Förlängning av GRs medlemskommuners engagemang i Universeums verksamhet

(1)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: 09-218.43 Styrelseärende 2010-01-22 Bordlagt 2009-12-04 Till Förbundsstyrelsen

Förlängning av GRs medlemskommuners

engagemang i Universeums verksamhet

I juni 2001 invigdes Universeum - Sveriges nationella vetenskapscentrum av HM Konungen. Universeum är en unik satsning som bl.a. syftar till att

stimulera intresset för naturvetenskap och teknik bland barn och ungdomar. En annan för satsningen mycket viktig målgrupp är lärare, vilka har en nyckelroll i arbetet med att entusiasmera barns och ungdomars intresse för dessa

ämnesområden.

De fyra organisationer som tog initiativet till satsningen på ett nationellt vetenskapscentrum i Göteborg, GR, Chalmers, Göteborgs universitet och Västsvenska Industri- och Handelskammaren, bidrog redan från start med årsarbetare i verksamheten. Detta sker genom beviljande av betald

tjänstledighet för dem som under ett år verkar inom ramen för Universeum. I GRs fall innebär detta att medlemskommunerna bidrar med medarbetare.

Syftet med detta är att skapa tätare kopplingar mellan Universeum och

organisationerna nämnda ovan, att tillföra Universeum kompetens, att erbjuda medarbetare i de initiativtagande organisationerna givande kompetensutveck-ling samt att bidra till att Universeum ges en flexibel arbetsorganisation. Erfarenheterna visar att detta bidrar till en gynnsam utveckling för

(2)

En tioårsöverenskommelse träffades år 2000 mellan GRs medlemskommuner och Universeum för att reglera samarbetet. GRs medlemskommuner har därefter tecknat överenskommelser med Universeum innefattande tre årsarbetare från kommunerna. Fr o m år 2005 har antalet årsarbetare utökats till fyra.

Nu föreslås en förlängning fr o m 2011 av överenskommelsen med ytterligare tio år. Detta skulle innebära att stiftarna bidrar med fyra årsarbetare enligt nedanstående (fördelat efter folkmängd 2008-12-31):

Utbildningsgruppen har 2009-09-24 ställt sig bakom förslaget.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att rekommendera GRs medlemskommuner att fr o m årsskiftet 2010 / 2011 enligt nedanstående fördelning årligen avsätta fyra årsarbetare till

Universeum: Kommun Årsarbetare Ale 1,2 Alingsås 1,6 Göteborg 22,1 Härryda 1,5 Kungsbacka 3,2 Kungälv 1,8 Lerum 1,7 Lilla Edet 0,6 Mölndal 2,6 Partille 1,5 Stenungsund 1,1 Tjörn 0,6 Öckerö 0,5 Summa 40,0 Göteborg 24 september 2009 Nils-Gunnar Ernstson Börje Rådesjö

(3)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: 09-227.09 Styrelseärende 2010-01-22 Bordlagt 2009-12-04 Till Förbundsstyrelsen

Förslag om en gemensam beredning mellan Västra

Götalandsregionen, (VGR) och de fyra

kommunalförbunden

Inför nästa mandatperiod 2011- 2014, har en överenskommelse angående den politiska organisationen presenterats inom VGR mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet de Gröna. Överenskommelsen har lämnats över till regionstyrelsen för fortsatt hantering.

För översynen av den politiska organisationen har bland annat följande principer varit vägledande;

• VGR ska vara den gemensamma plattformen för att kraftfullt företräda Västra Götaland utåt – i Sverige och internationellt

• Den politiska organisationen ska kraftfullt kunna hantera de regionala utvecklingsfrågorna och därigenom aktivt bidra till en hållbar

utveckling

• Den politiska organisationen ska kunna ta tillvara olika

samordningsmöjligheter och skapa strukturer för effektiv användning av tillgängliga resurser.

Ett av förslagen som presenteras är att en gemensam beredning inrättas för frågor som rör regionutveckling, miljö och kultur, tillsammans med de fyra kommunalförbunden. Den nya beredningen ersätter de tre tidigare

beredningarna för regional utveckling, miljö och kultur. Den nya beredningens uppdrag är att ta fram underlag inför regionstyrelsens beslut i för territoriet Västra Götaland strategiska frågor.

(4)

GR uttalade redan inför innevarande mandatperiod behovet av endast en gemensam beredning. En uppfattning som då inte vann gehör.

Inför regionstyrelsens fortsatta hantering och beslut i ärendet behöver GR göra en självständig bedömning av förslagets innebörd och strukturen för

samverkan med VGR. Förslaget behöver också bedömas tillsammans med medlemskommuner och övriga kommunalförbund.

att uppdra åt presidet

att utreda konsekvenser och innebörd för GR av förslaget om en gemensam beredning mellan VGR och kommunalförbunden, att företräda förbundsstyrelsen i förhandlingar med VGR och

kommunalförbunden kring detaljutformningen av förslaget, samt att återrapportera processen till förbundsstyrelsen.

Göteborg 2009-11-30

Nils-Gunnar Ernstson

(5)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

Dnr: 09-160.20

Styrelseärende 2010-01-22

Till Förbundsstyrelsen

Förslag till yttrande med anledning av förslag om

trängselskattesystem som kan införas i Göteborg

Regeringen väntas under första kvartalet 2010 fatta beslut om Nationell plan för transportsystemet 2010-2021. För att beslutet ska kunna inkludera föreslagna investeringar i det Västsvenska infrastrukturpaketet måste det finnas en utpekad lösning för finansieringen av den del av paketet som ska täckas med brukaravgifter, d v s trängselskatt i Göteborg. Regeringen avser att lägga fram en proposition senast i mars månad med en bilaga att foga till befintlig lagtext om trängselskatt. Bilagan ska innehålla ett förslag om hur, var och när passageavgifter ska tas ut i Göteborg, samt hur stora dessa avgifter ska vara. Förslaget ska fram till månadsskiftet januari/februari förankras

lokalt/regionalt i Västsverige.

Parterna bakom avtalet om Västsvenska infrastrukturpaketet har tillsatt en gemensam utredningsresurs som i december 2009 presenterat en rapport ”Förslag från utredningsresursen om trängselskattesystem som kan införas i Göteborg”. I rapporten redovisas två utformningsalternativ, ”Blå” respektive ”Grön”. Rapporten har tillsammans med ett missiv från en tjänstemannagrupp med företrädare för avtalsparterna redovisats till regeringen så att arbetet med att skriva fram en proposition kan påbörjas. (Rapporten med tillhörande missiv bifogas.)

Parallellt med detta påbörjas en politisk behandling av förslagen i rapporten hos de lokala/regionala avtalsparterna; VGR, GR, Landstinget i Halland och Göteborgs Stad. Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen behandlar ärendet den 19 januari och Göteborgs kommunfullmäktige den 28 januari.

Noterbart är att det att även efter ett riksdagsbeslut kommer att vara möjligt få till stånd sådana ändringar i bilagetexten som kan vara föranledda av

fördjupade kunskaper om systemet, exempelvis vad gäller betalstationernas placering, avgiftsnivåer mm. Om grundlagsberedningens förslag i denna del genomförs, kan det ytterligare komma att underlätta för förändringar

(6)

Förbundsstyrelsen föreslås besluta:

att godkänna förslag till yttrande daterat 2010-01-07

(7)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: 09-160.20 Styrelseärende Tjänsteutlåtande 2010-01-11 Bo Aronsson

Förslag till yttrande med anledning av förslag om

trängselskattesystem som kan införas i Göteborg

Ärendet

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) lämnar härmed sina synpunkter med anledning av rapporten ”Förslag från utredningsresursen om

trängselskattesystem som kan införas i Göteborg” som den 18 december 2009 överlämnades till regeringen. Rapporten har tagits fram på beställning av parterna i ”Avtal om medfinansiering av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige” och av tidsskäl redovisats utan politisk sakbehandling.

Vi noterar att ärendet härefter har behandlats av styrelsen i Hallands landsting den 18 januari, regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen den 19 januari och kommer att behandlas i Göteborgs kommunfullmäktige den 28 januari.

Våra synpunkter

Inledningsvis vill vi uttrycka vår uppskattning av att regeringen skyndsamt arbetar med att inrymma angelägna infrastruktursatsningar i Västsverige enligt förslagen i avtalet i kommande beslut om nationell investeringsplan för

perioden 2010-2021.

Den korta tid som står till förfogande för att få fram underlag för beslut ställer stora krav även på oss lokala och regionala avtalsparter. Vi noterar samtidigt att det förslag om trängselskattesystem för Göteborg som läggs till grund för ett riksdagsbeslut under våren kommer att kunna justeras i efterhand om behov uppstår.

I rapporten redovisas två utformningsalternativ, ”Blå” respektive ”Grön”. Vi konstaterar att båda alternativen kan uppfylla de krav som formulerats i avtalet; att trängselskattesystemet ska bidra med 12 miljarder kronor till finansieringen av de transportslagsövergripande infrastrukturåtgärderna och samtidigt bidra till minskad trängsel och miljöpåverkan.

(8)

Utifrån det kunskapsunderlag som presenteras i rapporten konstaterar vi att alternativet ”Blå”:

• ger störst minskning av trafikarbetet i centrala Göteborg

• minskar trängseln något mer i och runt Tingstadstunneln, där vi har de största problemen idag

• ger störst omfördelning till alternativa färdmedel

• ger störst minskning av kväveoxidutsläppen i de delar av staden där miljökvalitetsnormerna överskrids

Båda alternativen inryms i sin helhet inom Göteborgs Stads gränser. Eftersom båda alternativen uppfyller avtalskraven finns möjlighet att väga in ytterligare aspekter, exempelvis lokala stadsbyggnadsfrågor. I dessa frågor måste

synpunkter från Göteborgs Stad väga tungt.

GR anser att båda alternativen, ”Blå” respektive ”Grön”, kan uppfylla avtalskraven och tillstyrker ledningsgruppens rekommendation att alternativ ”Blå” läggs till grund för det fortsatta arbetet.

(9)

Ledningsgruppens rekommendation

Parterna bakom avtalet rörande ett paket för infrastrukturåtgärder i Västsverige har tillsatt en gemensam utredningsresurs. Denna har i uppdrag att ta fram underlag för de ställningstaganden som krävs för att fullfölja arbetet med paketet. Utredningsresursen har nu presenterat en rapport med förslag till trängselskattesystem. I rapporten redovisas två utformningsalternativ, ”Blå” respektive ”Grön”. Utredningsresursen lägger inget förord vad avser alternativ.

Ledningsgruppen konstaterar, med stöd av rapporten, att båda alternativen, ”Blå” respektive ”Grön”, gör det möjligt att nå målen med ett trängselskattesystem; det totala trafikarbetet minskar, trängseln minskar på de mest belastade vägavsnitten liksom utsläppen av koldioxid och kvävedioxid. Båda alternativen bedöms kunna generera tillräckliga intäkter för att finansiera 12 av de totalt 30 miljarder, som enligt avtalet ska investeras i den framtida transportinfrastrukturen.

Ledningsgruppen rekommenderar att alternativet ”Blå”, som har den minsta zonen, i första hand läggs till grund för de politiska diskussioner som nu tar vid.

Motiven för denna rekommendation är bl. a att alternativ ”Blå”: • ger störst minskning av trafikarbetet i centrala Göteborg,

• minskar trängseln något mer i och runt Tingstadstunneln, där trängselproblemen är som störst, • ger störst omfördelning till alternativa färdmedel, samt

• ger de största minskningarna av kväveoxidutsläppen i de delar av staden där miljökvalitetsnormerna överskrids.

Ledningsgruppen konstaterar vidare att alternativ ”Blå” stämmer väl överens med utredningsdirektiven och vad som angetts i avtalet om trängselskatten. Alternativ ”Blå” ger också goda möjligheter till framtida förbättringar och utveckling av systemet.

Ledningsgruppen har inte tagit ställning till den närmare utformningen av och innehållet i den presenterade rapporten. För rapporten och dess innehåll svarar utredningsresursen.

Göteborg den 18 december 2009

För ledningsgruppen

Hans Rode ordförande

(10)

Dnr: 09-160.20

Angående BRU´s hantering av objektförslag i det

Västsvenska infrastrukturpaketet

Västra Götalandsregionen (VGR) har i skrivelse daterad 2010-01-08 (biläggs) pekat på att det kommer att finnas möjlighet att inom ramen för ordinarie BRU-hantering både diskutera det icke-låsta innehållet i det Västsvenska infrastrukturpaketet och att lyfta fram förslag till ”nya” objekt.

Förbundsstyrelsen bör diskutera hur denna möjlighet lämpligen bör utnyttjas. I sin skrivelse ger VGR vissa direktiv för vad som bör gälla för att nominera nya objekt (överensstämma med paketets syfte, medfinansiering m.m).

att till protokollet anteckna de av förbundsstyrelsen föreslagna ändringarna/nya objekten, samt

att uppdra åt GRs representanter att i BRU föra fram förbundsstyrelsens förslag.

Nils-Gunnar Ernstsson

(11)

REGIONUTVECKLING

Infrastruktur och kollektivtrafik

_______________________________________________________________________________________

Postadress Besöksadress Telefon Telefax

Regionens Hus N Hamngatan 14 031-63 09 47 031-63 09 70

Box 1091 Mb 0703-20 63 58 E-post rolf.thor@vgregion.se 405 23 Göteborg 2010-01-08 Jan Hallberg Ulrik Nilsson Tord Gustafsson Clas-Åke Sörkvist kopia till Nils-Gunnar Ernstsson Leif Johansson Thomas Jungbeck Lasse Lindén

Angående BRU´s hantering av objektförslag i det Västsvenska infrastrukturpaketet På BRUmötet den 17 november informerades om arbetsläget beträffande paketet. Vi nämnde då att det kommer att finnas möjlighet att inom ramen för ordinarie BRU-hantering både diskutera det icke-låsta innehållet i paketet och att lyfta fram förslag till ”nya” objekt.

Regeringen väntas under första kvartalet 2010 fatta beslut om den nationella

investeringsplanen där större delen av vårt paket ingår. Sannolikt kan och behöver detta ske utan att paketets innehåll i detalj låsts i alla delar. Utifrån detta antagande skulle vi kunna arbeta på så sätt att vi på nästa BRU-möte den 23 februari diskuterar ytterligare förslag till objekt, deras överensstämmelse med paketets syften, kostnader,

medfinansiering mm.

Ambitionen måste sedan vara att till BRU-mötet den 13 april hinna ta fram

objektbeskrivningar, kostnadsanalyser och annat beslutsunderlag. Därmed skulle BRU på detta möte för egen del kunna ta ställning till hur paketets innehåll bör se ut. Detta kan då också göras parallellt med att BRU tar ställning till den regionala planen.

Med begreppet medfinansiering som nämns ovan i andra stycket åsyftas att eftersom paketet bygger på lokal och regional medfinansiering bör liknande krav gälla även för eventuella nytillkommande objekt. Även om vi inte lär kunna utgå från att staten ökar sitt åtagande.

Åtgärderna i det Västsvenska Infrastrukturpaketet kommer med all sannolikhet att rent fysiskt ligga i Göteborg eller i/nära Göteborgs tätortsområde men utgångspunkten är ju att de berör en betydligt större geografi. Processen med paket har gått snabbt och några kommuner har efterlyst möjligheter att föra fram ytterligare förslag. Det är därför viktigt

(12)

Det är önskvärt att vi får del av kommunalförbundens förslag alternativt besked om att man inte har några sådana senast den 5 februari.

Med vänliga hälsningar

(13)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

Dnr: 10-5.20

Yttrande över förslag till nytt planeringssystem för

transportinfrastrukturen

Trafikverken har i oktober 2009 fått i uppdrag att till regeringen senast 2010-01-15 redovisa ett förslag till nytt planeringssystem för transportsystemet. Trafikverken har 2009-12-18 remitterat ett förslag (biläggs) och ska ha del av eventuella synpunkter på förslaget senast 2010-01-25.

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är inte remissinstans men kansliet har på eget initiativ tagit del av förslaget. VGR har genom BRUs presidium upprättat ett förslag till yttrande (biläggs), som kommer att behandlas i regionstyrelsen 2010-01-19. Den korta beredningstiden medger inte behandling i BRU. I stället har förslaget till yttrande översänts till

kommunalförbundens respektive ordförande för eventuella synpunkter senast 2010-01-12.

GR har erfarenheter från flera tidigare planeringsomgångar. Inte minst från den omgång som nu är inne i sitt slutskede och som kommer att avslutas genom ett regeringsbeslut avseende nationell plan respektive ramar för regional plan i mars 2010. I det samarbete som utvecklats i Västra Götaland har en rad erfarenheter gjorts och under hand diskuterats mellan parterna. GRs tjänstemän har varit delaktiga i dessa diskussioner i olika arbets- och

projektgrupper. Viktiga erfarenheter har också gjorts i GRs infranätverk med företrädare för medlemskommunerna.

Förbundsstyrelsen har kunnat följa den nyligen genomförda processen och har underhand förhållit sig kritisk till delar av den. Förbundsstyrelsens

representanter i BRU har kontinuerligt kunnat utbyta erfarenheter av den planeringsmodell som tillämpats. BRU har vid flera tillfällen, bl a genom utvärdering av inriktningsplaneringen, diskuterat det nuvarande systemets brister och det önskvärda i att åstadkomma förbättringar av detsamma.

Det förslag till yttrande som nu föreläggs regionstyrelsen bygger på en gemensamt uppbyggd kunskap om det nuvarande planeringssystemets

(14)

förtjänster och brister. De synpunkter som framförs är i allt väsentligt sådana som överensstämmer med vad som framförts i diskussioner inom GR. Det har därför inte funnits anledning att föreslå några förändringar i det förslag till yttrande som föreläggs regionstyrelsen 2010-01-19.

Vid förbundsstyrelsens möte kommer information att ges om det av trafikverken remitterade förslaget.

att anteckna lämnad information

(15)

REGIONUTVECKLING

Infrastruktur och kollektivtrafik

Rolf Thor

_______________________________________________________________________________________

Postadress Besöksadress Telefon Telefax

Regionens Hus N Hamngatan 14 031-63 09 47 031-63 09 70

Box 1091 Mb 0703-20 63 58 E-post rolf.thor@vgregion.se 405 23 Göteborg

Förslag till Yttrande

2010-01-19 RSK 1184-09

planeringsprocess@vv.se

Yttrande över förslag till nytt planeringssystem för transportinfrastrukturen Ärendet

Synpunkterna på förslaget till nytt planeringssystem har p g a den korta remisstiden utformats av presidiet i det kommun- och regiongemensamma politiska forumet BRU och stämts av med ordförandena i länets kommunalförbund. Beslut har fattats av

regionstyrelsen.

Våra synpunkter och förslag Ett nytt planeringssystem behövs

Inledningsvis vill vi uttrycka vår tillfredsställelse med att ansträngningar nu görs för att utforma ett nytt planeringssystem. Det har inträffat ett antal viktiga förändringar i Sverige som också påverkar förutsättningarna för planeringen av transportinfrastrukturen och därmed behovet att utforma ett nytt system för att identifiera utmaningar/funktionskrav, att ta fram förslag till åtgärder och därefter besluta om prioriteringar och finansiering. En sådan förändring är tillkomsten av politiskt styrda regionala organisationer med ansvar för både regional utvecklingsplanering och för planeringen av den regionala

transportinfrastrukturen. Andra viktiga förändringar är att synen på finansieringslösningar ändrats och nu mer involverar lokal och regional medverkan. Det internationella

perspektivet måste enligt vår mening också spela en större roll för våra strategiska överväganden om transportsystemet.

Det är nödvändigt att beakta att utbyggnaden av vårt transportsystem i grunden handlar om vilket samhälle vi vill bygga och att medborgarna därmed måste kunna utkräva ett ansvar för vilka prioriteringar som görs, vilken ambitionsnivå som väljs etc. Politiken, både nationellt och lokalt/regionalt, måste ta detta ansvar i väsentligt högre grad än tidigare. Tillskapandet av ett nytt trafikverk som ska överblicka utvecklingen för samtliga trafikslag accentuerar behovet av en ökad politisk styrning. Dessutom behövs en tydlig fördelning av ansvar och befogenheter mellan å ena sidan politiken (nationellt och regionalt) och

trafikverket och å andra sidan mellan riksdag, regering och den regionala politiken.

Det är också nödvändigt att kommuner/regioner får ett ökat inflytande över hur den nationella infrastrukturen ska byggas ut. Det finns inga självklara gränser mellan regional och nationell infrastruktur och det viktigaste måste vara att eftersträva en helhetssyn på

(16)

2 ett ökat och tydligare lokalt och regionalt inflytande. Vi vill understryka att det på regional nivå måste finnas arbetsformer som garanterar att regionala förslag och ställningstaganden också har en kommunal förankring. Sådana krav bör ställas även i de fall där länsstyrelsen har ansvaret för den regionala planeringen.

Vi delar inställningen att nuvarande planerings- och beslutssystem behöver förenklas, bli mer flexibelt, få en tydligare inriktning mot politiska mandatperioder, mer fokus på genomförandeplanering etc.

Vi tror samtidigt att det inte går att konstruera ett planeringssystem som uppfyller samtliga önskemål om effektivitet, flexibilitet mm. En viktig och starkt begränsande eller

försenande faktor är de krav på utredningar, konsekvensbeskrivningar,

överklagandemöjligheter, tillåtlighetsprövningar mm som bestämmer tidsutdräkten mellan ”idé och faktisk byggstart”. Även om här kan och måste göras förenklingar som kortar processen är det svårt att se hur det skulle kunna bli ens teoretiskt möjligt för en regering att under en och samma mandatperiod kunna initiera och driva igenom ett helt nytt förslag så långt att själva byggandet kan starta. Ändå måste detta vara en strävan och det är helt klart att nuvarande planeringssystem har stora förbättringspotentialer. Samtidigt

understryker detta behovet av att politiken måste kunna initiera utredningar (idéstudier och ibland väg- och järnvägsutredningar) så att det finns tillräckligt med alternativ att välja mellan och så att det finns en hög planeringsberedskap.

Trafikverkens förslag – ett steg i rätt riktning men….

Trafikverken har på kort tid utarbetat ett förslag som kan ge tydliga förbättringar visavi dagens system. Vi tillstyrker att nuvarande åtgärdsplaner ersätts med ett sexårigt planeringsprogram och ett treårigt genomförandeprogram. Vi instämmer också i att trafikverket får ett mandat att planera in genomförandet av åtgärderna med en

treårshorisont. Det är också bra om uppföljningar och utvärderingar genomförs på ett systematiskt sätt.

Samtidigt är förslaget svåröverskådligt och svårtolkat. Olika läsare kan exempelvis dra helt skilda slutsatser om det regionala inflytandet ökar eller minskar. Det är heller inte lätt att se hur den nationella politiken ska öka sitt direkta inflytande över planeringen. Det borde vara möjligt att utforma och beskriva ett planeringssystem som är enklare i sin konstruktion än vad som framgår av remissen.

Vi menar därför att det är nödvändigt att förbättra och utveckla förslaget vad gäller några grundläggande punkter som berör både inledningsfasen där kraven på hur

transportsystemet behöver utvecklas bestäms, hur rollfördelningen mellan politik och myndigheter ska se ut och hur den regionala nivån får ett reellt inflytande och ansvar för hur infrastrukturen i länet ska byggas ut utifrån ett helhetsperspektiv.

En tydligare rollfördelning behövs

En fråga som diskuterades mycket av Trafikverksutredningen var behovet av en ökad och mer tydlig politisk styrning av hur transportsystemet i landet borde byggas ut särskilt mot bakgrund av att ett nytt och mycket starkt trafikverk skulle skapas. Vi anser att

trafikverkens förslag om ett nytt planeringssystem inte tillräckligt har beaktat detta behov.

I verkens förslag anges bl a att ”Policybeslutet gäller hela transportsystemet och är styrande för trafikverkens uppdrag att ta fram planer och genomförande för nationellt

(17)

3 finansierade åtgärder i tranportsystemet”. Självklart behövs det nationella och

övergripande beslut om både trafikpolitik och transportsystem men inför åtgärdsplaneringen måste politiken (enligt vårt förslag nationellt och regionalt i samverkan) kunna formulera mer precisa ingångsvärden inför det fortsatta

planeringsarbetet. Exempelvis måste regeringen i samverkan med regionala företrädare kunna ange att en specifik infrastrukturutbyggnad ska vara en prioriterad fråga för

planeringen istället för att ”hoppas på” att trafikverket kommer till samma slutsats utifrån någon mer övergripande policyskrivning. Detta utesluter inte på något vis att trafikverket ska göra generella analyser för att identifiera samhällsekonomiskt effektiva åtgärder t ex för att förbättra trafiksäkerheten i vägsystemet men för större och inte minst strategiska utbyggnadsprojekt måste politiken ha möjlighet att direkt peka ut ett utbyggnadsbehov.

Vi tror att det är mer fruktbart att utforma förslag om ett nytt planeringssystem utifrån en rollfördelning där trafikverkets uppgift huvudsakligen består i att

• ta fram beslutsunderlag både av generell och specifik karaktär för regering och regioner/län

• översätta av politiken definierade funktionskrav eller utpekade utbyggnadsbehov till möjliga och ofta alternativa åtgärder inkl analyser av samhällsekonomi mm • föreslå steg 1- och steg 2-åtgärder som kan tas upp i nationella beslut

• ha ett kontinuerligt informationsutbyte med regionala och lokala politiker • medverka i dialogen (se vårt förslag) mellan nationella och lokala/regionala

politiker

• genomföra de åtgärder som beslutats nationellt och regionalt

• ansvara för uppföljning och föreslå förbättringar och förenklingar av planeringssystemet

Det nationella och regionala politiska ansvaret måste betonas

Ett nytt planeringssystem borde bygga på att den nationella och regionala politiken (den senare med en tydlig lokal förankring) tidigt i processen kommer överens om vilka behov och utmaningar, utbyggnader mm som ska prioriteras. Överenskommelsen behöver också omfatta vad som behöver utredas ytterligare (idé- eller förstudier mm) beträffande åtgärder som kan bli aktuella på några års sikt. Den behöver samtidigt utgöra inledningen av en diskussion om möjliga resursramar, och kompletterande finansieringsmöjligheter. Regeringen bör i likhet med nuvarande ordning kunna ange en preliminär resursram för åtgärder i den regionala infrastrukturen. En sådan dialog bör kunna hållas i var och en av de sex trafikverksregionerna - även om dessa kan omfatta flera regionala huvudmän som måste göra sina respektive prioriteringar - och inkludera både de viktigaste nationella och regionala perspektiven. Vi tror att dialogen åtminstone inledningsvis bör fokusera på behovet av investeringar/förbättringsåtgärder även om det är en fördel att också diskutera samtliga moment i fyrstegsprincipen.

När trafikverken i kontakt med regering och regioner/kommuner utifrån angivna behov/utmaningar/utbyggnader analyserat förslag, tagit fram beslutsunderlag mm

genomförs en ny politisk dialog mellan nationell och regional nivå som ska resultera i en överenskommelse om prioriteringar och eventuell gemensam finansiering i ett

planeringsprogram där regeringen senare fastställer resursutrymmet för

genomförandeplanen och därmed vilka åtgärder som kan genomföras inom de närmaste åren.

Övriga synpunkter

Vi vill ytterligare understryka att ett bra planeringssystem måste innebära att trafikverken och eventuella andra intressenter genomför utredningar som volymmässigt överstiger vad

(18)

4 avkortningen av planeringsperioden till sex år understryker detta behov. Samtidigt

tydliggörs enligt vår mening behovet av att den nationella och regionala politiken kan ”beställa” utredningar som återspeglar möjliga politiska prioriteringar och inte tvärtom d v s att politiken tvingas prioritera mellan åtgärder för vilka det finns utredningar.

Det är angeläget att ett genomtänkt system för uppföljning och utvärdering av

planeringssystemet för transportinfrastrukturen bestäms. Som framgått ovan anser vi att trafikverket ska följa upp och redovisa utfall och erfarenheter av ett nytt planeringssystem. Utvärderingen bör däremot göras av en eller flera mer fristående instanser, exempelvis av Statens Väg- och transportforskningsinstitut och Riksrevisionsverket och omfatta

frågeställningar om effektivitet, rollfördelning, regionalt inflytande, enkelhet och flexibilitet mm.

REGIONSTYRELSEN