Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

(1)

1

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

(2)

Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Kallelse

Ärendehandlingarna skickas utan föregående beredning av presidiet.

Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnadtorsdag den 5 mars 2009, kl. 13.00-16.00 på Göteborg Energi Rya Kraftvärmeverk.

Förslag till dagordning: 1. Val av justeringsman 2. Meddelanden

3. Verksamhetsinriktning och budget 2009 - finansiering – Bo Aronsson, GR 4. Åtgärdsplanering, inför kommande infrastrukturplaner 2010-2021 – Georgia

Larsson, GR

5. Till och från flygresan – Per Kristersson, GR 6. Återkoppling bostadsanalys – Per Kristersson, GR

7. Kalkning 2008 – information om genomförda kalkningar i Göteborgsregionen (Handling bifogas)

8. Göta älv - fortsatt arbete (Beslutsärende – handling bifogas)

9. Förslag till arbetsprogram för översyn av Transportstrategin från 1999 (Beslutsärende – handling bifogas)

10. Förslag till yttrande över Fördjupad översiktplan för Kungsbacka stad, utställningsupplaga (Beslutsärende – handling bifogas)

11. Förslag till yttrande över Väg 155 busskörfält öster om Gossbydal – Bur, Göteborgs stad, Västra Götalands län, förstudie (Beslutsärende – handling bifogas)

12. Förslag till yttrande över Söder-Västerleden, förstudie (Beslutsärende – handling bifogas)

13. Rapport från politikernas regionala uppdrag • Västra stambanan Floda – Aspen • Via Lappia

• Kust till kustbanan Almedal – Mölnlycke • Västlänken

14. Rapport från pågående uppdrag 15. Övriga frågor

16. Nästa sammanträde

Vänligen meddela Georgia Larsson ert personnummer, vilket krävs för att komma in på hamnområdet, e-post georgia.larsson@grkom.se, telefon 031 – 335 53 86 eller 070 – 850 44 11.

(3)

• Föregående protokoll • Avlämnade remissvar Med vänlig hälsning

Göteborgsregionens kommunalförbund Enligt uppdrag

Georgia Larsson/Cecilia Kvist Sekreterare i styrgruppen

(4)

Dnr:

Styrgruppsärende 2009-03-05 Till

Verksamhetsinriktning och budget 2009 -

finansiering

Förbundsfullmäktige antog 2008-06-12 ett förslag till verksamhetsinriktning och budget för 2009. Verksamhetsinriktningen pekar ut sju strategiska satsningsområden:

• Hållbarhetsmodellen • ÖP-översikt

• Mark för näringslivet • Göta älv

• Infrastruktur (investeringsplanering, finansiering) • KLIMP (klimatinvesteringsprogrammet)

• Regional kretsloppsplan

I verksamhetsinriktningen redovisas dessutom ett antal andra uppdrag som kommer att pågå under 2009. Vidare pekas på att ett förstärkt fokus kommer att behöva läggas på klimat- och sårbarhetsfrågor. Vid styrgruppens möte kommer uppdragsläget att redovisas samt även hur långt arbetet med aktuella satsningsområden kommit.

Den översyn av budgeten som har gjorts inför verksamhetsåret visar att det med oförändrad tilldelning av medlemspengar (8 384 kkr), samt andra intäkter som tillkommer genom avtal mm, inte är möjligt att fullfölja den totala verksamheten (19 704 kkr) utan tillskott av idag inte säkerställda intäkter.

Vid sammanträdet ges en information om budgeten, föreslagna

prioriteringar samt möjliga alternativ till finansiering av de delar som inte täcks av medlemsavgiften eller andra säkerställda intäkter. Styrgruppen beslöt vid sitt senaste möte 2009-01-22 att föreslå förbundsstyrelsen att ur

(5)

2008 års överskott avsätta 400 kkr för att fortsätta arbetet med

ÖP-översikten. Förbundsstyrelsen behandlar frågan vid sitt möte 2009-02-27. Ett av de alternativ till finansiering som står till buds och som styrgruppen råder över är det sk Gökägget. För närvarande återstår ca 4 600 kkr avsedda för att, enligt styrgruppens tidigare ställningstaganden, användas för att stödja utvecklingen av en attraktiv kollektivtrafik och främja en god miljö. Styrgruppen föreslås ge stöd för tanken att utnyttja medel ur Gökägget för prioriterade delar av den antagna verksamhetsinriktningen 2009. Om styrgruppen finner så lämpligt kan prövning om tilldelning av medel ske underhand utifrån de prioriteringar som styrgruppen vill göra i varje enskilt fall. Det är dock önskvärt att styrgruppen redan nu kan ge ett principiellt ställningstagande i frågan till stöd för kansliets fortsatta agerande för att säkerställa genomförandet av den antagna verksamhetsinriktningen. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att till protokollet anteckna lämnad information, samt

att uttala sitt principiella stöd för att Gökägget kan användas för sådan verksamhet som överensstämmer med intentionerna för dessa medels användande.

Göteborg 2009-02-24

(6)

Dnr:

Åtgärdsplanering, inför kommande

infrastruktur-planer 2010-2021

I samband med den fortsatta processen i åtgärdsplaneringen har Västra Götalandsregionen 2009-02-17 bett kommunalförbunden att presentera förslag till prioriteringar inom ramen för den regionala planen. Underlag har begärts från de fyra kommunalförbunden redan till 2009-02-23. Arbetet bedrivs med högt tempo och med krav på insatser med kort framförhållning. GR klarar inte att hålla den angivna tidsramen. Förbundsstyrelsen kommer att diskutera frågan om prioritering vid sitt möte 2009-02-27. Vid

styrgruppens möte kommer att ges en information om aktuellt läge i arbetet, om förbundsstyrelsens förslag till prioriteringar samt om hur tidplanen för det fortsatta arbetet för närvarande ser ut.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggand föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information.

Göteborg 2009-02-24 Bo Aronsson

(7)

Dnr:

Styrgruppsärende 2009-03-05 Per Kristersson

Till

Till och från flygresan

Hur kan framtida personresor i högre grad ske med kollektivtrafik? Detta är utgångspunkten för en studie som kan genomföras inom samarbetet i ARC. En muntlig presentation kring upplägg mm lämnas vid styrgruppsmötet 5 mars 2009.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information.

Göteborg 24 februari 2009 Bo Aronsson

(8)

Dnr: 09-25.11 Styrgruppsärende 2009-03-05 Per Kristersson

Till

Återkoppling bostadsanalys

En presentation av analysen av hur strukturbilden påverkas av framtida bostadsbyggande har gjorts för förbundsstyrelsen 2009-02-27.

Utgångspunkten är de planer som finns i kommunala

bostadsförsörjningsprogram, översiktsplaner och andra idéer kring framtida bostadsbyggande och som har sammanställts i en bostadsdatabas på GR. Diskussionen i förbundsstyrelsen redovisas muntligt vid styrgruppsmötet 5 mars 2009.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information.

Göteborg 24 februari Bo Aronsson

(9)

Dnr: 04-117.30 Styrgruppsärende 2009-03-05 Till

Kalkning 2008 – information om genomförda

kalkningar i Göteborgsregionen

GR administrerar kalkning av försurade sjöar och vattendrag på uppdrag av några av kommunerna inom regionen. Kalkningsverksamheten finansieras till största delen av statsbidrag och resterande kostnader står berörda kommuner för. Bilagda promemoria redovisar kalkningsverksamheten under 2008.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information

(10)

Dnr: 04-117.30 Styrgruppsärende Promemoria 2009-02-25 Joanna Friberg

Kalkning 2008 – information om

kalknings-verksamheten i Göteborgsregionen

Kalkning av sjöar och vattendrag för att motverka försurningens effekter utförs av GR i sex av regionens kommuner i nära samarbete med

länsstyrelserna som är ansvarig myndighet. Kalkningen finansieras till största delen av statsbidrag som administreras via Naturvårdsverket, och resterande kostnader står berörda kommuner för.

På grund av minskade mängder försurande nedfall av svavel och kväve, samt stabila vattenkemiska värden i kalkade vattendrag, har kalkmängderna minskat under de senaste åren. Även inför kalkningarna 2008 gjordes neddragningar av kalkmängder för flera vattensystem. Helt nya

kalkningsplaner togs fram för Stockaån, Löftaån och Hornån i Kungsbacka kommun. Under 2008 utfördes kalkningar inom 14 kalkningsprojekt i regionen.

Vattensystem Kalkningsprojekt Kalkmängd 2008 [ton]

Göta älv: Solbergsån 88 Vallerån 66 Lärjeån: Lövsjöbäcken 78 Säveån: Söabäcken 132 Kullaån-Pliktån 266 Alebäcken 83 Svartåbäcken 91 Ramsjöarna 27 St Kåsjön 25

Till havet: Mölndalsån 759

Kungsbackaån 1280

Stockaån 25

Löftaån 23

Hornån 353

Totalt ₃₂₉₆

Kalkspridningen utfördes med båt och helikopter från slutet av september till slutet av oktober 2008. Kalkspridning med helikopter sker inte under

(11)

älgjaktstider. Inför kalkstarten meddelas allmänheten genom annonsering i GP och lokalpress, samt genom anslag vid infarter till naturvårdsområden. Kalken sprids i sjöar och på våtmarker, för att komma vattendragen till godo. Kalken består av kvalitets- och miljöcertifierat finmalet

kalkstensmjöl.

Målsättningen med kalkningsverksamheten är att naturligt förekommande arter av fisk och bottenlevande djur skall kunna fortleva eller återkomma till tidigare försurade vatten. Den kemiska målsättningen är att nå och kvarhålla neutrala pH-värden och öka vattnets buffertförmåga, dvs tålighet för

försurande nedfall. Allmänt kan sägas att vi lyckas uppfylla målsättningarna i våra vatten. Den hotfulla situation som förelåg i slutet av 1970-talet med lågt pH och tidvis nästan avsaknad av buffertförmåga är nu förändrad i de vatten vi kalkar. Effekten av de neddragningar av kalkmängder som gjorts i vissa vattenområden ser vi först om några år, men noterbart är att mätningar i referenssjöar som aldrig kalkats visar på en långsam ökning av pH-värden sedan mitten av 1990-talet.

Kostnaderna för 2008 års kalkningar uppgår till närmare 3 500 000 kr, varav administration, planering och spridningskontroll svarar för ca 220 000 kr. Av dessa kostnader står staten för ca 95 % och kommunerna för resterande 5 %. Overheadkostnaderna för kansliets arbete har hittills täckts av GRs medlemsavgifter, men från och med 2009 skall berörda kommuner betala en avgift till GR för arbetet med kalkningsverksamheten, vilken skall täcka alla kostnader för kansliets arbete.

(12)

Dnr:

Göta älv – fortsatt arbete

Frågan om Göta älv är ett av Förbundsfullmäktige utpekat strategiskt satsningsområde för 2009. Styrgruppen genomförde i oktober 2008 ett seminarium i syfte att ge en bred belysning av de problem och möjligheter som finns för Göta älv och dess dalgång. Erfarenheterna från seminariet återrapporterades till styrgruppen 2008-11-20, varvid kansliet fick i uppdrag att återkomma med förslag på hur kunskaperna från seminariet kan läggas till grund för fortsatt arbete med Göta älv.

Förutsättningarna för att arbeta vidare med den komplexa problembild som finns för Göta älv och dess dalgång har studerats vidare. Det handlar om klimat- och sårbarhet, skredrisker, förorenad mark, vattenförsörjning, transporter på, längs och tvärs älven, broar, tunnlar, barriäreffekter, mark- och vattenanvändning, älvens betydelse för den regionala kärnans

utveckling och för besöksnäringen mm. Många av frågorna är nära förbundna med varandra.

GR och Göta älvs vattenvårdsförbund, som administreras av GR, arbetar tillsammans med vattenrådet för Göta älv för att säkra vattenkvaliteten i älven. GR arbetar tillsammans med en rad andra parter med att få till stånd vattenskyddsområden längs älven uppströms Lärje. Sammantaget innebär det ett omfattande arbete för att långsiktigt säkerställa vattenkvaliteten och dricksvattenförsörjningen i stora delar av Göteborgsregionen.

Kansliet gör bedömningen att det med nu tillgängliga resurser inte är möjligt att påbörja ett brett upplagt arbete med utgångspunkt från hela den komplexa problembild som beskrevs vid det seminarium som genomfördes i oktober 2008. Ett första steg i arbetet bör i stället fokusera på de frågor som är relaterade till utvecklingen av sjöfarten och betydelsen av älven som barriär. Arbetet bör inledas med att med berörda parter undersöka möjligheterna till en bred, gemensam process i syfte att klara ut

förutsättningarna för att skapa en framtida konkurrenskraftig sjöfart och samtidigt utveckla en stark regional kärna med goda samband över älven samt säkerställa de spårbundna godsflödena till/från Göteborgs Hamn.

(13)

Västra Götalandsregionen har inom ramen för sitt projekt Smart energi redovisat en tänkbar utveckling för den framtida sjöfarten på älven. Göteborgs Stad arbetar med frågor om gång- och cykelbro samt en ersättning för Göta älvbron. Banverket har ansvar för planeringen av en kommande Marieholmsbro som ska säkerställa kapaciteten för framtida godstransporter på järnväg till Göteborgs Hamn. Länsstyrelsen i Västra Götalands län prövar för sin del hur man kan medverka till att klara ut de intressen som finns relaterade till sjöfarten, barriäreffekten och Göteborgs och Göteborgsregionens utveckling. Förbundsstyrelsen har genom sitt beslut kring uthållig tillväxt och genom överenskommelsen om strukturbild lyft fram frågan om den regionala kärnans och Göta älvs betydelse för Västsveriges utveckling.

Andra berörda parter är (kan vara) Sjöfartsverket, Göteborgs Hamn, företrädare för Vänersjöfarten och Vänerhamnarna samt de kommuner och kommunalförbund som berörs av Vänersjöfarten.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att uppdra till planeringschefen att undersöka förutsättningarna för att i samverkan med berörda parter nå fram till en gemensam bild av hur utvecklingen av regionens kärna, sjöfarten samt andra gods- och trafikflöden kan säkerställas.

Göteborg 2009-02-24

(14)

1

Styrgruppsärende 2009-03-05

Förslag till arbetsprogram för

översyn av Transportstrategin från 1999

Bakgrund

I samband med att Förbundsstyrelsen, vid möte 2006-05-16, antog mål- och strategidokumentet ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” uppdrogs åt förbundsdirektören att se över och aktualisera Transportstrategin ”Så ska vi ha´t”, daterad december 1999.

Uppdraget

Uppdraget har tolkats som att det inte är en ny strategi som ska utarbetas, utan det är en sammanställning över de strategiska politiska ställningstaganden som gjorts inom GR i olika dokument och processer sedan 1999. Tidsperspektivet ska vara detsamma som för befintliga dokument, dvs till ca år 2025, men med utblickar.

Syfte

Syftet med översynen är

• att få en överblick och göra en sammanställning över vilka politiska ställningstaganden som gjorts inom GR med avseende på transporter och transportsystemet. Detta ska vara ett stöd i GR:s arbete med transport- och infrastrukturfrågor

• att peka på områden där politiska ställningstaganden saknas eller behöver belysas ytterligare.

Förslag till upplägg

Arbetet ska utgå från Transportstrategi för Göteborgsregionen med omland, daterad 1999. Denna ska jämföras med processer och dokument som berör transporter eller transportsystemet som arbetats fram inom GR sedan dess, bl a rådslagsprocessen, dokumenten Uthållig tillväxt, Strukturbild, K2020 samt processer inom samarbetet med Västra Götalandsregionen. (Se kort

(15)

2 måste arbetet göras i flera steg.

• Genomgång av de olika dokumenten och lyfta fram politiska ställningstaganden.

• Jämförelser för att utvärdera vad som behöver uppdateras och sammanjämkas mellan de olika dokumenten.

• Peka på behov av kompletteringar och fördjupningar.

Utifrån befintliga ställningstaganden föreslås sammanställningen sorteras enligt följande struktur:

• Vision för Göteborgsregionens utveckling.

• Funktionsstrategier för att stödja visionen – ”Vad vi vill” • Hur ska transportsystemet utformas – ”Vägval”

• Åtgärder – ”Detta innebär/ Vad behöver göras” • Analys

Arbetsorganisation

Arbetet genomförs av avdelning planering, med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad som beredande. Till arbetet knyts också nätverket för infrastruktur som referensgrupp.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till arbetsprogram.

(16)

3

BILAGA

Kortfattad beskrivning av olika dokument och

processer.

Transportstrategi för Göteborgsregionen med omland, daterad 1999 Transportstrategin från 1999 grundar sig på regionens behov av

kommunikationer med utgångspunkt från:

• Näringslivets och invånarnas kontaktbehov inom och utanför regionens gränser, nationellt och internationellt, samt att

- Regionen är nordiskt transportcentrum - Regionen är en gemensam arbetsmarknad

• Regionens struktur – där Göteborg är ”huvudorten” och omges av relativt självständiga medelstora och mindre städer.

• Samhällets utveckling med goda kommunikationer måste åstadkommas med minskad miljöbelastning, därför behövs ett högklassigt

kollektivtrafiksystem, både på lokal och regional nivå för att minska transportbehovet med bil. Knutpunkter är viktiga.

Transportstrategin grundas vidare på en transportinfrastruktur som är inriktad mot Göteborg i koncentrerade, kapacitetsstarka, trafiksäkra och ur

miljösynpunkt tåliga stråk, samtidig som tvärlänkar måste knyta samman dessa stråk med varandra. Transportstrategin är gjord utifrån både gods- och

persontransporter och följande konstateranden görs. För godstrafiken:

• Regionens roll som logistik- och transportcentrum skall tas tillvara och utvecklas. Infrastrukturen måste anpassas till detta. Effektivt och miljöanpassat transportnät behövs.

• Behov av att studera terminallokaliseringar. För persontrafik med tåg och buss:

• Nationella och internationella resor på järnväg och flyg. • Utbyggnad av den regionala tågtrafiken i Västra Götaland.

(17)

4 expressbuss och pendeltåg. Kapacitetsbristen på spåret begränsar

utvecklingsmöjligheterna. Pendeltågstrafik utreds från Ale till Tvåstad och behov av pendeltåg mellan Borås och Göteborg.

• Knutpunkter är viktiga

• Utbyggnad av Kringen förbättrar resmöjligheterna.

• Attraktiv kollektivtrafik krävs för ett miljöanpassat transportsystem. I Transportstrategin nämns också att regionen är beredd att diskutera

alternativa finansieringsmöjligheter, som t ex PPP, för att kunna tidigarelägga angelägna projekt.

Transportstrategin från 1999 beskriver problem, brister och behov vad det gäller sjöfart och hamnar, luftfart och flygplatser, person- och godstransporter på järnvägar, och vägar och avslutas med utpekande av ett antal objekt som är viktiga för regionens fortsatta utveckling.

Fortsatta processer inom GR

Sedan Transportstrategin 1999 togs fram har flera processer och dokument arbetats fram inom GR som berör transporter eller transportsystemet på olika sätt. Dessa är bl a rådslagsprocessen och dokumenten Uthållig tillväxt, Strukturbild, K2020 samt processer inom samarbetet med Västra Götalandsregionen. Här följer en kort beskrivning av dessa processer Rådslagsprocessen steg 1-4

Rådslagsarbetet föregicks av diskussioner kring att utarbeta en regional utvecklingsplan. Inledningsvis diskuterades hur medlemskommunerna skulle kunna involveras i detta arbete, vilket utmynnade i att använda rådslag som arbetsmetod. Infrastrukturdiskussionen i rådslagsprocessen har haft tyngdpunkt på regional persontrafik, främst kollektivtrafik och den sociala dimensionen. Den första rådslagsrundan genomfördes mellan 2002-2004 och där

poängterades begreppen om de tre grundläggande, och inbördes beroende, dimensioner - den sociala, den ekologiska och den ekonomiska.

I rådslaget diskuterades inte infrastrukturfrågor explicit, utan som ett medel för god tillgänglighet för medborgare och näringsliv - bilinnehav ska inte vara en förutsättning. Kollektivtrafik lyftes fram som en av de viktigaste regionala frågorna. Fysisk planering ska samordnas vad det gäller trafik- och

(18)

5 transportinfrastrukturen är en viktig grundförutsättning för Göteborgsregionens

utveckling. Det finns en stor enighet om att dagens brister i systemet är ett regionalt problem som måste lösas. Nyckelobjekt som lyfts fram för att lösa dessa problem är framförallt Västlänken, en ny älvförbindelse och bättre tvärförbindelser. En välfungerande infrastruktur ger också förutsättningar för en utvecklad kollektivtrafik. För att skapa en kollektivtrafikvänlig fysisk struktur bör bostäder byggas i nära anslutning till befintliga

kollektivtrafikstråk. Genom att från början se kollektivtrafik som en viktig del i planeringen av nya bostadsområden ges förutsättningar att påverka människors resvanor.

Regionförstoringsbegreppet förs in. När den lokala arbetsmarkanden växer ökar resandet och kommunikationerna måste då ske på ett hållbart sätt och infrastrukturen ha en god standard.

En bra, lättillgänglig och väl fungerande kollektivtrafik har en mycket viktig funktion att fylla. Snabb och tät kollektivtrafik är ofta enda möjligheten för dem utan tillgång till bil att få ett större område att arbeta och utbilda sig i, t ex är välfungerande kollektivtrafik ett måste för att utnyttja det fria valet av skola. En bra kollektivtrafik är dessutom en förutsättning för att kunna få ett ur miljösynpunkt hållbart samhälle. Regionförstoring innebär ofta längre pendlingsavstånd och då är det främst kollektivtrafik på spår som måste prioriteras.

Tredje rådslagsrundan genomfördes under 2006 med dokumentet ”Uthållig tillväxt”1 som grund. Dokumentet antogs av förbundsstyrelsen i maj 2006. Fem mål- och strategiområden identifierades:

• Stimulera en fortsatt befolkningstillväxt och samtidigt ta vara på de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger.

• Stärka de kvaliteter som gör att vi vill bo, leva och verka i Göteborgsregionen.

• Skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadens möjligheter

• Utveckla en långsiktigt hållbar infrastruktur med en attraktiv kollektivtrafik.

1

Uthållig tillväxt – Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur. En del av det goda livet.

(19)

6 Den första punkten innebär att befolkningsökningen inom Göteborgsregionen

ska vara minst 8 000 invånare per år och att Göteborgs lokala arbetsmarknad år 2020 ska omfatta närmare 1,5 miljoner invånare. En viktig faktor för att nå detta mål är utbyggd infrastruktur.

Ökande befolkning och regionförstoring ökar resandebehovet och trycket på regionens transportinfrastruktur och miljö. Detta förutsätter ett väl utvecklat kollektivtrafiksystem, där pendel- och regiontåg utgör betydande delar. För den inre delen av regionen krävs investeringar i spårvägs- och

busstrafiksystemet. Genomförandet av K2020 och Västlänken är två viktiga delmål.

En utbyggd Marieholmsförbindelse behövs, liksom en ersättning för Göta Älv bron och ytterligare en kollektiv förbindelse över/under älven. Göteborgs hamns verksamhet måste säkras med ökad kapacitet i järnvägssystemet och tillgänglighet för vägtrafiken (bl a på väg 155).

Landvetter flygplats har en nyckelroll för regionens utveckling. Flygplatsen behöver stärkas genom Götalandsbanan, ökade resandevolymer och fler internationella non-stoplinjer.

Rådslagsrunda 4 genomfördes 2008. Här diskuterades det gemensamma ansvaret för att kunna utveckla och säkerställa en långsiktigt hållbar regional struktur. Underlag till denna diskussion var ”Strukturbild för

Göteborgsregionen”2, godkänd av förbundsstyrelsen i maj 2008.

Frågeställningen var om medlemskommunerna med stöd av en strukturbild och överenskommelser tillsammans kan verka för att nå målen i Uthållig tillväxt? Vad det gäller infrastruktur konstaterades att huvudstråken utgör ryggraden i Göteborgsregionen och ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendel- och regiontågstrafik. Huvudstråken formas av den struktur som bildas när Västlänken samt pendel- och regiontågstrafiken är utbyggd mot Uddevalla, Trollhättan, Alingsås/Skövde, Borås och Varberg. I stråken finns dessutom det överordnade vägtrafiksystemet (motorvägarna E6, E45, E20 och Rv40). Regionen ska, enligt förbundsstyrelsens strategi,

2

Strukturbild för Göteborgsregionen – En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. En del av det goda livet i

(20)

7 pendel- och regiontågstrafik.

Kärnans kvaliteter behöver bevaras och utvecklas för att stärka hela regionen. Med bra kollektivtrafik kan många nå kärnan. Områdena i direkt närhet till Västlänkens stationer är särskilt intressanta. Det är därför en fördel för hela Västsverige om lokalisering av personal- och besöksintensiva verksamheter prioriteras i dessa kollektivtrafiknära lägen. Det underlättar

medlemskommunernas gemensamma arbete om vi kan skapa en tydlig vision för kärnans utveckling och beskriva vad som krävs för att nå den. Det kan handla om en gemensam trafikstrategi, gemensamma beslut om investeringar i infrastrukturen eller om att gemensamt bygga ut en fungerande kollektivtrafik. Ett bostadsbyggande i stationsnära lägen, eller i orter som med god

kollektivtrafik är knutna till stationslägena, stärker förutsättningarna för en uthållig tillväxt i Göteborgsregionen. Det finns förutsättningar för att gå eller cykla till och från en pendel-/regiontågsstation om bostadsbyggandet sker inom en kilometer från stationsläget. Hela resan - perspektivet är viktigt. Om bostadsbyggandet sker på större avstånd från stationen eller i orter vid sidan av huvudstråken behövs redan från första inflyttning en god kollektivtrafik som knyter samman orten med stationsläget. I stationsnära lägen etableras handel, arbetsintensiva företag eller serviceinrättningar som har ett större

upptagningsområde än den egna orten (eller kommundelen) vilket ger tillgänglighet för alla, ökar valmöjligheterna för resande och därmed stärker förutsättningarna för en långsiktigt hållbar regional utveckling.

Det har uttryckts ett behov av att fortsätta och fördjupa diskussionerna kring ”tvärförbindelser” mellan huvudstråken samt kring en kompletterande struktur – sekundära strukturer.

De i rådslaget framtagna dokumenten är inriktade på övergripande mål för Göteborgsregionen och vad som är viktigt för att nå dessa. Kommunikationer och infrastrukturen är en viktig del i detta.

Projekt K2020

K2020 är en översyn av kollektivtrafiken i Göteborgsregionen på lång sikt. I september 2007 antog förbundsstyrelsen ”Målbild för kollektivtrafik i Göteborgsregionen”, vilket var den 4:e rapporten inom projektet K2020. Det övergripande målet är att kollektivtrafiken skall uppnå en marknadsandel på 40% i regionen.

Ett kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen har härefter tagits fram. Programmet innehåller förslag till åtgärder som behövs för att nå de uppställda målen om en ökad kollektivtrafikandel. Åtgärder gäller nyinvesteringar,

(21)

8 i september 2008 beslut om att översända rapporten ”K2020

-kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen”, för yttrande till medlemskommunerna.

K2020 beskriver resandeutvecklingen enligt följande figur:

dvs att kollektivtrafikresandet i regionen skall nå en marknadsandel på minst 40% till 2025, medan ökningen av personbilsresandet blir noll eller liten. Västra Götalandsregionen

Västra Götalandsregionen (VGR) ansvarar sedan 1998 för den regionala infrastrukturplanen, vilket innebär att besluta om vad och vilka objekt som ska ingå i planen och prioriteringen dem emellan. Staten svarar för

investeringsplanerna för det nationella trafiksystemet. VGR:s formella roll i den nationella investeringsplaneringen är begränsad till remissförfarandet, i vilket kommunalförbundens synpunkter samordnas. I realiteten är inflytande dock större, genom en betydande medverkan i planeringsprocessen. I Västra Götaland arbetar kommuner och VGR tillsammans med infrastrukturfrågorna, den politiska diskussionen sker i Beredningsgruppen för Regionutveckling (BRU), där GR tillsammans med övriga tre kommunalförbund finns representerade. Det innebär att man kan ge viktiga förutsättningar för trafikverkens planering genom att peka ut problem, möjliga lösningar och gradera angelägenheten av åtgärder.

Ställningstagande inför den statliga infrastrukturplaneringen 2010-21 Inför den statliga infrastrukturplaneringen för perioden 2010-2021 fick VGR möjlighet att bidra med inspel redan i skede 1, inriktningsplaneringen. Resultatet blev ”Ökad tillväxt och en bättre miljö – Åtgärder i

transportsystemet i Västra Götalandsregionen 2010-2019”. Tillsammans med kommunalförbunden gjordes där följande ställningstaganden:

(22)

9 jämställdhet på arbetsmarknaden måste tas till vara också i Västsverige.

Göteborgs lokala arbetsmarknad har halkat efter i utvecklingen och till skillnad från Malmös och Stockholms nästan inte vuxit alls genom geografisk utvidgning. Här finns en stor potential för regionförstoring jämfört med övriga.

• Den fortgående globaliseringen understryker att Sverige måste ha en god internationell tillgänglighet för bibehållen konkurrenskraft. Tillgången till transoceana direktanlöp och frekventa

Nordsjöförbindelser via Göteborgs hamn har avgörande betydelse. Anslutande väg- och järnvägsnät måste fungera. Särskilt viktigt är också utbudet av fraktflyg och utrikes direktförbindelser på Göteborg-Landvetter flygplats.

• Efterfrågan på järnvägskapacitet för både gods- och persontrafik växer kraftigt i Västra Götaland. Denna växande efterfrågan är i sig något mycket positivt. Här ges möjligheter att ta krafttag för en omställning av transportsystemet i en mer hållbar riktning samtidigt som tillväxten prioriteras. Behovet av utbyggnader av järnvägens infrastruktur är akut och måste tillgodoses.

• Kollektivtrafiken i regionen behöver bli mer konkurrenskraftig och öka sin marknadsandel. Antalet kollektivtrafikresor i Göteborgsområdet behöver fördubblas. En radikal ökning av resandet med kollektivtrafik till och inom Göteborg är en förutsättning för att kriterierna för god luftkvalitet ska klaras.

• Det regionala vägnätet har stora brister som behöver åtgärdas. Antalet olyckor med dödlig utgång måste minska för att vi ska gå mot

nollvisionen. Standarden på prioriterade länkar som ansluter till det nationella nätet och som är viktiga för arbetspendling behöver

förbättras. Bärigheten måste förbättras i takt med den förbättring som sker i övriga landet.

Ett antal prioriteringar presenteras också. Finansiering

I VGR-samarbetet har diskussionen om finansiering tagits upp. VGR har lyft upp följande synpunkter.

• Kommuner och regioner bör inte annat än i undantagsfall

medfinansiera infrastruktur som är en statlig angelägenhet om det inte finns en regional ”egennytta”.

(23)

10 hand s k brukarfinansiering.

• Kommuner och regioner kan göra förskotteringar. Kort jämförelseanalys

Dokumenten har olika karaktär och fokus. Transportstrategin 1999 har huvudfokus utifrån transportbehovet, liksom även processerna inom Västra Götalandsregionen. K2020 har ett kollektivtrafikperspektiv, medan de övriga har fokus på den regionala strukturen.

Grundbudskapet i Transportstrategin från 1999 är till stora delar fortfarande aktuellt. Näringslivets behov får något större utrymme i Transportstrategi 1999 än i senare diskussioner inom GR, där fokus varit på regionförstoring och personresor, framför allt pendlingsresor till, från och inom GR-regionen. I diskussioner inom VGR har näringslivets transporter fått större utrymme. Transportstrategi 1999 ser, precis som i senare rådslagsdiskussioner, en högklassig kollektivtrafik som ett måste för framtiden. I och med K2020 arbetet har det tagits ett kraftfullt grepp kring detta. Både för väg och järnväg krävs investeringar för att nå upp till ett högklassigt kollektivtrafiksystem. Transportstrategi 1999 utgår från samma regionala struktur som har diskuterats i rådslagen. I Strukturbilden för regionen talas om en stark och attraktiv kärna och tydliga stråk. Den tanken finns också med i Transportstrategin och det är samma järnvägs- och huvudvägstråk som utpekas. Samordnad bebyggelse- och infrastrukturplanering och byggande i kollektivtrafiknära lägen har funnits med i diskussionen hela tiden.

Sjöfart och flyg har inte diskuterats djupare inom GR efter 1999, förutom att vikten av spårburen tillgänglighet till Göteborgs hamn och Landvetter flygplats och möjligheten att öka användandet av Göta älv som transportled.

Transportförsörjning till andra hamnar och flygplatser än Göteborgs hamn och Göteborg Landvetter flygplats har inte tagits upp.

(24)

Förslag till yttrande över Fördjupad översiktsplan

för Kungsbacka stad, utställningsupplaga

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Kungsbacka kommun daterad 2008-12-16 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. GR har genom beslut i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, 2007-10-05, yttrat sig över tidigare samrådshandling (yttrandet, daterat 2007-09-17, bifogas). Efter att ha tagit del av synpunkter som framkommit under samrådsprocessen har kommunen utarbetat en utställningshandling och sammanställt en

samrådsredogörelse. GR konstaterar att kommunen tagit hänsyn till de

synpunkter som framfördes då. Sedan samrådsskedet har GR:s förbundsstyrelse i maj 2008 godkänt Strukturbild för Göteborgsregionen. En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Den fördjupade översiktsplanen visar att kommunen har ambitionen att ta sin del av det gemensamma ansvaret för den regionala strukturen och

planförslaget följer i allt väsentligt intentionerna i strukturbilden. GR har inga ytterligare synpunkter att tillägga.

Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad finns att läsa på

www.kungsbacka.se.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-02-19.

(25)

Dnr: 07-100.10 Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande 2007-09-17 Pia Arnesson

Bilaga

Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad,

samrådsupplaga

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från

Kungsbacka kommun beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte

Kommunfullmäktige tog under år 2005 ställning till en sammanfattande vision för kommunens utveckling. Den fördjupade översiktsplanen präglas starkt av den nya inriktning som visionen har slagit fast. Visionen uttrycker klart och tydligt att Kungsbacka stad ska växa och bli ett framträdande nav i kommunen och mer få karaktären av stad. Detta innebär bl a att det framtida bostadsbyggandet, ett byggande med olika upplåtelseformer och

bostadsstorlekar, i betydande utsträckning ska koncentreras till staden. Den fördjupade översiktsplanen ska bl a utreda var nya bostadsområden och nya områden för företag och service ska ligga.

Sammanfattning av planen

Inriktningen i planförslaget är att Kungsbacka kommun ska få en centralort som bättre svarar mot dess storlek. Ambitionen är således att Kungsbacka stad ska få en starkare ställning. Målsättningen är att bygga in mer

stadskaraktär utan att för den sakens skull förlora stadens historia.

För att öka andelen boende i staden krävs stora förändringar. I korthet ger planförslaget utrymme för att Kungsbacka stad ska växa från dagens knappt 18 000 invånare till ungefär 25 000 år 2020. Målet är att bygga 300 bostäder per år, vilket innebär att den fördjupade översiktsplanen ska skapa

förutsättningar för att staden ska kunna växa med 4 500 bostäder under perioden fram till 2020. Merparten av expansionen (ca 4 000 bostäder) kommer enligt beräkningen att ske på ny mark, men det kommer också att bli aktuellt med förtätning på vissa platser (300-400 bostäder). I Innestaden uppskattas dessutom omvandling av lokaler ge ca 100-200 nya bostäder.

(26)

Kommunen har en stark vilja att främja näringslivets utveckling i

kommunen. I den fördjupade översiktsplanen redovisas ny mark för företag och service som motsvarar 50 hektar. Bl a föreslås på lite längre sikt en omfattande utbyggnad, ca 30 hektar, kring Onsalamotet i söder.

För närvarande pågår en mycket kraftfull utbyggnad av kommunens handelsutbud. Kommunen har medvetet lokaliserat ett nytt handelsområde, 16 000 kvm handelsyta, i norra staden och ett lika stort i söder.

Översiktsplanen pekar inte ut någon ytterligare satsning av detta format fram till 2020.

Kansliets kommentarer

Kungsbacka kommun presenterar i den fördjupade översiktsplanen på ett tydligt och lättförståligt sätt Kungsbacka stads framtida utveckling.

Kungsbacka stad idag är inte en självklar centralort i kommunen och har ett behov av att uppgraderas. Målsättningarna i planförslaget visar en tydlig ambition att utveckla Kungsbacka stad till ett starkt och attraktivt

regiondelscentrum i Göteborgsregionen.

Huvuddragen i planförslaget ligger väl i linje med de mål och

strategiområden som GR lyfter fram i strategidokumentet Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur, antagen av förbundsstyrelsen 2006-05-16. I detta dokument identifieras mål- och strategiområden som ses som viktiga i arbetet med att utveckla regionens struktur i syfte att skapa gemensamma förutsättningar för en uthållig tillväxt.

Målsättningen att Kungsbacka stad ska ha 25 000 invånare år 2020 stöder GR:s mål att stimulera en fortsatt befolkningstillväxt (målsättningen är att befolkningsökningen i Göteborgsregionen ska vara minst 8 000 invånare per år) och innebär att Kungsbacka är beredd att ta ett regionalt ansvar.

Ambitionen att olika aktiviteter såsom boende, service och arbetsplatser blandas överensstämmer med GR:s mål att stärka kvaliteter som gör att vi vill bo, leva och verka i Göteborgsregionen och att stads- och andra tätortsmiljöer ska utformas så att de inbjuder till ett rikt stads- och

vardagsliv. Målsättningen att Kungsbacka ska vara ”en stad för alla” öppnar för så väl delaktighet som ansvarstagande för stadens utveckling.

Genom att förlägga en stor del av kommunens expansion till Kungsbacka stad skapas goda möjligheter till effektiva transporter. Att erbjuda invånarna kollektivtrafik med god tillgänglighet och bra utbud är en viktig del i

(27)

planförslaget som överensstämmer med GR:s mål att utveckla en långsiktigt hållbar infrastruktur med en attraktiv kollektivtrafik. Vidare vill man skapa en gång- och cykelvänlig stad. Detta gäller både i bostadsområden och på platser där företag är belägna. En mer gångvänlig miljö gör också

Kungsbacka centrum mer stadslikt.

Utbyggnad som förstärker underlaget i kollektivtrafiken stödjer GR:s mål att minst 40 % av resorna i Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik 2025. I planförslaget konstateras att Kungsbacka station har små möjligheter till utbyggnad, vilket gör att Hede station i framtiden kommer att spela en viktigare roll för kollektivtrafiken. Dessa båda stationslägen kan

komplettera varandra och är en viktig förutsättning för att kunna kollektivtrafikförsörja de nya bostads- och verksamhetsområden som planeras.

En utbyggnad av Onsalamotet som ett område för företag och service förutsätter att det samtidigt ges ett starkt stöd för en

kollektivtrafikutveckling som knyts till den överordnade regionala strukturen.

Visionen om att Kungsbacka ska bli en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun är väsentlig när staden Kungsbacka expanderar.

(28)

Väg 155, busskörfält öster om Gossbydal – Bur,

Göteborgs stad, Västra Götalands län, förstudie

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Vägverket, daterad 2009-02-06, beretts tillfälle att yttra sig över Väg 155, busskörfält öster om Gossbydal – Bur, Göteborgs stad, Västra Götalands län, förstudie. Förstudien avser del av sträcka, Gossbydal – Bur, på väg 155 som går från västliga Göteborg ut till Öckerö kommun. Vid delen Gossbydal – Bur växer Amhults centrum fram, vilket kräver fler anslutningar till väg 155.

På väg 155 sker en omfattande arbetspendling, dock med låg

kollektivtrafikandel. För att öka framkomligheten för kollektivtrafiken, föreslås att det byggs särskilda busskörfält på delsträckan Gossbydal – Bur. Det är positivt med framkomlighetsåtgärder på väg 155 i form av

busskörfält och att Amhults roll som knutpunkt stärks. I det fortsatta arbetet är det viktigt att verka för att Amhult blir en knutpunkt för hela västra Hisingen, inklusive Torslanda och Öckerö.

(29)

Förslag till yttrande över ”Söder-Västerleden,

förstudie”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Vägverket daterad 2008-11-11 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslag till yttrande, daterat 2009-02-20, har upprättats.

(30)

Dnr: 08-188.21 Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande 2009-02-20 Georgia Larsson

Förslag till yttrande över ”Söder-Västerleden,

förstudie”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Vägverket daterad 2008-11-11 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte

Utredningen har föranletts av de snabbt växande trafikmängderna på Söder-Västerleden och den kraftiga bebyggelseutvecklingen i områden längs leden. Söder-Västerleden är ett riksintresse och utgör en viktig länk för godstransporter på väg till Göteborgs Hamn och till industrierna på Västra Hisingen. Samtidigt har den stor betydelse för arbetspendling och som förbindelse till bostäder, handel och verksamheter längs leden.

För att få en överblick över möjligheterna att attrahera en större andel av den tunga trafiken till kringfartslederna upprättar Vägverket även förstudier för Hisingsleden (E6.20), Halvors länk mellan Hisingsleden och

Torslandavägen (155), samt för Lundbyleden (E6.21).

Förstudiens syfte är att visa hur behovet av kapacitet inom trafiksystemet kring Söder-Västerleden långsiktigt skall kunna tillgodoses, med tanke på den förutsatta bebyggelseutvecklingen i sydväst och den förväntade samhällsutvecklingen i stort.

Förstudien skall även kunna resultera i dels en handlingsplan på kort- och medellång sikt (inom 10 år), dels en långsiktig reservatsplan (år 2025). Sammanfattning

Söderleden och Västerleden utgör den sydvästra delen av en ringled kring Göteborgs och Mölndals tätorter från Vädermotet på Hisingen till

Åbromotet i Mölndal. Den nu upprättade förstudien omfattar själva trafikleden med dess trafikplatser, exkl. Vädermotet och Åbromotet, samt olika former av kollektivtrafik inom området.

(31)

Vägverket framhåller att förstudiens utgångspunkt beträffande

trafiksystemet kring Söder-Västerleden är primärt att säkerställa ledens funktion som transportväg för godstrafiken till Hamnen och Västra

Hisingen, inklusive transporter av farligt gods. Förstudien skall även bidra till utveckling av ett hållbart transportsystem som stöttar regionala och lokala utvecklingsmål på kort och lång sikt.

Två tänkbara scenarier A och B redovisas:

Scenario A bygger på att K2020 får fullt genomslag och/eller att kompletteringar i trafikledsnätet som kan avlasta Söder-Västerleden kommer till. Målbilden för Söder-Västerleden blir då en led med fyra genomgående körfält och med additionskörfält mellan trafikplatserna. Anläggningskostnad beräknas till ca 450-550 mkr.

Scenario B bygger på att K2020 inte får ett fullt genomslag och/eller att inga nya länkar i det övergripande trafiksystemet som kan avlasta Söder-Västerleden kommer till. Målbilden för Söder-Söder-Västerleden blir då en led med sex genomgående körfält med sedvanliga av och påfarter i

trafikplatserna. Anläggningskostnad beräknas till ca 1000-1200 mkr. Till båda alternativen kan läggas kostnader för ITS – åtgärder på ca 60-100 mkr.

Kansliets kommentarer

GR har antagit mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur – Uthållig tillväxt. En av målsättningarna är att kärnan ska stärkas med ytterliggare 40 000 arbetsplatser och 30 000 boende till 2020. Vikten av en attraktiv och lättillgänglig regionkärna är av central betydelse för hela Göteborgsregionens utveckling.

GR har genom målen i Uthållig tillväxt och överenskommelserna i den i maj 2008 antagna Strukturbild för Göteborgsregionen även uttryckt att den långsiktiga visionen av Göteborgsregionen som en attraktiv, hållbar och växande region förutsätter en attraktiv och kapacitetsstark kollektivtrafik med kraftigt ökat antal resande. Minst 40 % av resorna i Göteborgsregionen skall göras med kollektivtrafik år 2025. Det innebär i princip att den

resandeökning i persontrafiken som förväntas ske till 2020 ska ske med kollektivtrafik. Investeringar i biltrafiksystemet kan därför endast motiveras utifrån miljö, trafiksäkerhet och/eller sårbarhet alternativt för att säkerställa sådana godsflöden som inte kan ske på järnväg. Vid konkurrens om

(32)

I det pågående arbetet med åtgärdsplaneringen, som skall resultera i nya nationella och regionala infrastrukturplaner för perioden 2010-2021, prioriteras K2020 som en viktig del för Göteborgsregionens framtida utveckling. Ska det lyckas att nå de uppställda målen är det angeläget att samtliga berörda parter arbetar för samma mål. Vägverket är en av dessa parter. GR anser därför att Vägverkets fortsatta arbete utgår från att kollektivtrafiken skall få säkrad framkomlighet i enlighet med förslagen i K2020. I K2020 föreslås att Söder-Västerleden kompletteras med egna körfält för kollektivtrafiken antingen med busskörfält eller bussgata. Vägverkets scenario A bör därför kompletteras så att kollektivtrafikens framkomlighet säkras.

Vägverket framhåller att förstudiens utgångspunkt beträffande

trafiksystemet kring Söder-Västerleden är primärt att säkerställa ledens funktion som transportväg för godstrafiken till Hamnen och Västra Hisingen. Då godstrafiken på Söder-Västerleden endast utgör 9 % av alla trafik är det svårt att hänvisa till den tunga trafiken som enda argument för att bygga ut leden. I ett längre perspektiv är strävan att godstransporterna i allt högre grad ska ske på järnväg och inte på väg.

GR ser positivt på att Vägverket har arbetat med parallella förstudier för att få ett helhetsgrepp över möjligheterna att flytta en större andel av de tunga transporterna till kringfartslederna och därmed avlasta regionens kärna. I det fortsatta arbetet är det önskvärt med ett samlat helhetsgrepp rörande de parallella förstudierna för Hisingsleden, Lundbyleden och

Söder-Västerleden.

Söder-Västerleden har ett stadsnära läge, från Älvsborgsbron, genom Gnistängstunneln, förbi Frölunda torg och genom Fässbergsdalen till Åbro i Mölndals kommun. Större delen av omgivningarna är sedan länge bebyggda eller under utveckling och expansion. Det finns ett tydligt grönstråk mellan Änggårdsbergen och Sandsjöbacka (korsar Fässbergdalen). En av

målsättningarna i GRs dokument Uthållig tillväxt påpekar vikten att de gröna kilarna skall tas tillvara och utvecklas för att stärka

Göteborgsregionen som helhet.

För de kommunspecifika synpunkterna hänvisas till Göteborgs respektive Mölndals egna yttranden.