ISRN: LIU-IEI-TEK-A–21/04077—SE
Samband mellan f¨ orr˚ ad, fl¨ oden och lokala regleringar av elektronikprodukter inom en organisation och f¨ oruts¨ attningar f¨ or ˚ aterbruk
och ˚ atervinning
Correlations between stocks, flows and local regulations of electrical and electronic equipment in an organization and opportunities for re-use and recycling
F¨orfattare:
David Svensson
Avdelningen f¨or industriell milj¨oteknik, IEI
Examen: Civilingenj¨orsexamen i maskinteknik, 300 hp Huvudomr˚ade: Energi- och milj¨oteknik
Examensarbete: 30 hp
Examinator: Joakim Krook Handledare: Annica Carlsson
Datum f¨or framl¨aggning: 2021-06-11
Abstract
The high use of natural resources when manufacturing electronics is today causing serious environmental and climate issues. While critical elements are growing more difficult to ac- cess, the need for more re-use and recycling of electronics such as laptops and mobile phones arise. These products are widely used by employees in organizations and companies. In this work, a case study consisting of a material flow analysis (MFA) and a qualitive analysis was used to map product stocks, flows and local regulations for electronics within a large orga- nization. Two disposal flows from the organization have been identified, which are directly linked to two companies that work in the re-use and recycling businesses. The operating prerequisites for those companies have been examined, where data has been processed with a socio-technical systems perspective. The result of the study indicates a significant acculu- mulation of electronics at the studied organization, and that the organization’s regulation of electronics greatly affects what is done with the products after they are divested from the organization.
Keywords: MFA; organization; regulation; stocks; accumulation; flows; electronics; WEEE;
laptop computer; policies; re-use; recycling
Sammanfattning
Den stora anv¨andningen av naturresurser vid tillverkning av elektronikprodukter medf¨or idag allvarliga milj¨o- och klimatproblem. I takt med att kritiska grund¨amnen blir allt mer sv˚artillg¨angliga beh¨over ˚aterbruk och ˚atervinning av dessa produkter ¨oka. Elektronikpro- dukter s˚asom b¨arbara datorer anv¨ands i stor utstr¨ackning i arbetet hos organisationer och f¨oretag. I den h¨ar studien har en fallstudie best˚aende av en materialfl¨odesanalys (MFA) och en kvalitativ analys anv¨ants f¨or att kartl¨agga f¨orr˚ad, fl¨oden och lokala regleringar av elektronikprodukter inom en stor organisation. Tv˚a avyttringsfl¨oden ut fr˚an organisatio- nen har identifierats, vilka ¨ar direkt kopplade till tv˚a f¨oretag som jobbar inom ˚aterbruk och ˚atervinning av elektronikprodukter. De f¨oretagens verksamhetsf¨oruts¨attningar har un- ders¨okts, d¨ar data har processats med hj¨alp av ett sociotekniskt systemperspektiv. Studiens resultat visar att en betydande ackumulering av elektronikprodukter sker p˚a den studerade organisationen, och att organisationens reglering av elektronikprodukter i stor utstr¨ackning ocks˚a p˚averkar vad som g¨ors med produkterna efter att de avyttras.
Nyckelord: MFA; organisation; styrning; f¨orr˚ad; upplagring; fl¨oden; elektronikprodukter;
b¨arbar dator; policyer; ˚aterbruk; ˚atervinning
F¨ orord
Hela examensarbetet har utf¨orts under p˚ag˚aende pandemi i COVID-19. Aktuella restriktio- ner fr˚an s˚av¨al Folkh¨alsomyndigheten (FoHM) som det lokala studieobjektet har efterlevts av f¨orfattaren under arbetet med studien. Pandemin har p˚averkat f¨oruts¨attningarna f¨or studien p˚a flera fundamentala plan; datainsamling har skett mestadels p˚a distans, fysiska inventeringar har st¨allts in, alla m¨oten har arrangerats digitalt och likas˚a handledning och seminarier. Allt detta har med tanke p˚a omst¨andigheterna fungerat relativt bra. Kanske be- ror detta p˚a att samh¨allet och involverade individer redan hunnit st¨alla om till fj¨arrl¨age och f˚a erfarenhet av detta sedan f¨orsta halvan av ˚ar 2020 d˚a denna mycket speciella situation uppstod.
Studieobjektet och involverade akt¨orer och individer har anonymiserats i den h¨ar rapporten.
Detta har utf¨orts p˚a f¨orfattarens eget bev˚ag f¨or att inte riskera att information som kan uppfattas som k¨anslig publiceras utan samtycke fr˚an studieobjektet, involverade akt¨orer eller individer.
Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Annica Carlsson och examinator Joakim Krook f¨or omsorgsfull handledning och feedback under examensarbetets g˚ang. Jag vill ocks˚a tacka alla respondenter och informanter som har st¨allt upp p˚a att svara p˚a mina fr˚agor och d¨armed gjort det h¨ar arbetet m¨ojligt trots pandemin. Mina opponenter f¨ortj¨anar ocks˚a ett stort tack f¨or deras v¨ardefulla feedback som har hj¨alp mig mycket under arbetets g˚ang.
Avslutningsvis vill jag ocks˚a tacka mina f¨or¨aldrar, vars stabila internetuppkoppling och v¨alfyllda kylsk˚ap jag utnyttjat i flera m˚anader, och min sambo som har f˚att utf¨ora alldeles f¨or stor del av diskning och tv¨attning i hush˚allet medan jag har varit upptagen med att arbeta med den h¨ar studien.
David Svensson, Link¨oping, juni 2021
Terminologi
H¨ar f¨orklaras inneb¨orden av vissa ord och begrepp som anv¨ands i den h¨ar rapporten.
Akt¨or: I det h¨ar sammanhanget ¨ar akt¨or ett f¨oretag som agerar p˚a en marknad.
Dvala: I det h¨ar sammanhanget en produkt som inte har anv¨ants p˚a en tid. Fr˚an engelskans hibernation.
F¨orr˚ad: Med f¨orr˚ad avses h¨ar kvantiteter av produkter som finns p˚a organisationen. Fr˚an engelskans stocks.
Informant: I den h¨ar studien refereras det ibland till en informant. I samtliga fall i den h¨ar studien ¨ar detta en person som ¨ar anst¨alld p˚a den studerade organisationen och har f¨orsett f¨orfattaren med information som anv¨ants i studien.
Producentansvar: Ett styrmedel som g¨or att producenter av en produkt ¨ar ansvariga f¨or att det finns ett fungerande returinsamlingssystem. F¨or just elfall ¨ar producentansvar ursprungligen ett direktiv fr˚an EU.
WEEE: Waste Electrical and Electronic Equipment, ¨ar en m¨arkning p˚a all elektrisk och elektronisk utrustning som sl¨apps ut p˚a marknaden i EU. Dessa produkter f˚ar inte sl¨angas som osorterat avfall.
˚Atertag: I de fall en organisation eller dylikt har samma leverant¨or av produkter som sedan h¨amtar produkterna n¨ar de ska avyttras, ¨ar ˚atertaget den kvot mellan antalet h¨amtade produkter och antalet ink¨opta produkter.
Inneh˚ all
1 Introduktion 1
1.1 Inledning . . . 1
1.2 Syfte och precisering av fr˚agest¨allningar . . . 4
1.3 Avgr¨ansningar . . . 5
2 Teori 6 2.1 Vetenskaplig kontext . . . 6
2.2 Vetenskapliga angrepps¨att . . . 7
3 Metod 10 3.1 Studieobjekt . . . 10
3.2 Etik . . . 11
3.3 Metodik och uppl¨agg . . . 12
3.4 Litteraturstudie . . . 13
3.5 Fallstudie . . . 14
3.5.1 Bottom-up MFA . . . 15
3.5.2 Kvalitativ fallstudie del ett: Den lokala organisationen . . . 17
3.5.3 Kvalitativ fallstudie del tv˚a: ˚Aterbruksakt¨orer och ˚atervinningsf¨oretag 19 3.6 Analysmetod . . . 20
3.7 Metodkritik . . . 21
4 Organisationens lokala skriftliga policyer, riktlinjer och styrande doku- ment 23 4.1 I. Beslut om standardh˚ardvara . . . 23
4.2 II. ˚Aterbrukspolicy . . . 24
4.3 III. Redovisning av anl¨aggningstillg˚angar . . . 24
4.4 IV. Milj¨om˚al . . . 24
4.5 V. Milj¨ohandlingsplan . . . 24
4.6 VI. Riktlinjer f¨or informationss¨akerhet . . . 25
5 Resultat 26
5.1 Fl¨oden av b¨arbara datorer . . . 26
5.2 F¨orr˚ad av b¨arbara datorer . . . 32
5.3 ˚Aterbruks- och ˚atervinningsf¨oretagens f¨oruts¨attningar . . . 39
5.3.1 Organisationen . . . 42
5.3.2 Interna faktorer inom f¨oretaget . . . 42
5.3.3 Nationella och internationella direktiv . . . 43
5.3.4 Marknaden . . . 43
5.3.5 ˚Atervinningsf¨oretag A . . . 44
6 Diskussion 46 6.1 Regleringens p˚averkan p˚a fl¨odet och f¨orr˚adet . . . 46
6.2 ˚Aterbruks- och ˚atervinningsakt¨orer och deras f¨oruts¨attningar . . . 49
6.3 Strategier . . . 52
7 Slutsats 55 8 Vetenskaplig kontext 57 9 Bilaga A 63 9.1 Mobiltelefoner . . . 63
9.1.1 Fl¨oden av mobiltelefoner . . . 63
9.1.2 F¨orr˚ad av mobiltelefoner . . . 64
9.2 Datorsk¨armar . . . 65
9.2.1 Fl¨oden av datorsk¨armar . . . 65
9.2.2 F¨orr˚ad av datorsk¨armar . . . 65
9.3 Fl¨odesbeskrivning figur 6 . . . 66
9.3.1 Offentlig upphandling . . . 66
9.3.2 Distributionskedja och internt ˚aterbruk . . . 66
9.3.3 Donation till projekt . . . 68
9.3.4 Registrering i dataregister . . . 68
9.3.5 L˚anepoolar . . . 69
9.3.6 Anv¨andare . . . 69
9.3.7 Reparationsrutiner och avyttringsrutiner . . . 69
9.3.8 Datakarant¨an . . . 70
9.3.9 ˚Aterbruksf¨oretag A . . . 71
9.3.10 Elavfall . . . 71
9.3.11 ˚Aterbruk (delvis) . . . 72
9.3.12 ˚Aterbruk . . . 72
9.4 J¨amf¨orelse ˚atertag elektronikprodukter . . . 73
9.5 Information fr˚an intervjuer: respondent A, B och C. . . 73 9.5.1 Fl¨odesv¨agen via ˚aterbruksf¨oretag A . . . 73 9.6 Inventeringslistor och -rutiner . . . 75
10 Bilaga B 76
10.1 Intervjuguide ˚aterbruksf¨oretag A med respondent A . . . 76 10.2 Intervjuguide ˚atervinningsf¨oretag A med respondent B . . . 78
Figurer
1 Studiens systemgr¨ans. . . 10 2 Arbetsmomenten relativt studiens tidsaxel, kronologiskt. . . 12 3 Kontaktade informanter med kunskap om f¨oreteelser som p˚averkar organisa-
tionens hantering av elektronikprodukter. . . 18 4 De sex styrande dokumenten som reglerar eller p˚averkar f¨orr˚ad eller fl¨oden
av elektronikprodukter p˚a den studerade organisationen. . . 23 5 En illustration av var de styrande dokumenten reglerar fl¨odet inom den stu-
derade organisationen. . . 25 6 Fl¨ode b¨arbara datorer inom studieobjektets gr¨anser. Siffror vid pilar repre-
senterar antal enheter per ˚ar i fl¨odet, och siffror i boxar representerar antal enheter i f¨orr˚adet. F¨argerna representerar olika os¨akerhetsgrader. . . 27 7 Tr¨adstruktur f¨orr˚ad av b¨arbara datorer p˚a den studerade organisationen. . 32 8 Organisationens f¨orr˚ad av inaktiva b¨arbara datorer. De tre siffrorna i boxarna
representerar antal b¨arbara datorer som varit inaktiva i 3-6 m˚anader, 6-9 m˚anader respektive 12+ m˚anader. . . 33 9 Antalet b¨arbara datorer hela organisationen, per tillverknings˚ar. ˚Ar 2021
hade endast kommit till mars m˚anad n¨ar nedslaget genomf¨ordes varf¨or mot- svarande stapel markerats med en annan f¨arg ¨an ¨ovriga ˚ar. . . 35 10 Antal b¨arbara datorer p˚a organisationen som ej varit uppkopplade senaste 3
m˚anaderna, per tillverknings˚ar. . . 36 11 J¨amf¨orelse mellan de datorer som ej varit anv¨anda p˚a tre m˚anader och det to-
tala f¨orr˚adet av b¨arbara datorer p˚a organisation, per tillverknings˚ar. Staplar i samma f¨arg adderar till 100%. . . 37 12 Avyttringsv¨ag 1 och 2, brukade elektronikprodukter ut fr˚an organisationen.
Bild urklippt fr˚an figur 6. Siffror vid pilar representerar antal enheter per ˚ar i fl¨odet. . . 39
13 Sociotekniskt systemperspektiv p˚a faktorer som p˚averkar f¨oruts¨attningarna f¨or ˚aterbruksf¨oretagets hantering av brukade elektronikprodukter. Faktorer- na ¨ar kategoriserade i fyra rektanglar som placerats inom tv˚a olika cirklar beroende p˚a om faktorerna agerar p˚a akt¨orniv˚a eller institutionell niv˚a. Fak- torer som inneh˚aller ett materialfl¨ode har markerats med en tjock pil. . . . 41 14 Studiens systemgr¨ans ritades om efter att m¨aklare, mellanh¨ander och
˚aterf¨ors¨aljare p˚avisats hantera fl¨odet i st¨orre utstr¨ackning ¨an vad som var k¨ant sedan innan. . . 50 A1 Fl¨ode mobiltelefoner. Siffror vid pilar representerar antal enheter per ˚ar i
fl¨odet, och siffror i boxar representerar antal enheter i f¨orr˚adet. . . 63 A2 Fl¨ode datorsk¨armar. Siffror vid pilar representerar antal enheter per ˚ar i fl¨odet. 65
Tabeller
1 Studiens fr˚agest¨allningar med korresponderande metodval. . . 13 2 Skalningen av data som genomf¨ordes f¨or att kunna utf¨ora en MFA ¨over sam-
ma m¨atomr˚ade. . . 16 3 ˚Aterbruks- och ˚atervinningsakt¨orer som f¨orfattaren hade intervjuer eller
m¨oten med. . . 20 4 Antal b¨arbara datorer registrerade per anst¨alld. . . 38 A1 Senaste anv¨andningsdatum f¨or mobiltelefoner, uppdelat i tre perioder. . . . 64 A2 Procentuellt ˚atertag studerade elektronikprodukter, j¨amf¨orelse. . . 73
Kapitel 1: Introduktion
I det h¨ar kapitlet ges en bred problematisering av omr˚adet som r¨or elektronikprodukter. I slutet av kapitlet presenteras studiens syfte och fr˚agest¨allningar.
1.1 Inledning
Elektronikprodukter s˚asom b¨arbara datorer, mobiltelefoner och datorsk¨armar finns ¨overallt och har blivit ett alltmer grundl¨aggande verktyg i vardagen hos anst¨allda p˚a f¨oretag och organisationer f¨or att verksamheten ska kunna bedrivas. Bara p˚a den svenska marknaden sattes totalt ¨over 240 000 ton elektronikprodukter ˚ar 2015 (Ivert m. fl. 2015). Globalt sett handlar det om enorma kvantiteter elektronik, d¨ar det dessutom konstaterats ett tydligt samband mellan ¨okad konsumtion av elektronikprodukter och global ekonomisk tillv¨axt (Forti m. fl. 2020). P˚a grund av en generellt sett kort livsl¨angd p˚a produkterna i kombination med f˚a prisv¨arda reparationsm¨ojligheter uppst˚ar stora volymer elektronikavfall, ¨aven kallat elavfall eller avfall best˚aende av elektrisk och elektronisk utrustning. Planeten genererade
˚ar 2019 totalt 53,6 miljoner ton avfall fr˚an elektrisk och elektronisk utrustning, vilket ¨ar en ¨okning med ¨over 20% j¨amf¨ort med 2014. Endast 17,4% av det samlades formellt in och
˚atervanns (Forti m. fl. 2020). Ett av problemen som de stora m¨angderna elavfall f¨or med sig uppst˚ar n¨ar elavfallet exporteras till utvecklingsl¨ander och ˚atervinns p˚a platser d¨ar milj¨o- och h¨alsoregelverk saknas (Vaccari m. fl. 2019).
Med stor oms¨attning av elektronikprodukter medf¨oljer klimat- och milj¨orelaterade problem;
h¨oga utsl¨app av v¨axthusgaser vid nytillverkning av elektronikprodukter och lokal kontami- nering av omr˚aden i n¨arheten av produktion- och demonteringsanl¨aggningar av elektronik- produkter d¨ar jordbruksmarken f¨orst¨ors av tungmetallerna (Hoang m. fl. 2009; Kim m. fl.
2020; Luoa m. fl. 2011).
Till klimat- och milj¨oproblemen tillkommer det faktum att produkterna inneh˚aller v¨ardefulla ¨amnen som beh¨over ˚atervinnas vid slutet av produktens livscykel f¨or att undvika framtida problem som till exempel resursbrist (Liming Zhang m. fl. 2019). Dagens b¨arbara datorer och mobiltelefoner inneh˚aller till exempel ofta indium, silver, guld och palladium (Bakas m. fl. 2016). ¨Aven om dagens teknik f¨or att utvinna ¨amnena effektivt ¨annu inte
¨ar full¨andad bed¨oms det finnas stora m¨ojligheter att snart kunna ˚atervinna mycket av de
¨adelmetaller som till exempel finns i tryckta kretskort (Eygen m. fl. 2016; Forti m. fl. 2020).
Aven ¨¨ aldre elavfall kan visa sig v¨ardefullt att samla in. Neodymium, som exempel, ¨ar ett kritiskt grund¨amne som bland annat kan ˚aterfinnas i gamla h˚arddiskar och magneter. Det- ta grund¨amne ¨ar centralt vid produktion av bland annat energieffektiva vindturbiner och utg¨or ett exempel p˚a vikten av omst¨allning till cirkul¨ar ekonomi (Y. Zhang 2013). Tantal och tungsten kan finnas i datorer och mobiltelefoner och utg¨or s˚a kallade konfliktminera- ler som bryts i Kongo under inhumana omst¨andigheter (Forti m. fl. 2020; Wakenge m. fl.
2021).
Globalt sett har studier p˚a f¨orr˚ad och fl¨oden av resurser i anv¨andning f˚att allt mer uppm¨arksamhet, och konceptet att betrakta material i anv¨andning som ett f¨orr˚ad av r˚avaror behandlas bland andra av den Internationella Resurspanelen (IRP och UNEP 2011). M˚anga g˚anger g¨ors detta med hj¨alp av metoden materialfl¨odesanalys (MFA) d¨ar exempelvis Euro- peiska kommissionen nyligen kartlagt f¨orr˚ad och fl¨oden av aluminium, koppar och j¨arn d¨ar studien visade att mycket material f¨orsvinner ut fr˚an kretsloppet; MFA ¨ar ett v¨ardefullt verktyg som underlag f¨or beslutsfattande (Allesch och Brunner 2015; Passarini m. fl. 2018).
Aven material som befinner sig i deponi kan ibland ses som en potentiell gruva d¨¨ ar v¨ardefullt material kan utvinnas (Krook m. fl. 2012).
I Europa sker arbetet med elektrisk och elektronisk utrustning med utg˚angspunkt ur EU:s WEEE-direktiv (2012/19/EU)(Europeiska-kommissionen 2012). H¨ar finns ett m˚al p˚a att 65% av den m¨angd elutrustning som s¨atts p˚a marknaden ska samlas in fr˚an och med ˚ar 2019. P˚a nationell niv˚a i Sverige har direktiven implementerats genom f¨orordningar (Na- turv˚ardsverket 2020a). Naturv˚ardsverket belyser vikten av att materialet samlas in och kom- mer till nytta och inte blir liggandes (Naturv˚ardsverket 2020b). Nationellt unders¨oks i skri- vande stund om pant f¨or sm˚aelektronik kan vara genomf¨orbart i Sverige (SOU 2021).
I Sverige finns idag ett bubblande intresse f¨or att ˚ateranv¨anda mer elektronik. ˚Ar 2018 av- slutade Svenska Milj¨oinstitutet (IVL) tillsammans med bland andra Energimyndigheten en rapport som utreder hur f¨oruts¨attningarna f¨or ¨okat ˚aterbruk av elektronikprodukter skulle kunna f¨orb¨attras, tillsammans med en initial utv¨ardering av l¨ampliga strategier (IVL 2018)1. Vidare finns det redan idag ett antal f¨oretag som aktivt jobbar med att ¨oka ˚aterbruket ge- nom att samla in datorer och liknande produkter i syfte att ˚aterbruka dessa i h¨ogsta m¨ojliga grad (3stepit n.d.; Atea n.d.; GIAB n.d.; Inrego n.d.). Att det finns operativa f¨oretag som arbetar inom nischen ¨ar ett kvitto p˚a att det ¨ar ekonomiskt m¨ojligt att ¨oka ˚aterbruket.
Produkterna blir dock snabbt omoderna p˚a grund av bland annat hastig teknikutveckling (Zhilyaev m. fl. 2021). N¨ar ˚aterbruk inte l¨angre ¨ar ett alternativ ¨ar material˚atervinning
1H¨ar togs bland annat ett initiativ till instiftning av en nationell dag f¨or ˚aterbruk av elektronik. Initiativet yttrade sig som en sida p˚a Facebook.
¨onskv¨ard med minimerad tid i upplagring f¨or att minska anv¨andningen av jungfruligt ma- terial (Naturv˚ardsverket 2020b). Ovanst˚aende omst¨andigheter har p˚a senare tid lett till en kraftig ¨okning av antalet vetenskapliga artiklar och initiativ som behandlar omr˚adet WEEE i syfte att bidra till utvecklingen mot en cirkul¨ar ekonomi (Liming Zhang m. fl. 2019).
Hur anv¨andaren hanterar elektronikprodukterna kan ha stor inverkan p˚a potentiellt
˚aterbruk och ˚atervinning. Trasiga elektronikprodukter, som till exempel mobiltelefoner med spr¨ackta sk¨armar, skickas ofta till ˚atervinning medan v¨alsk¨otta enheter ist¨allet kan ges en chans till ett fortsatt liv i anv¨andarfasen av produktens livscykel (Ahmed 2016). Anv¨andare kan ocks˚a v¨alja att reparera sin elektronikprodukt ist¨allet f¨or att sl¨anga den och k¨opa en ny.
Det finns idag befintliga studier p˚a vanor och m¨onster av elektronik kopplat till privata konsumenter; dessa studier har exempelvis fokuserat p˚a hush˚allsdatorer som befinner sig i dvala och studenters inst¨allning till avyttring av personelektronik (Kurisu m. fl. 2020; Ling Zhang m. fl. 2019). Vid en litteraturstudie som utf¨ordes av f¨orfattaren i b¨orjan av ˚ar 2021 hittades d¨aremot inte motsvarande studier d¨ar organisationer eller f¨oretag studerades. Det finns dock unders¨okningar av l¨agre vetenskaplig dignitet som f¨oresl˚ar att svenska myndig- heter och f¨oretag skrotar enorma m¨angder elektronik som fortfarande fungerar (Meltwater n.d.). Det finns allts˚a f¨orv˚anansv¨art lite kunskap om hur f¨orr˚ad och fl¨oden av elektronik- produkter ¨ar orienterade inom organisationer och f¨oretag. Det ¨ar ingen hemlighet att det inom stora organisationer finns m˚anga anst¨allda som anv¨ander en b¨arbar dator dagligen och dessa arbetsplatser k¨oper och hanterar mycket elektronik. Det skulle d¨arf¨or kunna vara intressant att studera hur f¨orr˚ad och fl¨oden av elektronikprodukter ser ut inom en orga- nisation, och vilka kopplingar som finns eller b¨or finnas mellan organisationens s¨att att reglera fl¨odet och f¨orr˚adet av produkterna och f¨orh˚allanden inom den v¨axande ˚aterbruks- och ˚atervinningsbranschen.
1.2 Syfte och precisering av fr˚ agest¨ allningar
Syftet med den h¨ar studien ¨ar att unders¨oka samband mellan f¨orr˚ad, fl¨oden och lokala regleringar av elektronikprodukter inom en organisation och f¨oruts¨attningar f¨or externt
˚aterbruk och ˚atervinning. Arbetsrutiner internt p˚a organisationsniv˚a antas bero p˚a de lo- kala riktlinjer, policyer och styrande dokument som finns vilka d¨armed ocks˚a kartl¨aggs i studien. Att utv¨ardera dessa olika former av regleringar gentemot hur situationen ser ut i praktiken utg¨or ytterligare en del av syftet med studien. Vidare unders¨oks ˚aterbruks- och
˚atervinningsakt¨orers f¨oruts¨attningar att hantera inkommande brukade elektronikproduk- ter p˚a ett h˚allbart s¨att, ¨aven f¨oruts¨attningar som den studerade organisationen inte kan p˚averka.
Den h¨ar studien kommer s˚aledes att svara p˚a f¨oljande fr˚agest¨allningar:
• FS1: Hur p˚averkas dagens hantering av elektronikprodukter inom en statlig organi- sation av lokalt r˚adande policyer och riktlinjer, och vilka egenskaper p˚a f¨orr˚ad och fl¨oden leder detta till?
• FS2: Vad p˚averkar ˚aterbruks- och ˚atervinningsakt¨orernas f¨oruts¨attningar att anv¨anda de fr˚an organisationen avyttrade elektronikprodukterna p˚a ett h˚allbart s¨att?
Svaret p˚a dessa tv˚a fr˚agest¨allningar ska ge klarhet i hur organisationens reglering och prak- tiska hantering p˚averkar f¨oruts¨attningarna f¨or externt ˚aterbruk och ˚atervinning. Avslut- ningsvis f¨oresl˚as t¨ankbara strategier som kan snabba p˚a organisationens och ˚aterbruks- och
˚atervinningsakt¨orernas arbete mot en cirkul¨ar ekonomi.
1.3 Avgr¨ ansningar
Den h¨ar studien begr¨ansas till produkttypen b¨arbar dator och kommer studeras inom en delm¨angd av en organisation som dessutom ¨ar geografiskt avgr¨ansad till en plats. Pro- dukttyperna mobiltelefon och datorsk¨arm studeras ¨oversiktligt som ett komplement till fl¨odesstudien p˚a b¨arbara datorer och behandlas enbart i bilaga A och B. L¨asplattor samt
¨ovriga elektronikprodukter s˚asom skrivare, m¨oss och tangentbord som ˚aterfinns p˚a en vanlig kontorsplats beaktas inte i studien.
Motiveringen till valet av just b¨arbara datorer ¨ar att produkttypen beh¨ovs i kontorsarbete och inte ¨ar specifik f¨or just den studerade organisationen. D˚a produkttypen anv¨ands av andra organisationer antas det inneb¨ara att produktvalet inte f¨ors¨amrar studiens generali- serbarhet.
Systemgr¨ansen dras runt den valda geografiska platsen men n¨ar elektronikprodukterna har avyttrats fr˚an organisationen f¨oljs fl¨oden av alla n¨amnda produkttyper s˚a l˚angt som m¨ojligt vilket d¨armed expanderar systemgr¨ansen f¨or organisationen. F¨or fullst¨andig beskrivning av systemgr¨ansen och vad som inkluderas i studien, se figur 1 i avsnitt 3.1.
Fysiska inventeringar hos organisationen kunde ej genomf¨oras p˚a grund av f¨oruts¨attningarna f¨or studien.
Kapitel 2: Teori
I det h¨ar kapitlet beskrivs studiens vetenskapliga sammanhang och de vetenskapliga per- spektiv som har anv¨ants i studien.
2.1 Vetenskaplig kontext
Slutandet av cirkul¨ara kretslopp av grund¨amnen i elektronikprodukter placeras inom ramar- na som utg¨ors av det tv¨arvetenskapliga forskningsomr˚adet industriell ekologi. Industriell ekologi har vuxit fram som en reaktion p˚a den stora p˚averkan den globala industrialisering- en haft p˚a planeten (O’Rourke m. fl. 1996). En av grundtankarna inom industriell ekologi
¨
ar att minimera avfallet fr˚an industriella processer, n˚agot som ¨ar h¨ogrelevant i fallet med elektronikprodukter d˚a en studie fr˚an svenska IVL visar att en b¨arbar dator som v¨ager tre kilo genererar cirka 1200 kilo globalt avfall (Laurenti och Stenmarck 2015). F¨orutom avfal- let fr˚an gruvaktiviteter och f¨or¨adlingsprocesser runt tillverkning tillkommer sedan avfallet fr˚an sj¨alva elektronikprodukterna n¨ar de sl¨angs. Enbart i Sverige uppg˚ar m¨angden elavfall till ¨over 130 000 ton per ˚ar (Avfall-Sverige 2017). Ett s¨att att minska avfallet ¨ar s˚aledes att reducera antalet produkter som beh¨over tillverkas enligt konceptet dematerialisering (Labys 2004).
EU:s avfallshierarki ger grundl¨aggande v¨agledning till akt¨orer i ˚aterbruks- och
˚atervinningsbranschen av elektronikprodukter, d¨ar ˚aterbruk p˚a brukade elektronikproduk- ter ska utf¨oras i f¨orsta hand om det ¨ar m¨ojligt (Europeiska-kommissionen n.d.). Id´en med att ˚aterbruka brukade elektronikprodukter i st¨orsta m¨ojliga m˚an ¨ar anknutet till cirkul¨ar ekonomi, d˚a b˚ade milj¨om¨assiga och ekonomiska intressen gynnas (Korhonen m. fl. 2018). N¨ar elektronikprodukterna sedan ˚atervinns och blir till nya produkter befinner sig materialet i ett kretslopp och elavfall betraktas som en r˚avara eller resurs. ¨Aven om den vetenskapliga betydelsen av cirkul¨ar ekonomi ¨annu inte fullst¨andigt definierats, uppmuntras begreppet och de inkluderade koncepten redan av exempelvis Europeiska Unionen och svenska myndighe- ter som ofta betonar ekonomiska incitament f¨or att inspirera organisationer och f¨oretag att minska anv¨andningen av resurser som ˚atg˚ar vid tillverkning av till exempel elektronikpro- dukter (Europeiska-kommissionen 2020; Regeringskansliet 2020).
Det finns flera hinder f¨or att sluta kretsloppen av elektronikprodukter. Ett av de st¨orsta hindren till cirkul¨ara kretslopp ¨ar att elektronikprodukter ofta stannar kvar hos en anv¨andare efter att produkten slutat anv¨andas, vilket blockerar m¨ojligheten till ˚aterbruk (Wilson m. fl. 2017). Detta fenomen inneb¨ar en stor utmaning f¨or cirkul¨ara resursfl¨oden och studier har genomf¨orts f¨or att se hur utbrett problemet ¨ar (Gerst och Graedel 2008;
Zhilyaev m. fl. 2021). Ett annat hinder till att sluta kretsloppen av material som anv¨ands i elektronikprodukter, n¨ara besl¨aktat med det ovan n¨amnda hindret, ¨ar att studier visar att en del m¨anniskor blir k¨anslom¨assigt knutna till sina elektronikprodukter (Caseya m. fl.
2019). Detta fenomen leder ocks˚a till att ˚aterbruk inte sker.
Ytterligare ett hinder ¨ar att det kan vara tekniskt sv˚art att ˚atervinna kritiska grund¨amnen fr˚an vissa typer av elektronikprodukter (Luciene m. fl. 2010). ˚Atervinningsgraden av kritiska grund¨amnen kan dock f¨orb¨attras genom b¨attre sortering och f¨orbehandling av elavfall (Forti m. fl. 2020). Om elektronikprodukter upplagras hos en anv¨andare tar det l¨angre tid innan
˚atervinning sker (Caseya m. fl. 2019).
En strategi som kan anv¨andas f¨or att minska upplagringen ¨ar att betrakta de upplagrade kvantiteterna elektronikprodukter som en potentiell gruva att utvinna resurser ur (Ling Zhang m. fl. 2019). F¨or stora verksamheter finns det idag mjukvaror som reglerar fl¨odet av och kring elektronikprodukter, s˚a kallade PLM-verktyg (Product Lifecycle Management) (Pe˜naranda m. fl. 2010). Dessa mjukvaror ¨ar dock konstruerade f¨or att optimera f¨oretagets effektivitet och ekonomiska tillv¨axt snarare ¨an att minska resursanv¨andningen. En strategi f¨or att kontrollera produkters plats och anv¨andning i stora organisationer och f¨oretag ¨ar att anv¨anda sig av livscykelhantering (Atea n.d.). Genom att l˚ata leverant¨oren av elektronik- produkterna sk¨ota ˚atertag av enheterna regleras fl¨odet av resurser och ett slutet kretslopp utan upplagring p˚ast˚as uppn˚as.
I Sverige finns det lagar som styr hur statliga organisationers ink¨op av elektronikprodukter ska genomf¨oras, genom den s˚a kallade offentliga upphandlingen (Upphandlingsmyndigheten n.d.). Det finns idag ocks˚a lagar som reglerar hur farligt avfall ska hanteras n¨ar de avyttras fr˚an organisationer och f¨oretag men det saknas lagar och krav p˚a hur reglering och avyttring av elektronikprodukter ska g˚a till (Regeringen n.d.).
2.2 Vetenskapliga angrepps¨ att
Hur regleringen av elektronikprodukter ser ut inom stora organisationer ¨ar i dagsl¨aget som tidigare n¨amnt en kunskapslucka som beh¨over fyllas igen. F¨or att n¨arma sig det problemet finns ett antal vetenskapliga perspektiv som kan till¨ampas. MFA ¨ar ett milj¨osystemanalytiskt verktyg som ¨ar l¨ampligt att anv¨anda f¨or att f¨orst˚a egenskaper p˚a f¨orr˚ad och fl¨oden av material eller substanser inom en vald avgr¨ansing enligt mass- balansprincipen (Deshpande m. fl. 2020). En kartl¨aggning av materialfl¨oden ¨ar ett bra verk-
tyg f¨or att kunna utv¨ardera system av elavfall kritiskt, identifiera f¨orluster samt anv¨anda som beslutsunderlag (Islam och Huda 2019). En MFA-studie ¨over anv¨anda mobiltelefoner fr˚an Japan kunde exempelvis visa att m˚anga mobiltelefoner upplagras i kunsumenternas hem, d¨ar studien dessutom kunde f¨oresl˚a en strategi f¨or insamling av dessa brukade elekt- ronikprodukter (Sugiyama m. fl. 2016).
Om MFA:n utf¨ors p˚a ett avgr¨ansat omr˚ade ¨ar f¨ordelen att en kunskapsinh¨amtning kan ske p˚a en djupare niv˚a d˚a akt¨orer som kontaktas ofta har en mer detaljerad kunskap ¨an om ett st¨orre omr˚ade hade valts (Wallsten m. fl. 2015). MFA-analyser utf¨orda p˚a stora system medf¨or dessutom ofta betydande os¨akerheter i resultatet (Laner m. fl. 2015).
Om en MFA-studie genomf¨ors genom att varje enhet eller substans inom ett studerat omr˚ade identifieras, klassas studien som en bottom-up MFA (Wallsten m. fl. 2015). I en s˚a kallad bottom-up MFA utf¨ors en egen datainsamling som kan grunda sig p˚a direkt kontakt med involverade akt¨orer i systemet eller fysiska inventeringar (Brunner och Rechberger 2016).
En bottom-up strategi inneb¨ar ofta att fl¨odeskartl¨aggningen blir detaljrik med en h¨og grad av differentiering (Schiller m. fl. 2017).
Det ¨ar f¨ordelaktigt att komplettera MFA:n med m¨anskliga faktorer och akt¨orer, f¨or att inte resultatet av analysen enbart ska bli abstrakta siffror som ¨ar sv˚ara att analysera vidare (Wallsten 2015). Om dessa faktorer och akt¨orer befinner sig p˚a olika plan kan resultatet med f¨ordel analyseras genom ett sociotekniskt systemperspektiv, d¨ar faktorer som p˚averkar en analyserad enhet inom en vald systemgr¨ans placeras i olika niv˚aer (Gunaratne 2020).
Sociotekniska systemperspektiv ¨ar ett s¨att att betrakta interaktionen mellan tekniska och sociala system. Genom att anv¨anda sig av sociotekniskt systemperspektiv kan man uppn˚a en f¨orst˚aelse som ¨ar speciellt anv¨andbar till f¨orb¨attringsf¨orslag, d¨ar det tekniska systemet kan f¨or¨andras p˚a s˚a s¨att att det sociala systemets prestanda f¨orb¨attras och vice versa (Fi- scher och Herrmann 2011). Det tekniska systemet kan allts˚a sammanfl¨atas med till exempel r˚adande reglering, och skapar en bild som ¨ar tillr¨ackligt insiktsfull f¨or att kunna vara under- lag f¨or beslutsfattande (Gunaratne 2020). En utmaning vid anv¨andning av socio-tekniska perspektiv blir dock att optimeringen av interaktionen mellan tekniska och sociala system alltid ¨ar en p˚ag˚aende process; speciellt f¨or digitala teknologier, d¨ar digitala m¨ojligheter hela tiden utvecklas (Govers och Amelsvoort 2019).
Ytterligare en utmaning med att anv¨anda sig av ett sociotekniskt perspektiv ¨ar att systemet ofta blir komplext och arbetssamt, d˚a identifiering av alla faktorer som p˚averkar systemet l¨att inkluderar komponenter p˚a flera niv˚aer (Geels 2004; Markard m. fl. 2012). En av dessa niv˚aer kan vara reglering via avfallsregulationer och policyer, d¨ar studier visar att effektiv styrning av dessa fl¨oden med hj¨alp av policyer ¨ar en stor utmaning ¨aven f¨or I-l¨ander (Akenji m. fl. 2011). Detta ¨ar relevant i den h¨ar studien d˚a det har konstaterats ett samband mellan att f¨orst˚a hur fl¨odet och regleringen av elektronikprodukter ser ut och m¨ojligheten till att
kunna konstruera effektiva policyer och regulationer (Zhilyaev m. fl. 2021).
Kapitel 3: Metod
I det h¨ar kapitlet presenteras studieobjektet och de vetenskapliga metoder som anv¨ants i studien.
3.1 Studieobjekt
Studieobjektet ¨ar ett system som best˚ar av en organisation d¨ar elektronikprodukter k¨ops in, anv¨ands och avyttras, lokala ˚aterbruks- och ˚atervinningsakt¨orer som h¨amtar elektronikpro- dukterna hos organisationen n¨ar de avyttrats, samt ˚aterbruks- och ˚atervinningsf¨oretag som sedan hanterar de brukade elektronikprodukterna. Figur 1 visar studiens systemgr¨ans.
Figur 1: Studiens systemgr¨ans.
I studien har en statlig organisation valts. Organisationens verksamhet ¨ar utspridd nationellt
¨
aven om den h¨ar studien geografiskt avgr¨ansar sig till en stor delm¨angd av organisationen som ligger p˚a ett och samma st¨alle i Sverige. ˚Atta underavdelningar finns p˚a platsen. Varje
˚ar oms¨atter organisationen flera miljarder svenska kronor och med 2 085 anst¨allda p˚a orten kan studieobjektet betraktas som en stor statlig organisation.
Det h¨ar studieobjektet har valts av praktiska sk¨al och eftersom statliga organisationer delar grundl¨aggande v¨arderingar och policyer s˚a antogs valet av studieobjekt ej ha stor p˚averkan p˚a resultatet. Med det sagt kan arbetsrutiner och resursfl¨oden givetvis variera fr˚an organi- sation till organisation.
De involverade f¨oretagen som hanterar organisationens brukade elektronikprodukter, deras huvudsakliga processer samt verksamhetsf¨oruts¨attningar unders¨oks.
3.2 Etik
Enligt Nikkus resonemang om uppsatsetik kan det l¨att uppst˚a etiska k¨ansligheter n¨ar empiri samlas in fr˚an informanter som beskriver observerade situationer (Nikku 2012). I det h¨ar arbetet har det varit extra viktigt att informera studiens informanter om att deras utsagor inte kommer kunna knytas till dem, eftersom samtliga informanter till studien var anst¨allda av den organisation som f¨orfattaren ¨onskade uppgifter om. N˚agon enstaka g˚ang undvek f¨orfattaren till och med att st¨alla en fr˚aga till informanten p˚a grund av att f¨orfattaren f¨orstod att omr˚adet kunde vara k¨ansligt. F¨or att lindra problem av den h¨ar karakt¨aren utf¨ordes en fullst¨andig anonymisering av alla platser och individer innanf¨or studiens systemgr¨ans, d¨ar inte ens orten framg˚ar i den h¨ar skriften.
Inga personuppgifter har hanterats i den h¨ar studien, inte heller har f¨orfattaren haft m¨ojligheten att koppla elektronikprodukter i register till en specifik anv¨andare.
I samband med att intervjuerna med ˚aterbruks- och ˚atervinningsf¨oretagen bokades in f¨orklarades det f¨or respondenten att f¨orfattaren inte skulle referera till eller citera respon- denten eller respondentens f¨oretag.
3.3 Metodik och uppl¨ agg
Tv˚a olika metoder har anv¨ants i studien: En litteraturtudie som p˚ag˚att parallellt med arbetet och en fallstudie applicerad p˚a processerna innanf¨or systemgr¨ansen i figur 1. Fall- studien best˚ar i sin tur av en kvantitativ (bottom-up) MFA och en tv˚adelad kvalitativ studie; den f¨orsta delen best˚ar av kunskap inh¨amtad p˚a den lokala organisationen medan den andra delen av den kvalitativa studien best˚ar av kunskap inh¨amtad fr˚an ˚aterbruks- och ˚atervinningsf¨oretag utanf¨or organisationen. MFA:n kvantifierades ocks˚a enbart fr˚an or- ganisationens synvinkel. Figur 2 beskriver var i studiens arbetsg˚ang respektive moment utf¨ordes.
Figur 2: Arbetsmomenten relativt studiens tidsaxel, kronologiskt.
I tabell 1 illustreras vilken metod som anv¨ants f¨or att besvara respektive fr˚agest¨allning.
Metoden kvalitativ studie inneh˚aller i det h¨ar fallet tre subkategorier; granskning av po- licydokument och rutiner fr˚an ¨oppna k¨allor, semistrukturerade intervjuer samt informella intervjuer, mailkontakt och digitala m¨oten. Howitt skriver att det kan vara f¨ordelaktigt att kombinera strukturerade intervjuer med ostrukturerade s˚adana, om studiens metod in- neh˚aller en mix av kvantitativa och kvalitativa angrepps¨att (Howitt 2016).
Tabell 1: Studiens fr˚agest¨allningar med korresponderande metodval.
3.4 Litteraturstudie
Litteraturstudien var intensiv i tv˚a faser av arbetet; i b¨orjan av studien och i slutet. I b¨orjan av studien beh¨ovde f¨orfattaren orientera sig sj¨alv och arbetet i den vetenskapliga kontex- ten och omgivningen. I slutet av studien anv¨andes litteraturstudier fr¨amst till att j¨amf¨oras med studiens resultat samt f¨oresl˚a ˚atg¨ardsstrategier. En del artiklar inom den teoretiska referensramen f¨oreslogs av handledaren medan st¨orre delen s¨oktes fram via s¨okmotor. H¨ar anv¨andes f¨oljande s¨okord: E-waste, circular economy, industrial ecology, WEEE manage- ment, laptop, mobile, screen, monitor, electronics, electric, recycling, re-use, raw material criticality, in-use, stocks, hibernation, disposal, personal electronics, rare earth elements och rare earth metals. Dessa s¨okord anv¨andes i olika grupperingar f¨or att f˚a fram m˚anga artik-
lar. Dessa artiklar tillsammans med de fr˚an handledaren s˚allades ned till ett mindre antal genom att l¨asa sammanfattningarna. Sedan valdes de artiklar som inkluderas i studien efter att artiklarna studerats noggrannare. N¨ar en tillr¨acklig bredd p˚a artiklar hittats avslutades s¨okningarna. Eftersom omr˚adet elektronikprodukter ¨ar s˚a pass f¨or¨anderligt, p˚a grund av bland annat hastig teknikutveckling, prioriterades nyare artiklar. De flesta artiklar som var
¨aldre ¨an ca tio ˚ar f¨orkastades direkt av samma anledning.
D˚a studiens bakgrund ¨aven innefattar m˚al och krav p˚a institutionell niv˚a s¨oktes ¨aven dessa m˚al, direktiv och rapporter fram fr˚an nationella myndigheter och EU.
MFA-studier s¨oktes sedan som inspiration n¨ar studiens design skulle utformas. H¨ar anv¨andes s¨okorden MFA, social MFA, WEEE management, case study, electronics, electronic, per- sonal electronics quantitative, qualitative, approach, hinder, challenges, socio-technical systems perspective, and method. ¨Aven h¨ar fick f¨orfattaren tips p˚a artiklar av handleda- re. F¨or konstruktion av studiens kvalitativa metod, d¨aribland intervjuer, anv¨andes tv˚a b¨ocker.
I vissa fall beh¨ovde information fr˚an akt¨orer kompletteras med artiklar och rapporter d˚a det var sv˚ara f¨oruts¨attningar f¨or f¨orfattaren att f˚a tag i respondenter med r¨att yrkesroll i och med den r˚adande pandemin. Ett exempel h¨ar ¨ar att en del f¨oretag bara har en person som jobbar med att st¨alla upp p˚a intervjuer, och denna respondent visade sig i flera fall befinna sig ganska l˚angt, kunskapsm¨assigt, fr˚an den praktiska hanteringen av elektronikprodukter som f¨orfattaren var intresserad av att f¨orst˚a.
Litteraturstudier anv¨andes ¨aven till att studera branschspecifika fakta innan intervjuer och m¨oten med ˚aterbruksf¨oretag genomf¨ordes, f¨or att f¨orfattaren b¨attre skulle kunna tillgo- dog¨ora sig respondenternas svar. En del av dessa artiklar och rapporter som s¨oktes fram anv¨andes allts˚a inte direkt i studien.
3.5 Fallstudie
Metoden fallstudie valdes f¨or att f˚a en djup f¨orst˚aelse av samband som kan eller b¨or finnas mellan en organisation som nyttjar elektronikprodukter och akt¨orer som hanterar de, fr˚an organisationen, avyttrade brukade elektronikprodukterna. En kvalitativ metod applicerades d˚a typen av datainsamling i studien beh¨ovde forma sig efter egenskaper av data som erh˚alls, delvis ocks˚a h¨ar som en f¨oljd av pandemin (Fejes och Thornberg 2015). Vidare ans˚ags det inte troligt att kunna f¨orutsp˚a vilken typ av data som skulle vara m¨ojlig att erh˚alla. Typen av datainsamling str¨ackte sig dessutom ¨over ett brett spann d¨ar bland annat granskning av beslutsdokument, informella intervjuer och informantk¨allor ingick - varf¨or en kvalitativ studie ans˚ags l¨amplig.
Fallstudien utf¨ordes i tv˚a delar, se figur 2. I den f¨orsta delen studerades den lo-
kala organisationen och i den andra delen studerades de lokala ˚aterbruks- och
˚atervinningsf¨oretagen.
3.5.1 Bottom-up MFA
I unders¨okningen och kvantifieringen av fl¨oden har kapitel 3 i Brunner och Rechbergers Handbook of Material Flow Analysis anv¨ands som guide (Brunner och Rechberger 2016).
Brunner och Rechberger beskriver metoden i form av n˚agra principiella steg: F¨orst st¨alls en problemdefinition upp. Sedan v¨aljs m˚alet eller m˚alen med analysen ut. D¨arefter best¨ams hur systemgr¨ansen ska dras och vilka processer som ska studeras, vilka kan justeras om behovet uppst˚ar. N¨ar fl¨oden kvantifierats har en kvantitativ modell vuxit fram.
MFA:n ¨ar i det h¨ar fallet av en iterativ typ d¨ar en del steg ¨oppnas upp f¨or l¨opande omv¨ardering baserat p˚a tillg˚ang och egenskaper av data. Arbetsg˚angen i MFA-delen av datainsamlingen p˚ab¨orjades genom att registerdata fr˚an organisationen analyserades. Re- gisterdata ¨over organisationen inneh¨oll uppgifter om ink¨opta kvantiteter och modeller av datorer och mobiltelefoner samt historik ¨over elektronikprodukter som officiellt avyttrats de senaste ˚aren fr˚an organisationen. Analysen av den initiala registerdata visade att det underlaget ej var tillr¨ackligt detaljerat f¨or studien. Det uppr¨attades d˚a en plan ¨over ny da- tainsamling av s¨okt data, enligt MFA-metoden beskriven ovan. Genom ett nytt utdrag fr˚an dataregister erh¨olls underlag fr˚an vilket kvantiteter p˚a fl¨oden och f¨orr˚ad kunde utvinnas.
Detta utdrag var en ¨ogonblicksbild fr˚an systemen, d¨ar nedslag gjordes 15:e mars 2021 f¨or b¨arbara datorer (och 12:e april samma ˚ar f¨or mobiltelefoner). Data p˚a fl¨oden och f¨orr˚ad av datorer (och mobiltelefoner) kategoriserades f¨orst efter plats och karakteriserades sedan efter egenskaperna ˚alder och senaste anv¨andningsdatum. M˚als¨attningen i b¨orjan av studi- en var att en fysisk inventering av delar av f¨orr˚adet skulle kunna genomf¨oras i syfte att kontrollera registrens tillf¨orlitlighet. P˚a grund av att anst¨allda p˚a organisationen jobbade hemma i stor utstr¨ackning under studiens g˚ang som en direkt f¨oljd av pandemin, kunde dessa planer ej f¨orverkligas d˚a det antogs att m˚anga elektronikprodukter f¨orflyttats till de anst¨alldas hem.
Dataregistret fr˚an organisationens IT-avdelning som f¨orfattaren fick tillg˚ang till inneh¨oll f¨oljande information om varje b¨arbar dator: Tillverkare, modell, operativsystem, datum f¨or f¨orsta registrering i systemet, datum f¨or mjukvarans installation och datum f¨or se- naste kontakt med ett n¨atverk. Inga personuppgifter fanns i det dataunderlaget. Genom programvaran Microsoft Excel:s filterfunktion kategoriserades data, och sammanst¨allningar
¨over f¨orr˚adet av b¨arbara datorer p˚a organisationen kunde uppr¨attas. P˚a grund av tekniska aspekter kunde dock endast fem av organisations ˚atta underavdelningar kartl¨aggas h¨ar; de
¨ovriga underavdelningarna saknade likv¨ardig data. ¨Ovrig data ¨over fl¨oden och f¨orr˚ad som erh˚allits i studien inneh¨oll organisationens alla ˚atta underavdelningar. Detta problem l¨ostes genom att just f¨orr˚adet av b¨arbara datorer analyserades med data ¨over de fem underavdel-
ningarna som kunde kartl¨aggas, och i fallet f¨or fl¨odesbilden skalades data om d¨ar antalet b¨arbara datorer i anv¨andning multiplicerades med en skalningsfaktor. I den h¨ar studien anv¨andes ett antagande att antalet b¨arbara datorer per medarbetare ¨ar konstant. F¨or att f˚a fram en skalningsfaktor dividerades antalet anst¨allda p˚a alla ˚atta underavdelningar (2 085) med antalet anst¨allda p˚a de fem underavdelningarna (1381) som kunde kartl¨aggas, vilket ledde till en skalningsfaktor p˚a 1,51 vilken ses i tabell 2.
Tabell 2: Skalningen av data som genomf¨ordes f¨or att kunna utf¨ora en MFA ¨over samma m¨atomr˚ade.
Antal anst¨allda samtliga ˚atta underavdelningar 2 085 personer Antal anst¨allda underavdelning A-E 1 381 personer
Skalningsfaktor 1,51
Antalet identifierade b¨arbara datorer i f¨orr˚adet p˚a organisationen, 1 423 stycken, multipli- cerades s˚aledes med 1,51 f¨or att fl¨odesbilden skulle kunna uppr¨attas. Samtliga kvantiteter b¨arbara datorer och tillh¨orande grafer i studien baseras p˚a en ¨ogonblicksbild - ett ned- slag som gjordes p˚a eftermiddagen den 15:e mars 2021. F¨orr˚adet av datorer utg¨or endast de b¨arbara datorer som finns med i organisationens dataregister. Det kan finnas b¨arbara datorer som existerar utanf¨or dataregistret men i de fallen r¨or det sig om mycket gamla enheter.
En karakterisering av grad av inaktivitet utf¨ordes p˚a antal m˚anader som f¨orflutit sedan da- torn var uppkopplad mot n¨atverket senaste g˚angen. D¨ar anv¨andes f¨oljande kategorier:
• Enheten har ej haft kontakt med n¨atverk p˚a 3-6 m˚anader
• Enheten har ej haft kontakt med n¨atverk p˚a 6-12 m˚anader
• Enheten har ej haft kontakt med n¨atverk p˚a 12+ m˚anader
H¨ar har tre m˚anader valts som l¨agre gr¨ans f¨or inaktivitet, d˚a det ¨ar just tre m˚anader som
¨ar gr¨ansv¨ardet f¨or inaktivitet enligt organisationens inventeringsrutiner.
En av de centrala siffrorna i en MFA ¨ar den ing˚aende kvantiteten, i det h¨ar fallet ink¨op av b¨arbara datorer per ˚ar. Data ¨over ink¨opta b¨arbara datorer fanns endast tillg¨anglig direkt genom ink¨opsregister i form av en sammanst¨allning fr˚an organisationens alla verksamheter p˚a samtliga orter i landet. Data i den sammanst¨allningen var inte m¨ojlig att h¨arleda till just den studerade organisationens ort, varf¨or en annan v¨ag fick v¨aljas. Dataregistrets in- formation om f¨orsta registreringsdatum i systemet anv¨andes ist¨allet, genom att r¨akna ut
ett ˚arsgenomsnitt.
F¨or att komplettera fl¨odesbilden beh¨ovdes ocks˚a antalet ˚arligen reparerade, omregistrera- de och donerade b¨arbara datorer samt antalet b¨arbara datorer som ˚arligen placerades i beh˚allaren f¨or elektronikskrot. D˚a det saknades formell dokumentation ¨over dessa kvan- titeter fick tv˚a IT-tekniker uppgiften att uppskatta dessa siffror efter deras anteckningar.
Medelv¨ardet av dessa tv˚a uppskattningar anv¨andes sedan i fl¨odesbilden.
3.5.2 Kvalitativ fallstudie del ett: Den lokala organisationen
F¨or att kunna kartl¨agga f¨orr˚ad och fl¨oden av b¨arbara datorer inom organisationen utf¨ordes f¨orst en kartl¨aggning av organisationens styrande dokument och arbetsrutiner inom omr˚adet. Kartl¨aggningen ¨over riktlinjer, policyer och styrande dokument inom organisatio- nen p˚ab¨orjades genom att inh¨amta information om vilka individer inom organisationen som besatt kunskap ¨over hur arbetsrutinerna kring hanteringen av elektronikprodukter s˚ag ut.
Inventeringsrutinerna bed¨omdes som en bra startpunkt varf¨or en inventeringsf¨orr¨attare kon- taktades som ber¨attade om hur rutinerna kring inventering s˚ag ut p˚a organisationen. Namn p˚a organisationens centrala inventeringsansvarige erh¨olls vilken kontaktades via mail och m¨otesf¨orfr˚agan skickades. P˚a samma s¨att fortskred arbetet med att kontakta involverade individer. Vid varje m¨ote i b¨orjan av studien tillfr˚agades respondenten vilka som denne trodde hanterade elektronikprodukter p˚a ett eller annat s¨att p˚a organisationen. Samtliga av dessa tips p˚a medarbetare kontaktades. De kontaktade yrkesrollerna ses i figur 3.
Figur 3: Kontaktade informanter med kunskap om f¨oreteelser som p˚averkar organisationens hantering av elektronikprodukter.
P˚a grund av pandemin h¨olls m¨oten generellt sett digitalt. I det h¨ar stadiet genomf¨ordes da- tainsamlingen i form av informella m¨oten d¨ar fr˚agor f¨orbereddes i f¨orv¨ag men f¨orfattaren l¨at konversationens riktning formas till viss grad efter den information som responenten kunde ge. En del fr˚agor som f¨orfattaren st¨allde besvarades genom mailkontakt, som till exempel fr˚agor till organisationens milj¨ostrateg. F¨or att f¨orfattaren skulle kunna bilda sig en upp- fattning om hur rutinerna kring ink¨op och avyttring fungerade i praktiken genomf¨ordes ett informellt m¨ote fysiskt i form av ett platsbes¨ok p˚a organisationens avdelning f¨or ink¨op och avyttring av elektronikprodukter. H¨ar erh¨olls ocks˚a information om de avyttringsv¨agar som g˚ar ut fr˚an organisationen och inneh˚aller ett fl¨ode av elektronikprodukter. I kombination med offentliga handlingar s˚asom policyer kring ˚aterbruk och beslut om standardh˚ardvara som samlades in via organisationens hemsida sattes kartl¨aggningen ihop till en samlad bild ¨over ink¨op till avyttring av elektronikprodukterna, vilken presenteras under avsnitt 5.1.
3.5.3 Kvalitativ fallstudie del tv˚a: ˚Aterbruksakt¨orer och
˚atervinningsf¨oretag
Kontakt med ber¨orda avfallsakt¨orer uppr¨attades senare i studien. D¨ar anv¨andes semistruk- turerade intervjuer i kombination med en litteraturstudie och kontakt med ytterligare ett
˚aterbruksf¨oretag i form av ett informellt m¨ote.
Syftet med intervjuerna var att svara p˚a FS2 som handlar om ˚aterbruks- och
˚atervinningsf¨oretags f¨oruts¨attningar, se avsnitt 1.2. F¨orst identifierades de huvudsakli- ga kategorier av faktorer som p˚averkar den analyserade enheten enligt det sociotekniska perspektivet, och sedan sammanst¨alldes aktuella faktorer inuti de olika kategorierna. Ge- nomf¨orandet bestod av att en intervjuguide designades innan f¨orsta intervjun och denna anv¨andes som st¨od under intervjuerna, se Bilaga B. Den l¨angsta av inspelningarna transkri- berades f¨oljt av en analys och dokumentering, steg som inspirerades av Fejes och Thornberg (2015). Intervjun med respondent B var kort p˚a grund av respondentens tidsbrist, h¨ar tog f¨orfattaren anteckningar ist¨allet f¨or att transkribera inneh˚allet i intervjun. Se tabell 3 nedan f¨or information om de utf¨orda intervjuerna och m¨otet.
Tabell 3: ˚Aterbruks- och ˚atervinningsakt¨orer som f¨orfattaren hade intervjuer eller m¨oten med.
F¨oretag Intervjuad person L¨angd Typ av m¨ote
˚Aterbruksf¨oretag A Respondent A 44:46 Semistrukturerad intervju
˚Atervinningsf¨oretag A Respondent B 11:58 Semistrukturerad intervju
˚Aterbruksf¨oretag B Respondent C 25:02 Informellt m¨ote
En informell intervju i form av ett digitalt m¨ote efter mailkontakt genomf¨ordes d¨ar ytter- ligare en akt¨or som hanterar brukade elektronikprodukter kontaktades, se tabell 3. Denna akt¨or hanterar inte fl¨odet av brukade elektronikprodukter fr˚an just den studerade organi- sationen. Syftet med detta digitala m¨ote var att f¨orfattaren skulle orientera sig i branschen och f˚a upp ¨ogonen f¨or branschspecifika f¨oreteelser som kunde ge ledtr˚adar till ytterligare datainsamling.
3.6 Analysmetod
D˚a f¨orfattaren p˚a f¨orhand inte visste vilken data och information som skulle visa sig ha betydelse f¨or FS1, dokumenterade f¨orfattaren all kunskap som erh¨olls fr˚an m¨otena med in- formanterna som ses i figur 3. Dataunderlaget f¨or den kvalitativa studien processades sedan genom induktiv analysmetod, d¨ar f¨orfattaren drog generella slutsatser fr˚an datam¨angden (Fejes och Thornberg 2015). Upplysningar om organisationens fl¨ode, f¨orr˚ad och reglering sammanst¨alldes till f¨orklarande texter av varje relevant f¨oreteelse eller arbetsrutin p˚a or- ganisationen. Dessa texter anv¨ande f¨orfattaren som grund f¨or att s¨atta ihop (den ¨annu ej kvantifierade) fl¨odesbilden i figur 6 och f¨orklaringen av fl¨odet, se Bilaga A avsnitt 9.3. En sammanfattande beskrivning av fl¨odet av vad som p˚averkar detta uppr¨attades sedan vilken ses i avsnitt 5.1. Den stora m¨angden data som erh˚allits fr˚an b¨orjan hade d˚a arbetats ned till relevanta reflektioner som kunde agera underlag f¨or studiens diskussion och slutsats.
Den kvantitativa data som togs fram i studien analyserades i flera steg. F¨orst utf¨ordes en
¨oversiktlig analys f¨or att kontrollera fl¨odesbilden som tagits fram. Sedan utf¨ordes skal- ning och sammanst¨allning ¨over ber¨orda kvantiteter elektronikprudukter. N¨ar det blivit tydligt att f¨orr˚adet av b¨arbara datorer var intressant att studera noggrannare utf¨ordes djupg˚aende analyser, d¨ar bland annat datorernas tillverknings˚ar st¨alldes i relation till se- naste anv¨andningsdatum.
F¨or sammanst¨allning av den erh˚allna kunskapen fr˚an intervjuerna, kontakt med f¨oretag i branschen och litteraturstudien drevs ett sociotekniskt perspektiv, d˚a det finns mycket som p˚averkar ett ˚aterbruksf¨oretags f¨oruts¨attningar att hantera brukade elektronikproduk- ter. F¨oruts¨attningar som den studerade organisationen kan p˚averka utg¨or bara en del av dessa faktorer. Den analyserade enheten ¨ar F¨oruts¨attningar f¨or ˚aterbruksf¨oretagets hante-
ring av brukade elektronikprodukter, vilken ¨ar inspirerad av FS2 och syns i figur 13 d¨ar den analyserade enheten har placerats i centrum av figuren. D˚a f¨orfattaren endast fick m¨ojlighet till en kort intervju med ˚atervinningsf¨oretag A, har det sociotekniska perspektivet endast utf¨orts p˚a ˚aterbruksf¨oretag A.
Faktorer som p˚averkar den analyserade enheten har kategoriserats i fyra omr˚aden: orga- nisationen, marknaden, nationella och internationella direktiv och interna faktorer inom f¨oretaget. Inom kategorin organisationen finns faktorer som organisationen p˚averkar genom sin hantering av elektronikprodukter. Eftersom egenskaper p˚a avyttrade elektronikproduk- ter ¨ar en faktor som p˚averkar ˚aterbruksf¨oretaget, inneh˚aller kategorin organisationen ¨aven ett massfl¨ode. Inom kategorin marknaden finns faktorer som har att g¨ora med marknaden av elektronikprodukter. Inom kategorin nationella och internationella direktiv ˚aterfinns fak- torer som ¨ar relaterade till lagstiftning. Kategorin interna faktorer inom f¨oretaget inneh˚aller faktorer som beror p˚a ˚aterbruksf¨oretagets uppbyggnad och egna policyer.
N¨ar resultatet fr˚an FS1 och FS2 f¨ardigst¨allts analyserades samband mellan organisatio- nens hantering av elektronikprodukter och ˚aterbruksf¨oretag A:s f¨oruts¨attningar. Genom att j¨amf¨ora de tv˚a perspektiven som fallstudie del ett respektive del tv˚a bidrog med, erh¨olls en f¨orst˚aelse f¨or hur den sammantagna hanteringen av elektronikprodukter kan f¨orb¨attras.
3.7 Metodkritik
F¨ordelen med att g¨ora en fallstudie ¨ar att det ¨ar en verklighetsn¨ara metod som ofta ger en detaljerad bild av hur en situationen ser ut p˚a en viss plats (Krusenvik n.d.). Potentiella risker med metodvalet fallstudie ¨ar att generaliserbarheten inte ¨ar sj¨alvklar eftersom bara ett system analyseras, och att forskaren befinner sig i centrum av studien och riskerar att influera resultatet. Metoden har ¨and˚a valts d˚a syftet med en fallstudie ¨ar att skapa en hypotes f¨or vidare forskning, vilket passar utm¨arkt d˚a denna studie saknar resurserna som kr¨avs f¨or mer potent forskning i form av en fullskalig studie.
Nackdelen med en induktiv metod, som anv¨andes f¨or analys av den kvalitativa studien, ¨ar att det finns en risk att generalisera slutsatser fr˚an studien d˚a till exempel samband mellan den studerade organisationen och lokala ˚aterbruks- och ˚atervinningsf¨oretag inte n¨odv¨andigtvis uppvisar samma m¨onster som andra liknande system i Sverige eller v¨arlden (Fejes och Thornberg 2015).
En MFA f¨or normalt med sig os¨akerheter, och eftersom dessa os¨akerheter varierar fr˚an en studie till en annan m˚aste alltid os¨akerheter i varje enskild studie baserad p˚a en MFA beaktas med stor noggrannhet (Laner m. fl. 2015).
Nackdelen med en bottom-up strategi, i j¨amf¨orelse med exempelvis en top-down strate-
gi, ¨ar att den ¨ar betydligt mer tidskr¨avande (Schiller m. fl. 2017). Det ¨ar dock den h¨oga uppl¨osningen p˚a resultatet, en effekt av mycket arbete p˚a ett relativt litet system, som ¨ar metodens f¨ortj¨anst.
Skalningen av data, beskriven i avsnitt 3.6, som genomf¨ordes f¨or organisationens f¨orr˚ad av b¨arbara datorer innebar att en os¨akerhet inducerades i resultatet. Det ¨ar dock inte unikt att data f¨or m¨atomr˚aden som inte kan identifieras direkt f˚ar uppskattas med hj¨alp av antaganden f¨or att f˚a en samlad bild av situationen (Chen och Graedel 2015).
Kapitel 4: Organisationens lokala skriftli- ga policyer, riktlinjer och sty- rande dokument
I det h¨ar kapitlet f¨orklaras de styrande dokumenten vars uppgift ¨ar att reglera fl¨odet av elektronikprodukter p˚a den studerade organisationen.
Eftersom den studerade organisationen ¨ar statlig finns f˚a hemligheter n¨ar det kommer till styrande dokument s˚a de styrande dokumenten gick att hitta via s¨okmotor s˚a fort k¨annedom om att dessa existerade hade uppdagats av f¨orfattaren. Ledtr˚adar till de styrande dokumen- ten framkom ofta d˚a f¨orfattaren aktivt fr˚agade kontaktade informanter om det fanns n˚agra styrande dokument eller policyer som de beh¨ovde f¨orh˚alla sig till alternativt reglerade hante- ringen av elektronikprodukter p˚a n˚agot s¨att. En viss manuell navigering p˚a organisationens hemsida utf¨ordes ocks˚a.
I studien har sex policyer och styrande dokument identifierats som har p˚averkan p˚a hur lokala f¨orr˚ad och fl¨oden av elektronikprodukter ser ut p˚a organisationen, se figur 4.
Figur 4: De sex styrande dokumenten som reglerar eller p˚averkar f¨orr˚ad eller fl¨oden av elektronikprodukter p˚a den studerade organisationen.
De sex styrande dokumenten fr˚an figur 4 beskrivs nedan och deras angreppspunkt i elekt- ronikprodukternas resa genom den studerade organisationen illustreras i figur 5.
4.1 I. Beslut om standardh˚ ardvara
Beslutet om standardh˚ardvara styr ink¨op av nya datorer, se figur 5. Det ¨ar IT-avdelningen som v¨aljer standardutbudet av datormodeller och d¨armed den som ¨ar ansvarig f¨or att
de b¨arbara datorerna som k¨ops in uppfyller de krav som specificeras i beslutet om stan- dardh˚ardvara. I detta beslut st˚ar ocks˚a att medarbetaren, vid tilldelning av ny arbetsdator, m˚aste l¨amna in sin gamla dator f¨or att f˚a ut den nya. Efter detta st˚ar det i dokumentet att det i vissa fall kan beh¨ovas en ¨overg˚angsperiod vid datorbyte, d¨ar den anst¨allda har tv˚a datorer under en tid. H¨ar st˚ar ocks˚a att en dator inte ska anv¨andas av organisationen efter att leverant¨oren har slutat komma med s¨akerhetsuppdateringar.
4.2 II. ˚ Aterbrukspolicy
Styr internt ˚aterbruk, donation samt balansen mellan prestanda och resurshantering, se figur 5. Beskriver hur IT-utrustningen ska vandra fr˚an mer prestandakr¨avande till mindre prestandakr¨avande milj¨oer.
4.3 III. Redovisning av anl¨ aggningstillg˚ angar
Ar ett anvisningsdokument som styr ¨¨ overvakningen av produkterna. Inventeringsrutinerna, som beskrivs i Bilaga A avsnitt 9.6, har sin grund i det h¨ar dokumentet. Dokumentet handlar om att inventering, enligt lag i en statlig organisation, m˚aste utf¨oras f¨or allt som klassas som st¨oldbeg¨arligt. Inventeringsrutiner har betydelse f¨or b˚ade f¨orr˚ad och fl¨ode eftersom misst¨ankt upplagrade produkter uppm¨arksammas och uppmanas till inl¨amning hos IT- avdelningen, se figur 5.
4.4 IV. Milj¨ om˚ al
Organisationen har flera milj¨om˚al, d¨ar ett av dessa handlar om just IT-utrustning. Detta dokument ¨ar en policy som har inverkan p˚a fl¨odet, ˚aterbruket och avyttring; bland annat st˚ar det h¨ar att alla datorer ska ing˚a i recirkulationssystem, vilket ¨aven beskrivs i dokument II - ˚aterbrukspolicy. Se figur 5. Dokumentet uppmuntrar att elektronikprodukter anv¨ands s˚a l¨ange de fungerar och att de endast ska bytas ut och g˚a till ˚atervinning n¨ar bruksv¨arde saknas. I milj¨om˚alet utlovas ocks˚a statistik ¨over antalet k¨opta och ˚aterbrukade datorer och mobiltelefoner. Dessa f¨oljs upp med antal internt ˚aterbrukade enheter datorer och mobilte- lefoner per ˚ar.
4.5 V. Milj¨ ohandlingsplan
Detta dokument ¨ar kopplat till milj¨om˚alen och ¨ar en handlingsplan f¨or organisationen.
Precis som milj¨om˚alet p˚averkar detta dokument fl¨odet, ˚aterbruket och avyttringen, se fi- gur 5. H¨ar st˚ar det ocks˚a att alla begagnade datorer och mobiltelefoner ska samlas in av
IT-avdelningen, och att en extern akt¨or anv¨ands f¨or uppgradering av de brukade elektro- nikprodukterna. Dessutom st˚ar det att informationsinsatser utf¨ors ˚arligen vilket m¨ojligen p˚averkar upplagrings volym.
4.6 VI. Riktlinjer f¨ or informationss¨ akerhet
Detta dokument ¨ar en informationss¨akerhetspolicy. H¨ar st˚ar det att data som ¨ar k¨anslig f¨or organisationen eller involverade parter ska raderas innan enheten l¨amnar anl¨aggningen, och att om undantag fr˚an det m˚aste ske s˚a beh¨over det finnas ett skriftligt avtal med akt¨oren som raderar data - vilket det ocks˚a g¨or i det h¨ar fallet enligt informant. P˚averkar avyttringens utf¨orande, se figur 5.
Figur 5: En illustration av var de styrande dokumenten reglerar fl¨odet inom den studerade organisationen.
Kapitel 5: Resultat
I det h¨ar kapitlet beskrivs f¨orst fl¨oden av b¨arbara datorer p˚a organisationen. Sedan presen- teras f¨orr˚adet av b¨arbara datorer p˚a organisationen, f¨oljt av detaljerade analyser p˚a dessa kvantiteter. Slutligen redog¨ors f¨oruts¨attningarna f¨or de ˚aterbruks- och ˚atervinningsf¨oretagen som idag tar hand om den studerade organisationens brukade elektronikprodukter.
5.1 Fl¨ oden av b¨ arbara datorer
Resultatet av MFA:n som utf¨ordes illustreras i figur 6 och f¨orklaras nedan. En utf¨orlig beskrivning av arbetsrutiner f¨orknippade till processerna i figur 6 finns i avsnitt 9.3 i bilaga A.
I figur 6 ¨ar siffror i boxar antal b¨arbara datorer per ˚ar som f¨orr˚adet inneh¨oll vid tidpunkten f¨or nedslaget den 15:e mars 2021. Figur 6 ¨ar s˚aledes en sammansatt bild vars dataunderlag
¨ar av olika karakt¨ar. Vidare finns det ocks˚a olika grader av os¨akerhet, vilka har markerats med f¨arger i figur 6. En siffra som ¨ar gr¨on inneb¨ar att det r¨or sig om precisa siffror d¨ar alla enheter har blivit individuellt identifierade och inga uppskattningar eller skalningar har ¨agt rum. En orange siffra inneb¨ar att dataunderlaget ¨ar precist i grunden men en skalning har skett som baseras p˚a ett antagande. R¨oda siffror i figuren ¨ar uppskattningar eller genomsnitt av flera uppskattningar fr˚an informanter p˚a organisationen.
Figur 6: Fl¨ode b¨arbara datorer inom studieobjektets gr¨anser. Siffror vid pilar representerar antal enheter per ˚ar i fl¨odet, och siffror i boxar representerar antal enheter i f¨orr˚adet.
F¨argerna representerar olika os¨akerhetsgrader.
Ink¨op av alla b¨arbara datorer, 385 stycken per ˚ar, sker genom offentlig upphandling d¨ar best¨allningar g¨ors fr˚an en byggnad p˚a platsen. De b¨arbara datorerna packas upp och tillf¨ors distributionskedjan d¨ar de f¨orbereds f¨or anv¨andning. Distributionskedjan befinner sig p˚a IT- avdelningen och fungerar som en insamlingscentral; hit kommer ¨aven alla b¨arbara datorer som varit i anv¨andning och ska repareras, ˚aterbrukas internt eller avyttras. Distributionsked- jan fungerar ocks˚a som en central avfallstation p˚a organisationen dit alla brukade b¨arbara datorer, oavsett skick eller funktion, skickas. Personalen p˚a IT-avdelningen beslutar sen om vad som ska h¨anda med en b¨arbar dator som tillf¨ors distributionskedjan. Nya och brukade b¨arbara datorer som ¨ar funktionsdugliga registreras p˚a en anv¨andare och ¨overl¨amnas till medarbetaren. Organisationen har 87 b¨arbara datorer som kan l˚anas till bes¨okande perso- nal eller medarbetare som har sin enhet p˚a reparation. 50 b¨arbara datorer per ˚ar doneras till projekt inom organisationen, dessa datorer ¨ar alltid av ¨aldre karakt¨ar. F¨or˚aldrade eller trasiga b¨arbara datorer, n¨astan alltid ¨aldre ¨an fem ˚ar, avyttras. Datorerna ligger i dataka- rant¨an som p˚ag˚ar i m˚anader innan de avyttras. Tv˚a huvudsakliga avyttringsv¨agar f¨or de brukade elektronikprodukterna datorer, mobiltelefoner och datorsk¨armar har identifierats i studien:
• Avyttringsv¨ag 1: ˚Aterbruksf¨oretag A h¨amtar brukade elektronikprodukter som orga- nisationen tror kan ˚aterbrukas.
• Avyttringsv¨ag 2: ˚Atervinningsf¨oretag A h¨amtar brukade elektronikprodukter som or- ganisationen tror ska ˚atervinnas.
B˚ade ˚aterbruksf¨oretag A och ˚atervinningsf¨oretag A anv¨ander sig av EU:s avfallshierarki vilket inneb¨ar att de f¨ors¨oker ˚aterbruka de brukade b¨arbara datorerna om det ¨ar m¨ojligt.
Ar datorerna f¨¨ or gamla eller f¨or trasiga ˚atervinns komponenter, och resten demonteras och
˚atervinns. ˚Atervinningsf¨oretag A l¨amnar inte ut n˚agon rapport p˚a vad som utf¨orts med varje produkt de h¨amtat fr˚an organisationen, varf¨or dessa fl¨oden ¨ar ok¨anda och representeras med ett fr˚agetecken i figur 4.
Det ¨ar samma f¨oretag, ˚aterbruksf¨oretag A, som levererar nya b¨arbara datorer som tar hand om en del av de brukade elektronikprodukterna n˚agra ˚ar senare. Antalet nya b¨arbara datorer per ˚ar, 385, ¨ar en ganska l˚ag siffra med tanke p˚a att det ¨ar drygt 2 000 anst¨allda p˚a platsen. Enligt ˚aterbruksf¨oretag A ¨ar det fortfarande vanligt att organisationer byter ut hela maskinparken var tredje ˚ar, vilket i det h¨ar fallet hade inneburit en n¨astan dubbelt s˚a h¨og siffra p˚a ink¨opta enheter per ˚ar. F¨orklaringen till den l˚aga siffran ¨ar att organisationen
˚ateranv¨ander b¨arbara datorer internt s˚a l¨ange de fungerar, enligt dokument IV. Det h¨ar, i kombination med att enheter kan repareras p˚a plats p˚a IT-avdelningen vid mindre fel och att dokument II f¨orespr˚akar ett recirkulationssystem, g¨or att b¨arbara datorer n¨astan alltid ¨ar minst fem ˚ar n¨ar de avyttras. D˚a det dessutom finns medarbetare som inte har en egen b¨arbar dator r¨acker det allts˚a att organisationen k¨oper in 385 enheter per ˚ar, vilket motsvarar strax under 20% av antalet i dataregistret.
Det ˚aterbrukas 500 b¨arbara datorer per ˚ar internt p˚a organisationen. Detta ¨ar en stor siffra med tanke p˚a att det totalt finns 2 149 b¨arbara datorer p˚a platsen. N¨astan en fj¨ardedel av enheterna byter allts˚a anv¨andare per ˚ar. Att det h¨ar fl¨odet ¨ar stort beror ocks˚a p˚a det v¨alfungerande interna systemet f¨or ˚aterbruk som regleras genom dokument II, IV och V.
Recirkulationssystemet, d¨ar datorer ska vandra fr˚an mer till mindre kr¨avande milj¨oer, ser till att den b¨arbara datorn placeras i en passande milj¨o.
De 81 brukade b¨arbara datorerna som i genomsnitt avyttras fr˚an organisationen var- je ˚ar f¨ordelas p˚a tv˚a fl¨oden ut ur organisationen, se figur 6. Avyttringsv¨ag 1 g˚ar till
˚aterbruksf¨oretag A som erbjuder h¨amtning av brukade elektronikprodukter och radering av lagringsmedia, om till¨ampligt, som en pakettj¨anst till en kostnad av n˚agra f˚a tusen kronor per h¨amtning. Om elektronikprodukter som kan s¨aljas vidare av ˚aterbruksf¨oretag A som be- gagnade produkter h¨amtas, kan en viss ˚aterbetalning ske till organisationen. Avyttringsv¨ag 2 g˚ar till ˚atervinningsf¨oretag A som erbjuder h¨amtning av brukade elektronikprodukter till ett n¨armast symboliskt l˚agt pris. H¨ar f¨orekommer aldrig n˚agon ˚aterbetalning om de brukade elektronikprodukterna skulle visa sig vara v¨ardefulla.
P˚a grund av att organisationens avyttrade b¨arbara datorer n¨astan alltid ¨ar ¨over fem ˚ar gamla, betalar ˚aterbruksf¨oretag A s¨allan n˚agra n¨amnv¨arda summor pengar f¨or datorerna.
Organisationen f˚ar dock en viss ˚aterbetalning f¨or b¨arbara datorer som ¨ar hela och inte allt f¨or gamla. D˚a b˚ade bortforsling och milit¨arklassad radering av lagringsmedie ¨ar kostsamt f¨orlorar organisationen allts˚a mer pengar p˚a varje avyttrad b¨arbar dator som h¨amtas av
˚aterbruksf¨oretag A och som inte ger n˚agon ˚aterbetalning ¨an om denna dator hade h¨amtats av ˚atervinningsf¨oretag A. Av den anledningen l¨aggs ibland gamla brukade b¨arbara datorer i beh˚allaren f¨or elektronikskrot som h¨amtas av ˚atervinningsf¨oretag A. Detta g¨aller datorer som ¨ar s˚a gamla eller trasiga att organisationen bed¨ommer dem som rent elektronikskrot, och d˚a h¨amtning av beh˚allaren f¨or elektronikskrot kostar mindre ¨an h¨amtning av v¨ardesk˚ap f¨or brukade elektronikprodukter v¨aljs ibland den billigare l¨osningen. Det ¨ar m¨ojligt, om ¨an
