Vad gör att ett arbete blir slutfört? Arbetssätt, målsättning, motivation och kreativt skapande.

Örebro universitet Musikhögskolan

Konstnärligt kandidatprogram i Musikalisk gestaltning Musikproduktion och Songwriting

__________________________________________________

__________________________________________________

Vad gör att ett arbete blir slutfört?

Arbetssätt, målsättning, motivation och kreativt skapande.

__________________________________________________

__________________________________________________

Kurs: Musikalisk gestaltning, Självständigt arbete, kandidatkurs Vårterminen 2021

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka fördelar och nackdelar med att arbeta i grupp i jämförelse med att arbeta ensam vid låtproduktion, samt att undersöka vad det är som gör att ett arbete blir slutfört. Intresset för detta uppsatsämne har väckts under den tid då jag arbetat med musik, vid vilken frågor kring ämnet ständigt har varit närvarande.

Kommande studie är en fallstudie där fyra olika produktioner genomförts i syfte att jämföra olika gruppkonstellationer och målsättningar. Trots att grupp konstellationerna i sig är olika så har likheter, och valda skillnader, försökt upprättas för att gynna undersökandet av kommande frågeställning. Alla arbeten tar utgångspunkt i planeringar kring mål och syfte, dock kommer grupperna skiljas åt gällande typen av mål som: resultatmål eller effektmål. En av arbetsgrupperna består av en person jag inte tidigare arbetat med. De andra tre grupperna består av fler än en person och utgör således grund för att undersöka hur begreppet social loafing kan påverka arbeten i grupp. Vidare kommer även arbetssätten inom projekten att varieras från självständigt, till grupparbete, till en blandad arbetstill mellan självständigt och grupparbete.

Resultatet av fallstudien, i kombination med litteraturundersökning, visar att det finns både för- och nackdelar med att arbeta inom alla tre arbetsformer; i grupp, självständigt och blandad form. Dock visar resultatet på övervägande fördelar av arbete i ett projekt som varierar självständigt arbete och grupparbete.

Vidare togs även hänsyn till de klingande resultaten för de olika projektarbeten som jämfördes. Resultatet av denna jämförelse visar på att ett blandat arbetssätt mellan

självständigt arbete och grupparbete skapar den bästa kvaliteten på det klingande resultatet.

Vidare framkom även att en tydlig målbild, resultatmål och effektmål är viktiga delar för att ett arbete skall bli slutfört. Även social loafing spelade en stor roll i de grupparbeten som genomfördes.

Avslutningsvis upplever jag att jag har lärt mig mycket av denna studie samt fått redskap för hur jag ska planera framtida arbeten.

Författare: Linéa Petersson Handledare: Daniel Berg

Titel: Vad gör att ett arbete blir slutfört?

Title in English: What gets the job done?

Sökord: låtskrivare, populärmusik, producent. målsättning, motivation, kreativitet, kreativt skapande

Innehållsförteckning:

Sammanfattning 1

Inledning 4

Problemområde 5

Syfte 6

Frågeställningar: 6

Definitioner 7

Vetenskapliga begrepp 7

Fackterminologi 7

Bakgrund 8

Vad är en låtskrivare och producent? 8

Producent 8

Låtskrivande inom populärmusikgenrer idag 9

Vad är social loafing? 9

Meningsfullhet till motivation 10

Kopplingen mellan motivation, kreativitet och resultat 11

Delmål och målsättning 12

Metod 15

Design 15

Deltagare 15

Arbetsgrupper och upplägg 15

Dokumentation av arbetsprocess 17

Genomförande 17

Resultatpresentation 19

Grupp 1 - Låtskrivare och producent jag tidigare jobbat med 19

Grupp 2 - En ny låtskrivare jag aldrig arbetat med 19

Grupp 3 - Jag ensam 20

Grupp 4 - Arbete med en producent jag tidigare jobbat med 21

Resultatanalys 22

Upptäckter och slutsattser i de olika grupperna 22

Tankar kring projekten utifrån min loggbok: 28

Fördelar och nackdelar med det olika arbetssätten 29

Slutsatser 31

Diskussion 33

Metod 34

Litteratur 35

Möjliga framtida forskningsprojekt 35

Slutord 36

Litteraturförteckning 37

Bilagor 38

Inledning

Innan jag började studera på musikhögskolan, ansåg jag att jag arbetar bäst med låtskrivande och produktion ensam. Jag visste hur jag ville ha mina låtar och när jag arbetade med andra blev resultatet aldrig som jag hade tänkt mig i början av projektet. Detta gjorde att jag började undvika att arbeta med andra för att istället arbeta självständigt. Ett problem som upptäcktes vid denna tid var hur svårt jag jag hade att avsluta mina projekt, då jag ofta stötte på problem kopplat till brist på kunskap inom vissa områden.

Efter att ha studerat musikproduktion i snart tre år, vid Musikhögskolan på Örebro universitet, har min åsikt förändrats kring samarbeten. Tidigare, då jag i huvudsak arbetade på egen hand, associerades ofta samarbeten med krångel och dåliga resultat. Nu upplever jag istället att låtarnas resultat blir bättre med fler inputs från olika människor och att arbetet mer frekvent blir slutfört. Detta har skapat funderingar kring vad det är som har gjort att samarbeten nu fungerar bättre än vad de har gjort tidigare. Således tar kommande uppsats utgångspunkt i mitt intresse kring de olika för- och nackdelar som finns med att arbeta i grupp respektive att arbeta självständigt samt hur detta påverkar det klingande resultaten. Undersökningen har även fokus på vad det är som gör att ett arbete blir slutfört. I arbetet med låtskrivande och produktion finns många aspekter att ta i beaktning, vilket nödvändiggjorde en avgränsning inom undersökningen. Denna avgränsning blev således att undersöka för- och nackdelar inom låtskrivande kopplat till målsättning, motivation, känsla av meningsfullhet samt kvalité i klingande resultat. Vidare fanns även intresse hos mig att undersöka vad det är som bidrar till att ett arbete blir slutfört. Detta på grund av att jag själv ibland har svårt att avsluta de projekt jag påbörjat. Således kommer denna studie även undersöka vad det är som gör att ett arbete blir slutfört.

Problemområde

Jag anser att det inte finns någon tydlig mall för vilket sätt att arbeta som är det mest givande när det kommer till musikproduktion. Detta kan bero på att alla individer som skapar musik är olika och att fördelen med olika arbetssätt blir högst individuellt. När jag arbetar själv har jag all kontroll och således är det upp till mig att planera för att hålla deadlines. Dock upplever jag mig själv sakna den kunskap som krävs, vilket ofta leder till oavslutade projekt eller sämre kvalite på det klingande resultaten. Vid samarbete med andra finns ofta denna kunskap hos individer inom gruppen, dock minskar detta samarbete min egen känsla av full kontroll.

Vidare behöver individerna inom en grupp kompromissa med sina egna konstnärliga uttryck för att låta andras ta plats. Jag vill därför undersöka vilket arbetssätt som funkar bäst för mig och det klingande resultatet samt vad det är som ser till att ett arbete blir slutfört. Hur skall jag arbeta för att nå det bästa resultatet i mitt konstnärliga skapande?

Syfte

Syftet med studien är att undersöka för- och nackdelar med att arbeta i grupp respektive ensam för att ta reda på hur och när jag presterar bäst som låtskrivare och producent. Detta med fokus på arbetssätt, motivation, klingande resultat, kreativitet, målsättning och social loafing. Vidare kommer studien även undersöka vilka parametrar som spelar in kopplat till slutförandet av ett projekt.

Studien kommer att genomföras med hjälp av befintliga forskningsstudier samt övrig

litteratur kring de parametrar jag har valt att undersöka. Vidare görs även en fallstudie i vilken jag genomför fyra olika produktioner. Kriterierna för det olika arbetsgrupperna kommer att vara olika med vissa likheter för att kunna undersöka min frågeställning. Jag har valt att göra målen och dess planering i alla grupper olika, där vissa inte har någon tidsbegränsning,

resultatmål eller effektmål, för att kunna undersöka målsättnings påverkan i arbeten. En grupp kommer att vara med en ny person som jag inte tidigare jobbat med för att kunna kolla

närmare på om detta har någon effekt på arbetet och resultatet i gruppen. Tre av grupper kommer att vara samarbeten för att kolla på hur begreppet social loafing kan spela in arbeten i grupp. Arbetssätten varierar också i grupperna då ett är endast självständig, ett är endast arbete i grupp och två där dessa arbetssätt blandas för att kunna jämföra hur det klingande resultatet påverkas.

Under samtliga projekt kommer jag föra loggbok för att lättare kunna följa arbetsprocessen i efterhand och kunna reflektera och jämföra vilka skillnader som finns samt fördelar och nackdelar i grupperna och det klingande resultatet.

Frågeställningar:

Kommande undersökning tar utgångspunkt i dessa frågeställningar:

- Presterar jag bäst som låtskrivare och producent när jag arbetar självständigt eller i grupp?

- Hur påverkas mitt kreativa skapande, motivation, och resultat av arbetet jämfört mellan att arbeta endast i, endast självständigt eller en blandning av dessa arbetssätt?

- Vilka fördelar och nackdelar finns det med de olika arbetssätten och hur påverkas det klingande resultat?

- Vad är det som gör att ett arbete blir slutfört?

Definitioner

I detta kapitel presenteras, och förklaras, de olika begrepp som används i undersökningen.

Dessa begrepp utgår från vetenskapliga begrepp, som erhållits utifrån litteratur, samt fackterminologi, som erhållits via erfarenheter från min utbildning och den internationella musikbranschen.

Vetenskapliga begrepp

De vetenskapliga begreppen som används i denna fallstudien är Social loafing som jag har haft i bakhuvudet när jag kollat på resultatet av min undersökning. Begreppen är koncept som som har använts vid tolkning och analys av resultaten.

Social loafing: Karau & Williams (1993) förklarar begreppet social loafing som minskning av motivation och ansträngning hos individer som kan uppstå när de arbetar i grupp. Social loafing förklaras mer ingående i bakgrunden.

Fackterminologi

Begreppen i listan nedan är facktermer som kommer från min arbetsvardag. Många av termerna har introducerats till mig via kandidatutbildningen inom musikproduktion och låtskrivning på Musikhögskolan i Örebro. Begreppen är relevanta då de ofta används i olika sammanhang inom, och steg i den musikaliska processen. Många av orden har också använts i loggbok, i förklaringen av det olika arbetsgrupperna och deras kriterier och utformning samt i diskussionen.

DAW: Digital audio workstation, ett program där du kan skapa midi och spela in ljudfiler.

Session: Ett arbetstillfälle när man sitter och skriver och producerar låten. Kan vara i grupp eller självständigt.

Lead: Ett låtskrivaruppdrag som man får av till exempel en musikbolag eller ett artist

management. Det är en kort förklaring vad det är för låt det söker och de kan innehålla demos från artisten den är till eller referenslåtar som man kan förhålla sig till.

Plugins: Ett mjukvaruprogram som antingen manipulerar ljud eller simulerar instrument.

Demo: En inspelad demonstration av en låt som görs som en referens snarare än för utgivning.

Topline: Text och sångmelodi på en låt.

Track: En instrumental bakgrund till en låt utan topline.

Trackmaker: En person som skriver och producerar tracks.

Bakgrund

I bakgrunden presenteras tidigare forskning inom de begrepp och parametrar som används i studien. Vidare tydliggörs vad låtskrivares och producenters roll innebär, samt vilken påverkan gruppdynamik kan ha på ett arbete. Avslutningsvis förtydligas studiens begrepp meningsfullhet, målsättning och motivation och hur kunskaper kring detta kan användas för att svara på mina frågeställningar.

Vad är en låtskrivare och producent?

Låtskrivare och producent är två begrepp som kan ha olika innebörd för olika grupper. I dagens musikbransch jobbar många med båda rollerna. Detta innebär att det kan uppstå en viss förvirring i vad rollerna innefattar. När jag skriver och producerar musiken är linjen mellan vilken roll jag väljer att ta varierande och ofta smälter de samman, vilket kan bidra till viss förvirring. I samarbeten har jag märkt att det är lättare att välja en roll för varje person i gruppen, vid vilken denna person har huvudansvar.

Producent

Mathieu Lacroix (2016) tar i sin artikel upp hur 1900-talets teknik och upptäckter haft ett stort inflytande på hur samhället ser ut idag. Han skriver att uppfinnandet av skivinspelningen var en vändning för musikbranschen och skapade behovet av en ny roll, musikproducenten. Trots att rollen musikproducent uppkom redan på 1900-talet kan det fortfarande vara oklart vad rollen innebär. Richard James Burgess (2014) förklarar i sin bok att man i det tidiga stadiet av musikbranschen inte använde orden producent eller musikproducent som vi gör idag. Istället använde man ord som inspelningsdirektör och inspelare för de som arbetade med tekniken, inspelningen och hanteringen av ljudet.Redan när producentrollen skapades var gränsen mellan rollerna som låtskrivare och producent suddiga och många arbetade med flera delar.

Inte bara det kreativa och tekniska utan även entreprenöriella, affärsmässiga och talangscouting. Burgess (2014) tar upp Inspelnings Akademins definition av nutidens producent:

The person who has overall creative and technical control of the entire recording project, and the individual recording sessions that are a part of that project. He or she is present in the recording studio or at the location recording and works directly with the artist and engineer. The producer makes creative and aesthetic decisions that realize both the artist's and label’s goals in the creation of musical content. Other duties include, but are not limited to: keeping budgets and schedules, adhering to deadlines, hiring musicians, singers, studios and engineers, overseeing other staffing needs, and editing. (Burgess, 2014, s.13)

På 80-talet kom den musikteknologiska marknaden då kassetten slog igenom, vilket skapade en större efterfrågan på inspelad musik. Det blev även lättare för folk att skapa och spela in sin egna musik vid datorernas intåg på marknaden och den första DAW:en “soundstream”. I samband med detta började låtskrivar- och producentrollerna smälta samman mer och

överlappa varandra. År 1991 lancerades protools vilket gjorde det ännu lättare för folk att producera musik.

Låtskrivande inom populärmusikgenrer idag

Att vara en låtskrivare idag kräver att du ska vara bra på mycket. C. Neal Stewart Jr. (2015) skriver i sin artikel att en bra låt inom populärmusiken ska innehålla en minnesvärd melodi, vara upprepande samt lätt att förstå. Detta samtidigt som den ska kännas fräsch och förnyas i små delar genom låtens progression. Låten ska berätta en historia på cirka tre minuter och öka energimässigt igenom låten. Detta betyder att du som låtskrivare behöver kunna skriva en intressant text som samtidigt är upprepade, arrangera, skapa toplines, gärna spela mer än ett instrument och kunna göra demos inom en DAW. Stewart Jr. (2015) skriver att majoriteten av alla hitlåtar inom populärmusiken är skrivna i grupp. Vidare menar författaren att man

behöver ett team för att producera en vinnande produkt.

Att förstå vad de olika rollerna är och har för arbetsuppgifter blir relevant både i analyseringen av hur arbetet sett ut samt i jämförelsen av de klingande resultaten. I de klingande resultaten kommer jag att kolla närmare på kvaliteten och progressionen i tracket av låtarna. Jag kommer även kolla på låtarnas arrangemang samt utvecklingen i toplinen.

Vad är social loafing?

Social loafing är ett begrepp som har uppkommit i samband med upptäckten av hur vissa människor tenderar att prestera sämre när de jobbar i grupper jämfört med när de jobbar själva. Karau & Williams (1993) skriver att social loafing kan mätas på många sätt, till exempel genom utvecklingspotential, förväntningar av arbetskollegor, motivation och

meningsfullhet. De menar även att kulturella aspekter kan ha en stor inverkan när det kommer till social loafing. I en studie av Pettijohn & Ahmed (2010) som gjorts kopplat till social loafing inom låtskrivande och arrangering beskrivs följande:

Consistent with social loafing theory, researchers predicted that lower author identification (i.e., shared authorship) would result in less effort, and thereby lower quality and popularity, than individually authored songs. The findings indicated that after 1966, songs written individually were higher in quality and more popular on the charts than songs written together. The pattern was reversed pre-1967, whereby solo-authored songs were less likely to be selected as singles and did not perform as well on the charts as dual-authored songs. Jackson and Padgett (1982) suggest that as McCartney and Lennon grew apart, their reduced cohesiveness and varying viewpoints could have created a desire for greater individuality, producing an opportunity for social loafing (Pettijohn & Ahmed, 2010, s.2).

Pettijohn & Ahmed (2010) beskriver hur både individuellt låtskrivande och arbete i grupp kan ge bra resultat. De förklarar att social loafing kan uppstå i grupparbeten men att det inte alltid gör det. De nämner att 78% av låtarna som hamnat på billboardlistan är skrivna i grupper bestående av två personer. Pettijohn & Ahmed (2010) förklarar dock att många låtar som har flera upphovspersoner kan vara skrivna av en ensam individ. Författarna beskriver

exempelvis hur vissa av Beatles låtar endast skrivna av antingen John Lennon eller Paul McCartney trots att de står som co-authors, då de tidigt bestämde att de skulle vara co-authors på alla låtar oavsett vem som egentligen skrivit dem. Dessutom kan upphovspersoner läggas till eller tas bort för personliga eller ekonomiska anledningar vilket gör att statistiken inte är helt lätt att tolka.

Jag har valt att ta med begreppet social loafing i denna studien då det är ett fenomen som kan uppstå i samarbeten och blir därmed relevant när det kommer till nackdelar med samarbeten.

Det är Karau & Williams (1993) definition av social loafing som kommer användas. Att ha verktyg för hur man kan upptäcka social loafing kommer vara användbart i analysen av grupperna med samarbeten. Jag kommer främst att kolla närmare på förväntningar av

arbetskollegor och motivation som är aspekter som kan påverkas av begreppet social loafing.

Värt att tänka på är vad Pettijohn & Ahmed (2010) säger, om att detta inte är något som måste uppstå. Att social loafing kan mätas i till exempel förväntningar av arbetskollegor och

meningsfullhet är något jag kommer att kolla på i min studie.

Meningsfullhet till motivation

Motivation och meningsfullhet går hand i hand. Genom att känna att något är meningsfullt skapas motivation. Motiv är grunden för att människor gör något frivilligt och ofta det som påverkar en människas synsätt, tankemönster, känslor och agerande. Achim, Dragolea och Balan (2013) förklarar på ett enklare sätt att motivation baserar sig på den enskilda

människans behov som måste bli tillfredställda och därför driver och uppmuntrar denna människa att utföra en rad åtgärder för att hålla behoven fortsatt tillfredsställda. Med det sagt är det fortfarande svårt att förklara ordet motivation då många forskare beskriver det på olika sätt. Det forskare verkar vara överens om är att motivation kan delas in i två delar, inre- och yttre-motivation, med andra ord motiv och belöning.

Shafi, Meenakshi & Choudhury (2016) skriver i sin studie att de kunde se ett mönster där många filosofer använder sig av en multifaktor eller mångsidig strategi. Till Exempel beskriver författarna hur Descartes beskrev själens passioner där han menar att det finns sex inneboende motiv hos människan:. kärlek, lust glädje, under, hat och sorg. Shafi, Meenakshi

& Choudhury (2016) tar också upp filosofen Weiners tankar om inneboende motiv som en källa till motivation som kommer ifrån njutningen av en aktivitet.

Även Ahl (2004) har gjort en modell som visar hur människor kan motiveras av olika faktorer och hur dessa faktorer påverkar individer att agera på olika sätt. Författaren delar upp

motivation i olika typer av människor. Trots att en person kan ha flera olika typer av

motivation understryker teorin att motivation och meningsfullhet skiljer sig från en person till en annan och olika uppgifter kräver olika drivkrafter. Författaren delar vidare in människor i olika typer: den ekonomiska människan, sociala människan, fysiska människan, läraktiga människan, kunskapande människan, behovsstyrda människan och prestationsinriktade människan. Alla dessa människor drivs av olika faktorer.

Abrahamsson och Andersen (2014) förklarar istället att motivation är baserat på individens handlingar. Författarna menar att med hjälp av motivationsteorier kan man förklara varför människor agerar som det gör och att motivation uppstår i samspel med en situation och den enskilda individen. Författarna exemplifierar genom att beskriva hur den personliga

arbetsmiljön och arbetets faktorer spelar in på hur motiverade individer är att utföra en uppgift på en arbetsplats. Abrahamsson och Andersen (2014) menar vidare att en grupp eller en organisation inte kan bli motiverade, istället är det individerna i grupperna som kan bli motiverade och känna en meningsfullhet. De argumenterar för att alla människor är olika och därmed kräver olika metoder för att bli motiverade.

Inre motivation

När man talar om ordet motivation är en vanlig uppdelning inre och en yttre motivation. Ahl (2004) skriver att den inre motivationen grundar sig på individens behov av kompetens och självbestämmande vilket leder till agerande som till exempel leder till en känsla av att klara sig själv. Till den inre motivationen hör känslor som lust, intresse, glädje och upprymdhet.

Ahl (2004) menar att den inre motivationen har inget med de yttre belöningar och straff som finns eller de fysiologiska behoven. Människain i sig måste känna att hen helt och fullt väljer själv vad hon gör och att hen själv har kontroll över det. Vidare måste uppgiften innebära en viss utmaning, för att dessa behov skall tillfredsställas.

För individen är den inre motivationen den viktigaste. Den gynnar det fysiska och psykiska måendet, kreativiteten och lärande. Dessutom leder inre motivation i högre grad till positiva utfall såsom ökad produktivitet eller hårt arbete än yttre motivation (Ahl, 2004).

Yttre motivation

I motsats till inre motivation är yttre motivation sådant som kommer ifrån omgivningen.

Exempel på saker som skapar yttre motivation är belöningar, straff, sociala normer och liknande. Det är också knutet till fysiska behov som hunger och törst då en belöning till exempel kan vara mat eller vatten vilket tillfredsställer de fysiska behoven. Bruno Frey och företagsekonomen Margit Osterloh (Frey, 1997; Frey & Osterloh, 2002) menar att en högre lön tillexempel inte alltid leder till att människan presterar bättre som teorin om den

ekonomiska människan föreslår. Även om yttre motivation inte är skadligt i sig kan den leda till mindre inre motivation och på så sätt leda till ett sämre utfall.

Kopplingen mellan motivation, kreativitet och resultat

Kreativitet finns överallt och i olika former och handlar om att skapa och komma på nya idéer.

I sin bok skriver Eva Hillered (2009) att många ser på kreativitet som något som få,

begåvade, föds med, vilket inte stämmer. Kreativitet är istället en färdighet som du kan öva

upp. Hillered (2009) förklarar också att människor som är kreativa har vissa gemensamma drag. De tar mer risker, är mer självständiga, går ofta emot normen, dagdrömmer mer, ser på saker med mer öppenhet, är mer flexibla och mer lösningsorienterade. Dessutom tenderar kreativa människor att vara mer passionerade och hålla fast vid de drömmar de har.

Författaren pekar dessutom ut det som hon kallar för “kreativitets-dödare” såsom bedömning, tävling, belöning och begränsade valmöjligheter.

Att dessa saker dödar kreativitet håller inte alla med om. Greg Clydesdale (2006) skriver i sin artikel om kreativitet och konkurrens att dessa begrepp oftast går hand i hand, vilket går emot Hillereds (2009) teori. Clydesdale (2006) menar att personens egna kreativitet kan ha

begränsat värde till verklighetens kreativitet, och inte minst resultatet. Han tar upp The Beatles, som många omtalar som kreativa genier. Han menar att det bakom gruppen The Beatles fanns två starka framgångsfaktorer. En var vikten av konkurrens och rivalitet som bidrog till en kreativ förbättring och den andra var arbetsteamet som bestod av en stor

blandning av olika kompetenser som kunde verka kompletterande gällande expertis och olika tankesätt. Clydesdale (2006) menar också att den som ser en vinst i arbetet bestämmer den kreativa produkternas resultat och beskriver två studier där motivation påverkat kreativitet och resultat. Den första studien visade på ett resultat där konkurrens skapade sämre kreativitet men bättre tekniskt utförande och således drogs slutsatsen att inre intresse och motivation för uppgiften är det som skapar kreativitet. Den andra studien visar på en ökad kreativitet vid monetär belöning. Garczynski (1996) förklarar de olika resultaten med hjälp av en kognitiv utvärderingsteori. Inom teorin ser man konkurrens som två element, den kontrollerande och den informativa aspekten. Den kontrollerande skapar press för att skapa vilket påverkar motivationen negativt medan den informativa aspekten gynnar motivation genom att skapa upplevd behärskning av uppgiften som stärker en inneboende motivation.

Kopplingen mellan motivation, kreativitet och resultat blir intressant då kommande fallstudie undersöker förändringar i kreativitet och konstnärligt uttryck. Genom att undersöka

“kreativitets-dödare”, enligt Hillered (2009), samt i vilken mån det sker en kreativ förbättring med blandade kompetenser i grupper (Clydesdale, 2006). Så kan planera målsättningarna i grupperna och använda dessa tankar i analysen av resultatet.

Delmål och målsättning

En ytterligare aspekt som påverkar motivation är mål och delmål. I en forskningsstudie, tagen från Lund (2008), tillfrågades studenter på Yale University kring mål. 20 år senare kontaktade forskarna de forna studenterna och det visade sig att de som haft sina mål nedskrivna var mer framgångsrika än resterande studenter. Dessa studenter var även mer ekonomiskt

framgångsrika. Vidare beskriver författaren hur målsättning är kopplat till större framgång, motivation, tidseffektivitet samt gör det lättare att fokusera. Med en tydlig målsättning blir det också, enligt författaren, lättare att göra uppoffringar. Ju tydligare bilden är av målet är, desto lättare blir det att motivera sig, föreställa sig hur fantastisk den färdiga produkten kommer att bli och lägga ner den energi och tid som krävs för att nå dit. Det kan dessutom göra att det är lättare att avstå distraktioner som tar en längre från sitt mål, eller bromsar arbetet mot målet.

Lund (2008) skriver också att mål får en att fokusera på de saker som är viktiga. Hon menar att detta hjälper en att lägga kraft på det som är viktigt och inte jobba på saker som inte tar en framåt. Lund (2008) har utvecklat en mall för mål som kallas SMARTa mål vilket beskrivs som: Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsbestämt. Vidare exemplifierar författaren ett dåligt mål genom att beskriva det som ett mål som är för stort och svårt att uppnå vilket i sin tur gör det omöjligt för en att se vad man i dagsläget skulle kunna göra för att komma närmare målet. Lund (2008) presenterar vidare en mall om hur mål hänger ihop som skall hjälpa till med struktur och målsättning.

Resultatmål och effektmål- det du ska göra och varför

Resultatmål uppnås när man gör något som man har bestämt sig för att göra inom en tidsram som man har bestämt sig för. Effektmål handlar istället om effekten av det man gjort.

Effektmålen uppnås när den effekt man försökte komma åt har uppnåtts. Effektmål kan i vissa fall ses som mer långsiktiga men också svårare att uppnå medan resultatmål är lättare att uppnå då de inte värderas på samma sätt som effektmål. Man bör fundera på vilka effektmål man har och sedan utforma resultatmål som tar en närmare de långsiktiga effektmålen men också ger utrymme för att lyckas på vägen dit.

Koppla målen till aktiviteter

När man har tagit reda på vad man behöver göra för att nå sina mål bör man planera sitt arbete och prioritera det viktigaste. Lund (2008) tipsar om att använda sig av ett

GANTT-schema där man kan strukturera upp, när saker ska vara gjorda, vem som är ansvarig och vilka långsiktiga mål som är kopplade till de olika uppgifterna. Detta gör det lättare att få en överblick och belyser om punkter som inte är kopplade till något mål. Ett GANTT-schema ger en även en tydligare bild av när målet är uppnått vilket kan öka motivationen.

Leder dina mål dig rätt?

Efter att ha arbetat mot sina mål är det viktigt att stanna upp och utvärdera för att se om man fortfarande är på rätt väg. Till exempel om det finns hinder som man inte räknat med tidigare kan man behöva ändra sin tidsram eller om det har skett någon annan förändring kan man behöva byta mål. Att utvärdera under processen är ett bra sätt att se om man har tänkt fel i sin målkedja och därför måste tänka om för att kunna nå sitt mål.

I samråd med mallen för SMARTa mål understryker Lind (2008) att det är viktigt att alla har accepterat målet. Detta blir extra aktuellt i grupp och gör det viktigt att alla sitter på liknande makt i uppsättning av mål. Om mål inte är accepterade blir det lätt att människorna tappar känslan av meningsfullhet och motivation

Sammantaget finns det ett starkt empiriskt stöd för att mål bör vara Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsbestämda (SMARTa) för att skapa och bibehålla motivation.

I grupp är det extra viktigt att se till att målen är accepterade av alla. Dessutom bör det både

finnas lång- och korttidsmål så att man får utrymme för att fira framgångar under arbetets gång.

SMARTa mål kommer att användas i planeringen inför kommande projektarbete. Vidare kommer även Grupp 4 använda sig av resultat och effektmål vilket möjliggör ett

undersökande om tydliga mål ökar motivationen.

Metod

I denna del kommer studiens tillvägagångssätt och genomförande presenteras. Detta innefattar forskningsmetod, dokumentationsmetod, hur de olika arbetsgrupperna och arbetsupplägget sett ut. Vilka målen och deltagarna varit samt tanken kring gruppernas upplägg presenteras också i denna del.

Design

Studien är en fallstudie baserad på fyra projekt med olika gruppkonstellationer. Fallstudien utvärderas med hjälp av loggbok som förs under projekten och jämförs med litteratur inom ämnet.

Deltagare

Jag: Jobbar som artist, låtskrivare och topliner, kunskaper inom musikproduktion men jobbar inte med detta. Har sång som huvudinstrument och kunskaper inom piano.

Person 1: Jobbar främst som producent samt trackmaker. Spelar piano, trummor och gitarr.

Person 2: Jobbar som låtskrivare, producent, artist och topliner. Spelar piano och sjunger.

Person 3: Jobbar främst som producent. Spelar piano, och har kunskap inom gitarr, trummor samt stråk.

Arbetsgrupper och upplägg

Grupp 1 - Låtskrivare och producent jag tidigare arbetat med

I denna arbetsgrupp jobbar vi på att skriva en låt utifrån ett uppdrag, en lead, till förra årets idolvinnare. Gruppen består av mig och person 1. Vi har en målsättning men ingen tydlig tidsbegränsad deadline. Målet är att sitta i sessions ungefär en gång i veckan tills låten är färdig. Jag har arbetat med person 1 tidigare. I denna gruppen jobbade vi bara under våra sessions och inget självständigt.

S: Skapa en låt på leden vi fått.

M: Målet är uppnått när vi skickat låten för pitch.

A: Målet är accepterat av alla som medverkar R: Målet är realistiskt.

T: Det finns ingen tydlig tidsbegränsning, låten är färdig när vi känner att den är redo för pitch.

Grupp 2 - En ny låtskrivare jag aldrig jobbat med

Denna arbetsgruppen består av mig och person 2. Arbetsuppgiften är att göra en låt och produktion till person 2’s artistprojekt. Låten kommer så småningom släppas men vi har ingen bestämd deadline och då det är person 2’s projekt så är det hen som är mer drivande men också har mer att säga till om i hur arbetet blir. Person 2 är någon jag aldrig jobbat med tidigare. Vi arbetade både tillsammans och var för sig i denna grupp. Det finns ingen bestämd tid när låten ska släppas och ingen deadline för vårt samarbete.

S: Skapa en låt till person 2’s artistprojekt, släppas av låten är inte bestämt än.

M: Målet är nått när låten är färdig när person 2 är nöjd med resultatet.

A: Målet är accepterat av alla som medverkar R: Målet är realistiskt.

T: Då det ännu inte finns något releasedatum finns det ingen tydlig tid då låten måste vara färdig.

Grupp 3 - Jag ensam

I denna arbetsgruppen jobbar jag ensam. Jag kommer att skriva och producera en låt i syfte för min fallstudie, detta är målsättningen i denna grupp. Arbetet ska vara slutfört i samband med uppsatsens slutförande. I denna gruppen jobbade jag självständigt under hela processen och tar alla roller själv.

S: Skapa en låt självständigt i syfte för min fallstudie.

M: Målet är uppnått när låten är mastrad.

A: Målet är accepterat av alla som medverkar R: Målet är realistiskt.

T: Låten ska vara färdig i samband med c-uppsatsen.

Grupp 4 - En producent jag tidigare jobbat med

Denna arbetsgruppen har en tydlig uppgift. En låt, inför mitt eget artistprojekt, ska skrivas och produceras inför ett bestämt datum - 15 Mars. Gruppen består av mig och person 3. Vi har en tydlig målsättning, resultatmål och effektmål. Person 3 är någon jag jobbat med tidigare och vi kommer att arbeta både tillsammans och självständigt i denna grupp.

S: Skapa en en låt för min artistprofil.

M: Låten är färdig när jag anser att den är redo för att släppas.

A: Målet är accepterat av alla som medverkar R: Målet är realistiskt.

T: Låten ska vara klar 15 april.

Dokumentation av arbetsprocess

Under fältstudien skrevs en processloggbok enligt Bjørndals (2002) modell.

Processloggboken innebär en ‘dokumentation på vad vi gör under sessions och

arbetsprocessen’. Till dessa adderades frågorna; Mitt eget dags-skick, tidsåtgång, känslan efter sessions och tankar som uppkommit. Detta för att enklare skapa en helhetsbild av arbetet i efterhand. Loggboken fick alltså inslag av en konfluent loggbok vilket är en loggbok som utgår från frågor som: Tankar, Känslor och Kroppsliga reaktioner (Bjørndals, 2002).

Loggboken fylldes i både innan, under och efter sessions. Innan skrevs tankar och dagsform ner. Under session sammanfattades kort vad vi gjorde och tankar som kom upp. Efter sessions skrevs en mer utförlig dokumentation med hjälp av de punkter som sammanfattats under sessions.

Genomförande

Studien genomfördes mellan 1 februari till 15 april. Kraven för samarbeten som genomfördes var att deltagarna och grupperna skulle följa de olika utsatta ramarna.

Kriterierna för det olika arbetsgrupperna är alla är olika med vissa likheter för att kunna undersöka min frågeställning. Målen inom varje gruppkonstellation har gjorts olika i form av resultat- eller effektmål och tidsbegränsning, för att kunna undersöka de olika variablernas påverkan på arbetet. En grupp är med en ny person som jag inte tidigare jobbat med för att undersöka närmare om detta har någon effekt på arbetet och resultatet i gruppen. Tre grupper är samarbeten för att undersöka om social loafing påverkar arbeten i grupp. Arbetssätten varierar också i grupperna då en är endast självständig, en endast arbete i grupp och två där dessa arbetssätt blandas.

Grupp 1: En produktion där vi arbetar i grupp och har en tydligt målsättning, dock utan tidsbegränsning. Denna grupp har inga resultatmål eller effektmål. Målsättningen är att vi ska skriva en lead till en annan artist, som sedan ska skickas till artisten. Allt arbete sker under våra sessions. Detta är en person jag jobbat med tidigare. Genomförs med person 1.

Grupp 2: En grupp där vi arbetar tillsammans, med inslag av självständiga arbetstillfällen.

Målsättning finns i denna grupp, men ingen tidsbegränsning, resultatmål eller effektmål.

Målsättningen är att vi ska skapa en låt till person 2 artistprojekt. Arbetet genomfördes med person 2, en person jag inte jobbat med tidigare.

Grupp 3: En produktion där jag jobbar självständigt med låtskrivandet och produktion och inte har nån mer målbild än att låten ska skapas i syfte för min c-uppsats studie. Det finns ingen tydlig planering, men tidsbegränsningen är kopplat till inlämningen på denna uppsats.

Detta är gruppen med endast självständigt arbete.

Grupp 4: En grupp där vi jobbar med att skriva en singel till mitt eget artistprojekt. Detta arbete innefattar grupparbete med inslag av självständigt arbete. Det en tydligt slutdatum, en målsättning, resultatmål och effektmål. Detta är grupp 4 som genomförs med person 3, en person jag tidigare samarbetat med.

Under samtliga projekt för jag loggbok för att kunna dokumentera arbetsprocessen.

Hela undersökningen genomfördes i Örebro på i Musikhögskolans lokaler samt i min hemmastudio. Alla sessions i grupp genomfördes i studio-lokalerna på Musikhögskolan.

Resultatpresentation

Nedan presenteras resultatet av undersökningsprocessen. Detta görs med hjälp av loggboken som skrivits under genomförandet av fallstudien.

Grupp 1 - Låtskrivare och producent jag tidigare jobbat med

Detta arbete inleddes den 11 februari. Vi hade i uppgift att skriva en låt på en lead som vi fått av vår lärare, men ingen deadline på när den skulle skickas för pitch. Totalt satt vi i sex sessions, en gång varje vecka det fem första gångerna. Efter detta blev det svårt att planera sessions då våra scheman ofta överlappande varandra, men vi fick ihop en session till. Allt arbete i denna grupp skedde under våra sessions.

Till en början gick det bra. Jag har skrivit i min loggbok att jag en dag kom till sessionen trött, men att personen jag arbetade med kom med så mycket positiv energi att det smittade av sig på mig och jag blev peppad. Vi jobbade på och bollade idéer när vi kände att vi körde fast.

Jag jobbade mer med toplinen på denna låt och person 1 ansvarade mer över tracket. Då vi bara jobbade under sessions blev det lätt att vi gick in i varandras roller, och hjälpte varandra med de delar vi jobbade med. Arbetet resulterade i en demo, men person 1 kände sig inte helt nöjd med resultatet av låten. Detta resulterade i att jag började tvivla på om låten var bra nog för att skickas på pitch. Person 1 föreslog då att vi skulle lägga låten åt sidan och börja på en ny. Då detta var ett grupparbete gick jag med på det, även om jag fortfarande trodde på låten vi skapat. När vi skulle ha session sju och börja skriva på en nya låt till leaden blev person 1 sjuk och var tvungen att avboka. Efter detta fick vi inte ihop fler sessions då person 1

hamnade efter på grund av att hen varit sjuk och därmed var tvungen att prioritera andra projekt. Motivationen sjönk för mig då sessions inte blev av och person 1 prioriterade andra projekt. Detta resulterade i att jag fokuserade på andra projekt som kändes viktiga för mig vilket gjorde att detta grupparbete aldrig blev slutfört.

Grupp 2 - En ny låtskrivare jag aldrig arbetat med

Detta samarbete startade den 10 Mars då vi hade vår första gemensamma session, vilket också blev den enda gemensamma. Låtskrivaren visade upp en låt-idée som person 2 skrivit innan vårt samarbete startade. Målsättningen var att låten vi skapade skulle släppas under

låtskrivarens artist projekt, men vi hade inga resultatmål eller någon tidsbegränsning på arbetet. I denna grupp tog jag mestadels rollen som producent och person 2 rollen som låtskrivare, men person 2 ville även ha producent rollen. Person 2 visste inte hur hen ville att låten skulle vara eller vad den skulle ha för sound. Vi började därför under vår session kolla på lite referenser och jag testade lite olika synthar. Detta för att se vad hen gillade och för att jag skulle få en tydligare bild av hur person 2 ville att låten skulle vara. Då denna gruppen hade både gemensamt arbete och självständigt arbete kunde vi bestämma vad vi skulle arbeta med självständigt till nästa session. Jag skulle arbeta med tracket och person 2 skulle skriva klart låttexten och spela in slask-sång, samt skicka det till mig. Jag skickade även det tracket jag gjort under vår session för att person 2 skulle kunna säga vad hen gillade och vad som

skulle tas bort. Den 16e Mars satt jag i en egen session. Jag arbetade självständigt med tracket och försökte skapa en progression och ett sound. Jag skrev under denna session i min loggbok att jag inte hade någon topline på låten, vilket gjorde det svårt att få en helhetsbild av hur arrangemanget på låten skulle se ut. Jag skrev även att eftersom jag inte hade någon tydlig referens kände jag mig mycket fri i mitt kreativa skapande och konstnärliga uttryck. Detta ledde till att jag testade mycket och snabbt kom framåt i tracket. Person 2 hade lovat att skriva klart texten och ge feedback på tracket som jag skickat, men hen hade mycket annat att göra och det drog ut på tiden. Jag har skrivit i loggboken att jag flera gånger påminde person 2 att ge feedback och frågade hur det gick med toplinen, men fick alltid svaret att hen skulle göra det snart men att hen hade mycket annat att göra nu. Detta gjorde att min motivation till att jobba på tracket sjönk och jag hade svårt att fortsätta jobba då jag ville anpassa tracket till toplinen som jag inte hade. Detta arbetet drog ut på tiden utan att det ledde någonstans och jag valde att avsluta projektet då person 2 hade för mycket i skolan som hen behövde prioritera annat. Detta arbetet blev ej slutfört.

Grupp 3 - Jag ensam

Min självständiga produktion startade med en session den 10e Februari. Till en början var det svårt att komma igång då jag inte visste vilken typ av åt jag ville skapa på grund av att jag upplevde att låten inte hade något större syfte. Målsättning var att låten skulle skapas i syfte för min studie och deadlinen var innan arbetet skulle lämnas in. Jag har skrivit i loggboken att detta inte var något som gav mig motivation utan mer skapade en känsla av att det var något jag var tvungen att göra. Jag skriver även att det var trögt att komma igång då motivationen var låg “det blir lätt att jag skjuter på saker då det inte känns som en tillräckligt stor

meningsfullhet i vad jag ska göra med låten”. Enligt loggboken försökte jag sitta med låten under flera sessions, men kom inte längre än en ackordföljd och några menings rader på toplinen. Att det var svårt att få fram något gjorde att jag kände mig ännu mindre motiverad och upplevde inte så stor lust att fortsätta. Jag började även tvivla på mitt konstnärliga uttryck och förmåga samt om det var bra nog. Jag har skrivit i min loggbok att jag tror att en

anledning till att jag inte får fram något är för att jag känner att det måste bli bra då det ska spelas upp på min ventilering av c-uppsatsen där andra skulle lyssna på det jag skapat. Den 5e April satte jag mig ner i session. Jag skriver i min loggbok att jag nu har fått en till

målsättning i samband med en tydligare deadline på min låt. Den ska skickas in till ett arbetsprov till en skola senast den 15 april. Nu fick jag motivation och även om jag kände press över att låten skulle bli bra var viljan och motivationen starkare. Jag satt i session 9-18 den dagen och jobbade oavbrutet. Därefter jobbade jag med låten varje dag, olika tider, fram till den 14 april då min deadline var att låten skulle vara klar för att hinna skicka in den till utbildningen. Jag hann under denna tiden skriva klart låten, spela in alla instrument och producera samt mixa låten. I min loggbok har jag skrivit att jag stötte på hinder i mitt

konstnärliga uttryck inom de tekniska parametrarna i produktionen, men att jag snabbt hittade lösningar och kände att jag ändå kom framåt. Jag valde även att använda mig av andra

personer som fick lyssna och ge feedback. Detta arbetet blev slutfört.

Grupp 4 - Arbete med en producent jag tidigare jobbat med

Uppgiften i denna grupp var att skriva och producera en låt till mitt egna artisteri. Vi hade totalt fem sessions tillsammans varav en var när vi lade på sång och kör, mellan dessa jobbade vi självständig på låten. Vår första session var den 2a Februari och sista sessionen då all inspelning av sång gjordes var den 11e Mars. Jag jobbade självständigt på texten i egna sessions och varje session vi hade tillsammans gick vi igenom det jag gjort. Efter vår sista session satte vi en deadline på när låten skulle släppas och när den var tvungen att skickas in.

Datumet blev den 22a Mars, lite mer än två veckor innan det tänkta datumet för låtsläpp, då vi från början bara haft deadline att låten skulle släppas den 9e April. På grund av att låten behövde skickas in minst två veckor innan releasedatumet sattes därför en deadline för detta med god marginal. På så sätt fanns lite extra tid ifall något problem skulle uppstå. Jag har skrivit i min loggbok att arbetet kändes bra och att jag och person 3 kompletterade varandra bra i vårt musicerande. Jag har även skrivit att då vi använde oss av resultatmål blev det lättare att se att det som behövdes göras till ett visst datum för att vi skulle hinna med vårt mål. Detta gav mig motivation och energi att fortsätta. Efter den sista sessionen skedde fortsatt kontakt via messenger. Person 3 skickade låtens mix och mastring till mig och jag gav feedback på vad jag tyckte var bra och vad som kunde läggas till. Jag har skrivit i min

loggbok att jag tycker att det är jobbigt att inte ha all kontroll över produktionen och att det är svårt att få fram vad vi båda menar när vi inte ses. Eftersom att vi har arbetat på samma sätt tidigare funkade det bra ändå. Jag har även skrivit att jag själv inte har kunskaperna för att få en produktion så här bra och att jag därför tyckte att det är värt att inte ha all kontroll över produktionen. Detta arbetet blev slutfört och låten släpptes på den bestämda tiden vi haft från start.

Resultatanalys

Nedan presenteras en analys av resultatet som framkommit vid undersökningen. Dessa analyseras med hjälp av loggboken och tidigare litteratur. SMART:a mål, social loafing, arbetssätt och klingande resultatmål kommer analyseras och avslutningsvis följer en presentation av min slutsats.

Upptäckter och slutsattser i de olika grupperna

Jag gick in med en positiv och taggad känsla i alla samarbeten men jag märkte snabbt att jag påverkades av energin som de andra hade och deras workflow. Nedan kommer jag att analysera de fyra grupperna och presentera vilka slutsattser jag kommit fram till.

Grupp 1

Vi hade en målsättning, men den var inte tydlig nog. Enligt Lund (2008) finns det bra och dåliga målsättningar. Författaren beskriver hur en bra målsättning ska vara specifik, mätbar, accepterad, realistisk och tidsbestämd. Våran målsättning i denna grupp var accepterad, specifik och realistisk,, men den var varken mätbar eller tidsbegränsad.

Vi hade inga resultatmål eller ett schema att att förhålla oss till som kunde hjälpa oss att se vad det var som skulle göras. Det vi hade var att försöka jobba en gång i veckan i sessions, men vi lade aldrig upp vad som skulle göras på låten utan jobbade mer fritt. Detta gjorde att vi inte fick någon tydlig bild över vad som var gjort och vad som behövde göras. Jag tror att detta var en stor anledning till att arbetet drog ut på tiden och tillslut inte blev slutfört, även om vi bortser från att person 1 blev sjuk. Vi hade inte heller någon tidsbegränsning vilket gjorde att vi inte kunde säga när målet var uppnått, vilket jag tror jag bidrog till att motivationen att prioritera arbetet före andra tidsbegränsade arbeten sjönk.

En annan bidragande del till att arbetet inte blev slutfört tror jag är att motivationen, från början, inte var speciellt hög. Vi båda visste hur leads fungerar och har erfarenhet av det sen tidigare och chansen att artisten skulle vilja ha låten vi skapat var inte är speciellt stor.

Det uppstod problem med det kreativa då vi jobbade med begränsade valmöjligheter, då låten skulle passa artisten vi skrev den till. Detta gjorde att vi inte kunde vara fria i vårt

konstnärliga uttryck. Som beskrivet i bakgrunden redogör Hillered (2009) för hur det finns

“kreativitets dödare”, där en av dessa är begränsade valmöjligheter. Jag tror att det var detta som var anledningen till att personen jag jobbade med började tvivla på vår låt och det vi skapat, då vi kände att vi bara fastnade. Personen började således tvivla på om det vi skapat var bra nog vilket ledde det till att även jag började tvivla vilket bidrog till låg motivation hos båda parter.

Social loafing kan påverka grupparbeten och jag skulle vilja säga att detta är ett begrepp som går att applicera på denna grupp. Både inom förväntningar av arbetskollegor och

meningsfullhet. När person ett började tvivla på det vi gjorde och valde att prioritera andra

arbeten för det arbetet vi gjorde ledde till minskade meningsfullhet och viljan att lägga tid på arbetet för min del, vilket även syns tydligt av det jag dokumenterat i min loggbok. Jag tror även att jag hade förväntningar på hur arbetet skulle se ut och hur person 1 skulle prestera då vi jobbat tidigare, vilket ledde till att jag kan ha struntat i att lägga fokus på vissa delar av processen som trumprogrameringen. Jag hade även förväntningarna på den andra personen att den skulle vara lika drivande i arbetet som jag, då detta var ett samarbete. Vi var båda

drivande i början men allt efter arbetets gång var det jag som fick ta ansvar för att våra sessions blev av. Vilket ledde till minskad motivation hos mig.

Att skapa en låt på leden vi fått var vårat mål, men det följde inte helt de SMARTa målens modell. Vi hade inga tydliga krav på vad låten skulle ha för musikaliska parametrar förutom det som stått i leden vi fått. Målet var uppnått när vi skickat låten för pitch men vi hade ingen tidsbegränsning på när detta skulle vara, vilket gjorde att vi inte hade lika tydlig struktur som i till exempel grupp 4. Målet var realistiskt och accepterat av de som medverkade men att det inte fanns någon tidsbegränsning eller tydliga resultatmål och effektmål gjorde att

motivationen sjönk då vi inte kunde se ett tydligt slut på arbetet.

Då detta var en person jag jobbat en del med tidigare, var det lättare att hitta rollerna i gruppen, jag jobbade på topline och person 2 på tracket. Upplägget och arbetssättet skedde naturligt då vi är vana att jobba med varandra och vet varandras styrkor och svagheter. Detta gjorde att vi kom igång med arbetet och hittade våra roller snabbare. Kommunikationen tror jag också påverkas av detta då vi, av erfarenhet från tidigare arbeten, vet hur vi ska kunna kommunicera för att förstå varandra på bästa sätt. Eftersom detta arbete utgick från att arbeta tillsammans skapade detta beroende av varandra för att göra tid för sessions och arbeta. Detta tror jag var en anledning till att arbetet inte blev slutfört då jag inte kunde göra något själv mellan våra sessions, vilket jag kunde i till exempel arbetet med grupp 4.

Klingande resultat:

Detta tracket håller en relativt hög produktionskvalité. Tracket som det klingar nu låter som en stabil demo att skriva text och topline på, vilket vi gjort. Alla ljudval låter genre-enligt och håller en hög kvalite. Däremot skulle det kunna adderas lite fler produktions- och

arrangemangsdetaljer för att uppnå ett ännu högre resultat, då det vi hör nu kan upplevas lite tomt. Låten har tydliga form-delar och följer en tydlig struktur. Låten är väl arrangerad och innehåller tillräckligt och väl valda funktioner för att kännas komplett även fast det skulle kunna fyllas på med någon mer satsteknist funktion för att öka på progressionen. Toplinen i denna låt blev inte helt färdigt då det saknas en vers två. Vi visste inte vad texten skulle handla om och jag hade svårt att få fram bra ideer under våra sessions. Eftersom vi endast hade gemensamma sessions i denna grupp tror jag toplinen blev lidande av detta. Toplinen har tydliga hookar som känns välarbetade, däremot skulle verserna och handlingens

progression behöva utvecklas mer. Trots att detta arbete ej blev slutfört så låter det klingande resultatet bra. En länk till demo återfinns i bilaga 1.

Grupp 2

I denna grupp fanns inte en strukturerad plan, tydlig målsättning eller resultatmål och

effektmål. Den andra låtskrivaren behövde vid vissa tillfällen prioritera annat vilket försenade hela processen. Detta skapade lägre motivation hos mig. En annan sak som minskade

motivationen var att jag inte kunde arbeta självständigt då jag aldrig fick den inspelade toplinen eller feedback på tracket av person 2.

Då person 2 inte hade någon tydlig bild hur låten skulle låta var jag mycket fri i mitt kreativa skapande kring produktionen. Jag hade inga begränsningar i vad jag fick göra vilket gjorde att mitt konstnärliga uttryck kunde vara mer fritt. Detta resulterade i att tracket av låten snabbt fick ett skelett. Dock var det svårt att fortsätta jobba självständigt då jag inte hade nån topline eller feedback att jobba med.

Detta arbete blev aldrig klart på grund av att person 2 behövde prioritera annat, vilket påverkade min motivation till att prioritera låten och således rann arbetet ut i sanden.

Detta kan kopplas till förväntningar av arbetskollegor och meningsfullhet inom social loafing.

Min motivation att fortsätta arbeta sjönk när person 2 inte gjorde det vi sagt att vi skulle göra.

Jag hade även förväntningarna på arbetet att person 2 skulle vara mer drivande då det var dennes låt och artistprojekt. Detta gjorde att jag inte lade lika mycket tid på att säga och påminna person 2 om att saker skulle göras, vilket kan jämföras med grupp 3 och 4 där jag hade en mer drivande roll.

Upplägget för de SMARTa målen i denna grupp liknar de i grupp 1. Målet var realistiskt och accepterat av alla de medverkande, men det var inte specifikt. Lund (2008) beskriver hur ett bra och tydligt mål ökar motivation, tidseffektivitet samt gör det lättare att fokusera. Då inga musikaliska riktlinjer fanns och jag hade svårt att veta vad jag skulle fokusera på sjönk motivationen snabbt. Det var även svårt att planera då det inte fanns någon tydlig

tidsbegränsning på målet. Målet anses uppnått när person 2 var nöjd med resultatet gjorde det även svårt för mig att veta när detta var.

Arbetet i denna grupp var med en person jag inte har arbetat med tidigare. Detta skapade svårigheter i att veta hur arbetet skulle läggas upp för att passa båda parter bäst. Vår första session gick mest åt till att ta reda på hur person 2 ville lägga upp arbetet och att hitta våra roller. Jag tog i denna grupp rollen som producent. Vi fick aldrig något tydligt arbetssätt då person 2 inte gjorde det vi sagt och detta resulterade i att vi bestämde att avsluta arbetet. På grund av att det inom denna grupp ingick självständig arbete fick vi ihop ett track som jag arbetade ihop på egen hand. Dock brast det då jag inte kunde gör allt ensam utan fastnade i arbetet då person 2 inte gjorde det vi kommit överens om att hen skulle göra.

Klingande resultatet:

Detta track låter relativt komplett om än dock avskalat. Text och topline saknas trots att det är arrangerat och producerat för att ha en topline. Detta gör att produktionen inte låter färdig.

Tracket håller hög kvalité trots att det inte är färdigmixat eller mastrat. På grund av att det saknas text, progression i arrangemanget och att formdelarna är lite otydliga upplevs låten långtråkig. Låten bygger på programmerade instrument och skulle behöva arbete med trummorna för att ytterligare öka kvalitén. Dock var vidare arbete med tracket svårt då det inte fanns någon topline. Detta resulterar i att arrangemanget upplevs tomt och enformigt med få satstekniska funktioner och lite progression. Detta arbete blev ej slutfört. En länk till

tracket återfinns i bilaga två.

Grupp 3

Målsättning i denna arbetet var att skapa en låt för min uppsats och tidsbegränsat till uppsatsens deadline, vilket gav mig lång tid att avsluta arbetet. På grund av bristande motivation sköts detta arbete fram och skapade svårigheter med att komma igång. En annan anledning till att jag hade svårt att komma igång med mitt skrivande var att jag lade stor press på mig själv. Låten behövde hålla en viss kvalite då den skulle spelas upp på min ventilering.

Motivationen och energin ökade vid inträdandet av en ny målsättning, att skicka låten till en utbildnings-ansökning. Detta skapade en tydligare målsättning och ökad vilja att lägga ned tid på låten. Jag hade fortfarande problem med det kreativa, men min inre motivation var högre då jag ville komma in på den utbildningen låten nu skapades till. Detta skapade en vilja att fortsätta kämpa. Jag visste att om jag kom in på denna utbildningen skulle det ge mig stora möjligheter i min musikaliska karriär. Jag hade nu en kortare tid att slutföra arbetet på vilket gjorde att jag satt varje dag med låten för att klara deadline.

Min målsättning från arbetets start var att självständigt skapa en låt för min studie. Målet var tidsbundet till uppsatsen. Detta var realistiskt, men såhär i efterhand kan jag se att det inte var accepterat utan kändes mer som ett måste för undersökningen. Under studiens gång fick låten ett nytt syfte. Det nya mallen för SMART:a mål blev:

S: Skapa en låt samt produktion självständigt för att skicka till ett antagningsprov till en utbildning.

M: Målet är uppnått när låten är skickad.

A: Målet är accepterat av alla som medverkar R: Målet är realistiskt.

T: Låten ska vara färdig 14 april då antagningen stänger.

Det nya målet var tydligare och tidsbegränsat, vilket skapade ett tydligare slut på arbetet.

Motivationen ökade på grund av att jag ville komma in på utbildningen. Vidare tror jag att arbetets nya, kortare, deadline satte press på mig att slutföra arbetet och således tvingades arbeta hårt för att nå målet. I samband med mitt nya mål skapades även resultatmål och effektmål. Dessa nya mål följde även Lunds (2008) mall på hur ett bra mål ska se ut vilket jag även tror va en bidragande faktor till att arbetet blev slutfört till skillnad från grupp 1 och 2.

I denna grupp arbetade jag självständigt och fick således ta alla roller. Detta skapade

svårigheter då jag tänkte på arrangering och låtskrivande samtidigt. Dock kan detta också ses

som en fördel då jag jobbar för att nå samma sound på alla delar. En annan svårighet som uppstod var bristande kunskap inom produktion på grund av att jag främst ser mig själv som en låtskrivare och således är mest bekväm med det. Arbetssättet var lättare att lägga upp då jag bara hade mitt egna schema att förhålla mig till, men gjorde också att jag arbetade inom alla roller samtidigt. Det var svårt att bara skriva låten och inte jobba på produktionen samtidigt.

Klingande resultatet:

Kvaliteten och progressionen i tracket av denna låt är inte lika komplex som i grupp 1 och 4, där andra personer hade huvudansvaret för tracket. Produktionen i denna låt är mer simpel och avskalad då den delvis är i en sådan genre och delvis anpassad till det kunskaper jag besitter. Denna låt upplevs mer organisk, då det är livemusiker som spelar på inspelningarna.

Låten upplevs mer som en demo då instrumenten och sången sitter helt tillsammans i mixen och ljudbilden kan uppfattats som tom och ofärdig. Eftersom låten är så avskalad så är det viktigt att alla instrument fyller sin roll och inte stör helheten. I detta fall så tycker jag att vissa ljud, speciellt basen, håller för låg kvalite vilket gör att man får svårt att uppskatta helheten. Kollar vi närmare på produktionen och arrangemanget i låten är det gitarren som är drivande. Många av instrumentens funktion är upprepande och har ingen stor förnyelse, även om de fyller sin funktion. I de instrumen som är midi programmerade kan man tydligt höra att det är mer kopierade arrangemang från formade till formdel än i det akustiskt inspelade instrumenten vilket gör att man förlorar lite av den organiska känslan. Däremot är låtens formdelar tydliga. Toplinen är bra, den berättar en historia driver låten framåt. Toplinen kan upplevas som lite enformig och upprepade i bryggan, men främst i refrängerna. Jag tycker denna låt håller en hög kvalite i arrangemanget och i text samt melodi då den den uppfyller den avskalade och minimalistiska känslan. För att uppnå en högre kvalite på helheten så skulle produktionen och mixen behövt mer omsorg. Detta arbete slutfördes och en länk till låten återfinns i bilaga tre.

Grupp 4

I denna grupp hade vi en tydligt målsättning, resultatmål och effektmål som alla var accepterade, specifika, mätbara och tidsbegränsade. Detta gav en god överblick och gjorde det lättare att se vad som fortfarande behövdes göras.

Vi hade inga kreativa begränsningar som vi inte arbetat med förut, då jag och person 3 tidigare jobbat mycket med musik till min artistprofil. Att det var mitt egna artisteri gjordet det även lätt att tänja på få begränsningarna vi hade samt att mitt eget konstnärliga uttryck inte hade någon begränsning.

Förutom motivationen som kom av att ha en tidsbegränsning fanns även en motivation av egen, monetär, vinning på låten. Ju fler personer som skulle lyssna på låten desto mer pengar skulle vi tjäna. Vi hade även ett framtida mål att skicka in låten till P4 Nästa Örebro, vilket gav oss motivation till att lägga ner tiden som krävdes på låten.

Arbetssättet inom denna grupp innefattar arbete tillsammans och självständigt. Detta gjorde det enkelt att ta med ideer till sessions och bolla dem med den andra personen.

Då vi jobbat tillsammans förut hade jag en förväntning av hur arbetet skulle se ut och hur den andre personen skulle prestera. Däremot skulle jag vilja säga att denna grupp inte påverkats av social loafing. En anledning till detta kan ha varit att vi arbetat tillsammans tidigare och på så sätt visste jag vad jag skulle förvänta mig. En annan anledning till detta tror jag var att det var mitt artistprojekt och således tog jag en projektledar-roll och var drivande i att arbetet slutfördes. Motivationen påverkas inte heller av den andra personen, anledningen till detta är att jag kunde se en större helhet och hade egna resultatmål och effektmål kopplade till mitt artistprojekt, utöver de vi satt gemensamt i gruppen.

Gruppen följde Lunds (2008) bild av vad ett bra mål är. Målen var specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbestämda (SMART:a). Detta gjorde att vi kunde bibehålla motivation. Detta tror jag var en stor anledning till att arbetet blev slutfört på samma sätt som i grupp 3. Målet var att skapa en en låt för min artistprofil och den skulle vara klar den 15 april. Tidsbegränsningen gjorde att vi kunde se ett slut på arbetet. Vidare fanns tanken om att skicka låten till P4 Nästa, vilket gav effektmålet att låten kunde komma med i tävlingen och detta skulle leda till större spridning av låten. Att vi hade resultatmål i gruppen, så som att en demo ska vara klar den 15e Mars, gjorde att det blev lätt att se vad vi hade gjort och vad som var kvar att göra.

Jag har arbetat med denna person tidigare, vilket gjorde det lättare att veta hur arbetet skulle läggas upp för att funka för oss båda. Jag har även tidigare erfarenhet av hur personen fungerar, vilket hjälper mig att hantera problem som kan uppstå samt att jag vet hur jag ska undvika brist i kommunikationen. Utifrån våra tidigare samarbeten var det enkelt att hitta vilka roller vi skulle ta, på samma sätt som i grupp 1. Då denna person ser sig själv mer som producent blev det naturligt att jag tog låtskrivarrollen, vilket är samma sätt som vi arbetat tidigare. Arbetssättet i denna grupp var en blandning av arbete tillsammans och självständigt.

Detta gjorde att vi kunde bestämma vad vi själva skulle göra tills nästa gemensamma session.

Det gjorde även att det var enklare att planera tiden då det inte krävs lika många

gemensamma sessions. Jag visste även från tidigare samarbeten att person 4 oftast jobbar bättre när hen får sitta ensam med produktionen.

Klingande resultatet:

Låten håller, som helhet, en högre kvalité än låtarna i grupp 2 och 3 där jag själv ansvarade för produktionen och således instrumentens funktioner och progression i tracket. Detta track, i grupp 4, lyfter toplinen och texten genom till exempel dubbningar av denna i olika syntar.

Denna låt är en blandning av programmerade instrument och akustiskt, väl inspelade och högkvalitativa instrument. Arrangemanget i låten är väl gjort, alla instrument fyller en funktion och kompletterar varandra bra. Låten har tydliga formdelar och övergångar. Mixen håller hög kvalité i denna låt då alla instrument har sin fokusgrad och inte krockar med varandra i frekvenser, samt att allt känns väl placerat i ett rum. Detta kan även ha med hur låten är arrangerad att göra, då alla instruments funktioner är skrivna i sonoritet för att inte

krocka i helheten och mixen. Texten och melodin känns välformulerad och uttänkt. Den följer en tydlig struktur med en röd tråd i handlingen samt att den förmedlar ett statiskt budskap i refrängerna. Detta arbete blev slutfört och en länk till låten återfinns i bilaga fyra.

Tankar kring projekten utifrån min loggbok:

Samarbeten

Ibland sitter jag under sessions och tänker att jag kan göra saker senare, till exempel skriva texten om det är en av mina delar. Detta leder till att jag blir ofokuserad och gör andra saker vid sessionen, som att kolla sociala medier.

En annan reflektion kring samarbeten är att jag blir påverkad av hur produktiv personen jag jobbar med är. Om den jag samarbetar med jobbar stenhårt, gör jag det med. Tyvärr går det åt båda håll vilket innebär att om personen är dålig på att hålla deadlines så tappar jag själv motivationen, vilket i sin tur gör att jag missar deadline.

I vårt fall är projekten antingen till uppgifter i skolan eller något som man sedan behöver sälja in för att tjäna något på det. Jag funderar på om folk skulle varit bättre och mer motiverade till att jobba om de fått en garanterad monetär belöning när arbetet är klart.

Övergripande tror jag att deadlines är extremt viktiga, men de hjälper inte om målet inte är accepterat av både då någon till exempel inte ser en tillräckligt stor personlig vinning i det vi skapar.

En nackdel med samarbeten var att jag flera gånger var tvungen att påminna de andra om att skicka filer och liknande vilket skapade en inre stress hos mig. Jag blev också den drivande parten i alla samarbeten trots att det var bådas arbete vilket kunde kännas orättvist.

Självständigt arbete

Så fort jag såg en mening med min låt, samt satte en deadline så fick jag motivation och startade direkt. Då jag inte var tvungen att samordna med någon fick jag möjlighet att sitta när, och hur länge, jag vill utan att anpassa mig efter någon annan. Det gjorde också att jag kunde ta vara på de tillfällena då jag hamnade i flow till fullo.

En nackdel med att arbeta självständigt var att det kan vara svårt att komma vidare när jag fastnade. Det kan då både handla om att jag inte hade några bra idéer eller att jag inte visste hur jag ska lösa praktiska problem.

Jag upplevde också att jag är beroende av feedback för att komma vidare samt känna mig tillfreds med resultatet.

Fördelar och nackdelar med det olika arbetssätten

Fördelar och nackdelar med att arbeta i grupp

Det jag kan se som en röd tråd i mina samarbeten, genom att läsa min loggbok, är att jag ofta påverkas av den andra personens dagsform och inställning till arbetet. Detta kan både bli en fördel, om den andra personen är motiverad och positiv, och en nackdel om den andra personen är negativ eller omotiverad. Vad jag även sett är att begreppet social loafing kan appliceras på de två grupperna där arbetet inte blev slutfört och social loafing kan ses som en bidragande faktor till just detta.

En tydlig fördel med arbete i grupp var att man ständigt kan bolla idéer och diskutera lösningar när man kör fast. En annan stor fördel som blev tydlig var att parterna kom med olika synsätt och kunskaper, som till exempel inom arrangering, satstekniska funktioner, samt mixning och mastring. Detta ledde till att kvaliteten i produktionen lyfte vilket man tydligt kan se i det klingande resultaten i grupp 4 i jämförelse med grupp 3. Jag lär mig även nya saker och att tänka i andra banor när jag ser hur andra jobbar.

Om man ska kolla på SMART:a mål så ser jag en nackdel. Det som blev tydlig var att alla inte höll sig till målsättning, schema och deadlines. Jag kunde inte ta ansvar för att den andra personen gjorde det vi kommit överens om, jag kunde endast göra det jag ansvarade för. Jag hade förväntningen av att de andra i arbetarna skulle göra det vi sagt, och när detta inte skedde skapades irritation och minskad motivation från mitt håll. Detta är ett tydligt exempel på social loafing.

En till nackdel är att alla i gruppen har olika scheman, detta kan skapa problem när sessions ska bokas, då personers scheman krockar. Sessions måste även avslutas på bestämd tid även om man har ett flyt i det kreativa skapandet, då någon i gruppen oftast har bestämda planer efter vår session.

Fördelar och nackdelar med att arbeta själv

En fördel är att jag inte behöver anpassa mina sessions efter någon annans schema. Det är enklare att planera och ha spontana sessions när jag känner mig motiverad och kreativ.

Däremot blir det en nackdel att jag lätt skjuter på arbetet och tänker att “jag tar det imorgon istället” när jag inte känner mig motiverad och kreativ. När jag kollar på SMART:a

målsättningen var det bara jag som kunde påverka om målet nåddes eller inte. Jag var inte beroende av att någon annan behövde göra något för att föra mitt eget arbete framåt, vilket gör att det är lättare att hålla mål och deadline. Det är även lättare att sätta en tydlig

målsättning, resursmål och effektmål då jag bara behöver ta hänsyn till mitt egna schema och själv kan ta ansvar för att göra det jag ska.

Begreppet social loafing är inte heller något som kan uppstå i självständigt arbete vilket jag ser som en fördel.