Biltrafikens betydelse för kvävedioxid och partiklar i
stadsluften –
varför klarar vi inte gränsvärdena?
Christer Johansson
SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm
Institutionen för tillämpad miljövetenskap
Stockholms Universitet
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Kväveoxider
från mark till luften (och vice versa)
Nature, 1979
Fårhage Ian Galbally
Barr o lövskog Jordbruksmark
Busksavann Betad savann
(Bränd) grässavann Tropisk regnskog Molnregnskog Termitstackar
Venezuela
Elfensbens- kusten
Australien
Kvävedioxid livsnödvändigt?
NO 2
Bakterier, förbränning, blixturladdningar
Kvävemonoxid, NO
Ozon, O 3
Sjuklighet, dödlighet
?
Sjuklighet, dödlighet Växtskador
Övergödning Försurning
Växtnäring
”Renar luften”
från föroreningar
CO, VOC, PAH…
OH .
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Kvävedioxid & partiklar
• Problembilden
– Utsläpp och halter
– Jämföra trenderna för NO 2 , PM – NO 2 som indikator för avgaser
• Åtgärder – behov av nya krav o mätningar
– Olika för partiklar & kvävedioxid
Vägtrafiken oftast viktigast för halter o
exponering i städer
Biobränsle-
förbränning kan vara viktig för partikelutsläpp
Kväveoxiderna bra
”spårämne” för
vägtrafikens partikelutsläpp
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Vägtrafikens utsläpp av
NOx = NO+NO 2
Avgaser Kvävemonoxid NO
Bildas vid förbränningen Påverkas av efterreningen
Kvävedioxid NO 2
Bildas i avgassyst. & efterreningen
Kvävedioxid NO 2
Bildas i luften p g a ozon (O
3) Detta gör NO
2till sämre indikator på
avgasutsläpp än NOx EGR – avgasåterföring mindre NO2
SCR – selektiv katalytisk mindre NO2 (urea) Ox.kat – oxidations katalysator - mer NO2
CRT – continuously regenerating trap – mer NO2
Vägtrafikens olika partiklar
Förbränningspartiklar
”Ultrafina”, <0,1µm (antal) eller 0,1-0,3 µm (massa)
Däcks- och slitagepartiklar
Nano, < 0,1 µm ”Grova”, >1 µm
Avgaser
Bränsle Motorolja
Sot
0,04-0,5 µm
Bildas vid för- bränningen
Kondensations- partiklar
0,01-0,1 µm
Bildas vid kylning och utspädning
Vägbana
Bromsar Däck Däcks-
0,01-0,1 µm
Bildas med dubbar
>10 µm?
Slitage
Broms- 0,1 - 5 µm
Slitage
Beläggnings-
>0,5 µm
Slitage
Suspensions-
>0,5 µm
Suspension
EGR, SCR, Ox.kat ., CRT
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Kombinationer av efterbehandling
krävs för att reducera både NOx & PM
NO 2 utsläppen regleras inte
Från Erlandsson, MTC
EU direktiv och MKN
Värde (µg/m 3 ) Medelvärdestid
NO 2 40 År
200 Timme Max 18 timmar
60 Dygn Endast Sverige
Max 7 dygn
90 Timme Endast Sverige
Max 175 timmar
PM10 40 År
50 Dygn Max 35 dygn
PM2.5 25 År Från 2015
Inga gränsvärden för avgaspartiklar – PM10 beror mest på icke avgaspart.!
NO 2 anses som indikator för exponeringen för avgaspartiklar.
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
För normerna förskjuts fokus från PM10 mot NO 2
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 PM10 µg/m³
år Partiklar (PM10) 36:e värsta dygnsmedelvärdet årsvis (90-percentil)
Hornsgatan 108 gatunivå E4:an Lilla Essingen gatunivå Folkungagatan 53 gatunivå Sveavägen 59 gatunivå Kungsgatan Uppsala gatunivå Norrlandsgatan 29 gatunivå E4:an Häggvik Sollentuna gatunivå Turingegatan Södertälje gatunivå Kungsgatan 42 Uppsala gatunivå Torkel Knutssonsgatan tak
miljökvalitetsnorm
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110
1982198319841985198619871988198919901991199219931994199519961997199819992000200120022003200420052006200720082009201020112012 NO2µg/m³
år Kvävedioxid (NO2) 8:de värsta dygnsmedelvärdet årsvis (98-percentil)
Hornsgatan 108 gatunivå Sveavägen 59 gatunivå Norrlandsgatan 29 gatunivå E4:an Lilla Essingen gatunivå Hornsgatan 85 gatunivå Sveavägen 88 gatunivå Kungsgatan 42 Uppsala gatunivå Folkungagatan 53 gatunivå Torkel Knutssonsgatan tak Norr Malma regional bakgrund
miljökvalitetsnorm
NO 2 PM10
1982 2000 2012 1994 2000 2012
Klaras nästan i Sverige 2012!
Normerna klaras inte!
Stockholm
NO 2 större problem i norra Sverige än i södra
UMEÅ
Max 175 timmar över 90 µg/m3
SUNDSVALL
NO2 = 213 TIMMAR>90 µg/m3
PM10 klaras
PM10 överskred 2012 38 dygn >50 µg/m3 Meteorologin viktig
för de höga NO2 halterna
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
NO 2 halterna i London
sjunker inte…
PM10 sjunker snabbare än NO 2
inte bara i Stockholm
0.00 0.20 0.40 0.60 0.80 1.00 1.20
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
PM 10 /N O 2
Bryssel München Prag
Hornsgatan
Olika anledningar till lägre partikelhalter:
Europa: Minskande halter sekundära partiklar (mindre S & N utsläpp)
Minskande utsläpp av primära avgaspartiklar
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Avgaspartikelhalterna sjunker snabbare än NOx
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000
Antal partiklar NOX
-37%
-77%
Stockholm, Hornsgatan
Mer NO 2 per gram
”sot” från bilavgaser
Barcelona, Spanien
0 5 10 15 20 25
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
year
Berlin, Tyskland
NO 2 /EC
2010: LEZ, Steg 2 DPF krävs på dieselbilar EC minskar med 60%
NOx med 20%
NO 2 /EC+OC
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Emission per km
för NOx &
avgas PM
0 0.0005 0.001 0.0015 0.002 0.0025 0.003 0.0035 0.004 0.0045 0.005
2010 2013 2015 2020
Emissionsfaktor (viktad) PM g/fkm
PM avgas emission
Personbil bensin Personbil diesel 0.000.02 0.04 0.06 0.08 0.10 0.12 0.14 0.16 0.18
2010 2013 2015 2020
Emissionsfaktor (viktad) gNOx/fkm
NO
xemission
Personbil bensin Personbil dieselNOx
PM
Stockholmsregionens
bilpark
Andelen dieselbilar ökar
Stockholm
0.0%
10.0%
20.0%
30.0%
40.0%
50.0%
60.0%
2010 2013 2015 2020
Ande l a v t ot al a tr af ik ar be te t
Trafikandelar Personbil bensin
Personbil diesel
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Rekord för miljö- och dieselbilar
2012
BIL Sweden
Nyregistreringar:
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
NOx halterna beror på dieselutsläpp
exempel Hornsgatan, Stockholm
Buss etanol Buss diesel
Tung lastbil diesel Lätt lastbil diesel Lätt lastbil bensin Personbil gas
Personbil etanol Personbil diesel Personbil bensin
Urban bakgrundshalt:
0 20 40 60 80 100 120 140
År 2010 År 2013 År 2015 År 2020
N O x ( µg /m 3)
27%
26%
15%
>70% från
dieselfordon
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Kvävedioxid (NO 2 )
utsläppen ökar p g a fler
dieselfordon
0%5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
2010 2015 2020
Personbil bensin Lätt lastbil bensi Personbil etanol Personbil gas Lätt lastbil diese Personbil diesel
Be ns in Be ns in Be ns in Eta no l Eta no l Eta no l
Ga s Ga s Ga s
Di es
el D ies el Di es el Di es el Di es el Di es el
0.000 0.020 0.040 0.060 0.080 0.100 0.120 0.140 0.160
0.00 0.10 0.20 0.30 0.40 0.50 0.60 0.70 0.80 0.90
2010 2015 2020
N O2 (g /fk m )
N O x ( g/f km )
NOx g/km NO2 g/km
Andel NO 2 av NOx i olika fordonstyper
NO 2
NO x
Ännu svårare klara MKN före 2015!
Ökande NO 2 andel från nya dieselbilar
Personbil, diesel
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Emissions- modellerna underskattar
verkliga utsläpp
Prognoserna för
optimistiska
Jerksjö & Sjödin
NOx Pb diesel
NOx Lb diesel
Euro 1 Euro 2 Euro 3 Euro 4
Euro I Euro II Euro III Euro IV
Ombord-
mätning visar högre utsläpp
än kraven Ex Buss
>Kravnivån (3,5)
SCR falerar i
stadsmiljö pga för
låg temp.
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
0.3% 0.1% 0.1%
1.2% 7% 0.2% 1% 0.1% 0%
13%
4% 2%
79%
33%
17%
0%
61%
47%
0% 1%
34%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2010 2015 2020
NOx PBD
1.5% 2.3% 2.6%
5.5% 2.7% 1.8%
20.6%
11.6%
4.0%
16.8%
14.1%
7.6%
55.6%
53.6%
33.9%
0%
15%
17%
0% 1%
34%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2010 2015 2020
Avgaspartiklar PBD
NOx vs Avgas PM:
Olika fordon har olika betydelse
PC-D-Euro-6 PC-D-Euro-5 PC-D-Euro-4 PC-D-Euro-3 PC-D-Euro-2 PC-D-Euro-1 PC-D-Euro-0
Personbilar
Åtgärder
• Differentierade avgifter/strängare miljözon
• Olika fordon beroende på om NO 2 eller PM – hur prioritera?
• Tunga fordon allt större del av utsläppen
• Öka efterlevnad av emissionslagstiftningen i verkig trafik
• Gäller speciellt nya dieselfordon inkl tunga i stadstrafik
• Reglera NO 2 utsläppen?
• Kollektivtrafik, parkeringsavgifter,
cykelfrämjande… etc
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Restriktioner
mot dieselbilar i Oslo p g a NO 2
traffic related* total carbon particle concentration in Berlin
120%
141%
100% 130%
121% 119% 100%
112%
101% 100%
80%
75%
49%
40%
101% 99% 100%
78% 73%
47%
44%
0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 3.5 4.0 4.5 5.0 5.5 6.0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Total carbon [TC = EC + 1.2 * OC] in µg/m3
0%
100%
200%
300%
400%
500%
600%
percentage share of situations with low wind speed
share of situations with low wind speed <2.4 m/s (2007=100%) average TC over 12 mini samplers outside the LEZ
average TC over 10 mini samplers inside the LEZ
low emission zone in force
*traffic increment based on the difference between kerbside stations and urban background sites
-56%
Berlin LEZ – impact analysis
total carbon concentration
traffic related * black ¥ carbon particle concentration in Berlin
* local BC increment at traffic sites, adjusted to traffic volumes trend relative to 2007 before LEZ came into force
¥ elemental carbon (EC) particles plus other deposited organic compounds (OC)
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Berlin NO2 trend
From Martin Lutz, Dep for devepment and Environm, Senate Berlin
Så varför klarar vi inte gränsvärdena för NO 2 ?
• Utsläppen från dieselfordon höga
• Högre i verkligheten än i testning i lab
• Hög NO 2 andel av NOx i utsläppen (NO 2 regleras inte)
– Problem med efterrening…
• Meteorologin försvårar i norra Sverige
• NO 2 klaras inte norrländska städer p g a inversion på vintern
• Politiska/ekonomiska prioriteringar…
• Kommer bli svårt klara Svenska normerna!
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF