• No results found

Kallelse Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kallelse Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad"

Copied!
26
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Göteborg 2012-04-13 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Kallelse

Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad fredag den 27 april, kl. 13.00-16.00 Göteborgsregionens

kommunalförbund, Gårdavägen 2. Lokal: Vinga.

Förslag till dagordning:

1. Val av justeringsman 2. Meddelanden

3. Information om Power Väst - Anders Carlberg, VGR.

4. Information om transportsektorns utmaningar, ur klimat- och miljösynpunkt - Malin Andersson, Trafikverket.

5. Fortsättning på K2020 - Per Kristersson, GR (muntlig föredragning, beslut). 6. Materialförsörjningsplan - Ylva Löf, GR (information).

7. Fortsättning på den bostadspolitiska konferensen ”-Fler bostäder -hur gör vi?” - Per Kristersson, GR (muntlig föredragning, beslut).

8. Förslag till yttrande över ”Fördjupning av översiktsplanen för Åsa”, Kungsbacka kommun (beslut – handlingar bifogas).

9. Västlänken, tågtunnel under Göteborg mellan Olskroken och Almedal - Tillåtlighetsprövning (beslut – handlingar bifogas).

10. Rapport från pågående uppdrag 11. Övriga frågor

12. Nästa sammanträde

Vänligen meddela Shahbaz Khan om ni inte har möjlighet att närvara, e-post shahbaz.khan@grkom.se, telefon 031 – 33 55 128 eller 0766-45 49 75.

Bifogas övrigt:

• Föregående protokoll • Avlämnade remissvar Med vänlig hälsning

(2)

Johan Nyhus/Martin Wannholt Shahbaz Khan

(3)

Dnr: XXXXXX Styrgruppsärende 2012-04-27 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Information om Power Väst

Power Väst är en arena för att mer vindkraft i Västsverige. Västra Götalandsregionen, som har tagit initiativ Power Väst, kommer och

presenterar projektet och ger en nulägesbeskrivning av vindkraften i Västra Götaland. Frågan är bland annat aktuell då Göteborgsregionens kommuner har tagit fram vindbruksplaner där lämpliga platser för vindkraft pekas ut och då alltmer vindkraft byggs i regionen.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information

Göteborg 2012-04-12 Ylva Löf

(4)

Johan Nyhus/Martin Wannholt Shahbaz Khan

(5)

Dnr: 09-25.11 Styrgruppsärende 2012-04-27 Per Kristersson

Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Fortsättning på K2020

Förbundsstyrelsen är projektägare för K2020. Efter ”Kollektivtrafik-programmet för Göteborgsregionen” antogs i september 2008 har

förbundsdirektören fått i uppdrag att i samråd med parterna formulera en fortsättning av arbetet. Parterna i K2020 var GR, Göteborgs stad, Västtrafik, Västra Götalandsregionen, Banverket och Vägverket. Genom det

västsvenska paketet kommer mycket investeras av det som föreslogs i K2020. Dock kvarstår en rad frågor. Västlänken som var en förutsättning för K2020 blir inte färdigbyggt förrän efter målet om minst 40%

kollektivandel skall vara uppfyllt. Vad innebär det för genomförbarheten av K2020? Vad innebär det för kapacitetsanspråk på kollektivtrafiken i och med att trängselskatten införs 2013? Osv..

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att uppdra kansliet att lämna ett förslag på hur K2020 fortsättningsvis kan bedrivas.

Göteborg 12 april Ylva Löf

(6)

Dnr: 09-25.11 Styrgruppsärende 2012-04-27 Per Kristersson

Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Fortsättning på den bostadspolitiska konferensen

-Fler bostäder –hur gör vi?

GR och Länsstyrelsen arrangerade konferensen ”Fler bostäder –hur gör vi?” den 23 mars 2012. Konferensen var uppdelad i två delar. På förmiddagen diskuterades, utifrån olika roller, hur antalet bostäder kan öka. Vilka hinder finns det? Men framförallt vad de olika inbjudna parterna själva kan ta på sig för att uppnå ett ökat bostadsbyggande och fler boendemöjligheter i göteborgsregionen. Inbjudna var politiker från styrgruppen, från

förbundsstyrelsen samt från medlemskommunerna. Dessutom deltog representanter från bygg- och bostadsbranschen samt tjänstemän från bostadsnätverket och samhällsbyggnadschefsnätverket. Totalt 110 personer. På eftermiddagen samtalade de inbjudna politikerna kring hur bostadsfrågan på regional nivå kan drivas.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att uppdra kansliet att lämna ett förslag på hur bostadsfrågan kan bedrivas på regional nivå.

Göteborg 12 april Ylva Löf

(7)

Dnr: 12-15.10 Styrgruppsärende 2012-04-27 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Förslag till yttrande över ”Fördjupning av

översiktsplanen för Åsa”, Kungsbacka kommun

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från

Kungsbacka kommun, inkommen 2012-01-23, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Planförslaget finns att läsa på www.kungsbacka.se/asa2030. Förslag till yttrande, daterat 2012-04-10, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2012-04-10, med omedelbar justering, samt

att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslaget

Göteborg 2012-04-13 Ylva Löf

(8)

1

Dnr: 12-15.10 Tjänsteutlåtande 2012-04-10 Pia Arnesson

Förslag till yttrande över ”Fördjupning av

översiktsplanen för Åsa”, Kungsbacka kommun

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Kungsbacka kommun, inkommen 2012-01-23, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Bakgrund och syfte

I översiktsplanen för Kungsbacka kommun 2006, ÖP06, ingår att en fördjupad översiktsplan för Åsa tätort ska tas fram. Att det finns ett tydligt behov av en sådan visar sig i det stora antalet förfrågningar om planering av bostäder. Kommunen kan idag inte ta ställning till förfrågningar så länge det inte finns en mer detaljerad planläggning. I uppdraget har också ingått att studera förutsättningarna för områden för företagsetableringar.

Den fördjupade översiktsplanens syfte är att beskriva hur Åsa samhälle ska utvecklas till 2030. Ett viktigt steg i denna utveckling är den nya tågstation som ska stå färdig 2013. Den kommer att möjliggöra för fler människor att pendla till och från arbetet eller skola och bidra till att ge Åsa förutsättningar att bli ett attraktivt och lättillgängligt samhälle. Kommunens ambition är att Åsa på 20 års sikt ska växa med 25-30 nya bostäder per år. Idag bor ca 6 400 personer i Åsa med omnejd.

Sammanfattning av planförslaget

Ett förslag till fördjupad översiktsplan har tagits fram. Åsa tätort står inför stora förändringar med ny tågstation och planen tar sikte på Åsa år 2030 med nya bostäder, ny verksamhetsmark och ett stråk mellan den nya tågstationen och centrum. Utbyggnaden ska ske i lagom takt och på ett hållbart sätt så att invånare, service och infrastruktur hänger med.

Den fördjupade översiktsplanen för Åsa visar hur kommunen vill möjliggöra fortsatt strukturerad och välplanerad samhällsutveckling med Åsa station och centrum som fokus. En av planförslagets viktigaste strategier är att bilda ett sammanhållande stråk från stationen i nordost till stranden i sydväst.

(9)

2 Huvuddragen är:

• Ett attraktivt stråk mellan stationen, centrum och stranden. • Mångfald av bostäder och företag.

• Åsa ska locka året runt.

• Från bilberoende till hållbara resor.

Kansliets kommentarer

Kommunen presenterar ett planförslag som på ett utmärkt sätt visar en tydlig viljeinriktning för Åsas framtida utveckling. Planen beskriver på ett lättläst och kortfattat sätt de utgångspunkter som legat tillgrund för planarbetet, de

övergripande huvudfrågorna samt de strategier som identifierats. Planförslaget klargör också hur man stegvis har resonerat sig fram till vad som föreslås bli mest lämplig markanvändning och vilka avvägningar mellan motstående intressen som måste göras.

Genom att nyttja närheten till Västkustbanan och den nya tågstationen skapas förutsättningar som kan bidra till en hållbar regional utveckling vilket ligger väl i linje med intentionen i GR:s strukturbild. Enligt strukturbilden stärks förutsättningarna för en uthållig tillväxt om utbyggnaden av bostäder, arbetsplatser, handel m m koncentreras till orter belägna i eller starkt knutna till de regionala huvudstråken. Kopplingen till stationen öppnar upp

möjligheter till ett ökat regionalt resande som kan locka fler till att vilja bo och verka i Åsa året runt.

Det finns en tydlig ambition att binda samman och på sikt bygga i området mellan centrum och kommande station vilket är bra. GR vill understryka vikten av att stationen upplevs som en del av samhället och en blandning och täthet av bostäder och företag i stråket kan bidra till att avståndet mellan stationen och centrum kommer att upplevas som kortare.

För att öka kollektivresandet måste det vara enkelt att ta sig till och från stationen. Det kan ske med någon form av matartrafik och gång- och cykelbanor som då blir ett medel för att öka kollektivtrafikresandet. Det är positivt att det redan idag finns bussförbindelse i området liksom att en matarbuss planeras redan i år vilket ger förutsättningar att etablera ett

resandebeteende som bygger på kollektivtrafik. Planen tar också fasta på att en stations attraktionskraft ofta är beroende av att de som ska nyttja den upplever att den ligger nära andra målpunkter på orten och att det är lätt att gå eller cykla dit. Att cykel ses som ett eget transportslag på vägen till stationen är uttryck för en genomtänkt cykelstruktur.

(10)

3

Fler mötesplatser och en förtätning av både bostäder och företag i centrum är centrala inslag i planförslaget. Vi ser med tillfredställelse att man också uttrycker att det behövs en större mångfald och variation i utbudet när det gäller bostäder. Åsa, som idag är ett småskaligt villasamhälle, behöver

kompletteras med andra upplåtelseformer för att möjliggöra kvarboende i olika livssituationer. Ett stationssamhälle möjliggör också boende som inte är

(11)

Dnr: 03-169.22 Styrgruppsärende 2012-04-27 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Förslag till yttrande över ”Västlänken, tågtunnel

under Göteborg mellan Olskroken och Almedal –

Tillåtlighetsprövning”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trafikverket daterad 2012-02-24 beretts tillfälle att yttra sig över

”Västlänken, tågtunnel under Göteborg mellan Olskroken och Almedal – Tillåtlighetsprövning”.

Planförslaget finns på www.trafikverket.se

http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken---smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2012-04-13, samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna

förslaget

Göteborg 2012-04-16 Ylva Löf

(12)

1 Dnr: 03-169.22 Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande 2012-04-13 Cecilia Kvist

Förslag till yttrande över ”Västlänken, tågtunnel

under Göteborg mellan Olskroken och Almedal –

Tillåtlighetsprövning”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trafikverket daterad 2012-02-24 beretts tillfälle att yttra sig över ”Västlänken, tågtunnel under Göteborg mellan Olskroken och Almedal – Tillåtlighetsprövning”.

Bakgrund och syfte

Enligt 17 kap miljöbalken skall nyanläggning av järnväg för fjärrtrafik tillåtlighetsprövas. Västlänken är avsedd för regional pendeltågstrafik och omfattas därför inte av kravet på tillåtlighetsprövning. Regeringen får emellertid förbehålla sig att pröva tillåtligheten av verksamhet som inte är prövningspliktig. Med hänsyn till att den planerade järnvägen berör områden som utpekats som riksintresse för kulturmiljövård samt dess betydande inverkan på omgivningen kommer Trafikverket att föreslå att regeringen prövar tillåtligheten av Västlänken enligt 17 kap miljöbalken.

Tillåtlighetsprövningen sker på grundval av järnvägsutredningen. För regeringens ställningstagande fodras därutöver en bred belysning av ärendet utifrån olika aspekter. Syftet med denna remiss är därför att ge detta ärende en sådan bred belysning.

Sammanfattning av järnvägsutredning och tillåtlighetsprövning

Dåvarande Banverket (numera Trafikverket) beslöt 2007 att Västlänken, en utbyggnad av dubbelspår under Göteborg skall ske enligt järnvägsutredningens alternativ Haga-Korsvägen via Älvstranden.

Till grund för beslutet är den järnvägsutredning som remissades våren 2006 och som GR också har yttrat sig över (se bifogad handling). I

järnvägsutredningen redovisades alternativa lokaliseringar, järnvägens

(13)

2

Järnvägsutredningen och tillåtlighetsprövningen syftar däremot inte till att lägga fast detaljer avseende järnvägsanläggningens utformning, tekniska lösningar, skyddsåtgärder och försiktighetsmått eller dylikt.

Trafikverket önskar inför tillåtlighetsprövningen bl a, beroende på de intressen vi bevakar, få redovisat:

• Om vi tillstyrker att regeringen tillåter planerad nybyggnad enligt alternativ Haga-Korsvägen, vilket Trafikverket valt för fortsatt planering

• Om alternativ Haga-Korsvägen tillgodoser eller motverkar våra intressen

• Om alternativ Haga-Korsvägen är förenligt med miljöbalkens bestämmelser och intentioner

Kansliets kommentarer

Sedan järnvägsutredningen remissades 2006 har GR antagit mål- och

strategidokumentet Uthållig tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen samt Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. Intentionerna i dessa dokument förutsätter att Västlänken bidrar till att öka regionens tillgänglighet. De synpunkter som framfördes i remissvaret på järnvägsutredningen är

fortfarande aktuella. Valet av alternativ Haga-Korsvägen är det alternativ som ger störst restidsvinster samt gör att man kan resa direkt till flest regionalt betydelsefulla platser i Göteborg.

Med en ökande befolkning och fortsatt regionförstoring ökar trycket på regionens transportinfrastruktur och miljö. För att stärka regionen, vidga arbetsmarknaden och öka regionens attraktivitet måste en hållbar utveckling av Västsverige och Göteborgsregionens trafiksystem baseras på ett väl utvecklat kollektivtrafiksystem där pendel- och regiontåg utgör betydande delar i ett sådant system.

Västlänken är tänkt att erbjuda ett snabbare sätt att resa samt nå fler målpunkter utan att behöva byta. Om Västlänken inte byggs begränsas möjligheten att utveckla pendeltågtrafiken och fjärrtrafiken. I stället måste busstrafiken utökas, vilken har svårt att konkurrera på de långväga resorna. Troligen blir också överflyttningen från bil mindre vilket motverkar målet om en hållbar samhällsutveckling och möjligheten att klara miljökvalitetsnormerna för luftföroreningar.

Västlänken bidrar också till att lösa en del av de kapacitetsproblem som finns i järnvägsnätet i Västsverige. Genom att bygga bort säckstationen vid Göteborgs

(14)

3

central vill man få till ett bättre flöde, vilket också är en förutsättning för att övriga utbyggnader i järnvägsnätet skall få avsedd effekt. Det gynnar inte minst det gods som också transporteras på järnvägen då kapacitet frigörs i Gårdatunneln.

(15)

4

Bilaga till ärende Västlänken – tillåtlighetsprövning

Dnr 03-169.22 Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande 2006-05-18 Anita Rynvall Mårtensson

Förslag till yttrande över

”Järnvägsutredning inkl MKB för Västlänken – en

tågtunnel under Göteborg”

GR har i skrivelse 2006-02-01 från Banverket beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad utredning.

Som underlag för GR:s yttrande har kansliet bett medlemskommunerna inkomma med synpunkter på utredningen. Kommunernas synpunkter finns bilagda detta yttrande.

Sammanfattning av utredningen

Västsverige har haft en stark tillväxt och för att den skall fortsätta är en viktig förutsättning att nuvarande lokala arbetsmarknader kan utvidgas så att fler människor kan nå fler arbetsplatser inom rimlig pendlingstid, s.k.

regionförstoring. Ur hållbarhetssynpunkt är det nödvändigt att ett ökat resande sker på järnväg. Järnvägssystemet har idag kapacitetsproblem i och kring Göteborg. Västlänken är en förutsättning för att utveckla järnvägsnätet, skapa utrymme för fler tåg, öka tillgängligheten till fler målpunkter i Göteborg och bidra till regionförstoring.

Alternativ och konsekvenser

I järnvägsutredningen utreds tre alternativa huvudsträckningar med nya stationer, samt ett förstärkningsalternativ:

• Haga – Korsvägen; anläggningskostnad ca 11,6 mdkr • Haga – Chalmers; anläggningskostnad ca 10,9 mdkr • Korsvägen; anläggningskostnad ca 10,7 mdkr

(16)

5

I samtliga utredningsalternativ finns kapacitet för att öka turtätheten till 10 minuter på de fyra stora järnvägsstråken och 15 minuter på Bohusbanan. Förstärkningsalternativet är dock känsligare för störningar än övriga. För station Korsvägen finns tre möjliga stationslägen och vid Göteborgs centralstation finns flera varianter, som ger olika möjligheter till

stadsutveckling och koppling till befintlig lokaltrafik. Sträckningen via Stora Hamnkanalen innebär störst risk för konflikter med byggnader och

kulturmiljöintressen och stora störningar under byggtiden, men har god kontakt med befintlig lokaltrafik. Kostnaden ökar med 1,8 mdkr om denna sträckning väljs. Sträckningen via Södra Älvstranden ger god koppling till ny

stadsutveckling vid Gullbergsvass och inga konflikter med nuvarande markanvändning, men innebär längre avstånd tillbefintlig lokaltrafik. Västlänkens mål preciseras med utgångspunkt från perspektiven människa, samhälle och miljö. Utredningsalternativens måluppfyllelse framgår av nedan tabell.

Samtliga utredningsalternativ ger ökad nåbarhet till fler arbetsplatser inom 60 minuters tidsavstånd. Flest arbetsplatser nås i alternativ Haga-Korsvägen, i vilket också de totala restiderna per dygn minskar mest.

(17)

6

I utredningen har de fysiska möjligheterna att från de nya stationerna ansluta med spår mot norr (Hisingen) resp söder (Särö) studerats. Detta går att klara i alla Västlänksvarianter, men är mycket svårt att åstadkomma i

Förstärkningsalternativet.

Stationerna planeras för tvåspårsstationer, med möjlighet att utöka till fyrspår i framtiden. Merkostnaden för att bygga den större stationen är 500 mkr per station. Om resandeökningen blir som den prognostiseras i målbilden för K2020 (vilken är ca dubbel så stor som i basprognosen i denna utredning) kommer det att behövas fyrspårsstationer redan 2020.

Den samhällsekonomiska nyttan för samtliga alternativ är enligt den

traditionella modellen negativ. Det finns dock regionala utvecklingseffekter som är betydande, men som är svåra att kvantifiera i kronor.

Byggtiden beräknas till ca 6 år. Utredningens slutsatser

Sammantaget visar utredningen att alternativ Haga-Korsvägen via Älvstranden bäst uppfyller de uppställda målen och den samhällsekonomiska konsekvensen är inte alternativskiljande.

Kansliets kommentarer

GR lägger i första hand synpunkter på frågor som bedöms vara av regionalt intresse. För frågeställningar som i första hand berör Göteborgs Stad hänvisar vi till deras yttrande som finns bilagt.

Regionförstoring och ökad kapacitet i järnvägssystemet

Mycket talar för att befolknings- och sysselsättningstillväxten kommer att fortsätta koncentreras till de befolkningsmässigt stora regionerna och framför allt till storstäderna. Parallellt med inflyttningen pågår en förstoring av de lokala arbetsmarknaderna kring storstäderna, s.k. regionförstoring.

Regionförstoringen ökar möjligheterna för människor att söka arbete och arbetsgivarna får ett större rekryteringsunderlag. Regionförstoring ger förutsättningar för en positiv regional tillväxt och underlättas av goda

transportmöjligheter, framförallt på järnväg. Regionförstoring måste ske inom ramen för en hållbar utveckling.

Göteborgs lokala arbetsmarknad är idag den tredje största i Sverige, men på grund av bl a bristande investeringar i transportinfrastrukturen har

regionförstoringen de senaste åren nästan upphört. Denna utveckling kan vändas om planerade infrastrukturinvesteringar genomförs och kompletteras

(18)

7

med en fortsatt upprustning och utbyggnad av tågsystemet i regionen.

Beräkningar visar att en regionförstoring skulle medföra en ökad sysselsättning i hela Västsverige.

Ökad kapacitet på järnvägsnätet är en nödvändighet för att hela Västra Götalandsregionen skall kunna utvecklas och stärkas på ett hållbart sätt.

Västlänken är ett nyckelprojekt och behövs för att bygga bort säckstationen vid Göteborgs central så att behovet av ökad kapacitet kan tillgodoses.

Ett genomförande av Västlänken innebär att fler, inom en rimlig pendlingstid, får tillgång till sysselsättningsutbudet i Göteborgsregionen. Västlänken medger att turutbudet kan utökas och att restiderna förkortas, vilket gör det kollektiva resande mer attraktivt. Västlänken är därför en viktig förutsättning för en fortsatt hållbar regionförstoring. Västlänken bidrar också till att uppnå de transportpolitiska målen som regeringen senast beskrivit i prop.2005/06:160, där det bl a skrivs att ”En utveckling i riktning mot ökad regionförstoring måste mötas upp av en god koordinering av olika insatser på såväl nationell som regional och lokal nivå.”

Avstyrker förstärkningsalternativet

GR avstyrker bestämt förstärkningsalternativet då det inte ger samma positiva effekter som övriga alternativ och ej heller uppfyller uppsatta mål i samma grad.

Snabba regionala resor

Västlänken skall i första hand ta hand om det regionala resandet och vara ett snabbt regionalt tågsystem. I de knutpunkter som Västlänken passerar sker övergången till det lokala kollektivtrafiksystemet. För att det lokala systemet skall ha kapacitet att ta emot ett kraftigt ökat resande måste detta byggas ut med utgångspunkt från tankarna i målbild för K2020, som bl. a innebär goda förbindelser till Norra Älvstranden. I Västlänksalternativen Haga-Korsvägen och Haga-Chalmers finns flest bytesmöjligheter, likaså erbjuder de flest direktresor. I Haga-Korsvägen är restidsvinsterna störst, följt av alternativ Korsvägen.

Då Korsvägen är en viktig regional bytespunkt förordas att ett alternativ som går via Korsvägen väljs.

Bytespunkter

Det är väsentligt att stationerna placeras så att de erbjuder en god tillgänglighet för byten till den lokala kollektivtrafiken eller att den lokala kollektivtrafiken kan utvecklas i anslutning till den nya stationen. Sannolikt ser inte dagens

(19)

8

kollektivtrafiksystem likadant ut år 2020, arbetet med att utveckla det lokala kollektivtrafiksystemet måste därför samordnas med den fortsatta planeringen av Västlänken. Vad det gäller valet av stationsplacering vid Göteborgs central har det stor lokal påverkan på områdena det berör, dels vad det gäller

utvecklingsmöjligheter och påverkan på olika stads- och kulturmiljöer och dels störningar under byggtiden. Här måste Götaborgs Stads synpunkter väga tungt och de förordar en utbyggnad enligt variant Södra Älvstranden.

Miljöpåverkan

Med Västlänken förväntas antalet personbilar på de största vägarna i

upptagningsområdet att minska. Utsläppen till luft minskar mest i alternativ Haga-Korsvägen, alternativ Korsvägen ger endast mindre förbättringar jämfört med nollalternativet.

Göteborgs Stad påpekar att det finns behov av fördjupade studier avseende partikelsituationen på stationerna och betonar vikten av att byggandet minimerar påverkan på grundvattennivån.

Koppling mot Hisingen och väster ut

Det är av stor regional betydelse att Västlänken förbereds för att kunna anslutas mot Bohusbanan och Hisingen samt västerut mot Särö. Enligt utredningen är detta fysiskt möjligt i alla Västlänksvarianterna, men mycket komplicerat och dyrbart i förstärkningsalternativet.

Stationernas kapacitet

Enligt utredningen kommer kapaciteten på de underjordiska stationerna att vara fullt utnyttjade redan vi start om resandeprognosen enligt K2020 infrias. Regionen har som mål att främja en tillväxt både vad det gäller antal

människor och sysselsättningstillfällen, en kraftig resandeökning i

kollektivtrafiken kommer då troligen att vara en nödvändighet för att minska trängsel och utsläpp. Vidare framkommer i en samrådsredogörelse över

målbilden för K2020 synpunkter om att ambitionen för kollektivtrafikens andel bör höjas . Det vore därför önskvärt om Banverket kunde genomföra

fördjupade studier/bedömningar kring stationernas kapacitet och antalet spår som bör byggas från start.

Koppling mellan Västlänken och Kust till kustbanan

I förstudie för Kust till kustbanan konstateras att Västkustbanan, av

kapacitetsskäl, måste byggas ut till fyra spår mellan Almedal och Mölndal om banan skall angöra Mölndals knutpunkt. Då det är begränsat utrymme i Mölndalsåns dalgång har det diskuterats att dra Västlänken via Safjället till

(20)

9

Västkustbanan. Frågan har ännu inte studerats djupare, men får inte bli alternativavgörande.

Övrigt

Göteborgs Stad upplyser om att alternativ Haga-Korsvägen innebär konflikt med befintlig regional spillvattentunnel, en justering av tågtunnelns profil bör därför övervägas.

GR-kommunernas synpunkter

GR har bett om synpunkter på utredningen från medlemskommunerna. Alla kommuner, utom en, har lämnat synpunkter och är positiva till en

Västlänksutbyggnad. Sex kommuner förordar alternativ Haga-Korsvägen, två kommuner förordar alternativ Korsvägen och en kommun tar inte ställning mellan de två Korsvägsalternativen.

Samlad bedömning

I en samlad bedömning förordar GR alternativ Haga-Korsvägen, variant Södra Älvstranden då det ger flest positiva effekter. Förstärkningsalternativet

(21)

1

Protokoll 2012-03-22 Shahbaz Khan

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för

miljö och samhällsbyggnad

Datum: 2012-03-22. kl. 13-15.30

Plats: Läppstiftet Konferens, Lilla Bommen 1-2 Närvarande ledamöter

Johan Nyhus (S), Göteborg, ordförande

Martin Wannholt (M), Göteborg vice ordförande Kia Andréasson (MP), Göteborg

Rolf Gustavsson (S), Ale Thorsten Larsson (M), Alingsås Anna Palmér (S), Härryda Mats Frisell (S), Kungälv Douglas Thisell (M), Lerum

Ulf Wetterlund (FP), Lilla Edet (ej §1-2) Kajsa Hamnén (M), Mölndal

Arne Olsson (C), Stenungsund Rolf Edvardsson (S), Öckerö Övriga närvarande

Hillevi Skoog, Kungsbacka kommun (§3) Maria Jellbin, Kungsbacka kommun (§3) Shahbaz Khan, GR Pia Arnesson, GR Cecilia Kvist, GR Georgia Larsson, GR Ylva Löf, GR Svante Sjöstedt, GR § 1. Val av justeringsman

Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs Martin Wannholt (M).

§ 2. Meddelanden

• Georgia Larsson slutar på GR planering för att gå vidare till en anställning på Västra Götalandsregionen.

• Jacob Lindkvist har börjat på GR planering under december. Tjänstens inriktning är vatten-, avlopp- och avfallsfrågor. • Just nu pågår rekrytering av en planerare till GR planering.

(22)

2 Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna lämnad information.

§ 3. Information om ”Fördjupad översiktsplan för Åsa”, Kungsbacka kommun

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Kungsbacka kommun beretts tillfälle att yttra sig över ”Fördjupning av översiktsplan för Åsa” som nu är ute på samråd. På styrgruppens sammanträde ges en presentation av planförslaget.

Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna lämnad information.

§ 4. Information om kapacitetsutredningen

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från

Trafikverket, daterad 2012-02-17 beretts tillfälle att lämna synpunkter på ”Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder – förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot år 2050”.

Synpunkter önskas senast den 31 mars 2012. Remissen utgör slutrapporten i Trafikverkets uppdrag att analysera åtgärder för att öka kapacitet och

effektivitet i transportsystemet. Den korta remisstiden innebär att ärendet endast hinner behandlas på presidiemötet den 26 mars 2012.

Efter kort diskussion önskade styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad lämna följande synpunkt till förbundsstyrelsens presidium: Styrgruppen vill poängtera att fyrstegsprincipen, fel applicerad, kan leda till felaktiga

slutsatser. En ökning av transporter (gods- och person) på järnväg är önskvärd och om denna överflyttning ska ske, enligt steg 1 för vägtrafiken, kan investeringar behövas enligt steg 4 för järnvägstrafiken. Dock är 4-stegsprincipen ett gott stöd för planering inom trafikslagen.

Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna lämnad information, samt

att lämna följande synpunkt till förbundsstyrelsens presidium avseende kapacitetsutredningen: Styrgruppen vill poängtera att fyrstegsprincipen, fel applicerad, kan leda till felaktiga slutsatser. En ökning av transporter (gods- och person) på järnväg är önskvärd och om denna överflyttning ska ske, enligt steg 1 för vägtrafiken, kan investeringar behövas

(23)

3

enligt steg 4 för järnvägstrafiken. Dock är 4-stegsprincipen ett gott stöd för planering inom trafikslagen.

§ 5. Arbete med regional grönstruktur

Svante Sjöstedt presenterade förslag på hur arbetet med strukturbilden ska utvecklas med fokus på blå- och grönstruktur inför 2013.

För att förtydliga inriktningen på ett sådant arbete planeras en heldag med seminarium och efterföljande gruppdiskussioner den 21 september 2012. Styrgruppens diskussion sammanfattas i följande punkter:

• Att genomföra seminariet för att få fram prioritering av de aktiviteter som skall ingå i arbetet med regional grönstruktur.

• Till seminariet ta fram underlag i form av en enklare nulägesbeskrivning av regionens grönstruktur.

Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna diskussionen, samt

att uppdra åt kansliet att till styrgruppssammanträdet 10-11 oktober 2012, presentera förslag på hur arbetet med prioriteringen av arbetet med regional grönstruktur skall ske.

§ 6. Kalkning 2011 – information om genomförda kalkningar i Göteborgsregionen

Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen. Inför kommande år utökas GR:s uppdrag om kalkning till att omfatta sju kommuner, mot dagens sex kommuner.

Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna lämnad information

§ 7. Transportstrategi 20XX?, bordlagt 2011-11-17

Ylva Löf redovisade dokumentet ”Sammanställning av GR:s ställningstaganden avseende transporter och transportsystemet i Göteborgsregionen”.

GR har politiska ställningstaganden som berör följande områden: • Hållbar samhällsplanering

(24)

4 • Ökad andel resor med kollektivtrafik • Utvecklad järnvägstrafik

• Säkerställa den landbaserade infrastrukturen till Göteborgs hamn • Effektivare utnyttjande av vägsystemet

• Förstärkt/förbättrad tillgänglighet till Landvetter flygplats • Göta älv – skapa balans mellan transportled och stadsutveckling Nya utmaningar, som t ex konsekvenser av trängselskatterna, behov av en mer klimatanpassade mobilitet, förslag till ny planeringsprocess och

medfinansieringsutredningen, kommer på olika sätt att påverka framtida insatser och åtgärder i transportsystemet. Fysiska investeringar kommer sannolikt att behöva kompletteras med andra typer av åtgärder, t ex inom Mobility management (påverkan av resval eller transport) och ITS (informationsteknologi i transportsystemet.)

För att ha en beredskap inför framtida transport- och infrastrukturplanering finnas det behov av att fördjupa och konkretisera diskussionen inom fler områden.

Den följande diskussionen utgick ifrån frågorna: Behövs en

transportstrategi? Vilka områden ska vara i fokus? Vad saknas idag? • Styrgruppen betonade att en aktualisering av transportstrategin är

viktig, för att ha en beredskap inför framtida transport- och infrastrukturplanering.

• Styrgruppen diskuterade vikten av att ta reda på vilka utmaningar regionen står inför och därför betydelsen av att transportfrågorna diskuteras i kommunerna.

• Styrgruppen önskade en transportstrategisk översyn av omvärldslandskapet/den större regionen.

att till protokollet anteckna redovisning av dokumentet ” Sammanställning av GR:s ställningstaganden avseende transporter och transportsystemet i Göteborgsregionen”, daterat 2011-11-01, samt

att utefter dagens diskussion ge kansliet i uppdrag att ta fram ett arbetsprogram för en ny transportstrategi som beslutas om på styrgruppsmötet 10-11 oktober.

(25)

5

§ 8. Förslag till yttrande över ”Förstudie, Väg 549, tvärförbindelse E20-väg 40”

Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen. Kia Andreasson (MP) har inkommit med eget förlag till yttrande, som bifogas protokollet.

Styrgruppen beslöt

att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2012-02-22,

att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslaget,

att bifoga Kia Andressons (MP) förslag till yttrande, samt att omedelbart justera paragrafen.

§ 9. Rapport från pågående uppdrag

• Ylva Löf påminde om bostadskonferensen Fler bostäder – hur gör vi, som arrangeras av GR tillsammans med Länsstyrelsen.

• Arbetet med vattenförsörjningsplanen har återupptagits. • Det pågår ett arbete med att ta fram ett gemensamt

vattenskyddsområde för Göta älv, inklusive Vänersborgsviken.

§ 10. Övriga frågor

• Justering av kommande mötestider: Mötet den 21 juni flyttas till 19 juni

Mötet den 22 november flyttas till 20 november.

Det innebär att Luftvårdsprogrammets sammanträde kommer föreslås flyttas från den 22 november till den 20 november.

§ 11. Nästa sammanträde

Nästa sammanträde är torsdag den 27 april. Göteborg 2012-03-22

Shahbaz Khan Justeras:

(26)

1

För kännedom Styrgruppsärende 2012-04-27

Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Avlämnade remissvar samt övrigt avlämnade

synpunkter

Kansliet har yttrat sig över följande:

• Program för detaljplan för handel, kontor och småindustri, Jörlanda-Berg 1:66 m.fl.

• Detaljplan för närcentrum vid Brottkärrsmotet.

• Detaljplan för Skeppsbron m.m. inom stadsdelen Inom Vallgraven.

Göteborg 2012-04-13

References

Related documents

Ledamöter hälsas härmed välkomna till lunch-lunch möte med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad torsdag-fredag den 20-21 augusti, på Tofta Herrgård, Kungälvs kommun..

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information4. Göteborg datum

Förslag till yttrande över Väg 155 busskörfält öster om Gossbydal – Bur, Göteborgs stad, Västra Götalands län, förstudie (Beslutsärende – handling

Förslag till Verksamhetsinriktning 2014 för styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Kansliet har tagit fram ett förslag till verksamhetsinriktning 2014 för styrgruppen för

Eftersom vi har legat mycket nära miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet i Gårda de senaste åren och dessutom överskridit alla miljökvalitetsnormer för kvävedioxid 2012,

Förslag på utkast till yttrande över ”Samråd om förslag till avgränsning av miljöbedömning för den regionala infrastrukturplanen 2014-2025 för Västra

Information om Smart Energi, Sören Kviberg (V), Helen Persgren (MP) samt Stig- Olof Tingbratt från Miljönämndens presidium, Västra Götalandsregionen.. Information från

Förslag till regional vattenförsörjningsplan, Joanna Friberg och Lars Heinesson, Göteborgsregionens kommunalförbund, (muntlig föredragning, beslutsärende) 10.. Förslag till