits fram en systemanalys för hela transportsystemet i Göteborgsregionen att grunda kommande beslut om effektiva regionala tvärförbindelser.

(40)

Dnr:03-169.22 Styrgruppsärende 2015-01-14

Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Kungörande och granskning av järnvägsplan för

Västlänken, en tunnel för pendel- och regiontåg i

Göteborgs Stad och Mölndals stad, Västra

Götalands län

Planhandlingen finns på Trafikverkets webbsida www.trafikverket.se/vastlanken/dokument.

Att godkänna föreliggande förslag, daterat 2015-01-08.

Birgitta Hellgren

(41)

Dnr:03-169.22 Tjänsteutlåtande 2015-01-08 Cecilia Kvist

Kungörande och granskning av järnvägsplan för

Västlänken, en tunnel för pendel- och regiontåg i

Göteborgs Stad och Mölndals stad, Västra

Götalands län

Planhandlingen finns på Trafikverkets

webbsida www.trafikverket.se/vastlanken/dokument. Bakgrund och syfte

Syftet med en järnvägsplan är att reglera lokaliseringen och utformningen av järnvägsanläggningen med de försiktighets- och skyddsåtgärder som behövs med hänsyn till järnvägens

omgivningspåverkan. Ett annat syfte är att beskriva hur berörda fastigheter påverkas och underlätta markåtkomst för projektet. Ytterligare ett syfte är att berörda parter får möjlighet till insyn och samråd under hela processen.

Sammanfattning

Planbeskrivningen ger en bakgrundsbeskrivning till de problemen i järnvägssystemet i och kring Göteborg som blivit tydliga allt eftersom gränsen för vad systemet klarar av närmat sig. Störningar med stora förseningar i järnvägstrafiken som följd är vanliga och bristen på spårkapacitet är ett hinder för att utveckla regional tågtrafik. Det finns idag inte utrymme att öka trafiken ytterligare då kapacitetstaket är nått i järnvägssystemet.

Vidare beskrivs att syftet med Västlänken är att öka järnvägens

kapacitet så att resandet i regionen underlättas. De planerade spåren är i första hand avsedda för regionala persontransporter men genom att delar av nuvarande banor och säckbangård avlastas ökar kapaciteten i