Kallelse Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

(1)

Göteborg 2012-11-20

Till: Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Kallelse

Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad den 20 november, kl. 09.00-12.00 Göteborgsregionens

kommunalförbund, Gårdavägen 2. Lokal: Vinga.

Förslag till dagordning: 1. Val av justeringsman

2. Information om lägesrapport om arbetet med att ta fram förslag till ett gemensamt vattenskyddsområde för hela Göta älv, Monica Dahlberg, GR.

3. Information om Boverkets rapport ”Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen”, Per Kristersson, GR.

4. Information från hearing om revidering av nationell infrastrukturplan, Ylva Löf, GR.

5. Information om Västsvenska paketet och trängselskattens införande 2013, Ylva Löf, GR.

6. Grön- och blåstruktur - förslag till inriktning 2013, (muntlig föredragning, beslutsärende, Svante Sjöstedt).

7. Förslag till verksamhetsinriktning 2014 för styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, (Beslutsärende).

8. Förslag till yttrande över Göteborgs Stads miljöprogram, (Beslutsärende). 9. Förslag till yttrande över ”Mot det hållbara samhället – resurseffektiv

avfallshantering, Betänkande av avfallsutredningen SOU 2012:56”, (Beslutsärende) 10. Förslag till yttrande över ”Detaljplan för Partille 11:8 m fl (östra centrum)”

(Beslutsärende).

11. Förslag till sammanträdestider 2013, (Beslutsärende). 12. Rapport från verksamheten

13. Övriga frågor 14. Nästa sammanträde

Vänligen meddela Shahbaz Khan om ni inte har möjlighet att närvara, e-post shahbaz.khan@grkom.se, telefon 031 – 33 55 128 eller 0766-45 49 75.

Bifogas övrigt:

• Föregående protokoll • Avlämnade remissvar

(2)

Med vänlig hälsning

Göteborgsregionens kommunalförbund Enligt uppdrag

Johan Nyhus/Martin Wannholt Shahbaz Khan

(3)

Göteborgsregionens kommunalförbund 1 Dnr: XX Styrgruppsärende 2012-11-20 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Lägesrapport om arbetet med att ta fram förslag

till ett gemensamt vattenskyddsområde för hela

Göta älv

Sedan drygt ett år pågår ett arbete med att ta fram förslag till ett gemensamt vattenskyddsområde för Göta älv, med tillhörande skyddsföreskrifter. Samtliga kommuner längs Göta älv deltar i processen, som samordnas av GR. Arbetet med vattenskyddsområdet skall genomföras med en helhetssyn på regionens vattenskyddsbehov och i nära samarbete med statliga, regionala och kommunala aktörer, samt övriga intressenter.

Vattenskyddsområdet, från Vänersborgsviken till Lärjeholm, ska skydda dricksvattnet för de sex kommunerna, Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Ale, Kungälv och Göteborg. Ungefär 700 000 personer sammantaget är helt eller delvis beroende av Göta älv för sin dricksvattenförsörjning. Älven bedöms ha ett mycket högt skyddsvärde och har föreslagits som riksintresse för dricksvattenförsörjning.

I dagsläget finns ett fastställt vattenskyddsområde för Göteborgs vattenintag vid Lärjeholm vilket sträcker sig från Lärjeholm uppströms älven till Surte hamn. Även Kungälvs vattenintag i Göta älv, vid Dösebacka, har ett fastställt vattenskyddsområde för en del av älven.

Nu börjar arbetet ha kommit så långt att det snart är dags att låta en

referensgrupp bestående av: vattenkraft, industri, Sjöfartsverk, LRF, Södra skogsägarna, Trafikverket, Naturskyddsföreningen, Västkuststiftelsen, SGI och Havs- och vattenmyndigheten, att titta på förslaget och lämna

synpunkter. Det som återstår innan utskick till referensgruppen är att

kommunerna tillsammans med konsulten Sweco (processledare) lägger sista handen vid att ta fram kartunderlag över hur den geografiska avgränsningen för den primära skyddszonen ska se ut i respektive kommun.

(4)

Talespersoner inom projektet:

Sophia Wikström, Vänersborgs kommun Håkan Falck, Trollhättans stad

Annika Ekvall, Lilla Edets kommun Lars Holm, Ale kommun

Dragan Medan, Kungälvs kommun Agneta Sander, Göteborgs stad Ylva Löf, GR

att till protokollet anteckna informationen

Ylva Löf

(5)

Dnr: 10-150.11

Styrgruppsärende 2012-11-20 Till

Information om Boverkets rapport ”Boverkets

översyn av bostadsförsörjningslagen”

Boverket har på regeringens uppdrag gjort en översyn av

bostadsförsörjningslagen (Rapport 2012:12). Göteborgsregionens

kommunalförbund (GR) avser lämna ett yttrande över rubricerad remiss.

GR har under en lång tid arbetet med bostadsfrågan. Arbetet sker framförallt politiskt i styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad och i

bostadsnätverket med tjänstemän.

Under pågående ”mjuka samråd” kring regional boende planering diskuteras bland annat på vilket sätt dessa frågor fortsättningsvis bör behandlas.

Inför en kommande behandling av remissen i förbundsstyrelsen presenteras rapporten för styrgruppen.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

Att till protokollet anteckna informationen

Göteborg 9 november 2012

Ylva Löf

(6)

Dnr: XX

Styrgruppsärende 2012-11-20

Till

Revidering av nationell infrastrukturplan – rapport

från hearing

Trafikverket arbetar med revideringen av nationell infrastrukturplan – åtgärdsplanering 2014-2025 kallad Fram(i)tid. Den 25 oktober höll Trafikverket en regional hearing av nationell plan samt informerade om infrastrukturpropositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem 2012/13:25.

att anteckna information.

Ylva Löf

(7)

Göteborgsregionens kommunalförbund

Dnr: XX

Till

Västsvenska paketet och trängselskattens

införande 2013

På styrgruppens möte i september gavs information om aktuella projekt inom Västsvenska paketet. Vad som redan var byggt och vad som återstod att genomföra.

På kommande möte ges information om hur Västsvenska paketets

organisation rustar sig för att bemanna och säkerställa informationsflödet i samband med att trängsselskatten börjar gälla den 1 januari 2013.

att anteckna informationen.

Ylva Löf

(8)

Till

Förbundsstyrelsen

Grön- och blåstruktur – förslag till inriktning 2013

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslutade på sammanträdet 2011-11-17 att ge kansliet i uppdrag att under 2013 prioritera arbetet med att utveckla strukturbilden med fokus på blå- och grönstruktur. Som en del i detta arbete hölls ett uppstartsseminarium 2012-09-21 där synpunkter och underlag samlades in. Dessa ligger till grund för verksamhetsplaneringen.

På mötet ges en kort presentation av förslaget till verksamhetsplanering.

att godkänna Grön- och blåstruktur – förslag till inriktning 2013.

Ylva Löf

(9)

1

Styrgruppsärende

2012-11-20 Svante Sjöstedt

Grön- och blåstruktur – förslag till inriktning 2013

Förslag på uppdrag – Regional grön- och blåstruktur

• Arbetet syftar till att utveckla arbetet med strukturbilden med fokus på grön- och blåstruktur. Arbetet ska stärka regionens attraktionskraft genom att utveckla de gröna kilarna. Även utvecklingen i kustzonen är viktig för regionens attraktionskraft.

• Göteborgsregionen växer vilket kräver ökad samverkan för att hitta bra helhetslösningar när ny bebyggelse och infrastruktur tillkommer. Vi behöver också gemensamma kunskapsunderlag om grön- och blåstrukturens värden. GR ska erbjuda en arena för samverkan och kunskapsutbyte.

• Arbetet ska präglas av öppenhet mot olika intressenter och synsätt, samt söka efter lösningar som har den helhetssyn som krävs för att skapa en långsiktigt hållbar struktur i regionen.

Prioriterade aktiviteter 2013

Aktiviteter som föreslås under 2013 är framtagna utifrån synpunkter som framkom på uppstartsseminariet Grönt & Blått den 21 september 2012 (se bilaga). En förutsättning för att genomföra vissa aktiviteter är att stöd beviljas till planerat LONA-projekt (Lokalt Naturvårdsbidrag) eller med annan extern finansiering. Vid seminariet framkom vikten av att ha en gemensam ”målbild” för regionens grön- och blåstruktur. I Uthållig tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen finns en övergripande målbild för detta område. Är detta tillräckligt eller behövs det ytterligare politiska ställningstaganden från styrgruppen kring dessa frågor?

Huvudinriktning under 2013

Huvudinriktningen föreslås ligga på ökad samverkan och gemensamma kunskapsunderlag. Detta görs genom att GR skapar möten för kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt göra sammanställningar av kartmaterial och annan kunskap. Ett pilotprojekt kring en av regionens gröna kilar planeras för att dra lärdomar inför det fortsatta arbetet. Under året ska kustzonen belysas specifikt för att hitta lämpliga samverkansformer mellan kustkommunerna.

(10)

Styrgrupp och referensgrupper

Inriktningen på arbetet beslutas av styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Arbetet bör löpande kommuniceras med medlemskommunernas tjänstemän. Detta föreslås ske genom att låta de befintliga nätverken för

samhällsbyggnadschefer och miljöchefer fungera som referensgrupper.

Kunskapsseminarier om rekreationsvärden och kustzonen

Under 2013 föreslås två seminarier. Det ena belyser rekreationsvärden i grön- och blåstrukturen. Hur använder människor i storstadsregioner den tätortsnära naturen? Syftet är att ta del av trender och forskning, vilket ger en grund för att utveckla de rekreativa värdena i regionen. Det andra seminariet riktar sig till kommunerna längs kusten för att belysa de specifika förutsättningar som finns där. Detta ska ses som ett första steg för att tillvarata kustnära värden och öka samverkan mellan kommunerna och andra aktörer som t.ex. Havs- och vattenmyndigheten.

Kartläggning av grön- och blåstrukturer i regionen

Under året föreslås ett arbete med att ta fram gemensamma kartunderlag utifrån kommunernas översiktsplaner, länsstyrelsernas kartläggningar med mera. Arbetet lägger grunden för att definiera områden och strukturer av regionalt intresse.

LONA-projekt i Delsjön-Härskogenkilen

GR planerar ett pilotprojekt i Delsjön-Härskogenkilen tillsammans med de fem medlemskommunerna Alingsås, Göteborg, Härryda, Lerum och Partille. De medverkande ska gemensamt ta fram underlag om rekreativa och ekologiska värden samt öka kunskaperna kring landskapsperspektivet och

ekosystemtjänster. Arbetssätt och metoder ska dokumenteras så att de kan användas i regionens övriga gröna kilar.

(11)

3 Bilaga: Slutsatser från seminariet Grönt & Blått

GR ordnade ett uppstartsseminarium den 21 september 2012 för att få underlag för planeringen av arbetet med regional grön- och blåstruktur. Materialet från gruppdiskussioner och enskilda personers reflektioner har analyserats och ligger till grund för verksamhetsplaneringen 2013.

Gruppdiskussionerna utgick från frågeställningarna: Vad är en regional fråga? Vad kan vi göra tillsammans? Vad är prioriterat på lång sikt? Kan vi börja med något redan nu? Deltagarnas personliga reflektioner gjordes för att fånga upp tankar som föreläsarna väckte och skrevs på lappar med rubrikerna: Detta var bra, det tar jag med mig. Detta undrar jag över. Detta saknar jag i

diskussionen. De synpunkter som dominerar har lyfts fram i analysen. Hela materialet finns på www.grkom.se/gronstruktur.

Sammanfattande analys av gruppdiskussionerna

Vad är en regional fråga?

Många grupper ansåg att en regional fråga går över kommungränserna rent geografiskt eller som ett gemensamt intresse. Det blir regionalt intressant först när vi har något att vinna på samarbete. Ofta är regionala frågor sådant som flödar över gränserna som t.ex. trafik och vatten. Ibland fungerar

mellankommunalt samarbete bättre än regionalt. Ibland ger det regionala samarbetet styrka att få gehör på nationell nivå. Bra regionalt samarbete förutsätter samsyn och samverkan.

Vad kan vi göra tillsammans?

I grön- och blåstrukturarbetet kan vi tillsammans ta fram kunskapsunderlag och skapa en arena för samverkan. För att långsiktigt nå en hållbar struktur behövs en gemensam målbild och ett gemensamt förhållningssätt.

Kartor som tar utgångspunkt i kommunernas översiktsplaner och annan känd kunskap, är en viktig del av kunskapsunderlagen. På sikt skulle ett gemensamt kartverktyg kunna öka tillgängligheten till underlag som tas fram. För en god samverkan behövs ett återkommande kunskapsutbyte och gemensamma diskussionsforum. Arbetet med grön- och blåstruktur ska utgå från strukturbilden, men kan ske genom fördjupning kil för kil.

För att få kraft i arbetet behövs gemensamma projekt och finansieringsformer. Det är viktigt att många aktörer involveras, t.ex. offentliga organisationer, ideella föreningar och näringsliv. Länsstyrelsen och Göteborgs Stad är starka aktörer och har mycket att bidra med. Det är viktigt att även redovisa

konflikter och knäckfrågor. Resultaten kan fungera som handledning vid avvägningar mellan riksintressen, naturvärden och exploateringsintressen.

(12)

Vad är prioriterat på lång sikt?

På lång sikt behövs en målbild som säkrar en hållbar utveckling där regionen både kan växa och värna de gröna och blå värdena. Arbetet bör syfta till synsätt som mer ser till helheten och konsekvenser utanför den egna

kommungränsen. För det krävs gemensamma mötesplatser och begrepp. Ett lyckat regionalt arbete blir på sikt en naturlig del i kommunernas

översiktsplaner.

Arbetet bör även synliggöra gröna och blå värden för medborgarna och öka tillgängligheten till naturen med kollektivtrafik och cykel. Fler värdefulla områden behöver säkras och iordningsställas. Det är viktigt att utveckla och inte bara bevara.

Viktiga frågor på sikt är att förebygga översvämningsrisker, värna jordbruksmark och se arbetet som en del i den sociala integrationen.

Kunskapen om ekosystemtjänster och klimatanpassning behöver öka för att prioritera rätt.

Kan vi börja med något redan nu?

Redan nu kan arbetet med att sammanställa underlag från kommuner påbörjas. Utifrån det underlaget kan grön- och blåstrukturerna förtydligas. Även de mer lokala unika kvaliteterna bör karaktäriseras, kanske genom kommunsamverkan kring enskilda kilar eller genom att använda ett landskapsperspektiv i

kartläggningen. Arbetet i blåstrukturen och kustzonen behöver förtydligas mer, här finns inte lika mycket erfarenheter från andra storstadsregioner att lära av som för grönstrukturen.

Arbetet behöver en organisation där kommunrepresentanter löpande informeras och involveras i arbetet. Initialt finns ett behov av att definiera begrepp, skapa gemensamma projekt och finansieringsformer. Politiskt bör också arbetet med en gemensam målbild påbörjas.

Konkret kan arbetet t.ex. inriktas på samarbeten kring folkhälsa eller vandrings- och cykelleder. Vid exploatering bör vi förhindra att nya

barriäreffekter uppstår och på sikt försöka knyta samman områden med t.ex. ekodukter.

Deltagarnas reflektioner

Vanliga personliga reflektioner från deltagarna var att vi behöver en gemensam målbild samt att det behövs mer samverkan både regionalt och kommunalt för att hitta sätt att värna de gröna kilarna och de grönområden som pekas ut i översiktsplaner. Många funderade över hur avvägningar mellan bebyggelse- och naturintressen ska göras. Flera saknade diskussion och exempel på hur vi kan arbeta i de blå strukturerna och i kustzonen.

(13)

Till

Förslag till Verksamhetsinriktning 2014 för

styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Kansliet har tagit fram ett förslag till verksamhetsinriktning 2014 för styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad med utgångspunkt från de diskussioner som styrgruppen förde på lunch till lunchmötet den 10-11 oktober.

Arbetet med verksamhetsinriktningen pågår under hösten i samtliga styrgrupper. Styrgruppernas förslag kommer att sammanställas och bearbetas till ett gemensamt samrådsunderlag. Detta samrådsunderlag remitteras under våren 2013 till medlemskommunerna för att slutligen fastställas i förbundsfullmäktige.

att godkänna förslag till Verksamhetsinriktning 2014 för styrgruppen miljö och samhällsbyggnad, daterat 2012-11-08, som ett bidrag till det

gemensamma samrådsunderlaget.

Ylva Löf

(14)

Styrgruppsärende 2012-11-08 Pia Arnesson

Förslag till Verksamhetsinriktning 2014 för

styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Styrgruppens roll

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad är GR:s förbundsstyrelses politiska beredningsgrupp inom områdena miljö och samhällsbyggnad.

GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL) och därmed bärare av det regionala perspektivet i olika planprocesser. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har förbundsstyrelsens uppdrag att leda detta arbete och bereda sådana frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande.

GR har också genom särskilt beslut i förbundsstyrelsen (förankrat i varje medlemskommun) uppdraget att samordna planeringen av

transportinfrastrukturen i regionen och styrgruppen är beredande för detta uppdrag.

Vision – inriktning

Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Genom ett gemensamt målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar.

Denna vision finns i det av förbundsstyrelsen framtagna mål- och

strategidokumentet ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” (antaget i maj 2006). Här beskrivs de grundläggande

utmaningarna för Göteborgsregionens utveckling och förbundsstyrelsen har därmed lagt en tydlig grund för flertalet av de frågor som rör styrgruppens ansvarsområden.

Som stöd för arbetet med att nå uppsatta mål har dokumentet ”Strukturbild för Göteborgsregionen” (godkänt i maj 2008) tagits fram. Strukturbilden visar huvuddragen i regionens fysiska struktur och ligger till grund för ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid.

(15)

2

Mål och strategier

Styrgruppens del i att möta utmaningarna i ”Uthållig tillväxt” ligger i att verka för att av förbundsstyrelsen antagna mål och strategier omsätts till ett aktivt agerande i såväl medlemskommunerna som i olika organisationer, såsom t ex det statliga Trafikverket. Genom sitt bevaknings- och beredningsansvar inom ett antal områden som påverkar samhällsbyggandet har styrgruppen också möjlighet att inte bara följa utvecklingen inom dessa områden utan även att ta egna initiativ.

GR:s strukturbild visar huvuddragen för regionens utveckling. Styrgruppens uppgift är att i ett regionalt perspektiv, och med struturbilden som grund, analysera och synliggöra hur de olika delarna kan stärkas för att bli långsiktigt hållbara. Styrgruppen ska även vid behov initiera fortsatta processer eller studier för att öka kunskapen om de olika delarna i den regionala strukturen som stöd för kommunernas egna lokaliseringsstrategier. Inför 2014 vill styrgruppen utveckla arbetsformer som underlättar tänk i nya banor och processer.

Styrgruppen bidrar också i sitt arbete till och verkar för en långsiktigt hållbar utveckling utifrån de tre grundläggande och inbördes beroende dimensionerna – den miljömässiga, den sociala och den ekonomiska. Alla beslut ska utformas på ett sätt som balanserar dessa tre dimensioner. Den miljömässiga

dimensionen handlar bl.a. om miljöeffekter, resursförbrukning och klimatfrågor. För den sociala dimensionen är det viktigt att beakta t.ex.

tillgänglighet för olika grupper samt hur den regionala sammanhållningen kan stärkas. Den ekonomiska dimensionen stärks när såväl invånarnas som

näringslivets behov möts. Sammantaget bidrar allt detta till att öka regionens attraktivitet.

Löpande verksamhet och aktiviteter

Med utgångspunkt från framtagna mål och strategier deltar GR genom olika aktiviteter och löpande verksamhet, på såväl politisk som tjänstemannanivå, i nätverk och har uppdrag som direkt eller indirekt faller inom ramen för styrgruppens ansvarsområde. I samband med nya uppdrag och projekt

undersöks möjligheten till medfinansiering om det bedöms ge ett mervärde till verksamheten. Följande strategiska områden är aktuella inför 2014.

(Kursiv text betyder att citaten är hämtade från mål- och strategidokumenten ”Uthållig tillväxt” och ”Strukturbild för Göteborgsregionen”.)

(16)

Bostadsbyggande

Befolkningsökningen inom Göteborgsregionen ska vara minst 8 000 invånare per år. Ett bostadsbyggande i stationsnära lägen, eller i orter som med god kollektivtrafik är knutna till stationslägena, stärker förutsättningarna för en uthållig tillväxt i Göteborgsregionen.

Insatser inom detta område är prioriterade och styrgruppen ska:

• verka för bostadsbyggande som medger befolkningsökning. • verka för att tillkommande bostadsbebyggelse stärker en hållbar

regionstruktur.

Transportinfrastruktur

Göteborgs lokala arbetsmarknad ska år 2020 omfatta närmare 1,5 miljoner invånare. Minst 40 % av resorna i Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik 2025. Utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendel- och regiontågstrafik.

• bevaka och delta i statens och Västra Götalandsregionens infrastrukturplanering med syftet att kunna tillvarata Göteborgsregionens intressen och vid behov kunna agera.

• medverka och stödja arbetet med att genomföra K2020 och Västsvenska paketet.

• ägna särskild uppmärksamhet åt hur vi möter framtida transportbehov på ett hållbart sätt.

Övriga aktiviteter:

• ARC – GR är medlem i den europeiska organisationen ”Airport Regions Conference” och tar aktiv del i den kunskap som byggs upp inom ARC.

• Europakorridoren – GR är medlem i organisationen som verkar för att förverkliga Götalandsbanan – en järnväg mellan Göteborg och

(17)

4 Grön- och blåstruktur

Närheten till kust, hav, skogar och sjöar ska tas tillvara för att utveckla regionens attraktionskraft. Samtidigt ska tillgängligheten till dessa miljöer säkras. Älvens många funktioner och kvaliteter ska säkerställas.

• verka för att regionens attraktionskraft stärks genom att utveckla de gröna kilarna. Även utvecklingen i kustzonen är viktig för regionens attraktionskraft.

• verka för en samsyn kring möjligheter och problem som finns kring Göta älv och dess närområde.

Kretslopp

Livsmiljön ska värnas från skadlig påverkan – alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten.

Styrgruppen ska

• samordna det arbete som berör den framtida regionala vattenförsörjningen i Göteborgsregionen.

• i samverkan med berörda kommuner fortsatt verka förebyggande för att skydda regionala vattentäkter mot föroreningar.

• verka för att det regionala behovet av alternativa vattentäkter kan tillgodoses.

• verka för att intentionerna i GR:s avfallsplan (A2020) och

vattenförsörjningsplan följs i kommunernas planeringsarbete med avfalls- och VA-frågor.

Luft- och miljövårdsarbete

Livsmiljön ska värnas från skadlig påverkan – alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten.

Styrgruppen ska:

• följa utvecklingen och ta initiativ till sådana åtgärder så att gällande miljökvalitetsnormer kan klaras och klimatmål nås.

(18)

• verka för att en god vattenkvalitet i Göta älv och dess biflöden säkerställs.

Övriga aktiviteter:

• Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen – GR företräder

medlemskommunerna i programmet, som även omfattar länsstyrelsen i Västra Götalands län och representanter från näringslivet. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad utgör den politiskt tillsatta delen av styrgruppen för luftvårdsprogrammet och övriga deltagare i

styrgruppen representeras av näringslivet.

• Miljösamverkan Västra Götaland – projektet, som är en samverkan mellan Västra Götalandsregionen, länsstyrelsen i Västra Götalands län, de fyra kommunförbunden (inkl. GR) och kommunernas

miljöförvaltningar, syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet.

• Göta älvs vattenvårdsförbund – GR har uppdraget att administrera förbundets verksamhet.

• Vattenråd – har bildats för att klara kraven i EU:s vattendirektiv. GR administrerar tillsammans med bla Göta älv, Säveån och Mölndalsån.

• Kalkning – GR administrerar på uppdrag av länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland samt ett antal medlemskommuner kalkning av sjöar och vattendrag i stora delar av Göteborgsregionen.

Materialförsörjning Styrgruppen ska:

• medverka till att en god regional hantering av materialförsörjning till bygg- och anläggningsverksamhet kommer till stånd.

Energi

Styrgruppen ska:

• följa utvecklingen inom energiområdet. Klimat och sårbarhet

(19)

6

• utifrån de övergripande konsekvenserna av en global klimatförändring utveckla en samsyn kring hur dessa frågor kan hanteras lokalt och regionalt.

Näringsliv

Vi ser ett starkt näringsliv och en uthållig tillväxt som förutsättningar för ett fortsatt välstånd – det goda livet – för alla.

Styrgruppen ska verka för:

• att etableringar som kan få betydande påverkan på den regionala strukturen och trafiken kommer till stånd i lägen som bidrar till en hållbar utveckling.

• att intentionerna i GR:s handelsstrategi följs i kommunernas

planeringsarbete för att därigenom bidra till att stärka den regionala strukturen.

När det gäller arbetet med näringslivsfrågor inriktas arbetet på att, tillsammans med BRG, medverka till en positiv näringslivsutveckling.

(20)

Dnr: 12-222.30 Styrgruppsärende 2012-11-20

Till

Förslag till yttrande över Göteborgs Stads

miljöprogram

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från

Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad daterad 2012-10-09 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss

Förslag till yttrande, daterat 2012-11-08, har upprättats.

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2012-11-08

Ylva Löf

(21)

1 Dnr: 12-222.30 Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande 2012-11-08 Svante Sjöstedt

Förslag till yttrande över Göteborgs Stads

miljöprogram

Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad daterad 2012-10-09 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Yttrandet gäller synpunkter kring

miljöprogrammets innehåll i sin helhet, samt de fyra åtgärder i

handlingsplanen där GR är utpekad som samarbetspartner. Dessa åtgärder kommenteras specifikt och berör masshantering (åtgärd 100),

vattenförsörjningsplan (åtgärd 107), erosionsskydd av vattendrag (åtgärd 123) och cykelturism (åtgärd 169).

Miljöförvaltningen har specifikt efterfrågat att GRs svar omfattar synpunkter från medlemskommunerna. Önskemålet att tillfråga samtliga

medlemskommuner har inte varit möjligt och yttrandet innehåller därför inte svar från dessa.

Miljöprogrammet finns att läsa i sin helhet på Göteborgs Stads hemsida (www.goteborg.se sökväg miljö)

Bakgrund och syfte

Göteborg finns sedan tidigare miljökvalitetsmål som talar om vad som ska uppnås. I miljöprogrammet är fokus på åtgärder för att uppnå målen.

Sammanfattning av Göteborgs Stads miljöprogram

Miljöprogrammet består av två delar; en programdel med de lokala miljökvalitetsmålen som redan beslutats av kommunfullmäktige, samt en handlingsplan med konkreta, uppföljningsbara åtgärder med utpekade

åtgärdsansvariga. Programdelen är långsiktig och sträcker sig fram till år 2020. Handlingsplanen är kortsiktig och ska revideras varje mandatperiod för att innehålla aktuella åtgärder. De 297 åtgärderna som föreslås är samlade i sju olika kapitel: minska klimatpåverkan, öka det hållbara resandet, öka

resurshushållningen, skapa en sundare livsmiljö, främja den biologiska mångfalden, främja tillgängliga och varierade parker och naturområden, Göteborgs Stad går före.

(22)

Kansliets kommentarer

Övergripande synpunkter på Göteborgs Stads Miljöprogram

Förslaget till miljöprogram är omfattande och ambitiöst och innehåller åtgärder för att nå alla de miljöområden som prioriterats i Göteborgs Stads

miljökvalitetsmål. Även om Miljöprogrammet fokuserar på sådant som

Göteborgs Stad kan besluta om och genomföra, så griper åtgärderna in i många samhällssektorer och olika geografiska nivåer inte minst för

Göteborgsregionen.

Åtgärderna präglas i hög grad av att testa nya koncept, ta fram program eller verka för lagändringar nationellt. Uppfinningsrikedomen är stor för att prova nya system inom till exempel cykling, parkering, hastigheter, dagvatten, stadsodling och fritidsresor. Ett sådant förhållningssätt till miljöarbetet är troligen framgångsrikt både för att fortare nå miljömålen, men också för att involvera medborgare och möjligtvis ge Göteborg en tydlig miljöprofil. Flera av åtgärderna innebär att Göteborgs Stad ska verka för att parter på regional eller nationell nivå genomför förändringar. Det handlar till exempel om förändrade byggnormer, reseavdrag, hastighets- och parkeringsbestämmelser, cykel på kollektivtrafiken, minskad moms på reparationstjänster och förändrad styrning genom trängselskattesystemet.

Förutom de fyra åtgärder där Göteborgs Stad ser GR som samarbetspartner och specifikt efterfrågar synpunkter, så finns många åtgärder som direkt eller indirekt berör Göteborgsregionen. Bland de nämnder och styrelser som pekats ut som ansvariga för åtgärder återfinns även regionala organisationer som Business Region Göteborg (BRG) och Gryaab.

Green Gothenburg

Bland annat är BRG ansvarig för att utveckla Green Gothenburgkonceptet som en del i marknadsföringen av Göteborgs miljöarbete. Green Gothenburg vänder sig till besökare och visar upp goda exempel på miljöarbete. Här är även GR en samarbetspartner och del i det utvecklingsarbete som nu sker för att marknadsföra besöksmål även i övriga medlemskommuner, vilket gör det möjligt att lyfta fram de positiva miljöexempel som finns inom regionen.

Avloppsslam

Åtgärder som föreslås för det regionala avloppsreningsverket Rya som drivs av Gryaab handlar dels om hygienisering av avloppsslam som på sikt kan öka den långsiktiga målsättningen att återföra näringsämnen till jordbruksmark. Även ökad kväverening föreslås vilket skulle minska övergödningen av havet. Detta

(23)

3

åtgärd för att minska kväveutsläppen i havet. Man vill även se ett förbud mot slamspridning i vattenskyddsområde, något som ligger i linje med de

vattenskyddsföreskrifter som GR tillsammans med medlemskommunerna nu tar fram för Göta älv.

Transporter

Exempel på andra åtgärder med regional påverkan är reglering av utsläpp från lastbilar till och från hamnen, att verka för att ytterligare använda

trängselskatten som stöd för hållbart resande samt differentierad trängselskatt för tunga fordon. Förändringar av trängselskatten berör många parter utöver Göteborgs Stad och GR ser sig i dessa frågor som en självklar

samarbetspartner i en fortsatt diskussion.

Grön-och blåstruktur

Många av de åtgärder som föreslås i miljöprogrammet kan få en positiv effekt även för det regionala arbetet med grön- och blåstruktur. En satsning på marknadsföring av grönområden och större natur- och rekreationsområden föreslås, liksom att ta fram ett friluftsprogram som bland annat tittar närmare på hur förändringar som till exempel byggnation påverkar friluftslivet och hur god kvaliteten och närheten är till bostadsnära grönområden är - kunskaper som är användbara även i GR. Vidare föreslås byggandet av två ekodukter över Björlandavägen respektive Dag Hammarsköldsleden för att förbinda befintliga grönområden, vilket i förlängningen höjer värdet på regionens gröna kilar. Andra åtgärder som ligger i linje med målsättningar i strukturbilden och uthållig tillväxt handlar om att utveckla entréer och öka tillgängligheten med kollektivtrafik och cykel till grönområden.

Åtgärder där miljöförvaltningen efterfrågar särskilt svar från GR

Åtgärd 100. Inför en ”masshanteringsfunktion” i kommunen

Åtgärdsförslaget är att skapa en samordnande funktion för masshantering, främst i samband med stora infrastruktur-och byggprojekt. En

”masshanteringsfunktion” som samordnar masstransporter mellan olika

infrastruktur- och byggprojekt skulle innebära besparingar för miljön i form av mindre utsläpp från transporter och en ökad resurshushållning i de fall massor kan återanvändas inom andra projekt.

GR instämmer i beskrivningen av åtgärden, med tillägget att för bästa effekt bör en ”masshanteringsfunktion” även jobba över kommungränserna, i samarbete med angränsande kommuner och tillsammans med branschens företrädare. Frågor kring materialförsörjning och masshantering är viktigt att

(24)

titta på i ett regionalt perspektiv, och GR vill därför stå kvar som

samarbetspart. GR har dock i dagsläget få resurser för att arbeta med frågan.

Åtgärd 107. Ta fram en regional vattenförsörjningsplan

Åtgärdsförslaget är att Göteborg ska delta i arbetet med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan. GR instämmer i beskrivningen av åtgärden och GRs roll i arbetet. Dock saknas formulering om genomförande av planen. En regional vattenförsörjningsplan kan utgöra styrdokument för

vattenförsörjningen i Göteborgsregionens kommuner, men många åtgärder kräver även ett regionalt samarbete för att kunna genomföras. Ett gemensamt vattenskydd för Göta älv för att långsiktigt säkerställa dess funktion som råvattentäkt är ett exempel på en sådan åtgärd. Arbete med båda dessa åtgärder pågår idag i GR och Göteborg deltar redan idag aktivt arbetet.

Åtgärd 123. Erosionsskydd av vattendrag

Åtgärdsförslaget är att öka tillgängligheten till vattendrag genom att

dimensionera erosionsskydd utifrån medelvattennivå där risk för skred eller andra problem med erosion inte finns. Det är först och främst viktigt att man vid dimensioneringen av erosionsskydd tar hänsyn till att ett förändrat klimat kommer att medföra högre flöden. Det är positivt att övre delen av

erosionsskydden består av grönyta förutsatt att det inte äventyrar säkerheten. Det är även positivt att där det är genomförbart, möjliggöra för vattnet att vid höga flöden rinna ut över svämplanet, både för biologisk mångfald och ur näringsämnessynpunkt samt minska risken för översvämningar nedströms. Vad gäller behov av passage över vattendrag är prioriteringen rätt. När behov av bro finns är det positivt om brospannet är så stort att även landlevande djur kan passera längs stranden under bron.

Åtgärd 169. Satsa på cykelturism

Åtgärdsförslaget är att göra en särskild satsning på cykelturism genom t.ex. ökad information vid Centralstationen samt skapa bra cykelvägar till norra och södra skärgården. Det som föreslås är att förbättra skyltningen på cykelvägarna (se åtgärd 48 ta fram tydligare skyltning av cykelbanor). Det pågår en rad olika projekt runt om i regionen för att förbättra cykelturismen, både norr och

söderut längs med kusten. I Kungälv, Stenungsund, Orust och Tjörn pågår arbete med cykelturism. Mölndal och Varberg arbetar aktivt med

informationssatsningar och skyltning och det pågår satsningar längs med hela kusten söderut, den s.k. Kattegattsleden.

Göteborg stad kan förbättra möjligheterna till cykelturism både inom staden, men även samverka med andra kommuner för att knyta samman mer långväga

(25)

5

GR har flera nätverk där diskussionen kan lyftas upp på regional nivå. Fler möjliga samarbetspartners skulle kunna vara Cykelfrämjandet och Svenska cykelförbundet. GR kan fungera som en arena för diskussion med andra kommuner för att finna lösningar

Egna kommentarer på specifika åtgärder

Åtgärd 8. Delta i arbetet med en regional livsmedelsstrategi

Utifrån ambitionen att skapa förutsättningar för en hållbar konsumtion kan det vara relevant att även GR deltar i ett sådant arbete då vi enligt GR:s

handelsstrategi ska följa samhällsförändringar som inte bara påverkar den fysiska miljön utan också konsumenters beteende.

Åtgärd 35. Planera all större nybyggnation nära kollektivtrafik, cykelbanor och service

Åtgärden ligger helt i linje med det regionala arbetet och det är därför viktigt att det kontinuerligt förs en diskussion kring dessa frågor på regional nivå. Större nylokaliseringar kan ha påverkan inte bara i den egna kommunen utan också i ett större omland utan hänsyn till kommungränser. Bostadsbyggande, handelsetableringar m.m. måste lokaliseras så att de stödjer utvecklingen av kraftfull kollektivtrafik, gång-och cykelbanor.

Åtgärd 45. Bygg supercykelbanor

Cykelbanor över kommungränserna är regionalt intressant, se svar till åtgärd 169.

Åtgärd 50. Förbered för nytt lånecykelsystem

I beskrivning av åtgärden så vore det intressant att undersöka möjligheten till att cykla över kommungränser, i första hand i storstadsområdet (Partille, Mölndal). Alternativt, att enligt samma koncept som bilpooler möjliggöra en utveckling i av ett lånecykelsystem i flera av regionens tätorter för att

möjliggöra användning av lånecyekel hela resan, att pendlare kan ta en cykel till stationen i sin kommun, sedan kollektivtrafik och sedan cykeln igen.

Åtgärd 60. Verka för klimatanpassade reseavdrag

Syftet med åtgärden är god, men för de som belastar miljön minst genom att arbeta hemifrån, gå eller cykla till jobbet, är avdrag inte möjligt eftersom reseutlägg inte görs. Ett alternativt förslag kan vara att belöning införs för de som reser mest klimatsmart vilken minskar i takt med CO2-utsläppet för resan.

(26)

Ett sätt att minska resandet är att införa flexibla arbetsplatser på stadsdelsförvaltningar och i förlängningen regionalt.

Åtgärd 61. Inkludera fri kollektivtrafik i evenemangsbiljetter

GR ställer sig positiv till åtgärden. Däremot bör utförandet ses över för att inte resultera i en skattefinansiering av evenemangsarrangörer. Vad gäller

åtgärderna 62-64, ställer sig GR positiva till åtgärderna men föreslår att implementeringen av K2020 förordas.

Åtgärd 67. Utveckla kommunens återvinningscentraler till kretsloppsparker GR ser utvecklingen av fler kretsloppsparker som mycket positiv och direkt kopplad till den regionala avfallsplanen med mål om att minska uppkomsten av avfall. Vid planering för nya kretsloppsparker kan det vara bra att ha ett regionalt lokaliseringsperspektiv i åtanke. Idag finns möjligheten för ett flertal kommuner att besöka ÅVC över kommungränserna, detta möjliggör kortare transporter med mindre miljöpåverkan och bättre service som resultat. Det är viktigt att beakta detta även vid planering av nya kretsloppsparker så man skapar bättre förutsättningar för ökad service och större miljövinster.

Åtgärd 70. Inkludera avfallshanteringen i den fysiska planeringen

Föreslagen åtgärd är direkt kopplad till målet om robust avfallshantering i den regionala avfallsplanen (A2020). Här är det viktigt att även ta hänsyn till och identifiera det regionala planeringsbehovet. I flera fall finns förutsättningar för att effektivisera planeringen genom att titta bortom kommungränsen, exempel kan vara vid prioritering av nedlagda deponier eller lokalisering av

omlastningsstationer. Här bör man kunna samordna och identifiera planeringsbehovet regionalt i högre grad.

(27)

Till

Förslag till yttrande över ”Mot det hållbara

samhället – resurseffektiv avfallshantering,

Betänkande av avfallsutredningen SOU 2012:56”

Miljödepartementet daterad 2012-08-29 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2012-11-20

Ylva Löf

(28)

Dnr: 12-237.39 Tjänsteutlåtande 2012-11-20 Jacob Lindkvist

Förslag till yttrande ”Mot det hållbara samhället –

resurseffektiv avfallshantering, Betänkande av

avfallsutredningen SOU 2012:56”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Miljödepartementet daterad 2012-08-29 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Avfallsutredningen ska göra en allmän översyn av avfallsområdet. Översynen ska främst omfatta utformningen och ansvaret för insamling och omhändertagande av hushållens avfall men även ansvaret för verksamheters avfall, särskilt avseende hushållsavfall, förpackningar och tidningar ingår i uppdraget.

Översynen ska ta sin utgångspunkt i att avfallshanteringen ska ske på ett

resurseffektivt och miljömässigt sätt. Utredningen ska bl.a. lämna förslag som syftar till att avfalls-hanteringen ska vara effektiv för samhället, enkel, begriplig och lättillgänglig för alla konsumenter och andra användargrupper, såväl i tätort som i glesbygd.

Avfallshierarkin har varit en gemensam utgångspunkt för förslagen, liksom den gemensamma målbilden där miljön (miljömässig och resurseffektiv), medborgaren (enkel och lättillgänglig) och marknaden (effektiv för samhället och ekonomisk försvarbar) är i fokus, mellan vilka det finns målkonflikter.

(29)

2 Kansliets kommentarer

GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige - tillsammans har dessa kommuner ca 940.000 invånare. GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt.

Som ett steg mot effektivare avfallshantering i regionen har GR arbetat fram en gemensam avfallsplan för regionens 13 medlemskommuner. Den regionala

avfallsplanen beskriver hur kommunerna ska arbeta tillsammans för att förbättra sin avfallshantering fram till år 2020. De kommuner som berörs är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungssund, Tjörn och Öckerö.

Målet med planen är bland annat att minska avfallet, hushålla bättre med resurser, minska miljöpåverkan och giftspridning från avfallet, förbättra arbetsmiljön för dem som arbetar med våra sopor, minska kostnaderna och ge invånarna en bättre service samt se till att avfallshanteringen fungerar även när den utsätts för påfrestningar och snabba förändringar.

Avfallshierarkin (s.118)

Förslag: Det införs ett tillägg till 2 kap. 5 § miljöbalken där det framgår att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska utnyttja möjligheterna att förebygga avfall. I 15 kap. miljöbalken införs en inledande bestämmelse som anger att kapitlet ska syfta till att förebygga avfall samt att avfall ska hanteras enligt den ordning som innebär att förberedelse för återanvändning har företräde framför

materialåtervinning, att materialåtervinning har företräde framför annan återvinning och att annan återvinning har företräde framför bortskaffande.

GR ställer sig positiv till utredarens förslag. Förslaget ger tydliga signaler till aktörer verksamma inom avfallsområdet att verka för att i fösta hand förebygga uppkomsten av avfall. Förslaget innebär att det avfall som vi ger upphov till i allt högre grad kommer hanteras i enlighet med avfallshierarkin. Förslaget ger stöd åt flera av målen i

(30)

den regionala avfallsplanen, A2020 och ligger i linje med regionens fortsatta utveckling inom avfallsområdet.

Förebyggande av avfall (s.121)

Förslag: Kommuner ska informera medborgarna i kommunen hur de kan förebygga uppkomsten av avfall.

GR ställer sig positiv till förslaget. Kommunerna har en naturlig roll när det kommer till att arbeta med de övre stegen på EUs avfallstrappa. I Göteborgsregionen arbetar man redan aktivt med frågan kring förebyggande av avfall och allt fler kommuner planerar för kretsloppsparker där man i allt högre grad öppnar upp för att ta tillvara på produkter som kan återanvändas. Att kommunerna ges ett informationsansvar för förebyggande av avfall blir en naturlig del av arbetet.

Det är tydligt att kommunerna har ett ansvar när det kommer till att informera om avfallsförebyggande åtgärder, vi anser dock att detta ansvar bör utvidgas till att även omfatta andra aktörer med ansvar för avfallshantering. Samma ansvar för information om förebyggande av uppkomst av avfall bör därför även omfatta producenter och avfallsinnehavare.

Vi anser därutöver att det är rimligt att den kostnad som förknippas med information om åtgärder för att förebygga uppkomst av avfall ska kunna finansieras via taxemedel. Kommunens möjligheter att avgiftsfinansiera sådana åtgärder bör därför förtydligades i miljöbalkens avgiftsbestämmelser.

Förberedelse för återanvändning (s.128)

Förslag: Kommunen ges möjlighet att förbereda avfall för återanvändning. En ny paragraf införs i avfallsförordningen som anger att kommunen ges möjlighet att sortera ut sådant avfall som lämpar sig för förberedelse för återanvändning från sådant avfall som från hälso- och miljösynpunkt bättre lämpar sig för återvinning eller bortskaffande. Av bestämmelsen framgår även att kommunen kan bereda

(31)

4

en av kommunen anvisad plats, innan kommunen själv hanterar dessa. Genom en ändring i 27 kap. 4 § framgår att kommunen får meddela föreskrifter om att avgift ska betalas för kommunens ansvar för hanteringen. Av ändringen framgår emellertid att sådana föreskrifter inte får avse hantering som innebär rengöring och reparation av hushållsavfall.

GR är positiv till förslaget om att kommunerna ska ges möjlighet att förbereda avfall för återanvändning. Att kommunerna ges ett ansvar för att arbeta med förebyggande av avfall bör ses som en naturlig del av renhållningsverksamheten och skapar bättre förutsättningar för kommunen att bidra till en ökad miljönytta. Förslaget innebär dessutom att kommunerna kan tillhandahålla en tjänst som för medborgarna innebär att de på ett enklare sätt kan medverka till att deras produkter återanvänds.

GR instämmer med förslaget att kommunens ansvar för hantering kopplat till förberedelse till återanvändning ska kunna finansieras via avfallstaxan. Däremot ifrågasätter GR att kommunerna ska begränsas i sitt ansvar att arbeta med förberedelse till återanvändning genom att man fråntas möjligheten till rengöring och reperation av avfall. Man anser istället att kommunen bör ges ett komplett ansvar för förberedelse för återanvändning av avfall.

GR anser även att det är fel väg att gå att föreskriva kommunen en skyldighet att lämna utsorterade produkter eller avfall på en av kommunen anvisad plats innan kommunen själv hanterar dessa. Förslaget avvisas eftersom det enda rimliga är att kommunen ges ett komplett ansvar för förberedelse för återanvändning av avfall från bostäder.

Kommunalt insamlingsansvar (s.150)

Förslag: Det fysiska ansvaret för insamling av förpacknings- och tidningsavfall från hushållen övergår från producenterna till kommunerna.

GR tillstyrker utredarens huvudförslag om att ansvaret för insamling av förpackningar och tidningar från hushåll flyttas från producenterna till kommunerna. Förslaget innebär en tydlig förbättring jämfört med hur systemet är uppbyggt idag. Genom att

(32)

en huvudman, kommunen, blir ansvarig för all insamling från hushållen så skapas ett logiskt system som är tydligt och enkelt att förstå för medborgaren.

Förslaget kommer fortsatt att leda till en ökad service och bekvämlighet för den enskilde medborgaren genom att kommunen kommer att kunna erbjuda fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Förslaget kommer därtill bidra till en ökad återvinning och minskad nedskräpning något som ligger helt i linje med

Göteborgsregionens avfallsplan, A2020. Med den nya ordningen kan insamling av förpackningar och tidningar bli en del av regionens avfallsplan, vilket skulle leda till ökad återvinning och större miljönytta. På samma sätt blir det möjligt att använda avfallsföreskrifter och taxeinstrument för att styra mot en resurseffektiv

avfallshantering.

Sett ur en miljösynpunkt är ett kommunalt insamlingsansvar mycket positivt eftersom det innebär mindre transporter totalt sett då kommunens befintliga insamlingslogistik kan utnyttjas för även innefatta insamling av förpackningar och tidningar.

En central fråga i förslaget är den om ekonomisk ersättning. Även om insamlingsansvaret flyttas över från producenterna till kommunerna så är producenterna fortsatt betalningsskyldiga för de produkter som de sätter på

marknaden. Här är det viktigt att den ersättning som producenterna skall tillhandahålla kommunerna för övertagandet av insamlingsansvaret är i storleksordningen att den fullt ut täcker den faktiska kostnaden för kommunen att tillhandahålla ett

insamlingssystem med god service baserat på fastighetsnära insamling.

Alternativförslag: Producenternas ansvar för insamling av förpacknings- och tidningsavfall kvarstår (s.156)

Förslag: Den nuvarande ordningen där producenterna ansvarar för både för insamling och omhändertagande av förpackningar och tidningar kvarstår.

GR tar bestämt avstånd från det redovisade alternativförslaget. Förslaget innebär en fortsättning på ett system som visat stora brister och som bygger på en ologisk

ansvarsfördelning. Man har under lång tid försökt att komma tillrätta med problemen i nuvarande ordning utan att nått en lösning, det är dags att prova någonting nytt. Vi

(33)

6

tror inte att en förlängning av nuvarande system där producenterna ansvarar för insamling av förpackningar och tidningar kommer att leda till några förbättringar. Istället ser vi att nuvarande ordning kommer att försvåra Göteborgsregionens arbete med att nå de regionala målen om en ökad utsortering av producentansvarsmaterial och en ökad materialåtervinning.

Insamling av matavfall (s.159)

Förslag: Avfallsförordningen kompletteras med en paragraf med krav på att kommunen ska tillhandahålla medborgarna ett insamlingssystem för matavfall i den utsträckning det inte kan anses orimligt utifrån ett samhällsekonomiskt eller

insamlings-tekniskt perspektiv.

GR ställer sig positiv till förslaget om obligatorisk insamling av matavfall. Förslaget ligger i linje med Göteborgsregionens avfallsplan och mål om att minst 50% av matavfallet ska tas om hand till år 2020. Förslaget möjliggör för samtliga invånare att bidra till målet om ökad matavfallsinsamling och säkerställer att kommunerna tar sitt ansvar.

GR anser därtill att det bör finnas möjlighet till en undantagsregel för lokal

anpassning av förslaget. Detta med hänsyn till kommuner med glesbyggd där det är långt mellan hushållen och närheten till behandlingsanläggningar är begränsad. I dessa fall bör man tillåtas andra alternativ om det kan anses vara miljömässigt mest motiverat eller orimligt ur ett insamlings-tekniskt perspektiv.

Insamling av grovavfall (s.161)

Förslag: En ny paragraf införs i avfallsförordningen som fastställer att

verksamhetsutövare som godkänts av den myndighet regeringen bestämmer får samla in och omhänderta skrymmande eller icke brännbart hushållsavfall. Kommunens övergripande ansvar för detta hushållsavfall kvarstår.

GR tar bestämt avstånd från förslaget som innebär en avreglering av kommunens ansvar för hushållsavfall som utgör grovavfall. Dagens system som innebär att du kan

(34)

lämna ditt grovavfall på återvinningscentralen är både tydligt och enkelt för medborgaren. Förslaget blir ologiskt utifrån den linje om tydlig ansvarsfördelning som utredaren har drivit i tidigare förslag och innebär att man återigen skapar gränsdragningsproblem inom hushållsavfallet mellan kommun och verksamhet. Just gränsadragningsproblematiken mellan kommuner och verksamheter vad gäller insamlingsansvaret för förpackningar och tidningar var det som gav upphov till att utredningen tillsattes i första hand. Att genom gällande förslag återigen införa parallella system för hushållens avfall känns inte genomtänkt. Hanteringen av grovavfall som utgör hushållsavfall är en del av kommunens ansvar för avfall.

Till detta bör det också tilläggas att det idag inte finns några hinder att arbeta med återanvändning, exempel på detta är frivilligorganisationer, där second hand affärer tar om hand kläder, cyklar och möbler så att de återanvänds och säljs på nytt. Istället riskerar förslaget att försvåra för återanvändning genom frivilligorganisationer eftersom avfallet kan komma att blandas och förstöras långt innan det kan återanvändas. Därför ser vi att förslaget motverkar strävandena att främja återanvändning.

Bemyndigande för kommunen att meddela föreskrifter om utrymmen för avfallshantering (s.167)

Förslag: Det införs en ny paragraf i 74 a § avfallsförordningen som anger att kommunen får meddela föreskrifter om att fastighetsinnehavare ska avsätta och utrusta utrymmen för avfallshantering

GR ställer sig positiv till förslaget. Med bakgrund i förslag 5.3. (s.150) om kommunalt insamlingsansvar för förpackningar och tidningar så kommer det bli alltmer aktuellt för kommuner att välja att införa insamlingssystem som är

fastighetsnära. Fastighetsnära service kräver generellt sätt mer utrymme och därför blir kommunernas möjlighet att meddela föreskrifter en förutsättning för att kunna tillhandahålla fastighetsnära lösningar. Fastighetsnära insamling är en omtyckt service som bidrar till ökad insamling, en bättre utsortering och en större miljönytta, varför dessa fördelar behöver beaktas med hänsyn till de ökade kostnader för fastighetsägare som är förknippade med utrymmen för avfallshantering.

(35)

8

En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare (s.176)

Förslag: Definitionen av hushållsavfall i 15 kap. 2 § miljöbalken begränsas till att enbart omfatta avfall från bostäder. Avfallsförordningen kompletteras med krav på att verksamheter ska sortera ut matavfall från annat avfall samt se till att hantera det på det sätt som anges i 15 kap. 1 § miljöbalken.

GR accepterar förslaget som innebär att kommunens ansvar begränsas till avfall från bostäder. Förslaget skapar ett tydligt och logiskt insamlingssystem där kommunerna ges ansvar att hantera allt avfall från hushållen, medan verksamheterna får ansvar att hantera allt avfall som uppstår i verksamheterna. Förslaget ska ses tillsammans med förslag om att verksamheter ska sortera ut matavfall.

Vi ser dock en risk med föreslagen ansvarfördelning när det kommer till verksamheter som inte kan uppbringa egen avfallshantering och där man med hänsyn till hälso- och miljöaspekter inte kan ta det ansvar som krävs. Sådana verksamheter bör kunna utnyttja den kommunala insamlingen och därför förespråkar GR att någon form av kommunalt grundansvar kompletterar förslaget. Verksamheter som kan säkerställa en god avfallshantering utifrån hälso- och miljöaspekter bör dock ges ett ansvar att själva ordna med egen avfallshantering.

En samlad och effektiv målstruktur, uppföljning och tillsyn (s.199-207)

GR ställer sig positiv till förslag om en samlad målstruktur (s.199), en effektiv uppföljning (s.202) och en effektiv tillsyn (s.207).

(36)

Dnr: 12-209.10

Till

Förslag till yttrande över Detaljplan för Partille

11:8 m fl (östra centrum)

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Partille kommun daterad 2012-10-27 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Planförslaget finns att läsa på Partille kommuns hemsida, under Bygga & bo.

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2012-11-09, samt att omedelbart justera denna protokollsparagraf.

Ylva Löf

(37)

1

Dnr: 12-209. 10 Styrgruppsärende

2012-11-09 Per Kristersson

Förslag till yttrande över Detaljplan för Partille 11:8

m fl (östra Centrum)

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Partille kommun daterad 2012-09-27 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Planområdet, som är centralt beläget i östra delen av Partille centrum, utgörs idag av en gammal industritomt, den s k Darostomten. Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att inrymma handel, småskalig handel/service, kontor, bostäder samt ny evenemangs- och idrottsarena inom området. Syftet är också att möjliggöra förändringar av Skulltorpsmotet och en ny påfart på E 20. Detaljplanen skapar möjlighet att uppföra ca 80 000 kvm bostäder/kontor (ca 700 bostäder), ca 32 000 kvm handel, samt en arena med plats för 4 000 besökare.

Sammanfattning av planförslaget

Detaljplanen är ett led i Partille centrums utveckling från förort till förstad. Området ligger strategiskt med redan utbyggd infrastruktur, god tillgänglighet till kollektivtrafik och med närhet till stationsområde, i linje med ambitionerna enligt GR Strukturbild. Utgångspunkt för planeringen av Östra Centrum följer intentionerna i den fördjupade översiktsplanen för Partille centrum som antogs våren 2012.

Kansliets kommentarer

Partille kommun konstaterar i planen att den omdaning som pågår i Partille centrum helt görs i linje med GR:s strukturbild som antogs 2008. Partille kommun bidrar till regionens utveckling genom att i kollektivtrafiknära läge (genom Partille pendeltågstation och Allum bussterminal) exploatera östra centrum med en regional idrottsarena, handel och bostäder.

Exploateringsgraden skall vara hög.

GR ser med spänning fram emot hur området transformeras från ett

förortscentrum till ett urbant delregionalt centra där kollektivtrafiken får en framträdande roll inte minst som karaktärsbärare av stadsmässighet. Speciellt

(38)

viktigt är det att fortsätta med detta synsätt och dimensionera kollektivtrafiken internt i området så att kapacitet finns även då Partille Arena fylls och töms kvällstid och på helger. Eftersom planen pekar på att arenan, med kapacitet för 4 000 åskådare, kommer ha ett regionalt upptagningsområde blir kopplingen framförallt till Partille pendeltågstation av stor betydelse.

Planen lyfter även fram behovet av biltillgänglighet och pekar ut en ny huvudgata mellan E20 och det nya handels- och arenaområdet. Nya

parkeringsytor tillskapas och ”ett skyltläge ut mot E20” för handeln. Entréerna vänds mot parkeringsytorna. GR ser en fara i att den stadsmässighet som skapas bakom handel och Arena trots goda ambitioner kommer uppfattas som en baksida.

För närvarande finns ett flertal planer för handelsetableringar; både nya och i form av utökningar av befintliga. Bara i östra sektorn kan nämnas handel i SKF området, Torpavallen, Airport city, Lerums centrum och Alingsås. GR har inget aktuellt underlag för att bedöma hur förutsättningarna för denna ökning ser ut, men kan konstatera att externa bedömare på senare tid ser mindre positivt på handelns expansionsmöjligheter i regionen totalt. Samtidigt konstaterar vi att regionens befolkning ökar för varje år med ca 10 000

invånare. Innebär alla de expansionsplaner som finns att handelsmönster förändras? Möjliggörs mer lokal handel även av sällanköps karaktär eller nischar sig handeln för att fortsätta locka en regional kundkrets?

(39)

1

Styrgruppsärende

Shahbaz Khan 2012-11-20

Förslag till sammanträdestider 2013

8 februari Styrgruppens sammanträde, kl. 13-16 28 mars Styrgruppens sammanträde, kl. 9-12

Luftvårdsprogrammet, kl. 13-16

8 maj Styrgruppens sammanträde, kl. 13-16. 5 september Styrgruppens sammanträde, kl. 13-16

10 oktober Styrgruppens sammanträde, kl. 09 – 16 (istf. lunch-lunch) 22 november Sammanträde styrgruppen, kl. 9-12

Luftvårdsprogrammet, kl. 13-16

att godkänna förslag till sammanträdestider 2013

Ylva Löf

(40)

Protokoll 2012-10-11 Shahbaz Khan

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för

miljö och samhällsbyggnad

Datum: 2012-10-11. kl. 10.50 - 11.30

Plats: Comwell Aspenäs, Lerum, Lokal: Björbo.

Närvarande ledamöter

Johan Nyhus (S), Göteborg, ordförande Martin Wannholt (M), Göteborg, vice ordf. Rolf Gustafsson (S), Ale

Thorsten Larsson (M), Alingsås Kia Andréasson (MP), Göteborg Ulrika Landegren (FP), Kungsbacka Ulf Wetterlund (FP), Lilla Edet Kajsa Hamnén (M), Mölndal Rolf Edvardsson (S), Öckerö

Övriga närvarande Lisa Ström, GR Shahbaz Khan, GR Pia Arnesson, GR Ylva Löf, GR Per Kristersson, GR Jacob Lindkvist, GR § 1. Val av justeringsman

Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs Martin Wannholt (M).

§ 2. Meddelanden

Shahbaz Khan informerade om kollektivtrafikseminariet som kommunikationsgruppen för Västsvenska paketet arrangerar den 7 november, med fokus på tiden för införandet av trängselskatt i Göteborg.

Ylva Löf erbjöd informationstillfällen om Västsvenska paketet för

kommunfullmäktige och kommunstyrelser i kommunerna, med information från GR, Trafikverket och Transportstyrelsen.

(41)

2

§ 3. Inför verksamhetsinriktning och budget 2014

Utifrån diskussionen ”Inför verksamhetsinriktning 2014” i styrgruppens lunch-lunchmöte lämnas förslag till verksamhetsinriktning vid

nästkommande styrgruppsmöte.

Styrgruppen beslöt

att anteckna diskussionen till protokollet.

§ 4. Detaljplan för handel, bostäder m m inom kv Gösen och Makrillen inom stadsdelen Gamlestaden i Göteborg

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad daterad 2012-08-15 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen.

Styrgruppen beslöt

att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2012-09-25, samt att omedelbart justera paragrafen.

§ 5. Förslag till yttrande till Miljödepartementet - Naturvårdverkets förslag till genomförande av kommissionens genomförandebeslut 2011/850/EU

Miljödepartementet daterad 2012-06-29 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förlängd svarstid till 2012-10-12 har beviljats av Miljödepartementet.

Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen.

Styrgruppen beslöt

att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2012-09-26, samt att omedelbart justera paragrafen.

(42)

§ 6. Rapport från pågående uppdrag

• Information från Västsvenska paketet. Man planerar nu för hur rapporteringen från trängselskatteinförandet skall ske gemensamt i samverkansorganisationen. Frågan om pendelparkering är fortsatt aktuell och vem som ska bära ansvaret av att de ska byggas.

§ 7. Övriga frågor

Adjungering av Christer Abrahamsson, Länsstyrelsen

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad välkomnade Christer

Abrahamsson, samhällsbyggnadsdirektör, Länsstyrelsen i Västra Götalands län som adjungerad i styrgruppen.

§ 8. Nästa sammanträde

Nästa sammanträde är 20 november, kl. 09.00 – 12.00. Följt av Luftvårdsprogrammets möte kl. 13.00 – 16.00.

Plats ej beslutad.

Shahbaz Khan Justeras: