Förlängning av GRs medlemskommuners engagemang i Universeums verksamhet

(1)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: 09-218.43 Styrelseärende 2009-12-04 Till Förbundsstyrelsen

Förlängning av GRs medlemskommuners

engagemang i Universeums verksamhet

I juni 2001 invigdes Universeum - Sveriges nationella vetenskapscentrum av HM Konungen. Universeum är en unik satsning som bl.a. syftar till att

stimulera intresset för naturvetenskap och teknik bland barn och ungdomar. En annan för satsningen mycket viktig målgrupp är lärare, vilka har en nyckelroll i arbetet med att entusiasmera barns och ungdomars intresse för dessa

ämnesområden.

De fyra organisationer som tog initiativet till satsningen på ett nationellt vetenskapscentrum i Göteborg, GR, Chalmers, Göteborgs universitet och Västsvenska Industri- och Handelskammaren, bidrog redan från start med årsarbetare i verksamheten. Detta sker genom beviljande av betald

tjänstledighet för dem som under ett år verkar inom ramen för Universeum. I GRs fall innebär detta att medlemskommunerna bidrar med medarbetare. Syftet med detta är att skapa tätare kopplingar mellan Universeum och

organisationerna nämnda ovan, att tillföra Universeum kompetens, att erbjuda medarbetare i de initiativtagande organisationerna givande kompetensutveck-ling samt att bidra till att Universeum ges en flexibel arbetsorganisation. Erfarenheterna visar att detta bidrar till en gynnsam utveckling för

(2)

En tioårsöverenskommelse träffades år 2000 mellan GRs medlemskommuner och Universeum för att reglera samarbetet. GRs medlemskommuner har därefter tecknat överenskommelser med Universeum innefattande tre årsarbetare från kommunerna. Fr o m år 2005 har antalet årsarbetare utökats till fyra.

Nu föreslås en förlängning fr o m 2011 av överenskommelsen med ytterligare tio år. Detta skulle innebära att stiftarna bidrar med fyra årsarbetare enligt nedanstående (fördelat efter folkmängd 2008-12-31):

Utbildningsgruppen har 2009-09-24 ställt sig bakom förslaget. Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att rekommendera GRs medlemskommuner att fr o m årsskiftet 2010 / 2011 enligt nedanstående fördelning årligen avsätta fyra årsarbetare till

Universeum: Kommun Årsarbetare Ale 1,2 Alingsås 1,6 Göteborg 22,1 Härryda 1,5 Kungsbacka 3,2 Kungälv 1,8 Lerum 1,7 Lilla Edet 0,6 Mölndal 2,6 Partille 1,5 Stenungsund 1,1 Tjörn 0,6 Öckerö 0,5 Summa 40,0 Göteborg 24 september 2009 Nils-Gunnar Ernstson Börje Rådesjö

(3)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: 08-161.67 Styrelseärende 2009-12-04 Till Förbundsstyrelsen

Kommungemensam plattform för att främja

nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Ärendet

Förbundsstyrelsens presidium har gett GR:s styrgrupp för arbetsmarknad i uppdrag att utarbeta ett förslag till ett kommungemensamt arbete för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden. Under senhösten 2008 ställde därför styrgruppen en förfrågan till medlemskommunernas kommunstyrelser för att ta reda på om och i så fall hur GR skulle arbeta vidare med frågan. Tolv kommuner svarade att det var angeläget att använda GR som plattform för detta arbete. Under året har medlemskommunerna, tillsammans med Arbetsförmedlingen, ringat in och utarbetat konkreta förslag på ett antal samarbetsområden. Arbetet har i ett första steg handlat om att finna områden lämpliga för samverkan. Förslag om hur denna samverkan ska se ut kommer att formuleras i ett nästa steg om förbundsstyrelsen så beslutar.

Regeringen föreslår i höst en reform för att påskynda etableringen i arbets- och samhällslivet för nyanlända invandrare. Proposition ”Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd” är planerad att komma i slutet av november. Reformen innebär att det kommer att bli ett nytt gränssnitt mellan stat och kommun i introduktionen av nyanlända. Det är av stor vikt att de olika parterna finner varandra i sina delvis nya uppdrag. Arbetsförmedlingen kommer att ta över ansvaret för introduktionen av nyanlända i arbetsför ålder från kommunerna. Ansvaret för de samverkansområden som här föreslås – samhällsinformation, sfi, boplats/bostad samt rehabilitering – kommer dock även i fortsättningen att ligga kvar på kommunerna.

(4)

Styrgruppen för Arbetsmarknad beslutade i ärendet den 22 oktober och föreslår styrelsen att gå vidare i arbetet enligt bilagd tjänsteskrivelse.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att ett förslag till likartad samhällsinformation i Göteborgsregionen tas fram, att föreslå Utbildningsgruppen att ta fram ett förslag till en regionaliserad sfi, att studera boendefrågan med berörda aktörer samt med GRs styrgrupp för

miljö och samhällsbyggnad,

att studera förutsättningarna för samverkan inom rehabilitering med berörda parter samt med GR:s sociala styrgrupp, samt

att den nuvarande arbetsgruppen med kommunerna och Arbetsförmedlingen fortsätter sitt arbete fram till sommaren 2010.

Göteborg 22 oktober 2009 Nils-Gunnar Ernstson

(5)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

Dnr: 08-161.67 Styrgruppen för arbetsmarknad 2009-10-22

Kommungemensam plattform för att främja

nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Bakgrund

Förbundsstyrelsens presidium har gett GR:s styrgrupp för arbetsmarknad i uppdrag att utarbeta ett förslag till ett kommungemensamt arbete för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden. Under senhösten 2008 ställde därför styrgruppen en förfrågan till medlemskommunernas kommunstyrelser för att ta reda på om och i så fall hur GR skulle arbeta vidare med frågan. Tolv kommuner svarade att det var angeläget att använda GR som plattform för detta arbete. Under året har medlemskommunerna, tillsammans med Arbetsförmedlingen, ringat in och utarbetat konkreta förslag på ett antal samarbetsområden. Arbetet har i ett första steg handlat om att finna områden lämpliga för samverkan. Förslag om hur denna samverkan ska se ut kommer att formuleras i ett eventuellt nästa steg.

Nyanlända flyktingar och deras anhöriga antas under sin första tid i Sverige ha särskilda behov av samhällets insatser eftersom de nyligen har anlänt till Sverige, vanligen inte kan svenska och inte har etablerade nätverk inom samhälls- och arbetslivet. Målet med dessa insatser – introduktionen – är att var och en ska kunna försörja sig och bli delaktig i det svenska samhällslivet. Det är idag kommunerna som ansvarar för introduktionen av nyanlända, ett arbete som sker i samverkan med bland andra Arbetsförmedlingen och Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård samt parterna på arbetsmarknaden. Regeringens proposition ”Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd” är planerad att komma i slutet av november. Enligt lagrådsremissen ska en reform träda i kraft den 1 december 2010, med en övergångsperiod. Reformen innebär i korthet att det kommer att bli ett nytt gränssnitt mellan stat och kommun. Det är av stor vikt att parterna finner varandra i sina delvis nya uppdrag. Arbetsförmedlingen kommer att ta

(6)

över ansvaret för introduktionen av nyanlända i arbetsför ålder från kommunerna. Flera insatser i introduktionen, bland annat ansvaret för äldre, barn och unga kommer dock att ligga kvar på kommunerna.

De samverkansområden vi har valt är samhällsinformation, sfi, boplats/bostad samt rehabilitering. Ansvaret för dessa insatser kommer enligt lagrådsremissen även att efter reformen ligga kvar på kommunerna.

Samhällsinformation

Bakgrund

Syftet med samhällsinformation är att ge nyanlända personer orientering om det svenska samhället. Under en lång period var samhällsinformation en integrerad del av sfi-undervisningen, men enligt nu gällande regelverk ska samhällsinformation och sfi vara två självständiga moment i introduktionen. Målet med introduktionen av nyanlända är inte bara att var och en ska kunna försörja sig utan också att nyanlända ska bli delaktiga i samhället. En nödvändig förutsättning för att nå detta mål är att nyanlända tidigt får möjlighet att tillgodogöra sig relevant samhällsinformation. För att säkerställa att informationen faktiskt når fram och bidrar till en ökad kunskap om och fördjupad förståelse av det svenska samhället bör den ges på den nyanländas eget modersmål. Vidare bör samhällsinformationen ges av personer som, förutom relevanta språkkunskaper, har en dubbel kulturell kompetens och en pedagogisk fallenhet för denna typ av uppdrag.

Varför kommunsamverkan?

• Kommunerna utformar idag själva den samhällsinformation som erbjuds inom respektive kommun. Kvaliteten på och omfattningen av samhällsinformationen varierar därför mellan kommunerna, vilket leder till godtycklighet för de nyanlända. Genom kommunsamverkan kan samtliga flyktingar och andra nyanlända som kommer till Göteborgsregionen få tillgång till likartad samhällsinformation av säkerställd kvalitet och därmed, i förlängningen, samma möjligheter att bli delaktiga i samhället oavsett var i regionen man kommit att bosätta sig.

• Samhällsinformation på modersmål är en relativt resurskrävande verksamhet. Genom kommunsamverkan kan även kommuner med mindre mottagande erbjuda samhällsinformation på modersmål med speciellt utbildade samhällsinformatörer med dubbel kulturell kompetens, något som idag sällan är möjligt.

• Genom kommunsamverkan kan verksamheten bli långsiktigt hållbar och bli lättare att anpassa till förändrade migrationsströmmar. Genom

(7)

en kommungemensam verksamhet i större skala skulle det till exempel kunna bli möjligt att i regionen ha heltidsanställda samhällsinformatörer på de vanligaste språken, vilket skulle ge ökad möjlighet att säkerställa en jämn och hög kvalitet på verksamheten. En sådan samverkan skulle även kunna möjliggöra att fler nyanlända som talar mindre vanliga språk kan erbjudas samhällsinformation på modersmål.

• De nordöstra stadsdelarna i Göteborg har utarbetat en verksamhet som utvärderats med goda resultat. Ett par kommuner har redan valt att gå in i samverkan med denna verksamhet.

Sfi – svenskundervisning för invandrare

Bakgrund

Syftet med sfi – svenskundervisning för invandrare – är att ge vuxna, som inte har svenska som modersmål, grundläggande kunskaper i det svenska språket. Enligt gällande regelverk ska sfi anpassas efter den studerandes egna förutsättningar och behov. Utbildningen ska också kunna kombineras med förvärvsarbete och andra aktiviteter såsom validering, annan utbildning eller praktik. Detta innebär att utbildningen bör kännetecknas av en hög grad av flexibilitet. Genom att exempelvis organisera sfi under såväl dag- som kvällstid, bedriva yrkesinriktad sfi och anordna sfi för personer med olika utbildningsbakgrund kan utbildningen anpassas efter individuella behov. Varför kommunsamverkan?

Det är viktigt att nyanlända får möjlighet att studera sfi i den kommun de bor. Utöver detta grundläggande utbud ska alla nyanlända ha tillgång till sfi som är anpassad efter nyanländas olika förutsättningar och behov. Det är emellertid mycket stora volymskillnader mellan Göteborg och övriga kommuner, vilket innebär att medlemskommunerna har skilda förutsättningar att erbjuda sfi som är anpassad efter alla nyanländas individuella behov. För att alla nyanlända ska få samma möjligheter bör därför sfi-studerande få fri rörlighet på samma sätt som gymnasieelever som idag kan välja att studera var som helst i regionen.

Som komplement till den samverkan som idag redan sker mellan ett antal kommuner i regionen har ett antal områden för bred kommunsamverkan identifierats:

• Yrkesutbildning i kombination med sfi. Vissa yrkesinriktningar kan finnas på flera ställen i regionen, medan andra kan koncentreras till en eller ett par platser.

(8)

• Praktikplatser/verksamhetsförlagd sfi. Det borde vara möjligt att studera i en kommun och praktisera i en annan.

• ”Nischad-sfi”. Sfi som är anpassad efter deltagarnas utbildningsnivå samt sfi för nyanlända med särskilda behov.

Boplats/bostad

Bakgrund

En bra boendesituation är en nödvändig förutsättning för att nyanlända ska få en bra första tid i Sverige och kunna etablera sig i samhället. Vi menar att man genom att ta sig an boendefrågan från ett regionalt perspektiv bättre kan främja en god etablering och motverka segregation. Göteborgsregionen blir ur detta perspektiv en helhet – en region där nyanlända kan bosätta sig, leva och arbeta och få tillgång till regional service som skola, vuxenutbildning, samhällsinformation och sfi, utan att kommungränserna sätter hinder i vägen. Varför kommunsamverkan?

• Genom kommunsamverkan kan man öka möjligheterna för nyanlända att leva i en kommun och arbeta eller utbilda sig i en annan. På så sätt kan nyanlända bättre anpassa sitt val av bostadsort efter sina individuella förutsättningar, samtidigt som man bättre kan ta till vara den enskilda kommunens resurser.

• Kommunsamverkan kan underlätta möjligheterna för vidareflytt och sekundärflytt som ett led i att motverka boendesegregationen.

• Enligt lagrådsremissen kommer Arbetsförmedlingen få i uppdrag att genomföra etableringssamtal med nyanlända. Syftet är bland annat att nyanlända tidigt efter beviljat uppehållstillstånd ska få information om var i landet den kompetens som den nyanlända har, eller tänker skaffa sig, efterfrågas och därmed ska kunna fatta ett välgrundat beslut om var de ska bosätta sig. Genom kommunsamverkan kan det säkerställas att Arbetsförmedlingen vid etableringssamtalen har tillgång till relevant information om boende, arbetsmarknad och service för alla Göteborgsregionens kommuner.

• Kommunsamverkan kan också ske kring principiella frågeställningar som rör alla kommuner, i synnerhet gällande förhållandet till statliga myndigheter som Migrationsverket, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen.

Rehabilitering

(9)

De personer i gruppen nyanlända som har olika slags hälso- eller funktionshinder har betydligt svårare att etablera sig i samhället och komma ut på arbetsmarknaden. Det kan röra sig såväl om fysiska som psykiska åkommor. Det är inte ovanligt att nyanlända med flyktingbakgrund har traumatiska erfarenheter som har utvecklats, eller riskerar att utvecklas, till posttraumatiskt stressyndrom. Behovet av individuellt anpassade rehabiliteringsinsatser är därför stort.

Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för åtgärder av olika slag som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga. Olika myndigheter har ansvar för olika områden inom rehabilitering:

• Försäkringskassan har ett samordnande ansvar för dem som omfattas av sjukförsäkringssystemet

• Sjukvården ansvarar för den medicinska behandlingen och rehabiliteringen.

• Arbetsförmedlingen eller arbetsgivaren har ansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

• Kommunen ansvarar för de den sociala rehabiliteringen

Även om nyanlända omfattas av de generella regler som finns kring rehabilitering så faller personer i denna grupp ofta mellan stolarna. Nyanlända har inte i tillräcklig omfattning kunnat ta del av statliga rehabiliteringsinsatser. Det är endast de nyanlända som haft ett arbete i Sverige som de blivit sjukskrivna från som på ett systematiskt sätt fångats upp av de rehabiliteringsinsatser som samordnas av Försäkringskassan. Nyanlända ska söka vård inom den ordinarie sjukvården på samma villkor som andra folkbokförda i kommunen. Det har dock visat sig att nyanlända har svårt att hitta rätt kontakter i sjukvården. I nordöstra Göteborg har man därför en särskild vårdcentral för nyanlända vars primära funktion är att se till att nyanlända kan komma i kontakt med rätt vårdinstans.

Varför samverkan?

För att kunna erbjuda individuellt anpassade insatser behöver alla inblandade aktörer – Arbetsförmedlingen, kommunerna, Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan – på ett bättre sätt än idag samarbeta, samverka och samordna sina aktiviteter kring rehabilitering. I dagsläget är det oklart hur mottagandet av nyanlända kommer att vara organiserat i framtiden. Oavsett hur ansvarsfördelningen kommer att se ut kommer en nära samverkan mellan alla inblandade aktörer att vara nödvändig.

(10)

GR:s styrgrupp för Arbetsmarknad beslutade i ärendet den 22 oktober och föreslår förbundsstyrelsen besluta:

• att ett förslag till likartad samhällsinformation i Göteborgsregionen tas fram

• att föreslå Utbildningsgruppen att ta fram ett förslag till en regionaliserad sfi

• att studera boendefrågan med berörda aktörer samt med GRs styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad,

att studera förutsättningarna för samverkan inom rehabilitering med berörda parter samt med GR:s sociala styrgrupp

• att den nuvarande arbetsgruppen med kommunerna och Arbetsförmedlingen fortsätter sitt arbete fram till sommaren 2010

Styrgruppen för arbetsmarknad

Bengt Gustafsson Mats Arnsmar Ordförande Vice ordförande

(11)

Dnr: 06-231.60 Styrelseärende 2009-12-04

Till Förbundsstyrelsen

Rutiner för tillämpning av SOSFS 2008:20 i Västra

Götaland mellan regionen och kommunerna

avseende samordning av insatser för habilitering

och rehabilitering

Vid samrådsmöte mellan Västra Götalandsregionen och VästKom i september 2007 uppdrogs till regionkansliet och VästKoms kansli att ta fram förslag till rutiner med anledning av nya föreskrifterna från Socialstyrelsen enligt ovanstående rubrik. En arbetsgrupp tillsattes med detta uppdrag.

Arbetsgruppen har vid möte den 28 augusti färdigställt de bifogade rutinerna för fortsatt handläggning hos respektive parter. Arbetsgruppen förutsätter att rutinerna fastställs för Västra Götalandsregionen i hälso- och

sjukvårdsutskottet och för kommunernas del av VästKoms styrelse. Rutinerna gäller därefter från och med 2010-01-01. Under hösten 2012 bör en

uppföljning av rutinerna ske där bland annat omfattningen av samordning och konsekvenser för målgruppen och organisationerna bör belysas.

Rutinerna är ett gemensamt styrande dokument som verksamheterna i Västra Götalandsregionen och kommunerna har att följa. Mer information finns i bilagor.

Västkoms styrelse beslöt 2009-10-08 att rekommendera de fyra delregionala kommunalförbunden att anta riktlinjer och rutiner i enlighet med

utredningsförslaget samt att de i sin tur rekommenderar medlemskommunerna att godkänna förslaget med ikraftträdande 2010-01-01.

(12)

att rekommendera medlemskommunerna att godkänna förslag till ”Rutiner för tillämpning av SOSFS 2008:20 i Västra Götaland mellan regionen och kommunerna avseende samordning av insatser för habilitering och rehabilitering”.

Göteborg 2009-11-09

Nils-Gunnar Ernstson

(13)

1 Missiv 2009-08-28

Rutiner för tillämpning av SOSFS 2008:20 i Västra Götaland mellan

regionen och kommunerna avseende samordning av insatser för

habilitering och rehabilitering. Rutinerna är gemensamma för Västra

Götalandsregionen och alla kommuner i Västra Götaland

Inledning

Socialstyrelsen har publicerat föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:20) om sam-ordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Centralt i föreskriften är kravet på att kommuner och landsting gemensamt ska utforma rutiner för samordning av habiliterings- och rehabiliteringsinsatser för den enskilde. De insatser som avses är de som ges med stöd av Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Vid samrådsmöte mellan Västra Götalandsregionen och VästKom i september 2007 uppdrogs till regionkansliet och VästKoms kansli att ta fram förslag till rutiner med anledning av de nya föreskrifterna. Socialstyrelsen omarbetade föreskrifterna under 2008 varefter arbetet i Västra Götaland inleddes i slutet av 2008.

En arbetsgrupp med företrädare för regionen och kommunerna fick i uppdrag att ta fram gemensamma rutiner. Arbetet avrapporterades till samrådsorganet i april 2009.

Arbetsgruppen har vid möte den 28 augusti färdigställt de bifogade rutinerna för fortsatt handläggning hos respektive parter. Arbetsgruppen förutsätter att rutinerna fastställs för Västra Götalandsregionen i hälso- och sjukvårdsutskottet och för kommunernas del av VästKoms styrelse. Rutinerna gäller därefter från och med 2010-01-01. Under hösten 2012 bör en uppföljning av rutinerna ske där bland annat omfattningen av samordning och konsekvenser för målgruppen och organisationerna bör belysas.

Rutinerna är ett gemensamt styrande dokument som verksamheterna i Västra Göta-landsregionen och kommunerna har att följa.

Implementering och utbildning

Det är angeläget att implementerings- och utbildningsinsatser planeras så aktiviteter kan inledas direkt efter att rutinerna är beslutade. Den organiserade vårdsamverkan som finns mellan parterna inom fyra områden i Västra Götaland föreslås ansvara för erfor-derliga utbildningsinsatser. Representanter från handikappförvaltningen bör ingå i dessa sammanhang. Arbetsgruppen biträder med informationsmaterial som främst är avsett för målgruppen men också allmänheten samt underlag till en PowerPoint-presentation.

(14)

2 Det är viktigt att i utbildningsaktiviteter betona att utsedda samordnare ska känna sig säkra i sin roll och kunna sätta tydliga gränser för sitt uppdrag. Samordnaren behöver få stöd och uppbackning från både linjechefer och gemensamma ledningsgrupper. Detta är speciellt viktigt när oklarheter uppstår eller när olika förväntningar från verksamheterna och den enskilde blir aktuella.

För implementering och information till olika chefsgrupperingar har Västra Götalands-regionen respektive kommunalförbund/kommuner ansvar inom den egna organisa-tionen.

(15)

2009-08-28

Rutiner för tillämpning av SOSFS 2008:20, samordning av insatser för

habilite-ring och rehabilitehabilite-ring i Västra Götaland. Rutinerna är gemensamma för Västra

Götalandsregionen och alla kommuner i Västra Götaland.

Bakgrund Socialstyrelsens har publicerat föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:20) om samordning av insatser för re-/habilitering.

Det centrala i föreskriften är kravet på att kommuner och landsting gemensamt ska utforma rutiner för samordning av rehabiliterings-/habiliteringsinsatser för den enskilde.

Det ska vara båda huvudmännens ansvar att uppmärksamma den enskildes samlade behov oavsett vilken huvudman han eller hon inledningsvis har kon-takt med.

Socialstyrelsen förutsätter att huvudmännen så långt som möjligt utgår från och bygger vidare på samverkansformer som redan finns, och att de undviker onödig administration. Detta gäller också planer och dokumentation. Befintliga planer kan kompletteras så att de uppfyller kraven i föreskrifterna.

Målgrupp Personer med behov av omfattande och långvariga samtidiga re-/habiliterings-insatser från olika huvudmän (hälso- och sjukvård, socialtjänst, LSS, tand-vård).

När ska samord-ning erbjudas?

Till exempel när:

- behovet av samordnade insatser från flera aktörer är tydligt i jour-naler och biståndsansökningar

- en insats förutsätter att en annan insats har genomförts.

- en person som ingår i målgruppen och/eller dennes närstående har önskemål om hjälp med samordningen.

Behovet av samordning kan vara särskilt stort när personer med behov av om-fattande och långvariga insatser står inför förändringar av sin livssituation. Det kan exempelvis vara vid övergångar mellan vårdformer, vårdnivåer och skol-former samt mellan huvudmännen.

Samordning ska erbjudas då den ger ett mervärde för den enskilde utöver de insatser och den samverkan som sker mellan huvudmännens personal.

Vem initierar sam-ordnings mötet?

Den personal som uppmärksammar den enskildes behov av samordning ska förankra behovet i den egna verksamheten och därefter informera personen om möjligheten till samordning, erbjuda detta och på den enskildes uppdrag ta ini-tiativ till att samordning påbörjas genom att se till att kallelse sker till samord-ningsmöte.(se bilaga)

(16)

Samordning av insatserna kan endast ske om den enskilde lämnar sitt tycke. Han eller hon bör få rimlig tid att ta ställning till erbjudandet om sam-ordning.

Samordning kan även initieras av den enskilde, närstående, vårdnadshavare el-ler annan företrädare.

Vilka deltar vid ett samordningsmöte?

Den personal från berörda verksamheter som behövs för att genomföra beslu-tade insatser ska kallas att medverka i planeringen.

De som nås av kallelsen är skyldiga att delta såvida inte starka skäl föreligger. När det är möjligt kan ansvarig personal inhämta uppgifter och representera varandra.

Den enskilde bör uppmuntras att vara aktiv på samordningsmötet och bestäm-mer också om någon närstående ska delta i planeringen. Utifrån ålder, mognad och utveckling ska även barn ges möjlighet att delta aktivt.

Vem kan vara samordnare?

En namngiven person ska utses för samordningen, här kallad samordnaren. Samordnaren utses i samråd med den enskilde, lämpligen vid det första sam-ordningsmötet. Samordnaren ska ingå i någon av de ingående huvudmännens verksamhet.

Vilka är samord-narens huvudupp-gifter?

Att samordna de pågående insatserna i en plan i dialog med den enskilde och berörd personal.

Detta innebär:

- att ta initiativ till att en samordningsplan gemensamt upprättas, följs upp och vid behov revideras

- att vara kontaktperson för den enskilde och dennes närstående och de-ras vägledare till berörd verksamhet

- att hantera eventuella svårigheter med att genomföra samordningsupp-draget i den egna linjeorganisationen.

Vad ska planen in-nehålla?

1. Uppgifter om den enskildes behov, förutsättningar och intressen 2. Mål för de samordnade insatserna

3. Planerade och beslutade insatser

4. Uppgifter om vilka verksamheter och vilken personal som ska genomföra insatserna

5. En tidsplan för samordning av insatserna

6. Samordnarens namn, adress, telefonnummer, telefax samt e-postadress 7. Uppgift om vad som ska följas upp respektive utvärderas samt när detta ska ske

Mall till samordningsplan, se bilaga

Hur ska samord-ningen

dokumenteras och genomföras

Vid mötet ansvarar samordnaren för att planen upprättas och ges till den en-skilde och övriga deltagare. Lämpligen utformas planen på ett enkelt sätt i punktform.Planen ska utformas utifrån den enskildes förutsättningar att tillgo-dogöra sig information, vid behov i ex. punktskrift eller inläst. Respektive verksamhet dokumenterar enligt gällande lagstiftning. En kopia av planen ska tillföras dokumentationen för de verksamheter som deltar i samordningen. Även i de fall där andra planer redan finns upprättade kan behov av samord-ning föreligga. Befintliga planer kan kompletteras så att de uppfyller kraven i

(17)

3 föreskrifterna, ex. rehabiliterings- eller habiliteringsplaner eller individuella planer enligt LSS.

Varje enskild yrkesutövare har ansvaret för innehållet i sin insats, hur den ut-förts och att resultatet blir det som man kommit överens om med den enskilde. Dessa insatser ska leda till det mål som finns i planen.

Avvikelser Avvikelser hanteras i enlighet med gällande rutiner i den egna verksamheten.

Hur länge pågår samordningen?

Samordningen ska vara tidsbegränsad med fastställda tidpunkter för start, av-slutning och utvärdering mot uppställda mål. Den enskildes behov av insatser kan vara livslånga och behoven förändras över tid. Om det uppstår förändrade behov hos den enskilde ska planen uppdateras. Samordning pågår så länge in-satser från flera huvudmän behöver samordnas.

Bilagor

- mall för kallelse till samordningsmöte - mall för samordningsplan

(18)

Arbetsgruppen för samordning av insatser för habilitering och

rehabilitering har följande sammansättning.

För Västra Götalandsregionen

Handikappförvaltningen Ulla Söderlund, Barnhabiliteringen Skaraborg

Hälso- och sjukvårdskanslierna Lena Olsson, Hälso- och sjukvårdskansliet Uddevalla Länssjukvård Britt-Louise Olsson, Rehabiliteringskliniken SÄS

Primärvård Michael Adolfsson, Primärvården FyrBoDal

Regionkansliet Håkan Karlsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Anke Samulowitz, Avd Funktionshinder och delaktighet

För kommunerna

GR Petra Nydahl, Göteborg

Maria Terins, Lerum

Fyrbodal Margot Stelling, Munkedal

Södra Älvsborg Kristina Suvari, Mark

(19)

Namn

Initiativtagare till samordningen Deltagare Telefon Adress Datum Samordningen gäller Namn Personnummer Telefon Telefon Adress

Av mötet utsedd samordningsansvarig

Aktuella planer

Utgångspunkt för planen

SAMORDNINGSPLAN

enl SOSFS 2008:20, samordning av insatser för habilitering och rehabilitering i Västra Götaland

Namn

Fax Mailadress

Den enskildes behov, förutsättningar och intressen

VGR10360 09.09

sid 1 (2)

(20)

Mål Insatser Ansvarig Tidsplan Tidsplan Ansvarig Uppföljning av samordningsplanen

Plan överlämnad till ... Annan viktig information

VGR10360 09.09

(21)

GRs förslag till yttrande över Länsstyrelsens

Miljöprövningsdelegations förslag 09-09-25 till

beslut angående täktverksamhet i Gråbo

Miljöprövningsdelegationen inom länsstyrelsen har berett Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samt Göteborgs och Lerums kommuner tillfälle att yttra sig över ovan rubricerat ärende daterat 2009-09-25. (Sammanfattning bifogas; hela överklagandehandlingen finns tillgänglig på GRs kansli). Sand & Grus AB Jehander (dåvarande Sabema Material AB) ansökte den 22 februari 1995 om tillstånd till fortsatt täkt av grus ovan grundvattenytan och utökat tillstånd för brytning under grundvattenytan i Gråbo.

Den 1 oktober 2007 lämnade Miljöprövningsdelegationen ett förslag till beslut på Jehanders ansökan från 1995. Beslutet innebar att täktverksamhet tilläts i den västra delen av Gråbotäkten medan den östra delen tilläts användas för infiltration av vatten från Mjörn i täkten, för produktion av konstgjort

grundvatten för att tillgodose Göteborgs och omgivande kommuners behov av reservvattenkapacitet för Göta älv.

Förbundsstyrelsen beslöt på sitt möte den 14 december 2007 att hemställa till Miljöprövningsdelegationen om att avslå Jehanders ansökan om

täktverksamhet, bl.a. med motiveringen att hela täkten i Gråbo behövs för att tillgodose det regionala behovet av reservvattentäkt.

Den 25 september i år har Miljöprövningsdelegationen, efter kompletterande utredningar, med något smärre tillägg upprepat sitt beslut från 1 oktober 2007 att täkten kan användas för samtidig grustäktsverksamhet och produktion av konstgjort grundvatten.

(22)

En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Göteborgs och Lerums kommuner samt GRs kansli har utarbetat ett gemensamt förslag till

kompletterande överklagandeskrift över Miljöprövningsdelegationens senaste beslut. För de juridiskt/formella aspekterna på ärendet har advokatfirman Stangdell & Wennerqvist anlitats.

att som eget yttrande översända arbetsgruppens förslag till kompletterande överklagandeskrift, daterad 2009-10-30, till Miljödomstolen i Vänersborg.

(23)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR Styrelseärende 2009-12-04 Till Förbundsstyrelsen

Anmälningsärenden från presidiet

Från sammanträde 2009-10-05

§ 333 Rapport angående FoU-översyn

Presidiet beslöt att i Västkom ta upp diskussionen om kommunernas och regionens samlade resurser kring forskning och utveckling inom vård och omsorg.

§ 334 Tillstånd enligt miljöbalken till täkt av grus – fråga om ev. överklagande

Presidiet beslöt att uppdra åt GR att tillsammans med Göteborgs Stad och Lerums kommun överklaga miljöprövningsdelegationens beslut.

§ 336 Nuläget kring ensamkommande asylsökande barn

Presidiet beslöt att uppdra åt Gustav Höjer att ta fram ett underlag som

beskriver målgruppens aktuella situation; samt att i Västkom ta upp frågan om ett ev. samarbete med fler kommuner i länet.

att anteckna anmälningsärendena till protokollet

Göteborg 19 november 2009

(24)

Styrelseärende 2009-12-04

Förteckning (ärenderubrik och beslut) över beslut

fattade av GRs styrgrupper under tiden juni 2009

–

oktober 2009

(Informationsärenden har inte tagits med i förteckningen)

SAMMANTRÄDE I UTBILDNINGSGRUPPEN 24 september 2009 §221 Beslut om IKE 2010

Utbildningsgruppen beslöt

att föreslå Förbundsstyrelsen att rekommendera medlemskommunerna, att för kalenderåret 2010 fastställa en interkommunal ersättning för

förskoleverksamhet i Göteborgsregionen enligt följande: Förskola Barn 1-2 år med upp till 15 tim 55.391 kr/år;

Förskola Barn 1-2 år med mer än 15,01 tim 138.478 kr/år

Förskola Barn 3-5 år med upp till 15 tim 37.666 kr/år Förskola Barn 3-5 år med mer än 15,01 tim 94.165 kr/år Familjedaghem Barn 1-2 år med upp till 15 tim 46.063 kr/år Familjedaghem Barn 1-2 år med mer än 15,01 tim 115.157 kr/år Familjedaghem Barn 3-5 år med upp till 15 tim 31.323 kr/år Familjedaghem Barn 3-5 år med mer än 15,01 tim 78.307 kr/år,

att för kalenderåret 2010, med avstämningstidpunkterna 15 mars och 15 oktober, fastställa en interkommunal ersättning i Göteborgsregionen enligt följande: Förskoleklass 19.017 kr/elev och termin Grundskola åk 1-6 31.711 kr/elev och termin Grundskola åk 7-9 38.053 kr/elev och termin Fritidshem åk F-3 15.533 kr/elev och termin Fritidshem åk 4-6 5.281 kr/elev och termin, samt

att för kalenderåret 2010, med avstämningstidpunkterna 15 mars och 15 oktober, fastställa en interkommunal ersättning i Göteborgsregionen för den obligatoriska särskolan enligt följande:

Nivå 1 207 371 kr/elev och termin

Nivå 2 150 899 kr/elev och termin Individintegrerade elever efter samråd mellan kommunerna.

Utbildningsgruppen beslöt dessutom

att föreslå Förbundsstyrelsen att rekommendera medlemskommunerna att för kalenderåret 2010 rekommendera ägarna till ISGR att följa ovanstående ersättningsmodell för den nationella delen av ISGR.

(25)

att förklara ovanstående beslut omedelbart justerade.

Gymnasie- och gymnasiesärskola Utbildningsgruppen beslöt

att rekommendera Förbundsstyrelsen att föreslå medlemskommunerna fastställa prislista för interkommunal ersättning för gymnasieskola och gymnasiesärskola i Göteborgsregionens kommuner kalenderåret 2010 i enlighet med innehåll i material daterat 2009-09-11.

Vuxenutbildning

att föreslå Förbundsstyrelsen att rekommendera medlemskommunerna att fastställa en prismodell och prisnivå för gymnasial vuxenutbildning (gym), påbyggnadsutbildningar (pu) och grundläggande vuxenutbildning (gruv) i Göteborgsregionen kalenderåret 2010 enligt följande:

a) ett enhetspris på 43 kr per gymnasiepoäng (gyp / vp) tillämpas, b) för dyrare resp billigare kurser ska beräkningsgrunderna rimlighetsbedömas av GRs Vuxgrupp, samt

c) för sfi och särvux gäller bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner.

Utbildningsgruppen beslöt även

att förklara samtliga ovanstående beslut omedelbart justerade.

§223 Beslut om GR-gemensam ansökan om statsbidrag för Yrkesvux 2010

(26)

att godkänna presidiets uppdrag till GR Utbildning från 090910 att till Skolverket insända en Gemensam GR-ansökan avs statsbidrag för Yrkesvux 2010,

att kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö ställer sig bakom en gemensam statsbidragsansökan genomförd av GR och där medlen utbetalas till Göteborgs Stad för vidarebefordran till kommunerna, att samtliga ledamöter i Utbildningsgruppen, dvs även de som ej deltar i

sammanträdet ställer sig bakom beslutet,

att ansökan undertecknas av kommunstyrelsens alternativt

Vuxenutbildningsnämndens ordförande i Göteborgs stad, samt att förklara Utbildningsgruppens beslut vara omedelbart justerat.

§224 Förlängning av kommunernas engagemang i Universeums verksamhet

att föreslå förbundsstyrelsen att rekommendera GRs medlemskommuner att fr o m årsskiftet 2010 / 2011 enligt nedanstående fördelning årligen avsätta fyra årsarbetare till Universeum:

Kommun Årsarbetare Ale 1,2 Alingsås 1,6 Göteborg 22,1 Härryda 1,5 Kungsbacka 3,2 Kungälv 1,8 Lerum 1,7 Lilla Edet 0,6 Mölndal 2,6 Partille 1,5 Stenungsund 1,1 Tjörn 0,6 Öckerö 0,5 Summa 40,0

§225 Förslag till arbetsordning för Utbildningsgruppens sammanträden

(27)

att på försök fr o m kommande sammanträde genomföra Utbildningsgruppens sammanträden enligt följande arbetsordning:

Samling med kaffe (+ ev förgruppmöte) 30 min 08.30-09.00

Gruppmöten 30 min 09.00-09.30

Föredragningar 120 min 09.30-11.30

Sammanträde 30 min 11.30-12.00

§226 Förslag till Utbildningsgruppens sammanträden 2010

Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning

att fastlägga datum Utbildningsgruppens sammanträden 2010 enligt följande: 11 feb, 11 mar, 15 apr, 12 maj, 24 jun, 9 sep, 21 okt, 2 dec.

SAMMANTRÄDE I SOCIALA STYRGRUPPEN 9-10 september 2009 2. Remiss ”Ingen får vara Svarte Petter” SOU 2008:38

Sociala styrgruppen beslutar att

- GR inte ska avge något yttrande på punkten hemtjänst för sommarboende, men tillstyrker i övrigt förslaget till yttrande.

- presidiet får i uppdrag att för den sociala styrgruppen avge yttrande gällande ”Ingen får vara Svarte Petter.

3. Nuläget kring ensamkommande, asylsökande barn

- föreslå förbundsstyrelsen att lyfta frågan med övriga kommunalförbunds presidier i Västra Götaland, för att diskutera förutsättningar för att arbeta vidare med målgruppen.

4. Dialoga – projektansökningar till Länsstyrelsen respektive Brottsofferfonden

(28)

- ansöka om projektmedel som är utlysta av Länsstyrelsen i Västra Götalands län (ansök 1 september) och Brottsofferfonden (ansök 1 oktober).

SAMMANTRÄDE I SOCIALA STYRGRUPPEN 22 oktober 2009 2. GR-styrgruppernas roller och mandat

Sociala styrgruppen noterar diskussionen och återför den till GR:s styrelse

3. Fortsättningen för möten med GR-kommunernas socialnämndspresidier/motsvarande

- samla SN-presidierna en gång varje vår och höst.

6. Skrivelse till kommunerna om fortsatt FoU-verksamhet vid GR from 2011

Styrgruppen fattar beslut att

- föreslå förbundsstyrelsen att permanenta FoU i Väst.

8. Dialoga – Slutrapport

Styrgruppen beslutar att

- godkänna slutrapporten till Länsstyrelsen.

- föreslå kommunerna fortsatt avtal to m 2010-12-31 (gällande avtal to m 2010-06-30) inför ställningstagandet under våren 2010 om Dialogas

verksamhet from år 2011. Slutrapporten till Länsstyrelsen och budget för helår 2010 bifogas som underlag.

- förfrågan skickas ut i början av 2010 inför kommunernas beslut om fortsatt verksamhet from 2011. Utvärdering av Dialogas verksamhet och budget för 2011 bifogas som underlag.

(29)

- underhandskontakt tas med de kommuner som idag inte är med i Dialoga.

10. Kartläggning av mellankommunalt samarbete på det sociala området inom GR

Sociala styrgruppen ställer sig bakom att en kartläggning görs.

SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR ARBETSMARKNAD 25 september 2009

4. Projekt Mellan Rum – lägesrapport

- projektledarna för Mellan rum; Jennie Blom och Sophia Kaså bjuds in till nästa sammanträde den 22 oktober för att ge en lägesrapport.

5. Kommungemensam plattform för att stödja arbetslinjen för nyanlända

- arbetsgruppen ska redovisa sina slutsatser den 22 oktober och att styrgruppen då tar ställning till det fortsatta arbetet.

6. Styrgruppens roll, mandat och uppdrag – uppdrag från styrelsen.

Styrgruppen beslutar att tid avsätts för denna diskussion 22 oktober och den 26 november.

7. Verksamhetsinriktning 2011

- ta upp frågan om förslag till verksamhetsinriktning för 2011 till nästa sammanträde 22 oktober och förslag till verksamhetsinriktning 2011 beslutas den 26 november.

(30)

8. Det regionala valideringsarbetet

- bjuda in Meritea till ett styrelsemöte för att bli informerad om verksamheten.

SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR ARBETSMARKNAD 15 juni 2009

8. Styrgruppens studieresa till hösten

Styrgruppen beslutar att åka på studieresa till Norge/Strömstad.

SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD 28 september 2009

§ 7. Göta älv, underhandsrapport – Bo Aronsson, GR

Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna lämnad information; samt att avsätta 50 000 kr ur Gökägget för GR:s del av projektet

§ 8. Förslag till yttrande över ”Förstudien Väg 190, Gråbovägen mellan Bergsjövägen och Olofstorp, samrådshandling”

Styrgruppen beslöt

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-09-14 med av Hans Bergfelt (m) förslag till ändring

SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD 21 augusti 2009

§ 6. Förslag till yttrande över ”En ny kolletivtrafiklag”

Styrgruppen beslöt

(31)

att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslaget; samt

att omedelbart justera paragrafen

Ett särskilt yttrande från Hans Bergfelt (m), Kenneth Nilsson (fp) och Bjarne Färjhage (c) lades till protokollet.

§ 7. Till och från flygresan

Styrgruppen beslöt

att genomföra studien ”Till och från flygresan”;

att delta i och inhämta kunskap från övriga parter i ARC projektet ”Surface Access”; samt

att från Gökägget avsätta 400 000 kr för genomförandet av projektet ”Till och från flygresan” och för medverkan i projektet ”Surface Access”

§ 8. Handelsstrategi för GR

Styrgruppen beslöt

att remittera förslag till ”Handelsstrategi för Göteborgsregionen”, daterat juni 2009, till GR:s medlemskommuner

§ 9. Förslag till yttrande över ”Fördjupad översiktsplan för centrala Partille”, samrådshandling

Styrgruppen beslöt

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-05-28

§ 10. Förslag till yttrande över ”Jeriko – Jonsered, en fördjupning av två översiktsplaner”

Styrgruppen beslöt

(32)

Förslag till

Gemensam prislista 2010 för ISGRs

internationella del

Den 1 juli 2009 genomfördes en förändring i skollagen genom införandet av ”Bidrag på lika villkor”, som anger att storleken på kommunernas bidrag till enskilda förskolor, fritidshem och förskoleklasser samt fristående skolor ska beräknas på ett öppet och förutsägbart sätt. Förändringen innebär att det blir möjligt för en förvaltningsdomstol, att, efter överklagande genom s.k. förvaltningsbesvär, pröva nivån på kommunens bidrag till verksamheten. I såväl betänkande som proposition och lagrådsremiss har fristående och enskild verksamhet varit inberäknad och något undantag har inte angivits. Eftersom bidrag på lika villkor gäller enskilda förskolor, fritidshem, förskoleklasser samt fristående skolor har koncentrationen legat på dessa skolformer och alla inblandade har tagit för givet att all fristående verksamhet är inbegripen i beslutet, dvs även

internationella skolor, vilket alltså inte är fallet.

Vid kontakt med Skolverket klargjordes att internationella skolor inte omfattas av det förändrade regelverket beträffande ersättning till fristående skolor. Samma reglering som tidigare, dvs Skollagen kap 9 §§ 7a och 7b, gäller alltså för internationella skolor. Detta är ny kunskap för de involverade, dvs kommuner som varit remissinstanser och GRs medlemskommuners skolekonomer (såväl som för GR och ISGR), varför ett kompletterande beslut föreslås för

Utbildningsgruppen. Detsamma kommer att ligga till grund för den information som sedan måste ges till betalande kommuner.

(33)

Detta innebär att den internationella delen av ISGR, precis som tidigare år, omfattas av ett gemensamt pris för kommunerna i GR. Ärendet har behandlats i Skolekonomgruppen, vilken föreslår att samma index som gäller för grundskolan 2010, ska gälla även för ISGRs internationella del.

Utbildningsgruppen behandlar ärendet vid sitt sammanträde 3 december. Under förutsättning att Utbildningsgruppen 3 december godkänner förslaget föreslås förbundsstyrelsen besluta

att rekommendera medlemskommunerna, att för kalenderåret 2010, med avstämningstidpunkterna 15 mars och 15 oktober, fastställa en prislista för ISGRs internationella sektion enligt följande:

- Internationella sektionen åk 0-5 beloppet 34 333 kr/elev och termin, - Internationella sektionen åk 6-9 beloppet 40 695 kr/elev och termin.

Göteborg 29 november 2009

(34)

Förslag om en gemensam beredning mellan Västra

Götalandsregionen, (VGR) och de fyra

kommunalförbunden

Inför nästa mandatperiod 2011- 2014, har en överenskommelse angående den politiska organisationen presenterats inom VGR mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet de Gröna. Överenskommelsen har lämnats över till regionstyrelsen för fortsatt hantering.

För översynen av den politiska organisationen har bland annat följande principer varit vägledande;

• VGR ska vara den gemensamma plattformen för att kraftfullt företräda Västra Götaland utåt – i Sverige och internationellt

• Den politiska organisationen ska kraftfullt kunna hantera de regionala utvecklingsfrågorna och därigenom aktivt bidra till en hållbar

utveckling

• Den politiska organisationen ska kunna ta tillvara olika

samordningsmöjligheter och skapa strukturer för effektiv användning av tillgängliga resurser.

Ett av förslagen som presenteras är att en gemensam beredning inrättas för frågor som rör regionutveckling, miljö och kultur, tillsammans med de fyra kommunalförbunden. Den nya beredningen ersätter de tre tidigare

beredningarna för regional utveckling, miljö och kultur. Den nya beredningens uppdrag är att ta fram underlag inför regionstyrelsens beslut i för territoriet Västra Götaland strategiska frågor.

GR uttalade redan inför innevarande mandatperiod behovet av endast en gemensam beredning. En uppfattning som då inte vann gehör.

(35)

Inför regionstyrelsens fortsatta hantering och beslut i ärendet behöver GR göra en självständig bedömning av förslagets innebörd och strukturen för

samverkan med VGR. Förslaget behöver också bedömas tillsammans med medlemskommuner och övriga kommunalförbund.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta att uppdra åt presidet

att utreda konsekvenser och innebörd för GR av förslaget om en gemensam beredning mellan VGR och kommunalförbunden, att företräda förbundsstyrelsen i förhandlingar med VGR och

kommunalförbunden kring detaljutformningen av förslaget, samt att återrapportera processen till förbundsstyrelsen.