Om “CK:s Fysik-karta”
Christian Karlsson
7 aug 2019
Inspirerad av Bernard Porters m¨ asterverk Being a Map of Physics (1939) 1 , Jon Butterworths bok A Map of the Invisible: Journeys into Particle Physics (2017) 2 , Dominic Wallimans youtubefilm The Map of Physics (2016) 3 och kartorna i Sagan om ringen-b¨ ockerna har jag nu gjort en egen fysikkarta.
Den ¨ ar i f¨ orsta hand gjord f¨ or anv¨ andning i gymnasiets fysik 1- och 2-kurser.
Tanken ¨ ar att den skall visa ett m¨ ojligt s¨ att att se p˚ a fysik¨ amnet och hur det h¨ anger ihop. Ibland tror jag att det som gymnasielev kan vara lurigt att se de stora dragen, och kanske kan en fysikkarta hj¨ alpa. Fram¨ over t¨ ankte jag testa att d˚ a och d˚ a ta fram kartan och visa i de klasser d¨ ar jag ¨ ar l¨ arare, och prata lite om var vi ¨ ar, var vi har varit och vart vi ¨ ar p˚ a v¨ ag. N¨ ar jag skriver detta ¨ ar det sommarlov men om n˚ agra veckor kommer en klass och jag att b¨ orja r¨ ora oss upp i sluttningarna mot termodynamikbergen.
1
http://scimaps.org/mapdetail/being a map of physi 171
2
S¨ ok efter “Mapping Particle Physics - with Jon Butterworth” p˚ a Youtube (7 mars 2018, 46:29) f¨ or en uppsnabbad f¨ orel¨ asnings-version av boken.
3
S¨ ok efter “The Map of Physics” p˚ a Youtube (27 nov 2016, 8:19).
Mest nytta g¨ or kartan nog dock om den insprerar till att g¨ ora sin egen
¨
oversikt ¨ over fysiken, i kartform eller p˚ a annat vis. S˚ adana h¨ ar kartor speglar nog mer kartritarens mentala bild av fysik¨ amnet ¨ an fysik¨ amnet i sig sj¨ alvt, och min karta fungerar kanske inte lika bra f¨ or andra som f¨ or mig. Det b¨ asta tror jag ¨ ar att g¨ ora sin egen variant allt eftersom man l¨ ar sig mer och f¨ orst˚ ar mer och mer.
Jag har f¨ orskt g¨ ora min karta med en del eftertanke, men det ¨ ar viktigt att inte ¨ overtolka den. Som Butterworth skriver i b¨ orjan av sin bok: 4
“Allegory and analogy can help understanding, but are mislead- ing if pushed too far.”
Hursomhelst, lite i f¨ oljande banor t¨ anker jag:
I fysik 1 tillbringar vi en hel del tid i b¨ orjan i Mekanikland. Vid
“Raka banan”, som jag t¨ anker mig som akvedukt p˚ a vilken vi kan
˚ aka b˚ at fram och tillbaka, kanske en s˚ adan d¨ ar engelsk l˚ angsmal kanalb˚ at, l¨ ar vi oss om linj¨ ar r¨ orelse. Kl¨ attrar vi upp i “H¨ oga tornet” kan vi sl¨ appa saker och l¨ ara oss om fallr¨ orelse. “Runda sj¨ on”, d¨ ar vi kan k¨ ora v˚ ar b˚ at lite mer hur som helst, men framf¨ or allt i cirklar, f˚ ar vi v¨ anta med att bes¨ oka tills fysik 2. D˚ a blir det f¨ or ¨ ovrigt ett nytt bes¨ ok i H¨ oga tornet d˚ a vi inte l¨ angre bara sl¨ apper saker, utan kastar dem (fyrverkeripj¨ aser kanske?) snett ut˚ at s˚ a att de beskriver kastbanor.
De sm˚ a kvadraterna t¨ anker jag mig ¨ ar byar eller st¨ ader namn- givna efter personer som varit med och tagit fram fysiken. I fysik 1 tar vi in p˚ a v¨ ardshus i till exempel Galilei (linj¨ ar r¨ orelse och Newtons f¨ orsta lag) och sedan i Newton (mer om krafter och Newtons lagar).
4