Hur skapas regional utveckling?: en fallstudie av biltestverksamheten i Arjeplog

Full text

(1)2006:15. D-UPPSATS. Hur skapas regional utveckling? En fallstudie av biltestverksamheten i Arjeplog. LINDA BERGLUND. STATSVETENSKAP D Luleå tekniska universitet Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap. 2006:15 • ISSN: 1402 - 1552 • ISRN: LTU - DUPP--06/15 - - SE.

(2) Sammanfattning Sverige är ett stort land där förutsättningarna för ekonomisk utveckling varierar mellan de olika regionerna. I flera årtionden har regionalpolitik bedrivits för att jämna ut dessa skillnader. Politiken har inte alltid fått det förväntade resultatet och det beror, enligt kritikerna till top-down-tänkandet, på att det inte går att skapa utveckling uppifrån. De menar att policy skapas på lokal nivå i samhället i så kallade policynätverk. Enligt Burts teori bör ett sådant nätverk vara väl integrerat internt och aktörerna måste ha många kontakter utanför nätverket för att det ska vara maximalt presterande. Därför är det intressant att se om så är fallet när det gäller utvecklingen av biltestverksamheten i Arjeplog. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur regional utveckling kan skapas i ett typiskt glesbygdsområde. I uppsatsen formuleras tre hypoteser. Den första hypotesen är att biltestverksamheten i Arjeplog startade som ett politiskt initiativ för att skapa ekonomisk tillväxt i kommunen. Den andra hypotesen, som testas om den första hypotesen förkastas, är att verksamheten vuxit fram underifrån, ur ett behov som finns på marknaden och inte som ett politiskt initiativ. Den sista hypotesen är att nätverket kring biltestverksamheten i Arjeplog omfattar aktörer från de tre områdena näringsliv, samhälle och akademi, och att nätverket har en struktur som har påverkat det framgångsrika utfallet. Dessa hypoteser testas genom att två frågeställningar besvaras. Hur har biltestverksamheten i Arjeplog vuxit fram? Hur ser organiseringen kring biltestverksamheten i Arjeplog ut idag? Slutsatsen angående utvecklingen i Arjeplog är att den kan liknas vid en regional utvecklingsprocess. där. ett. kluster. bildats. genom. serviceföretagens. gemensamma. branschorganisation. Detta kluster samarbetar med aktörer från akademi och samhälle och det innebär att det finns ett innovationssystem i kommunen. Nätverkets strukturella egenskaper har studerats med olika kvantitativa mått. Resultatet visar att aktörerna har en hög grad av kontakter både inom och utanför nätverket, därmed är nätverket, enligt Burts teori, maximalt presterande. Slutsatsen blir därför att två av uppsatsen hypoteser kan bekräftas. Utvecklingen i Arjeplog startade underifrån och inte som ett politiskt initiativ för att skapa utveckling i en glesbygdsregion. Nätverket mellan aktörerna har en struktur som påverkat den framgångsrika organiseringen. Dessa slutsatser indikerar att även om det är svårt för staten att skapa regional utveckling uppifrån så har de en viktig funktion i den regionala utvecklingsprocessen. En funktion som handlar om att påverka och främja processen.. II.

(3) Innehåll 1 INLEDNING ..........................................................................................................................1 1.1 Syfte ............................................................................................................................................................ 3 1.2 Metod, material och källkritik ................................................................................................................. 3 1.3 Avgränsning ............................................................................................................................................... 5 1.4 Disposition .................................................................................................................................................. 5. 2 HUR SKAPAS REGIONAL UTVECKLING? ..................................................................6 2.1 Hur skapas en policy? ............................................................................................................................... 6 2.1.1 Top-down............................................................................................................................................ 6 2.1.2 Bottom-up ........................................................................................................................................... 7 2.2 Hur skapas regional utveckling? .............................................................................................................. 8 2.2.1 Kluster................................................................................................................................................. 8 2.2.2 Regionala innovationssystem............................................................................................................ 10 2.2.3 En regional utvecklingsprocess......................................................................................................... 11 2.3 Hur ser ett framgångsrikt nätverk ut? .................................................................................................. 12 2.3.1 Strukturella hål.................................................................................................................................. 12 2.3.2 Tillslutenhet ...................................................................................................................................... 14 2.3.3 Burts modell...................................................................................................................................... 15 2.4 Sammanfattning ...................................................................................................................................... 16. 3 HUR STUDERAS NÄTVERKETS STRUKTUR? ..........................................................17 3.1 Nätverkets struktur ................................................................................................................................. 17 3.1.1 Tillslutenhet ...................................................................................................................................... 17 3.1.2 Strukturella hål.................................................................................................................................. 19 3.2 Avslutning ................................................................................................................................................ 19. 4. HUR HAR BILTESVERKSAMHETEN I ARJEPLOG VUXIT FRAM? ...................20 4.1 Starten för biltestverksamheten ............................................................................................................. 20 4.2 Biltestverksamheten i slutet av 80-talet ................................................................................................. 21 4.3 Testverksamheten i Arjeplog idag ......................................................................................................... 22 4.4 Framtiden för biltestverksamheten i Arjeplog ..................................................................................... 24 4.5 Avslutning ................................................................................................................................................ 24. 5 NÄTVERKETS STRUKTUR I ARJEPLOG...................................................................26 5.1 Tillslutenheten i nätverket ...................................................................................................................... 26 5.2 Strukturella hål........................................................................................................................................ 27 5.3 Avslutning ................................................................................................................................................ 27. 6 ANALYS OCH SLUTSATSER .........................................................................................29 6.1 Organiseringens framväxt ...................................................................................................................... 29 6.2 Nätverket i Arjeplog ................................................................................................................................ 30 6.3 Slutsatser .................................................................................................................................................. 31. REFERENSFÖRTECKNING ..............................................................................................32 BILAGA 1 ...............................................................................................................................36. III.

(4) Tabell- och figurförteckning FIGUR 2.1: SKILLNADEN MELLAN KLUSTER OCH NÄTVERK FIGUR 2.2: TRIPPELHELIX FIGUR 2.3: EN REGIONAL UTVECKLINGSPROCESS FIGUR 2.4: RELATIONEN INOM OCH MELLAN GRUPPEN FIGUR 2.4: OLIKA TYPER AV TILLSLUTENHET FIGUR 2.6: SAMBANDET MELLAN NÄTVERKETS STRUKTUR OCH SOCIALT KAPITAL FIGUR 3.1: OLIKA GRADER AV DENSITET FIGUR 3.2: TOTAL CENTRALITET I ETT NÄTVERK FIGUR 4.1: NÄTVERKET VID BÖRJAN AV 70-TALET FIGUR 4.2: NÄTVERKET VID SLUTET AV 80-TALET FIGUR 4.3: NÄTVERKET TABELL 5.1: TILLSLUTENHET INOM NÄTVERKET TABELL 5.2: STRUKTURELLA HÅL. IV.

(5) 1 Inledning Sverige är ett stort land där förutsättningar för utveckling varierar mellan de olika regionerna. I vissa regioner är den ekonomiska tillväxten svag, arbetslösheten hög och utflyttningen stor, medan den inte är det i andra. Detta beskriver regeringen i propositionen, en politik för tillväxt och välfärd i hela Sverige (2001/02:4). Regeringen menar att skillnaderna ”ställer stora krav på politiken” (Prop. 2001/02:4 s. 6). Vidare menar de att skillnaderna i olika regioners förutsättningar för utveckling innebär att politiken måste vara flexibel för att kunna anpassas till dem (DS 2004:36 s. 43). Redan på 50-talet började det göras politiska försök att påverka regioners utveckling i Sverige. Dessa åtgärder gav dock inte särskilt stor effekt eftersom det inte fanns några tydliga mål med politiken. Starten för vad som brukar kallas för modern regionalpolitik kom dock i mitten av 60-talet. Då infördes stöd och bidrag för investeringar i Norrland och målet var att flytta tillväxten från de överhettade regionerna i de södra delarna av Sverige till dessa områden. Eftersom politiken var inriktad mot Norrland har den även kallats för ”Statens Norrlandspolitik”. Ett årtionde senare, på 70-talet, utvidgades denna politik till att även omfatta arbetsmarknaden genom sysselsättningspolitiska åtgärder (Prop. 2001/02:4 s. 8ff). Idag har regionalpolitiken förändrats från att vara en lokaliseringspolitik som är inriktad på specifika regioner till att omfatta hela landet. Målet med regionalpolitiken idag är att: ”den skall skapa förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt, rättvisa och valfrihet, så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket” (ibid, 11). Hur uppnås då dessa mål bäst? Sker det genom att politiska beslut, policys, fattas på central nivå för att sedan verkställas? Sker det genom en utveckling som kommer underifrån, det vill säga utifrån de aktörer som finns på lokal nivå i regionerna? Eller sker det genom en kombination av utveckling underifrån och uppifrån? Statens roll har också förändrats när det gäller synen på hur kollektiva mål kan nås, tidigare var synen att det var staten ensam som styrde och påverkade samhället. Idag är även andra aktörer, som inte är statliga, viktiga i processen att nå kollektiva mål. Statens position har försvagats och det innebär att den smala termen ”government” har utvidgats till att omfatta alla institutioner och relationer som påverkar hur samhället styrs. Detta nya begrepp kallas för governance (Pierre et al, 2000: 1ff). Jon Pierre och B Guy Peters, som är två forskare på detta område beskriver denna förändring på följande sätt:. 1.

(6) The debate that has arisen is whether government is the only way of deciding upon those goals or not, or even if it remains an effective way of performing those tasks. The weakened position of governments then forces consideration of how their role can be strengthened, and of alternative modes of political governance. It also points to the different ways in which countries have coped with changes in their international and domestic environments (ibid, 2000: 1). Forskning har påvisat att policy också kan skapas på lokal nivå i ett samhälle, i så kallade policynätverk (se; Hjern et al, 1997). För att dessa policynätverk ska få ett lyckosamt utfall är, enligt Burt (2001), även nätverkets struktur viktig. I en maximalt fungerande struktur är aktörerna väl integrerade inom nätverket, vilket innebär att alla aktörer har kontakt med varandra. De har även kontakter med aktörer inom andra nätverk. Hur sker då regional utveckling i sådana policynätverk? Forskning har påvisat att det sker i ett samspel mellan aktörer från offentlig verksamhet, akademi och näringsliv. Detta är vad som brukar kallas för ett innovationssystem eller trippelhelix (se; Christensen och Kempinsky, 2004; Etzkowitz, 2005). Förutsättningarna för ett innovationssystem varierar med storleken på regionerna. Vinnova, som är det statliga verket för innovationssystem, skiljer i detta avseende mellan tre typer av regioner. Innovationssystem skapas lättast i storstadsregioner där närheten och tätheten mellan aktörerna är som störst. Därefter är det lättast i medelstora regioner med 50 000 – 100 000 invånare, sist kommer glesbygdsregioner (Internet 3). En typisk glesbygdskommun är Arjeplog med drygt 3200 invånare. Kommunen ligger i Norrbottens inland och under lång tid har gruvnäringen varit central och viktig i kommunen. Efter att gruvan stängde i början av 2000-talet, har verksamheten för att testa bilar och komponenter blivit kommunens viktigaste näring (Internet 1). Biltestverksamheten startade i början 70-talet i Arjeplog och den finns idag i flera kommuner i Norrbottens och Västerbottens inland (DS 2003:18 s. 19). Verksamheten är dock störst i Arjeplog eftersom de största investeringarna har skett där (Norrbottens-Kuriren, 050721). Försök att få till stånd testverksamhet för bilar och komponenter har även skett i exempelvis Överkalix, en annan glesbygdskommun i Norrbotten. Dessa försök har dock inte lyckats och idag finns ingen biltestverksamhet i kommunen. Utifrån denna bakgrund blir det därför intressant, att genom en fallstudie av biltestverksamheten i Arjeplog, studera hur ekonomisk utveckling kan skapas i en utsatt glesbygdsregion. Hur kommer det sig att utvecklingen i Arjeplog varit lyckosam? Vad är nyckeln till framgång?. 2.

(7) 1.1 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ekonomisk utveckling skapas i en glesbygdsregion. Detta sker genom en fallstudie av biltestverksamheten i Arjeplog. I uppsatsen testas tre hypoteser. Den första hypotesen är att biltestverksamheten i Arjeplog startade som ett politiskt initiativ för att skapa ekonomisk tillväxt i kommunen. Hypotes nummer två, som testas om den första hypotesen förkastas, är att verksamheten vuxit fram underifrån, ur ett behov som finns på marknaden och inte som ett politiskt initiativ. Uppsatsens sista hypotes är att nätverket består av aktörer från samtliga tre områden i trippelhelix och att nätverket har en struktur som påverkar dess utfall i en positiv riktning. För att testa dessa hypoteser besvaras följande frågeställningar: 1. Hur har biltestverksamheten i Arjeplog vuxit fram? 2. Hur ser organiseringen kring biltestverksamheten i Arjeplog ut idag? Utifrån svaren på dessa frågor förs i uppsatsens avslutande kapitel en diskussion om vad dessa resultat kan innebär för svensk regionalpolitik.. 1.2 Metod, material och källkritik I den teoretiska delen av uppsatsen redogörs för två olika teorier om hur en policy skapas och implementeras, top-down och bottom-up. Här används texter av Sabatier och av Hjern och Porter som återfinns i Michael Hills bok, The policyprocess - a reader (1997). Även två böcker av Pressman och Wildavsky, som förespråkar top-down, och Barrett och Fudge, som förespråkar bottom-up, används. I teoriavsnittet redogörs även för Christensens och Kempinskys modell över hur en regional utvecklingsprocess formas och för Burts modell om sambandet mellan ett nätverks struktur och dess utfall. Användandet av sekundärkällor har minimerats, men i ett fåtal fall har dock undantag gjorts. Anledningen till detta har då varit att det inte gått att hitta originalkällan. Uppsatsens empiriska material kommer från fjorton telefonintervjuer som genomförts med aktörer som varit och är inblandade i testverksamheten i Arjeplog. Vid dessa intervjuer har aktörerna bland annat fått berätta hur biltestverksamheten vuxit fram i Arjeplog, när de blev inblandade och på vilket sätt de varit och är inblandade idag1. De har även svarat på frågan om vilka aktörer de samarbetat med och på så sätt har nätverket identifierats empiriskt. Metoden brukar kallas för snöbollstekniken (Hjern et al, 1987: 25; Miles et al. 1994: 28). Problemet med denna metod är det finns en risk att missa de aktörer som inte är sammankopplade 1. Den intervjumall som använts finns bifogad i bilaga 1.. 3.

(8) och/eller som har svaga band till andra aktörer. Det finns även en risk i att utgå från fel aktör i början (Hanneman, 2001: 8). Intervjuerna inleddes med att Arjeplogs kommun kontaktades och deras representant namngav i princip samtliga aktörer i nätverket. Därför bedöms risken med att studien utgått från fel aktör som liten. Intervjuernas längd varierade mellan fem till femton minuter. Med intervjuer finns det även en risk att respondenten blir styrd av intervjuaren (Svenning, 2000: 155), men eftersom den information aktörerna lämnat varit överensstämmande bedöms problemen med påverkan som liten vid intervjuerna. Samtal har även genomförts med två kommunala representanter som var inblandade i försöken att få igång biltestverksamhet i Överkalix kommun. Det har dock varit svårt för dem att minnas vilka som varit inblandade och vad som hände, det innebär att det inte varit möjligt att kartlägga det nätverket inom ramen för denna uppsats. Hänsyn har även tagits till de forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet formulerat (1990). Detta innebär exempelvis att respondenterna har blivit informerade om syftet med intervjun, de har själva fått välja om de vill medverka, de som velat har även fått en möjlighet att läsa igenom de delar av uppsatsen där deras uppgifter används. Med hänsyn till dessa principer har inga källor namngivits i uppsatsen. Nätverk går att analysera både kvalitativt och kvantitativt. I denna uppsats används kvantitativa mått för att studera nätverkets struktur. Det innebär att kvantitativa mått används för att analysera tillslutenheten och andelen relationer som spänner över strukturella hål2 (Sandström, 2004: 11). För att ta fram resultaten för de kvantitativa måtten har intervjudatan bearbetats med dataprogrammet UCINET 6.0 (Borgatti et al, 2002) och för att visualisera nätverket har programmet Netdraw (Borgatti, 2002) använts. I viss mån har även internetkällor använts i uppsatsen, dessa tre är det statliga verket Vinnovas, Nationalencyklopediens och biltestarnas branschorganisation SPGAs3 hemsidor. Samtliga källor har en hög trovärdighet eftersom det är tydligt angivet vilka som är ansvariga för dem. Trovärdigheten kan annars vara ett problem med just internetkällor.. 2 3. Metoden att använda kvantitativa variabler för nätverksanalys kallas även för SNA, Social network analysis. SPGA är en förkortning för Swedish Provingground Association (Internet 2).. 4.

(9) 1.3 Avgränsning Verksamheten för testning av bilar och komponenter är mycket omfattande och finns i flera kommuner i framförallt Norrbotten, men även i Västerbotten (DS 2003:18 s. 19). Eftersom den geografiska spridningen är stor har studien avgränsats till att enbart omfatta Arjeplogs kommun. Orsakerna till denna avgränsning är att det var här som det startade i början av 70talet, verksamheten är också störst i Arjeplog och här görs idag många investeringar (Norrbotten Kuriren, 050721). Studien har även avgränsats till att enbart omfatta de lokala företagen och inte de utländska bil- och komponentföretagen som kommer till Arjeplog för att testa sina produkter. Anledningen till detta är dels för att uppsatsen skulle bli alltför omfattande och dels för att dessa företag vill hålla en låg profil. Serviceföretagen har därför inte varit villiga att namnge vilka företag som är deras kunder. Detta innebär att det inte varit möjligt att kartlägga dessa aktörer.. 1.4 Disposition I kapitel två presenteras uppsatsens teoretiska ramverk. Här redogörs för två olika syner på policyprocessen, top-down och bottom-up, en modell för hur utveckling sker i en region samt Burts modell över sambandet mellan nätverks struktur och dess utfall. Därefter, i kapitel tre, redogörs för hur de teoretiska begreppen operationaliseras. Detta kapitel fungerar därmed som en bro mellan teori och empiri. I de två kapitel som följer efter det tredje kapitlet presenteras resultatet av den empiriska undersökningen. I kapitel fyra presenteras hur biltestverksamheten i Arjeplog utvecklats och hur nätverket mellan de olika aktörerna sett ut vid tre olika tidpunkter. I det sista empiriska kapitlet, kapitel fem, analyseras nätverkets struktur i Arjeplog idag utifrån Burt teori. Vilka strukturella egenskaper har nätverket? Finns en tillslutenhet inom nätverket och relationer som spänner över strukturella hål. Slutligen, i kapitel sex, förs en avslutande diskussion, där studiens resultat sammanfattas och slutsatser dras.. 5.

(10) 2 Hur skapas regional utveckling? I detta kapitel redogörs för uppsatsens teoretiska ramverk. Presentationen inleds med en redogörelse för två olika syner på hur policy skapas, top-down och bottom-up. Därefter presenteras teorin om innovationssystem som är en teori om hur tillväxt skapas i en region. Slutligen redogörs för Burts modell som visar på sambandet mellan ett nätverks struktur och dess utfall (Burt, 2001).. 2.1 Hur skapas en policy? Top-down och bottom-up är två olika teorier om hur policy skapas och implementeras. Vad som menas med policy och implementering beror på vilken av dessa teorier som används. Båda teorierna redogörs för nedan.. 2.1.1 Top-down Enligt top-down-teorin är skapandet av en policy avskiljt från implementeringen. En policy skapas av formella beslutsinstitutioner och därefter implementeras den (Sabatier, 1997: 280). Jefferey Pressman och Aaron Wildavsky, två anhängare av top-down-teorin, definierar implementering som något som sker när mål satts och arbetet för att nå dem startar (1973: xv). En policy får inte alltid den effekt som dess skapare avsett, den kan även ge en helt motsatt effekt eller skapa nya problem. Enligt anhängarna av top-down teorin, beror det på att de som skapat policyn fattar felaktiga beslut eller att de som ska ansvara för implementeringen missköter sig (Barrett et al, 1981: 3). Kritikerna, till top-down-ansatsen, menar dock att det är själva ansatsen som har brister. Genom att utgå från de formella beslutsfattarna, förbises de aktörer som egentligen påverkar och skapar policys. Sådana aktörer är de som finns inom den privata och offentliga sektorn (Sabatier, 1997: 279f). Aktörerna i den offentliga sektorn brukar ibland kallas för gräsrotsbyråkrater. Det är ett begrepp som kommer från den amerikanske forskaren Michael Lipsky. Dessa aktörer är, enligt honom, de som i praktiken påverkar myndigheternas policy. Han menar att: Public service workers currently occupy a critical position in American society. Although they are normally regarded as low-level employees, the actions of most public service workers actually constitute the services ‘delivered’ by government. Moreover, when taken together the individual decisions of these workers become, and add up to, agency policy (Lipsky, 1980: 3).. 6.

(11) Policyprocessen är således mer komplicerad i verkligheten och därför har bottom-up-ansatsen utvecklats (Sabatier, 1997: 279f).. 2.1.2 Bottom-up Förespråkarna av bottom-up menar att eftersom policyprocessen är komplicerad är det inte möjligt att göra en tydlig avgränsning mellan policy och implementering. Var policyn slutar och implementeringen börjar beror på ”where you are standing and which way you are looking” (Barrett et al, 1981: 11). En policy kan vara ett formellt beslut i riksdag, landsting eller kommunfullmäktige. Det kan vara en politisk vilja som uttrycks i ett partiprogram eller de regler som olika myndigheter har för hur de ska hantera en fråga. En implementering behöver inte heller föregås av en policy, detta eftersom en policy kan vara ”a response to pressures and problems experienced on the ground. Equally, policy may be developed from specific innovations, that is, actions preceeds policy” (ibid, 12). Policy skapas, enligt bottom-up, på lokal nivå i så kallade policynätverk Dessa nätverk är kluster av organisationer som implementerar en policy (Sabatier, 1997: 281f). Benny Hjern och David Porter menar att en policy inte enbart implementeras av en ensam organisation, det sker istället i kluster bestående av flera olika aktörer. Dessa aktörer kommer både från privata och offentliga organisationer och utgör vad de kallar för implementationsstrukturer, det vill säga nätverk. Det finns ett antal skillnader mellan dessa strukturer och formella organisationer. De är exempelvis mindre formella eftersom förhållandet mellan olika aktörer inte är lika reglerat och den sociala kulturen är mer dynamisk (Hjern et al, 1997: 230f). Författarna säger om begreppet implementationsstruktur att det inte består av en enda organisation utan istället består av många organisationer och att organisationerna är delaktiga i många olika strukturer (ibid, 236). Policyprocessen är således komplicerad och en implementering behöver inte alltid föregås av en policy, den får i många fall inte den förväntade effekten. Enligt bottom-up-förespråkare är det därmed svårt att skapa regional utveckling uppifrån. Utveckling sker i stället bland de nätverk av aktörer som ansvarar för implementeringen på lokal nivå i ett samhälle. Det innebär att staten eller de centrala myndigheternas roll inte kan antas på förhand, den måste istället bevisas empiriskt.. 7.

(12) 2.2 Hur skapas regional utveckling? Vad är det som gör att det skapas tillväxt i vissa regioner men inte i andra? Svaret på den frågan, enligt Lars Christensen och Peter Kempinsky (2003), att det i dessa regioner har utvecklats ett regionalt innovationssystem som ger möjlighet till tillväxt. Vägen fram till ett sådant innovationssystem beskriver de som en regional utvecklingsprocess. Två centrala begrepp i den processen är kluster och regionala innovationssystem. Begreppet innovation har diskuterats av Janerik Gidlund och Per Frankelius i en SOU från 2003. Deras definition av begreppet är följande: Den röda tråden ger vid hand att en innovation ska handla om något som är nytt. Man skiljer emellertid mellan (eller är oklar över) något som är ’nytt för världen’ eller ’nytt för ytterligare någon aktör’. Det nya ska också vara skapat genom tankearbete. […] Vad det nya handlar om är en intressant fråga. I det svenska sammanhanget (med undantag av Nationalencyklopedin) är teknik det centrala medan så icke är fallet i det engelska språkområdet där innovation kan handla om allt från nya riter till nya ord (SOU 2003:90 s. 152f).. Att innovation är något nytt som skapar utveckling i en region är den definition av innovation som tillämpas i uppsatsen.. 2.2.1 Kluster Kluster är ett centralt begrepp i ett regionalt innovationssystem och det är därför viktigt att förstå vad som menas med kluster. Det finns många olika definitioner av begreppet och det som samtliga har gemensamt är att det handlar om relationer mellan olika aktörer (Christensen et al, 2004: 21). Michael Porter, som introducerade begreppet kluster i början av 90-talet, definierar begreppet på följande sätt:. Clusters are geographic concentrations of interconnected companies and institutions in a particular field. Clusters encompass an array of linked industries and other entities important to competition. […] Finally many clusters include governmental and other institutions - such as universities, standards-setting agencies, think tanks, vocational trading providers, and trade associations - that provide specialized training, education, information, research, and technical support (Porter, 1998: 78).. Många definitioner är mer avgränsade än Porters, i den meningen att de enbart omfattar företag och inte aktörer från andra områden. Likheten mellan definitionerna är att de är. 8.

(13) avgränsade till ett geografiskt område. Den breda definition som Porter presenterar kan snarare likställas med ett regionalt innovationssystem, en trippelhelix, där aktörer från samhälle och akademi ingår (Christensen et al, 2004: 21ff). Detta presenteras närmare längre fram i detta kapitel. Eftersom aktörer från andra områden kommer in senare i en regional utvecklingsprocess används den mer avgränsade synen på kluster i denna uppsats. Det vill säga kluster består av företag och är avgränsade till ett geografiskt område. Ett kluster föregås alltid av ett nätverk av företag eftersom ett kluster kräver ett väl utvecklat nätverk, och skillnaden mellan dessa två begrepp är mycket liten. Den tydligaste skillnaden är den geografiska avgränsningen. Kluster omfattar bara företag i en viss region medan nätverk kan omfatta företag i hela världen (ibid, 21ff). Andra skillnader, enligt den amerikanske forskaren Stuart Rosenfeld, presenteras i tabellen nedan.. Kluster. Nätverk.  Kluster attraherar efterfrågade specialiserade tjänster till en region..  Nätverk ger företag tillgång till specialiserade tjänster till en lägre kostnad..  Kluster har ett ”öppet medlemskap”..  Nätverk har ett begränsat medlemskap..  Kluster är baserade på sociala värderingar som skapar förtroende och uppmuntrar ömsesidigt beroende..  Nätverk bygger på kontrakt och avtal..  Kluster genererar efterfrågan på fler företag med liknande och efterfrågad verksamhet..  Nätverk underlättar för företag att involvera sig i komplex produktion..  Kluster förutsätter såväl samarbete som konkurrens..  Nätverk är baserat på samarbete.  Nätverk har gemensamma affärsmål..  Kluster har en gemensam version.. Figur 2.1: Skillnaden mellan kluster och nätverk (Rosenfeld refererad av Nordin, 2004: 5). Som det framgår i figuren ovan är den avgörande skillnaden att det även finns konkurrens mellan företagen i ett kluster till skillnad från nätverk. Kluster har även ett öppet medlemskap medan det är mer begränsat i nätverket. Fördelen med kluster är att de skapar konkurrenskraft. Dels kan kunskap lättare spridas i ett kluster och dels utvecklas en regional kunskap (Torége et al, 2005: 56ff). Denna kunskap utvecklas av de inblandade aktörerna genom att ”interagera med varandra, genom krävande. 9.

(14) kunder, och inte minst genom att utsätta sig själva (som individer) och företagen för tuff konkurrens” (Christensen et al, 2004: 24). Denna kunskap blir unik för regionen eftersom den är knuten till de människor som finns inom verksamheten. Kluster lockar även till sig individer med rätt kompetens eftersom det i regionen finns många arbetstillfällen för dem (ibid, 24). För att beskriva hur kluster förhåller sig till innovationssystem, tidigare definerat som trippelhelix, använder sig författarna av ett citat från Arne Eriksson. Där säger han att ”alla kluster inte är kunskapsbaserade och innovationsdrivna, men i stort sett all kunskapsdriven utveckling innehåller klustring och drivs av innovation” (Eriksson citerad i Christensen et al, 2004: 24).. 2.2.2 Regionala innovationssystem I ett regionalt innovationssystem finns tre delar, en av dessa delar är kluster av företag. Det består även av en offentlig och en kunskapsmässig del. För att beskriva ett regionalt innovationssystem används ofta trippelhelix-teorin (Christensen et al, 2004: 25). Teorin om trippelhelix kommer ursprungligen från Henry Etzkowitz och begreppet betyder tillväxtspiral. I modellen är det aktörer från högskola, näringsliv och myndigheter som, genom att samspela med varandra, skapar innovation i ett samhälle och därmed tillväxt. De tre olika aktörerna har olika uppgifter i en trippelhelix. Näringslivet fungerar som en produktionsplats, staten skapar regler och ger stabilitet och högskolan fungerar som källan till ny kunskap och teknologi (Etzkowitz, 2005: 13). Hur samspelet mellan de olika aktörerna ser ut i trippelhelix har Per Eriksson, generaldirektören för Vinnova ritat upp i en figur som den nedan.. Samhälle. Näringsliv. Akademi. Figur 2.2: Trippelhelix (Eriksson, 2005: 181).. I denna figur samspelar samtliga aktörer med varandra och är ömsesidigt beroende. Eriksson har utvidgat den offentliga delen, samhälle, till att även omfatta politik och inte bara omfatta myndigheternas verksamhet. Detta beror på att offentlig verksamhet styrs politiskt och att. 10.

(15) personligt ledarskap är viktigt när det gäller utveckling och förändring. Akademi avser forskning och utbildning. Det är inte alltid som de olika aktörerna samarbetar, men det är viktigt att de samspelar och har en effektiv arbetsdelning. Näringsliv avser de privata företagen (Eriksson, 2005: 180f).. 2.2.3 En regional utvecklingsprocess Genom att dela upp begreppet regional utvecklingsprocess i tre delar försöker Christensen och Kempinsky förklara vad de menar med begreppet. Dessa tre delar är region, utveckling och process. Med region menar författarna ett område som inte är avgränsat till kommun- eller länsgränser utan till hur människor rör sig. Det handlar exempelvis om arbetspendling, handel och fritid. Författarna menar att utveckling handlar om förändring, men även om att agera och göra saker på ett annorlunda sätt. Författarnas syn på process är att de skapar förändring i befintliga strukturer och utvecklar nya strukturer och värdeskapande konstellationer. Denna definition av process är mer komplex och svårstyrd än den vanliga definitionen av begreppet som avser en endimensionell process som går att styra (Christensen et al, 2004: 27). I figuren nedan visas Christensens och Kempinskys modell över en regional utvecklingsprocess.. Flera liknande företag. Företag i nätverk. Kluster. Akademi. Kluster Samhälle. Regionalt innovationssystem Figur 2.3: En regional utvecklingsprocess (ibid, 26).. Vid starten för utvecklingsprocessen finns en samling liknande företag som bildar ett företagsnätverk. Detta nätverk utvecklas till ett kluster. När klustret samspelar med aktörer från samhälle och akademi skapas ett regionalt innovationssystem. I detta system skapas ekonomisk tillväxt genom att de tre olika delarna samspelar med varandra (ibid, 25f). I en publikation från Vinnova (2002) menar Åke Uhlin och Jan-Evert Nilsson att det inte går att styra innovationssystem. Det innebär, enligt dem, att ”ambitionen att styra måste. 11.

(16) ersättas med en önskan att påverka. Den primära politiska uppgiften reduceras därmed till att försöka påverka/främja lokala/regionala innovationsprocesser” (Nilsson et al, 2002: 20). För att skapa utveckling och tillväxt i en region är samspelet mellan aktörer från näringsliv, samhälle och akademi viktigt, men hur bör nätverket mellan dessa aktörer se ut för att fungera optimalt?. 2.3 Hur ser ett framgångsrikt nätverk ut? Studier har visat att det finns ett samband mellan nätverkets struktur och dess utfall (Burt, 2001). Med nätverk menas aktörer som samarbetar och strukturen avser de relationer som aktörerna har. Ronald Burt kopplar ihop nätverkets struktur med socialt kapital, ett begrepp som kan definieras på många olika sätt. Gemensamt för många definitioner är dock att det har med mänskliga relationer att göra (Se; Lin, 2001: 24f; Rothstein, 2003: 110). Burt menar vidare att socialt kapital finns i mänskliga relationer och att det är en tillgång för människor eftersom: ”better connected people enjoy higher returns” (Burt, 2001: 32). Vad det innebär att vara bättre sammankopplad, connected, är omdiskuterat. Burt menar dock att det innebär att aktörerna har kontakter både inom och utanför det egna nätverket (ibid, 32). Genom att använda sig av två tidigare teorier, om hur socialt kapital avspeglas i en viss nätverksstruktur, visar Burt vad han menar med att vara bättre sammankopplad. Den ena av de två teorierna han använder är tillslutenhet inom nätverket och det innebär att socialt kapital skapas i nätverk som har många och starka band mellan aktörerna. Enligt den andra teorin, strukturella hål, är det istället antalet kontakter i andra nätverk som har betydelse (ibid, 31).. 2.3.1 Strukturella hål Att ha kontakter som spänner över strukturella hål innebär att aktörerna har relationer som skapar förbindelser mellan olika nätverk. Broar skapas därför mellan dem och det är en fördel för aktörerna eftersom information då kan flöda mer friktionsfritt mellan de olika nätverken. Det ger också tillgång till ny diversifierad kunskap och resurser. Denna teori, om relationer mellan olika nätverk, kommer ursprungligen från Mark Granovetter som talade om styrkan med svaga band, så kallade ”weak ties” (ibid, 34ff). Granovetter kunde, genom att studera hur arbetslösa hittade nya jobb, påvisa hur viktigt det är att ha många svaga band i sitt kontaktnät istället för några få starka. De som hade många svaga band i sina nätverk hittade nämligen ett nytt jobb snabbare än de som inte hade det. Med svaga band kan en aktör ha fler kontakter än vad som är fallet om de vore täta och starka, det beror på att det krävs mer arbete för att underhålla de starka kontakterna. En annan orsak är att aktörerna blir mer isolerade. 12.

(17) med få starka kontakter (Granovetter, 1973: 1371ff) Om detta säger Granovetter att: ”The fewer indirect contacts one has the more encapsulated he will be in terms of knowledge of the world beyond his own friendship circle; thus, bridging weak ties (and the consequent indirect contacts) are important in both ways” (ibid, 1371). Burt visar, i figuren nedan, hur viktigt det är att ha relationer som sträcker över strukturella hål. I denna figur, som redovisas här nedan, finns tre olika nätverk, A, B och C. Punkterna avser aktörerna i dessa nätverk och två av dessa är personerna X och Y. Linjerna mellan punkterna är aktörernas relationer. De streckade linjerna är svaga relationer medan de heldragna är starka relationer (Burt, 2001: 33).. Nätverk A Person X Person Y. Nätverk B Nätverk C Figur 2.4: Relationen inom och mellan gruppen (ibid, 33).. Även om både person X och Y har lika många kontakter, fyra starka och en svag, har person X kontakter utanför sitt eget nätverk. Hans kontakter i nätverk A och B gör att information kan passera mellan de olika nätverken och det gör att nätverken blir mindre isolerade (ibid, 35ff). Person A:s nätverk ger denne person ”broad, early access to, and entrepenurical control over, information” (ibid, 37).. 13.

(18) 2.3.2 Tillslutenhet Om samtliga aktörer i ett nätverk är sammankopplade med varandra finns en tillslutenhet inom gruppen. Den tillslutenheten minskar möjligheten för aktörerna att smita från sitt ansvar och aktörerna kan därmed lita på varandra. Det innebär även att information inom nätverket kan flöda mer friktionsfritt, precis som i teorin med strukturella hål. I figuren nedan visar Coleman på tre olika typer av tillslutenhet inom ett nätverk med tre aktörer. (Coleman, 1990: 310ff).. Fullständig tillslutenhet. Ingen tillslutenhet. Viss tillslutenhet. Figur 2.5: Olika typer av tillslutenhet (ibid, 314ff). I det första nätverket råder fullständig tillslutenhet eftersom alla aktörer har relationer med varandra. I de övriga två nätverken råder det inte fullständig tillslutenhet. Nätverk nummer två har ingen tillslutenhet alls eftersom två av aktörerna inte kommunicerar med varandra och i det tredje nätverket finns det viss tillslutenhet även om det mellan två aktörer enbart finns en envägskommunikation, det fungerar sämre än det första nätverket. Det fungerar sämre eftersom kunskap inte kan flöda lika friktionsfritt som i det första nätverket (ibid, 313ff).. 14.

(19) 2.3.3 Burts modell Teorierna om strukturella hål och tillslutenhet integrerar Burt i en modell som den i figuren nedan. Denna figur visar på sambandet mellan nätverkets struktur och förekomsten av socialt kapital. I denna modell finns det fyra olika typer av nätverk.. D. Dåligt integration. A. Maximalt presterande. C. Dålig funktion. B. Sammanhängande. Hög. Grad av strukturella hål Låg. Låg. Hög Grad av tillslutenhet inom nätverket. Figur 2.6: Sambandet mellan nätverkets struktur och socialt kapital (Burt i Sandström, 2004: 44).. Nätverk A är maximalt presterande eftersom information kan flöda fritt både inom och utanför nätverket. Ett nätverk av typ D fungerar sämre än A eftersom de är sämre integrerade internt även om de har många kontakter utanför det egna nätverket. Nätverket av typ C fungerar ännu sämre och det är diskutabelt om det överhuvudtaget kan kallas för ett nätverk. De är nämligen dåligt integrerat både externt och internt. Den sista typen av nätverk, enligt Burt, är typ B. Medlemmarna i ett sådant här nätverk har en bra intern integration. De har dock inte många kontakter utanför nätverket och det gör att nätverket blir väldigt isolerat (Burt, 2001: 47ff). Burt visar i sin modell att ett nätverk som fungerar optimalt är väl integrerat både externt och internt. Det gör det lättare att mobilisera resurser och påverkar därmed nätverkets utfall.. 15.

(20) 2.4 Sammanfattning Det finns två olika sätt att se på policyprocessen, top-down respektive bottom-up. Enligt topdown skapas policy i en formell beslutsinstitution för att sedan implementeras. Policy får inte alltid förväntad effekt och enligt kritikerna till top-down-ansatsen beror det på att verkligheten är mer komplex och att teorin bortser från de aktörer som påverkar policyn på lokal nivå i samhället. Därför har bottom-up-ansatsen utvecklats. Enligt denna teori skapas policy på lokal nivå i samhället, i policynätverk, och det går inte att göra en tydlig avgränsning mellan policy och implementering. Eftersom policyprocessen är komplex och policy inte alltid får den förväntade effekten innebär är det svårt att, genom statliga insatser, skapa regional utveckling uppifrån även om sådana åtgärder ibland är framgångsrika. Hur uppstår regional utveckling? Enligt Christensen och Kempinsky sker det i ett regionalt innovationssystem där aktörer från näringsliv, samhälle och akademi samspelar med varandra. Utvecklingen mot ett sådant system kallas för en regional utvecklingsprocess. Enligt Nilsson och Uhlin går ett innovationssystem inte att styra, vilket innebär att regionalpolitiken måste inriktas på att påverka och främja processen. Strukturen på nätverket mellan aktörerna i innovationssystemet är viktig för dess utfall. Enligt Burts teori måste ett sådant nätverk vara väl integrerat både externt och internt. Det innebär att det finns en tillslutenhet inom gruppen samtidigt som aktörerna har kontakter i andra nätverk. Hur kan dessa teoretiska resonemang appliceras på biltesverksamheten i Arjeplog? Har det skett en regional utvecklingsprocess i kommunen? Hur ser nätverket mellan aktörerna ut? Finns det innovationssystem? Dessa teorier testas, i denna uppsats, på biltestverksamheten i Arjeplog som ett exempel på en lyckad organisering men innan denna del tar vid operationaliseras de teoretiska begreppen.. 16.

(21) 3 Hur studeras nätverkets struktur? I detta kapitel redogörs för hur de teoretiska koncepten appliceras på biltestverksamheten i Arjeplog. I denna fallstudie analyseras nätverket med olika kvantitativa mått och därmed skapas en bro skapas mellan teori och empiri.. 3.1 Nätverkets struktur För att ett nätverk ska fungera maximalt, enligt Burt, måste det vara sammankopplat både externt och internt. Att vara sammankopplad internt innebär att det finns tillslutenhet inom nätverket eftersom alla aktörer har kontakt med varandra och det gör att information kan flöda mer friktionsfritt mellan aktörerna. Att vara sammankopplad externt innebär att aktörerna i ett nätverk har relationer i andra nätverk och på så sätt överbrygger de strukturella hål som finns i samhället.. 3.1.1 Tillslutenhet Två olika mått för att studera tillslutenheten i nätverket används i uppsatsen. Dessa mått är densitet och centralitet. Det första måttet, densiteten, är en vanlig metod att studera nätverk och måttet anger i vilken utsträckning som aktörerna i ett nätverk är sammankopplade. Densiteten räknas ut genom att antalet, eller värdet av, kontakter i ett nätverk divideras men antalet möjliga kontakter (Scott, 2000: 61ff). Densiteten anger den genomsnittliga styrkan i relationerna mellan aktörerna (Reagans et al, 2001: 503). Hur densiteten kan variera beroende på hur aktörerna är sammankopplade redovisas i figuren nedan.. Densitet. 1.0. 0.7. 0.5. 0.3. 0.1. 0. Figur 3.1: Olika grader av densitet (Scott, 2000: 71).. I det första nätverket i figuren är alla aktörer sammankopplade och då är också densiteten den högsta möjliga, ett. Det beror på alla möjliga länkar är representerade. I de övriga fem nätverken minskar densiteten till att i det sista nätverket bli noll, eftersom det inte finns några. 17.

(22) kontakter i det nätverket. Den finns således ett samband mellan tillslutenheten inom ett nätverk och densiteten eftersom en högre grad av densitet indikerar en högre nivå av tillslutenhet inom nätverket (Scott, 2000: 61ff). En begränsning är att måttet är missvisande om det finns undergrupper i nätverket, det vill säga nätverk i nätverket. Finns sådana kan en hög densitet vara ett resultat av att tillslutenheten finns inom det lilla nätverket och inte i det stora. Detta problem har diskuterats av både Noah Friedkin (1981: 41) samt James Moody och Douglas White (2003: 109). Även centraliteten i ett nätverk används som mått på tillslutenheten inom nätverket i Arjeplog. Centraliteten är ett mått som anger i vilken utsträckning en aktör är central i nätverket. Ett nätverk med den högsta graden av centralitet ser ut som en stjärna, se figuren nedan.. Figur 3.2: Total centralitet i ett nätverk (Hanneman, 2001: 61; Wasserman et al, 1994: 171).. I mitten av detta nätverk finns den aktör som all kommunikation inom nätverket går genom och alla aktörer har kontakt med varandra genom denne person. En hög centralitet i ett nätverk innebär också att graden av tillslutenhet är hög (Scott, 2000: 82). Hur kan då centraliteten räknas ut? Det finns tre olika sätt att mäta den, dessa är: ”degree”, ”closeness” och ”betweness”. Med det förstnämnda måttet, degree, mäts antalet kontakter mellan aktörerna. Ju fler kontakter en aktör har, desto mer central är denne. Denna metod tar inte hänsyn till de indirekta kontakterna, det gör dock det andra måttet, closeness. Med metoden mäts avståndet mellan en aktör i ett nätverk och de övriga. Enligt det sista måttet, betweeness, är en aktör central om två aktörer är beroende av en tredje för att informationen ska kunna passera mellan dem (Hanneman, 2001: 61ff). En studie av Freeman, Roeder och Mulholland, som referats av Wasserman och Faust (1994: 216), visar att degree och betweeness är de bästa indikatorerna för att mäta nätverkets struktur. Closeness fungerade inte som ett mått eftersom resultaten inte sa något om tillslutenheten inom nätverket. Därför används degree och betweeness som mått för. 18.

(23) centraliteten i biltestnätverket i Arjeplog. En hög grad av degree och betweeness indikerar en hög tillslutenhet inom nätverket. 3.1.2 Strukturella hål Om aktörerna har relationer med aktörer i andra nätverk skapar dessa relationer broar mellan nätverken. Relationerna spänner över strukturella hål i samhället (Burt, 2001: 34ff). I kartläggningen av nätverket i Arjeplog har snöbollstekniken använts, det innebär att aktörerna själva anger vilka de inblandade aktörerna är, och därför är det enbart kontakterna inom nätverkets som har fångats vid intervjuerna (Lin, 2001: 88). Det innebär att det, utifrån det resultat som snöbollstekniken genererat, inte är möjligt att utläsa om aktörerna har kontakter utanför nätverket (Sandström, 2004: 53). En vanlig metod för att undersöka om aktörerna i ett nätverk har överbryggt strukturella hål är att studera heterogeniteten i aktörernas bakgrund. Med heterogenitet menas att aktörerna i ett nätverk exempelvis kommer från olika områden och därmed har olika bakgrund. Dessa olikheter blir en tillgång för nätverket (Reagans et al, 2001: 503). Tanken är att en hög heterogenitet innebär att aktörerna i nätverket överbryggt strukturella hål (Sandström, 2004: 54). Heterogeniteten i nätverket i Arjeplog mäts i denna uppsats på två sätt. Först studeras vilka områden aktörerna kommer ifrån. Finns det aktörer från de tre områdena, samhälle, akademi och näringsliv? Därefter studeras antalet kontakter mellan dessa olika områden. Finns det samarbete mellan aktörer från olika områden? Hur många relationer korsar dessa gränser? En hög grad av heterogenitet inom nätverket indikerar därmed att aktörerna i nätverket har en stor andel relationer som spänner över strukturella hål.. 3.2 Avslutning Nätverkets struktur studeras i denna uppsats utifrån Burts teori om sambandet mellan nätverkets struktur och dess utfall. Detta sker genom att tillslutenheten och heterogeniteten inom nätverket studeras. Densitet och centralitet inom nätverket är mått för tillslutenheten inom nätverket och heterogeniteten visar på förekomsten av strukturella hål. Biltestverksamheten har idag blivit en av Arjeplog viktigaste näringar. Därför kan denna organisering ses som ett exempel på en lyckad organisering. Vad är det som har hänt i Arjeplog? Hur har biltestverksamheten vuxit fram? Hur ser nätverket mellan de olika aktörerna ut och är det maximalt presterande enligt Burts modell? Svaren på dessa frågor presenteras i de två följande empiriska kapitlen.. 19.

(24) 4. Hur har biltesverksamheten i Arjeplog vuxit fram? I detta kapitel beskrivs hur biltestverksamheten i Arjeplog har vuxit fram och hur organiseringen mellan de olika aktörerna har sett ut vid tre olika skeden av utvecklingen. Informationen i detta kapitel kommer från telefonintervjuer som genomförts med de inblandade aktörerna denna information har bearbetats med UCINET 6.0 (Borgatti et al, 2002) och nätverket har visualiserats med dataprogrammet Netdraw (Borgatti, 2002).. 4.1 Starten för biltestverksamheten Biltestverksamheten i Arjeplog startade av en slump vintern 1973. Ett tyskt företag hade upptäckt att det var effektivare med bromsar som inte låste sig när föraren trampade bromspedalen i botten och de testade sin nya uppfinning på de norrbottniska vintervägarna. De hade passerat Kiruna, Gällivare och Jokkmokk när de kom till Arjeplog. Där upptäckte de en start- och landningsbana för flygplan, på sjön Hornavan, och de fick idén att använda den för att testa sina bilar. De fick tillstånd att göra det och påbörjade sina tester. Detta uppmärksammades av lokala entreprenörer som erbjöd sig att ploga upp nya runda banor och plats i en flyghangar för att de inte skulle behöva vara utomhus. När vintern tog slut hade parterna kommit överens om att det tyska företaget skulle återkomma nästa vinter och att de lokala entreprenörerna skulle ploga banor och ordna garage till bilföretaget. Därmed bildades det första företaget, som erbjöd service till testföretaget, i Arjeplog. Denna service bestod i detta inledande skede av upplogade banor och plats i ett garage. Vid denna tidpunkt såg nätverket mellan de olika aktörerna som i figuren nedan.. Figur 4.1: Nätverket vid början av 70-talet. I början fanns ett lokalt företag och denna aktör är markerad med en grön punkt i figuren. De två blå punkterna avser aktörer från samhället och de kommer från kommun och länsstyrelse. Bidraget från dessa aktörer har framförallt handlat om ekonomiskt stöd. Det har även handlat om att på andra sätt stötta verksamheten genom att exempelvis se till att infrastrukturen. 20.

(25) fungerar. Eftersom detta samarbete ligger långt tillbaka i tiden har det inte varit möjligt för aktörerna att svara på om relationen vid starten för verksamheten varit stark eller svag. De har dock kunnat uppge att det funnits kommunikation mellan samtliga aktörer, vilket i figur 4.1 visar. Även om statliga aktörer vid detta skedde var inblandade i verksamheten är det viktigt att notera att den startade som ett företagsinitiativ. Vid denna tidpunkt fanns en aktör från näringslivet och det innebär att det inte fanns något kluster eller nätverk av företag och därmed inget kluster. Kluster är en viktig del i innovationssystemet och eftersom det, och aktörer från akademin, saknades fanns det inget sådant i Arjeplog vid denna tidpunkt.. 4.2 Biltestverksamheten i slutet av 80-talet Vid slutet av 80-talet började alltfler bil- och komponentföretag visa intresse för att komma till Arjeplog och testa sina produkter. Ett garage blev för litet när fler företag valde att komma till orten för att testa sina produkter, det innebar att verksamheten växte. Ytterligare en aktör från samhället tillkom. Det var den statliga myndigheten Nutek vars inblandning, precis som de andra samhälleliga aktörernas, varit inriktat på att stötta de lokala företagen ekonomiskt genom lån och bidrag. Även en privat aktör, i form av en bank, har stöttat ett av serviceföretagen ekonomiskt. Nätverket i slutet av 80-talet såg ut som i figuren nedan. Precis som i föregående figur avser gröna punkter aktörer från näringslivet och blå punkter aktörer från samhället.. Figur 4.2: Nätverket vid slutet av 80-talet. 21.

(26) Som denna figur visar var inga aktörer från akademin representerade och det fanns därför inget innovationssystem vid denna tidpunkt. En skillnad från 70-talet är att fler aktörer från näringslivet deltog men det fanns inte något inbördes samarbete mellan dessa och det indikerar att det inte fanns något nätverk, och således inget kluster eftersom ett kluster kräver ett nätverk mellan företagen. Istället fanns en samling med liknande företag. De centrala aktörerna i nätverket är de tre samhälleliga aktörerna som hade kontakt med flera av aktörerna från näringslivet. Dessa fyller därmed en koordinerande funktion i nätverket.. 4.3 Testverksamheten i Arjeplog idag Idag genererar biltestverksamheten Arjeplogs kommun ungefär 350 miljoner kronor och är därmed den största näringen i kommunen. Verksamheten ger 320 årsanställda och under högsäsong arbetar ungefär 1200 personer inom näringen. De flesta aktörer som är inblandade i verksamheten menar att utvecklingen varit ständigt expansiv, men det stora lyftet för verksamheten kom för några år sedan. Då valde ett stort komponentföretag att göra en mångmiljonsatsning i en testanläggning och sedan dess har många andra företag följt efter och gjort både stora och små investeringar. Idag är ungefär 800 miljoner kronor investerade i biltestverksamheten i Arjeplog och den summan beräknas vara 1 miljard vid slutet av 2006. I nätverket kring biltestverksamheten i Arjeplog finns aktörer från näringslivet, akademi och samhälle. De aktörer som är mest centrala för verksamheten är de lokala serviceföretagen. Det är de som marknadsför regionen bland bil- och komponentföretag ute i världen och får dem att komma till Arjeplog. Serviceföretagens verksamhet består av att, i olika utsträckning, erbjuda service till bil- och komponentföretagen. Vissa företag erbjuder enbart plogade banor och garage medan andra även hjälper till att ordna boende, kontorslokaler och teknisk kompetens, som exempelvis testförare. Dessa serviceföretag är konkurrenter och under lång tid har det inte funnits något samarbete mellan dem. Idag finns dock en gemensam branschorganisation, SPGA. Denna organisation bildades år 2000 och beskrivs som ett kluster av företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom biltest. I Arjeplog är idag samtliga sju serviceföretag medlemmar. Syftet med organisationen är att hitta arbetsuppgifter som medlemmarna hanterar bättre tillsammans. Det kan handla exempelvis om att föra en gemensam linje gentemot myndigheter. Även om biltestverksamheten i Arjeplog inte startade som ett politiskt initiativ för att skapa tillväxt så fyller staten och andra samhälleliga aktörer en viktig funktion i den regional utvecklingsprocessen. Dessa samhälleliga aktörer, som framförallt kommer från kommun och stat, har underlättat för verksamheten att expandera genom att låna ut pengar och ge bidrag till. 22.

(27) företagen. De har även i uppgift att se till att det finns en fungerande infrastruktur när bil- och komponentföretagen kommer till Arjeplog. Några av aktörerna från näringslivet menar dock att framförallt kommunen inte varit aktiv och erbjudit något större stöd till verksamheten under de första 10-15 åren, men att det blivit bättre på senare tid. Både Luleå tekniska universitet och Umeå universitet finns med som aktörer från akademin och de har varit inblandade under de senaste 10-15 åren. Flera aktörer beskriver att detta samarbete varit problematiskt och det är framförallt relationen med universitetet i Luleå som har fungerat dåligt. De stora problemen har varit att det funnits en seghet i universitets strukturer. Segheten har inneburit att det tagit lång tid att komma fram till beslut och att det funnits en ovilja att lämna campus. De intervjuade menar att universitet borde har varit mer delaktiga för att utveckla verksamheten eftersom den är positiv för hela länet. Samarbetet mellan Luleå tekniska universitet och näringslivet i Arjeplog har dock blivit bättre och idag har flera projekt startat. Aktörerna från näringslivet menar dock att samarbetet utvecklas ytterligare. Med universitetet i Umeå har samarbetet fungerat bättre. Detta samarbete har varit inriktat på att hjälpa de lokala serviceföretagen att bli bättre genom att exempelvis knyta examensjobb till företagen. Nätverket mellan aktörerna i Arjeplog ser idag ut som i figuren på nästa sida. De röda punkterna avser aktörer från akademi, de blå aktörerna kommer från samhället och de gröna aktörerna kommer från näringslivet.. Figur 4.3: Nätverket idag. 23.

(28) Denna figur visar hur nätverket har vuxit till att idag omfatta 18 aktörer från olika områden. Idag. finns. även. ett. samarbete. mellan. aktörerna. genom. den. gemensamma. branschorganisationen SPGA. Den organisationen har en koordinerande funktion för näringslivet och genom denna samarbetar företagen i olika frågor även om de samtidigt är konkurrenter. Regionalt bunden kunskap har utvecklats under verksamhetens dryga 30 år. Detta indikerar förekomsten av ett kluster i Arjeplog. Den viktigaste indikatorn för att det finns ett kluster är dock att klustret är avgränsat till ett geografiskt område. Det är bara svenska företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom bil- och komponenttestnäringen som får vara medlemmar. Idag finns även två universitet representerade i nätverket och i och med deras deltagande har ett innovationssystem etablerats, en trippelhelix med aktörer från näringsliv, samhälle och akademi. Detta innovationssystem innebär att det, genom biltestverksamheten, finns bra förutsättningar för att skapa fortsatt tillväxt i Arjeplog.. 4.4 Framtiden för biltestverksamheten i Arjeplog Sverige beskrivs idag som den dominerande regionen för biltestverksamhet i världen och den största konkurrensen idag uppges komma från Kanada och Finland. Kanada uppges dock ha problem med sina stora geografiska avstånd eftersom infrastrukturen inte fungerar optimalt. Finland har tappat mark gentemot Sverige eftersom de har satsat mycket på vinterturism och det finns exempelvis kunder som gått från Finland till Sverige. Framtiden för biltestverksamheten i Arjeplog beskrivs som ljus. Verksamheten kommer att stärka sin position i många år framöver. Allt eftersom tiden går kommer nya geografiska områden att utgöra en allt tuffare konkurrens till verksamheten i regionen. Dessa områden tros finnas i Kina och Ryssland eftersom det är där de stora marknaderna antas finnas i framtiden.. 4.5 Avslutning Biltestverksamheten i Arjeplog har under drygt tre decennier utvecklats från en blygsam verksamhet till att bli en mycket viktig näring för kommunen. Idag finns sju olika företag som arbetar med att erbjuda service till de utländska bil- och komponentföretagen. Skillnaden mellan ett kluster och ett nätverk av företag är mycket liten. Det empiriska materialet indikerar att den gemensamma branschorganisationen för serviceföretagen är ett kluster och inte ett nätverk av företag. Det innebär att Arjeplog har tagit ett steg längre i den regionala utvecklingsprocessen. Dels finns ett visst samarbete mellan aktörerna, samtidigt som de är konkurrenter. Medlemskapet har även en geografisk avgränsning eftersom samtliga företag. 24.

(29) har sin huvudsakliga verksamhet i biltestnäringen i Sverige. Den geografiska avgränsningen är ett av de viktigaste kännetecknen för ett kluster. Nätverk saknar denna typ av avgränsning. Empirin stödjer även föreställningen att utvecklingen i Arjeplog kan liknas med en framgångsrik regional utvecklingsprocess, där resultatet är ett regionalt innovationssystem. Nätverket i Arjeplog utgör en trippelhelix bestående av aktörer från samhälle, näringsliv och akademi. Samspelet mellan dessa tre områden har under lång tid varit problematiskt men det har utvecklats och förbättrats på senare år. Det har exempelvis blivit fler och tätare kontakter mellan aktörer från näringsliv och akademi. Figur 4.3 visar också att ingen av de tre områdena är dåligt integrerade med de övriga aktörerna. Som komplement till framställningen så här långt, undersöks de kvantitativa måtten innan slutsatser om nätverkets strukturella egenskaper dras. Finns det tillslutenhet och relationer som spänner över strukturella hål i nätverket kring biltestverksamheten i Arjeplog? Detta studeras i nästa kapitel.. 25.

(30) 5 Nätverkets struktur i Arjeplog I detta kapitel redovisas resultaten för studien av nätverkets struktur. Detta sker genom att resultaten för de olika mått för tillslutenheten och strukturella hål, som presenterades i kapitel tre, redovisas. Dessa tre mått är densitet, centralitet och heterogenitet. Intervjudatan har bearbetats med dataprogrammet UCINET 6.0 (Borgatti, et al).. 5.1 Tillslutenheten i nätverket Tillslutenheten i nätverket har studerats genom att densiteten och centraliteten i nätverket mätts. För centraliteten har två mått använts, degree och betweeness. Resultatet presenteras i tabellen nedan.. Tabell 5.1: Tillslutenheten inom nätverket Antal aktörer. 18. Densitet. 0,30. Degree. 49,3 %. Betweeness. 17,8 %. Densiteten anger antalet kontakter dividerat med antalet möjliga kontakter och visar styrkan i relationerna. I nätverket i Arjeplog är densiteten 0,3 och det är en relativt hög siffra eftersom det innebär att antalet relationer är nästan en tredjedel av antalet möjliga. Om det finns undergrupper i nätverket kan en hög densitet bero på att tillslutenheten finns i det mindre nätverket. Några sådana undergrupper finns inte i detta nätverk. Det andra måttet, degree, är ett mått för centraliteten i ett nätverk och det mäter antalet direkta kontakter. I Arjeplog är den siffran 49,2 procent och det indikerar en hög nivå av centralitet. Samtidigt visar det andra måttet för centraliteten, betweeness, motsatt resultat. Den siffran är låg, endast 17,8 procent. Skillnaden i dessa resultat kan bero på att det är mer än en aktör som är central i nätverket. Genom att jämföra måtten för centralitet för de enskilda aktörerna går det att se att den mest centrala aktören är Arjeplogs kommun, som kommer från samhället, eftersom de har det högsta värde för både degree och betweeness. Därefter kommer branschorganisationen SPGA, sedan är de individuella resultaten olika i de olika nätverken. Densiteten och det ena måttet för centraliteten indikerar en hög nivå av tillslutenhet samtidigt som det andra måttet för centraliteten indikerar det motsatta. Slutsatsen blir därför att nätverket har en relativt hög grad av tillslutenhet. 26.

(31) 5.2 Strukturella hål Huruvida aktörerna har överbryggt strukturella hål studeras genom två olika mått som visar heterogeniteten i nätverket. Det första måttet är antalet områden från trippelhelix-modellen som är representerade i nätverket och det andra måttet visar antalet kontakter som överskrider gränserna mellan dessa områden. Resultatet presenteras i tabellen nedan.. Tabell 5.2: Strukturella hål Antal aktörer. 18. Representerade områden. 3. Gränsöverskridande kontakter. 76,3 %. Nätverket i Arjeplog omfattar samtliga tre områden i trippelhelix-modellen, näringsliv, samhälle och akademi. Som figuren 4.3 visade i föregående kapitel finns flera organisationer och företag representerade från varje område. Det finns två aktörer från akademin, sju aktörer från samhället och nio aktörer från näringslivet. Det indikerar en nivå av obalans i nätverket trots om alla tre områden i trippelhelix finns representerade. Obalansen beror på att det tagit tid för universiteten att bli inblandade och att det samarbete som funnits med aktörer från akademin varit problematisk. Samarbetet har dock förbättrats och det talar för att denna obalans kommer att rättas till i framtiden. Tabellen ovan visar att drygt tre av fyra kontakter mellan aktörerna är gränsöverskridande. Det måste räknas som en stor andel och eftersom både antalet gränsöverskridande kontakter och antalet representerade områden indikerar en hög nivå av heterogenitet blir slutsatsen att det finns en hög nivå av relationer som spänner över strukturella hål i nätverket.. 5.3 Avslutning En svårighet med att studera tillslutenheten och andelen relationer som spänner över strukturella hål är att det inte av möjligt att jämföra resultaten för olika nätverk. Det går dock att få en indikation över hur nätverkets struktur ser ut. Densiteten i nätverket och ett av centralitetsmåtten, degree indikerar en hög nivå av tillslutenhet. Samtidigt indikerar det andra måttet för centraliteteten, betweeness, en låg tillslutenhet. Det innebär att slutsatsen blir att nätverket har en relativt hög nivå av tillslutenhet inom nätverket. Samtliga tre områden i trippelhelix är representerade i nätverket samtidig som drygt 76 procent av kontakterna inom nätverket är gränsöverskridande. Slutsatsen blir att därför att. 27.

No results found