Revisionsrapport /2013
Genomförd på uppdrag av revisorerna mars/april 2014
Granskning av årsredovisning 2013
Sundbybergs stad
I NNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Sammanfattning ... 1
2 Inledning ... 2
3 Syftet med granskningen ... 2
4 Granskningens omfattning ... 2
5
Kommentarer rörande stadens ekonomiska resultat och ställning... 3
6 Årsredovisningen 2013 ... 5
6.1 Förvaltningsberättelse ... 5
6.2 Årets resultat ... 5
6.3 Arbetsgivarfrågor (Personalredovisning) ... 5
6.4 Miljöarbete i staden ... 6
6.5 Förvaltningsområde för finska ... 6
6.6 Finansiell analys ... 6
6.7 Verksamhetsberättelser för nämnder/styrelser ... 7
6.8 Bilaga 1 och 2: Nämndmål och prioriterade mål för alla nämnder ... 8
6.9 Bilaga 2 och 3: Investeringar och upphandlingar ... 8
6.10 Stadens bolag och förbund ... 9
6.11 Ekonomiska rapporter... 9
6.12 Resultaträkning ... 9
6.12.1 Balansräkning ...11
7 Kassaflödesanalys ... 16
8 Den sammanställda redovisningen... 16
9 Noterade fel ... 17
1 Sammanfattning
I denna rapport redogör vi för våra iakttagelser och noteringar från granskningen av Sundbybergs stads årsbokslut och årsredovisning för 2013.
I granskningen har vi säkerställt att god redovisningssed har efterföljts, i allt väsentligt. Vid granskningen har inga väsentliga felaktigheter noterats. Årsredovisningen är, i allt väsentligt, upprättad enligt den kommunala redovisningslagen. Vissa avvikelser från god redovisningssed, så som den definieras av bland annat Rådet för kommunal redovisning tilläggsinformation har noterats.
De väsentligaste slutsatserna i 2013 års granskning sammanfattas enligt följande:
· Förvaltningsberättelsen ger en god bild av stadens utveckling, utmaningar, ekonomi och finansiella situation.
· Det är vår uppfattning att en tydligare analys av begreppet god ekonomisk hushållning skulle öka informationsvärdet ytterligare i årsredovisningen.
· Kommunen redovisar ett negativt underliggande resultat. Flera nämnder redovisar betydande avvikelser från budget, både negativa och positiva avvikelser. Det är viktigt att staden vidtar åtgärder, både vad gäller ekonomi- och verksamhetsstyrning, i syfte att undvika stora budgetavvikelser kommande år.
· Personalredovisningen ger en god bild av personalsituationen. Utifrån kommande års stora pensioneringar, volymökningar etc bör redovisningen också utvecklas med en bedömning och analys rörande framtida behov av kompetensförsörjning.
· Det är fortsatt av stor betydelse att staden nogsamt följer utvecklingen inom Norrenergikoncernen, främst med avseende på kommande nyinvesteringar samt framtida strategisk inriktning.
· Årsredovisningen i dess helhet ger läsaren en överskådlig bild över Sundbybergs stads verksamhet och ekonomi.
· Årsredovisningen bedöms uppfylla kravet på rättvisande räkenskaper, i allt väsentligt. Bokslutet är tillfredsställande dokumenterat.
2 Inledning
Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sundbybergs stad granskat stadens årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Rapporten innehåller iakttagelser från gransk- ningen av årsbokslutet med avseende på väsentliga poster, och för övriga poster endast om det ansetts nödvändigt mot bakgrund av gjorda noteringar i samband med gransk- ningsarbetet. Alla belopp är angivna i miljoner kronor (mkr) om inte annat anges.
3 Syftet med granskningen
Granskningens syfte är att pröva om årsredovisningen är upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen, att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av stadens resultat och ställning samt huruvida beskrivningen av den bedrivna verksamhetens resultat och måluppfyllelse är tydlig och tillräcklig.
Med rättvisande bild avses framför allt:
· att tillgångar och skulder existerar och avser staden,
· att tillgångar och skulder värderats och klassificerats rätt,
· att Sundbybergs stads samtliga tillgångar och skulder medtagits,
· att intäkter och kostnader i allt väsentligt periodiserats korrekt, d.v.s. avser verksamhetsåret.
4 Granskningens omfattning
Revisionen har utförts med utgångspunkt ifrån kommunallagen, kommunala redovisningslagen, god revisionssed för kommunal verksamhet, samt stadens interna riktlinjer och anvisningar avseende upprättande av årsbokslut.
Vår granskning omfattar årsredovisningens olika avsnitt:
· Förvaltningsberättelse
· Ekonomiska rapporter med tilläggsupplysningar
Granskningen av årsredovisningen har inriktats mot väsentliga poster och avvikelser samt omfattar även bedömning av stadens ekonomiska ställning och utveckling. Vi har även granskat att staden tillämpat gällande lagstiftning och redovisningsprinciper. Granskningen omfattar såväl analytisk granskning som substansgranskning av verifierande underlag.
5 Kommentarer rörande stadens ekonomiska resultat och ställning
Nedan redovisas ett antal nyckeltal i sammanfattning för Sundbybergs stad.
Nyckeltal 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Årets resultat, mkr 42,8 114,2 148,7 167,4 -4,4 30,6 Eget kapital, mkr 1 839 1 953 2 101 2 269 2 265 2 295 Verksamhetens
nettokostnader (inkl expl.intäkter) i procent av skatteintäkter/statsbidrag samt utjämning
98 94,1 91,9 89,9 102,3 98,9
Investeringar, mkr 198 188 194 191,8 240,8 409
Skattesats, procent 19,13 19,03 19.03 19,03 19,03 18,88
Soliditet1.) 71 71 78 78 74 67
Soliditet2.), procent 47 48 55 55 52 46
1.) Soliditet exklusive ansvarsförbindelser för pensioner 2.) Soliditet inklusive totalt pensionsåtagande.
I årsredovisningen presenteras en analys som visar att årets bokslut innebär att Sundbybergs stad uppfyller det kommunala balanskravet, d.v.s en ekonomi i balans.
Förändringen av stadens egna kapital är hänförligt till årets redovisade resultat. Staden når inte upp till målet för god ekonomisk hushållning, vilket i årsredovisningen kortfattat definieras som resultat exklusive jämförelsestörande poster om minst 2 procent av skatter och utjämning.
Årets resultat om 30,6 mkr är en förbättring i förhållande till föregående år då resultatet uppgick till -4,4 mkr. Det redovisade resultatet överstiger budget med 1,8 mkr. Vid justering för jämförelsestörande poster i form av expolateringsresultat om 44,7 mkr (-13,7) och övriga jämförelsestörande poster om 7,4 mkr (14,1) uppgår stadens underliggande resultat till -21,5 mkr vilket är en försämring med 14,9 mkr jämfört med föregående år. Bland stadens intäkter finns försäkringsersättning för brand i Rissneskolan om 2,4 mkr. Vi bedömer att denna post, samt därtill hörande kostnader, borde redovisats som jämförelsestörande poster i årsredovisningen.
Årets resultat 2013 överstiger budgeterat med 1,8 mkr och uppgår till 30,6 mkr (-4,4).
Skillnaden förklaras framför allt av att verksamhetens kostnader är 36,9 mkr lägre än vad som budgeterats. Dessa uppgick till 2 034,1 mkr mot budgeterade 2 071 mkr. Detta förklaras till stor del av lägre kostnader för personal och köp av verksamhet än vad som budgeterats. Jämfört med 2012 har verksamhetens kostnader ökat med 97,6 mkr. Ökningen förklaras av ökade kostnader för personal och köpt verksamhet. Dessa kostnader har alltså ökat jämfört med föregående år men understiger budget. Även avskrivningarna är lägre än budgeterat. 2013 uppgick dessa till 87,9 mkr mot budgeterade 93 mkr. 2012 uppgick avskrivningarna till 90,7 mkr varav 8,4 mkr avsåg nedskrivning. Om hänsyn ej tas till
nedskrivning har avskrivningarna ökat med 7,4 mkr. Framför allt avser ökningen avskrivningar hänförliga till fastigheter i stadens ägo.
Nämnderna redovisar ett samlat underskott om 0,5 mkr (8,8 mkr) där de största underskotten är hänförliga till individ- och omsorgsnämnden (-26,5 mkr) samt grundskole- och gymnasienämnden (14,2 mkr). Nämnder som redovisar överskott är förskolenämnden (28,8 mkr) samt stadsbyggnads- och miljönämnden (14,8 mkr). Finansförvaltningen redovisar ett resultat om 31,1 mkr.
Stadens investeringar uppgår 2013 till 408,8 mkr vilket understiger budget med 389 mkr. De största avvikelserna redovisas inom stadsbyggnads- och miljönämnden och projekt Ursvik.
Avvikelser förklaras bland annat av förseningar i utbyggnadstakten av Ursvik. Motsvarande avvikelse föregående år uppgick till 446,3 mkr och förklarades även då av förseningar i utbyggnadstakten i Ursvik.
Staden räknar dock fortsatt med att kommande års investeringsvolym kommer att uppgå till betydande belopp då tillväxten bedöms fortsatt vara kraftig. Vid en analys av stadens totala investeringsvolym bör det även vägas in att även betydande investeringsprojekt sker i stadens dotterbolag, framför allt i Förvaltaren Fastighets AB.
Ett vanligt nyckeltal för att bedöma det ekonomiska läget i kommuner är verksamhetens nettokostnader i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag. Om måttet överstiger 100 procent måste den löpande verksamheten täckas på annat sätt än genom skatter och verksamhetsintäkter, t.ex. genom ett finansiellt nettoöverskott eller försäljning av tillgångar.
För Sundbybergs stad har nyckeltalet överstigit 100 procent fram till år 2006. 2007-2011 har nyckeltalet legat mellan 89,9 och 98,0 procent. År 2012 uppgick nyckeltalet till 102,3 procent och 2013 uppgår nyckeltalet till 98,9 procent vilket är en förbättring mot föregående år.
Sundbybergs stad har en relativt stark soliditet i jämförelse med övriga kommuner i Stockholms län där den genomsnittliga soliditeten uppgår till ca 50 procent. Dock har soliditeten försämrats under 2013 och uppgår till 64 procent mot 74 procent föregående år.
Om hänsyn tas till pensionsförpliktelser vilket torde vara naturligt då dessa pensionsåtaganden i praktiken utgör en faktisk skuld, uppgår soliditeten till 46 procent (52 procent).
Vår bedömning – Det är positivt att nyckeltalet verksamhetens nettokostnader i procent av skatteintäkterna och utjämning har förbättrats under året.
Att vissa nämnder fortfarande redovisar stora underskott samt att nämndernas totala resultat är, om än marginellt, negativt behöver följas upp och åtgärder vidtas. Stora avvikelser mot budget noteras fortfarande när det gäller investeringar.
Det redovisade resultatet för staden är bättre än föregående år men det är viktigt att notera att förbättringen främst förklaras av enskilda (jämförelsestörande) poster i form av fastighetsförsäljningar samt erhållna AFA-medel. Det underliggande resultatet uppgår 2013 till -21,5 mkr vilket är en försämring med 14,9 mkr jämfört med föregående år och med -20,3 mkr mot budget.
6 Årsredovisningen 2013
6.1 Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelsen ska enligt den kommunala redovisningslagen (kap 4) ge en samlad bild över stadens utveckling under året samt framtida utveckling. Vidare ska förvaltningsberättelsen innehålla en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för verksamheten, samt ange på vilket sätt eventuella underskott ska regleras.
Förvaltningsberättelsen i Sundbyberg stads årsredovisning omfattar övergripande beskrivningar av stadens vision och strategiska inriktning. Vidare beskrivs befolkningsutvecklingen, bostadsbyggande, arbetslöshet samt skatteunderlagets utveckling på ett övergripande plan. Skatteunderlagets prognostiserade tillväxt samt utfall för staden kommenteras kortfattat när det gäller de kommunala utjämningssystemen. Detta på samma sätt som tidigare år.
Vår bedömning – De inledande delarna av förvaltningsberättelsen ger en god bild av stadens utveckling under år 2013 och jämförelse görs i viss utsträckning till utvecklingen i riket när det gäller parametrar som arbetslöshet, skatteunderlag etc. Avsnittet ger en övergripande och sammanfattande bild av stadens förutsättningar, utveckling samt de utmaningar som finns med en omfattande utbyggnad och kraftig befolkningstillväxt.
6.2 Årets resultat
Avsnittet omfattar en beskrivning av årets redovisade resultat samt beskrivningar av det ekonomiska utfallet i förhållande till det lagstadgade balanskravet. Vidare finns en övergripande redogörelse för det ”underliggande resultatet”, vilket är det resultatbegrepp som staden använder i dess ekonomistyrning. Både resultatet enligt balanskravet och det underliggande resultatet definieras på ett kortfattat och tydligt sätt i avsnittet.
Jämförelsestörande poster av olika karaktär redovisas och kommenteras. Investeringar, stadens kassaflöde, intern kontroll samt det finansiella utfallet rörande kapitalförvaltningen beskrivs.
Utfall för respektive nämnd redovisas och kommenteras kortfattat.
Vår bedömning – Det är vår uppfattning att en tydligare analys av begreppet god ekonomisk hushållning skulle öka informationsvärdet ytterligare i årsredovisningen. En kortfattad utvärdering av god ekonomisk hushållning finns i årsredovisningsens sammanfattning, men det vore även önskvärt med en analys av begreppet i årsredovisningens avsnitt rörande årets resultat och/eller avsnittet om finansiell analys.
Detta då begreppet utgör en utgångspunk i kommunallagens krav om ekonomiskförvaltning (8 kap).
6.3 Arbetsgivarfrågor (Personalredovisning)
I avsnittet arbetsgivarfrågor analyseras stadens arbete inom personalområdet. Viktiga händelser och projekt beskrivs, exempelvis arbetet med medarbetarenkäter, utmärkelse till årets chef, jämställdhetsarbete etc. I avsnittet presenteras även statistik inom personalområdet, exempelvis rörande anställningsformer och sysselsättningsgrad, ålder- och könsstruktur, arbetad tid och frånvaro etc. Då stadens tillväxt är mycket kraftig bedöms rekryteringsvolymen vara relativt stor. Uppgifter om specifika kompetensbehov och risker kopplat till kompetensförsörjning beskrivs inte på särskilt sätt.
Vår bedömning – Personalredovisningen ger en, i allt väsentligt, god bild av personalsituationen i staden. Det är dock vår uppfattning, i likhet med föregående år, att redovisning och analys är inriktade på aktuell situation inom staden. Risker kopplade till kommande år berörs endast kortfattat. Kompetensförsörjningen, både på kort och lång sikt, är av väsentlighet då stadens utmaningar framför allt ligger i den kraftiga expansion som förväntas ske under de kommande åren, vilket är en betydande utmaning för staden. Även med beaktande av kommande års stora pensionsavgångar skulle redovisningen kunna utvecklas med en bedömning avseende rekryteringsbehov hänförliga till volymökningar, personalomsättning och sjukfrånvaro. I avsnittet finns igen specifik uppföljning och koppling till stadens övergripande mål inom personalområdet.
Rekommendation
· Vår rekommendation är att personalavsnittet kan kompletteras med ytterligare analyser rörande risker och utmaningar kopplat till stadens expansion.
6.4 Miljöarbete i staden
Staden har under året antagit en ny klimat- och hållbarhetspolicy. Årsredovisningen omfattar ett avsnitt som beskriver stadens miljöarbete. Avsnittet ger övergripande och intressanta beskrivningar av uppföljning av fullmäktiges miljömål samt beskrivning av stadens arbete med utvecklingsprogrammen inom miljöområdet. Miljörelaterade nyckeltal redovisas i viss utsträckning.
Vår bedömning – Miljöredovisningen ger en tillfredsställande beskrivning av stadens miljöarbete under året.
6.5 Förvaltningsområde för finska
I årsredovisningen finns ett avsnitt med en beskrivning av stadens arbete med att implementera förvaltningsområde för finska. Väsentliga händelser och uppföljning av uppdrag beskrivs.
6.6 Finansiell analys
I avsnittet ”finansiell analys” kommenteras, i likhet med föregående år, stadens finansiella utveckling ur de fyra perspektiven, resultat, kapacitet, risk och kontroll. Syftet är att identifiera finansiella risker och klargöra i vilken grad staden upprätthåller en god ekonomisk hushållning.
För respektive perspektiv presenteras olika nyckeltal som visar utvecklingen av dessa under de senaste fem åren. Budgetföljsamhet och prognossäkerhet kommenteras.
Vår bedömning - Den finansiella analysen och dess olika perspektiv ger en god och överblickbar bild över ekonomisk ställning och kommande utmaningar för staden. Vår bedömning är dock fortsatt att riskperspektivet ytterligare bör utvecklas med avseende på identifiering av specifika risker samt känslighetsanalyser med utgångspunkt från tänkbara förändringar i omvärlden. De risker som huvudsakligen beskrivs i årsredovisningen rör risker kopplat till ränteutveckling. Andra risker kommenteras endast summariskt. Det sammanfattande intrycket av den finansiella analysen är att en tillfredsställande bild över stadens finansiella ställning ges, på en övergripande nivå.
Rekommendation
· Den finansiella analysen bör utvidgas ytterligare när det gäller analys av de risker som staden identifierat för sina olika verksamheter samt en övergripande känslighetsanalys kopplat till förändringar i makroekonomiska faktorer och övrig utveckling i samhällsekonomin.
6.7 Verksamhetsberättelser för nämnder/styrelser
I nämndernas verksamhetsberättelser redogör respektive nämnd för sitt uppdrag, väsentliga händelser, ekonomi, nyckeltal etc. En uppföljning görs också av nämndspecifika mål. I årsredovisningen lämnas en övergripande redovisning av nämndernas ekonomiska utfall i jämförelse med budget och föregående år.
En sammanfattande tabell redovisas nedan med avvikelser mot prognos per juni 2013.
Nämndernas avvikelse mot budget 2013
Verksamhet Utfall 2013 Prognos juni
Kommunstyrelsen -4,9 -4,1
Grundskole- och gymnasienämnden Förskolenämnden
-14,2 28,8
-5,0 5,0
Äldrenämnden -2,2 -3,0
Individ- och omsorgsnämnden -26,5 -19,4
Kompetens- och
arbetsmarknadsnämnden
0,5 1,0
Kultur-och fritidsnämnden 2,8 0,3
Stadsbyggnad- och miljönämnden
14,7 2,2
Valnämnden 0,0 0,0
Överförmyndaren 0,5 0,0
Revisionen -0,1
0,0
Totalt -0,5 -23,0
Underskott är i likhet med föregående år framför allt hänförliga till individ- och omsorgsnämnden samt grundskole- och gymnasienämnden. I årsredovisningen lämnas en utförlig redovisning av nämndernas ekonomiska utfall i jämförelse med budget och avvikelsen förklasas.
Redovisade underskott hos Individ- och omsorgsnämnden förklaras av högre kostnader för köpta omsorgstjänster samt högre kostnader för ekonomiskt bistånd. För Grundskole- och gymnasienämnden förklaras stor del av underskottet med avvecklingskostnader kopplat till
förändrad organisation i grundskolan. Det har även sålts färre skolplatser till elever från andra kommuner vilket medfört lägre intäkter än budgeterat. Revisionen har under året noterat att individ- och omsorgsnämnden prognostiserat underskott. Vid möten med nämndens presidium samt med kommunstyrelsens presidium har revisonen inhämtat information om vilka faktorer och omständigheter som påverkat underskottens storlek. Den information som revisionen erhållit har varit motstridig. Med utgångspunkt från den information som revisorerna inhämtat samt med utgångspunkt från de beslut om antagande av budget som fattats av nämnden har revisionen dragit slutsatsen att individ- och omsorgsnämndens budget för år 2013 inte varit realistisk. Mot bakgrund av detta riktar revisionen kritik mot kommunstyrelsen samt individ- och omsorgsnämnden.
Större överskott redovisas hos Förskolenämnden. Den främsta förklaringen till detta är färre antal barn i förskolan än vad som budgeterats.
Vår bedömning – I jämförelse med föregående år redovisar verksamheterna sammantaget ett bättre resultat. Nämndernas underskott mot budget uppgår dock totalt till -0,5 mkr (-8,8 mkr). Nämnderna redovisar avvikelser mot budget och prognoser vilka i flera fall kan anses som betydande. Stadens prognossäkerhet bedöms kunna förstärkas ytterligare överlag, vilket ställer krav på fortsatt utveckling av stadens rutiner för ekonomi- och verksamhetsstyrning.
Rekommendation
· Staden bör överväga att ytterligare förstärka och tydliggöra sin ekonomistyrning i syfte att komma till rätta med brister i nämndernas prognossäkerhet.
6.8 Bilaga 1 och 2: Nämndmål och prioriterade mål för alla nämnder
Som bilagor till avsnittet verksamhetsberättelser finns omfattande avsnitt med uppföljningar och utvärderingar i tabellform av nämndmål samt uppföljning av de kommunövergripande målen. Redovisning av måluppfyllelse och uppdrag omfattar målvärden, årets utfall samt när ej uppfyllda mål beräknas vara uppnådda.
Vår bedömning Årsredovisningens beskrivning och analys av måluppfyllelsen bedöms vara ändamålsenlig. Av årets genomgång av samtliga mål framgår att ca 50 procent av målen bedöms vara ”uppfyllda” och ca 35 procent bedöms vara ”delvis uppfyllda”. Resterande 15 procent avser mål som inte uppfyllts. I jämförelse med föregående år är det något färre mål som bedöms vara ”ej uppfyllda”. Då relativt många av målen fortfarande bedöms vara delvis uppfyllda är det vår bedömning att staden behöver prioritera åtgärder för en högre måluppfyllelse. Dock noteras en viss förbättring i jämförelse med tidigare år.
Rekommendation
· Staden bör överväga att ytterligare utveckla sin analys avseende varför vissa av målen inte har uppnåtts under året samt komplettera beskrivningen av vilka åtgärder som planeras vidtas för att ytterligare förbättra måluppfyllelsen.
6.9 Bilaga 2 och 3: Investeringar och upphandlingar
anläggningstillgångar samt en god likviditet. Detta är positivt. Dock noteras att kommande års betydande investeringsvolymer kommer att behöva finansieras med extern upplåning.
Stadens upphandlingar redovisas i tabellform där det framgår huruvida aktuella upphandlingar har genomförts eller ej samt i vissa fall när de ska genomföras.
Upphandlingar kommenteras också, om än kortfattat i nämndernas verksamhetsberättelse.
Vidare analys, exempelvis gällande eventuella överklaganden eller förseningar av projekt redovisas ej.
Vår bedömning – Stadens investeringar redovisas på ett tillräckligt sätt, om än i olika delar av årsredovisningen. Vidare är det positivt att status redovisas när det gäller vilka
upphandlingar som genomförts under året. Dock är det vår bedömning i likhet med
föregående år att upphandlingsavsnittet kan kompletteras med en kortare analys avseende förseningar i större investeringsprojekt och upphandlingsärenden, samt uppgifter om förekomst av överprövningar.
6.10 Stadens bolag och förbund
I årsredovisningen finns ett separat avsnitt som behandlar resultat och ställning för de verksamheter där staden har ett väsentligt inflytande, och därmed ingår i den
sammanställda redovisningen för staden. Redogörelserna beskriver bland annat den verksamhet som bedrivits under året samt utsikterna för framtiden. För vår granskning av den sammanställda redovisningen se avsnitt 8 nedan.
Vår bedömning - Redogörelsen för stadens bolag och intresseföretag bedöms ge en tillräcklig bild av resultat och ställning för dessa enheter vid bokslut för 2013. Det kan noteras att staden, tillsammans med Solna stad, har utställt en kapitaltäckningsgaranti uppgående till totalt 600 mkr i syfte att säkerställa det egna kapitalet i Norrenergi & Miljö AB.
Sundbybergs del av den utställda garantin uppgår till 200 mkr. Enligt uppgift har staden för avsikt att ytterligare förlänga garantin. Revisionen följer utvecklingen nogsamt.
6.11 Ekonomiska rapporter
Det avslutande avsnittet i årsredovisningen avser ekonomiska rapporter i form av resultat- och balansräkningar för staden och koncernen, kassaflödesanalyser samt tilläggsinformation i form av noter. Vår granskning kommenteras kortfattat för väsentliga poster.
6.12 Resultaträkning
Sundbybergs stads resultaträkning år 2013
Resultaträkning (mkr) Utfall 2013 Utfall 2012
Verksamhetens intäkter 452,6 394,1
Verksamhetens kostnader -2 034,1 -1 936,5
Avskrivningar -87,9 -90,7
Verksamhetens nettokostnader
-1 669,4 -1 633,1
Skatteintäkter 1 607,8 1 528,8
Generella
statsbidrag/utjämning
79,4 67,1
Finansiella intäkter 33,2 38,1
Finansiella kostnader -20,4 -5,3
Resultat före extraordinära poster
30,6 -4,4
Extraordinära poster 0,0 0,0
Årets resultat 30,6 - 4,4
Verksamhetens intäkter
Stadens intäkter består bland annat av taxor och avgifter, bidrag, hyror och arrenden samt försäljning av vissa tillgångar. Intäkterna har ökat med 36,3 mkr i jämförelse med föregående år. Den största förändringen mellan åren avser intäkter från försäljning av exploateringsfastigheter som för år 2013 uppgår till 44,7 mkr. Dessa intäkter klassificeras som jämförelsestörande poster och ingår därmed inte i det underliggande resultatet för staden. Övriga större intäktsflöden är i princip i nivå med föregående år förutom bidragen som har ökat från 109,8 mkr till 134,5 mkr samt försäljning av verksamhet och entreprenad som har minskat från 74,2 mkr till 39,3 mkr år 2013.
Vidare bör det noteras att staden erhållit en engångsåterbetalning från AFA-försäkringar uppgående till 20,7 mkr (20,9 mkr) avseende premier hänförliga till år 2007 och 2008. Dessa var inte budgeterade då återbetalningen inte var beslutad vid tidpunkten för fastsällande av budget 2013. Den totala återbetalningen från AFA till kommunsektorn uppgick till 11,7 miljarder kronor.
Stadens skatteintäkter budgeterades till 1 714 mkr för år 2013. Budgetavvikelsen avseende skatteintäkter och utjämning uppgår till -26,8 mkr. Som utgångspunkt vid budgetering av skatteintäkter utgör SKLs prognoser god sed. Det noteras dock att staden vid budgetering av skatteintäkter inte följt SKL´s prognoser. Om så hade varit fallet torde budgetavvikelsen avseende skatter och intäkter varit mindre i årsbokslutet.
Verksamhetens kostnader
Verksamhetens kostnader uppgår till -2 034 mkr vilket är en ökning om 97,6 mkr (ca 5 procent) i jämförelse med föregående år. Ökningen är främst hänförlig till personalkostnader som ökat med 28,8 mkr samt köp av verksamhet som ökat med 53,2 mkr. Verksamhetens totala kostnader understiger dock budgeterade med 36,9 mkr.
Personalkostnader (inklusive pensioner) utgör en väsentlig del av verksamhetens kostnader och uppgår för året till 918,3 mkr i jämförelse med föregående år då de uppgick till 896,2 mkr. Inom ramen för personalkostnader ingår pensionskostnader inklusive löneskatt som har minskat med 6,7 mkr i år och uppgår till 73,5 mkr. Kostnader hänförliga till pensioner är redovisade i enlighet med underlag från KPA.
Årets kostnader för lokalhyror har ökat med cirka 15,3 mkr (ca 18 procent) under 2013, vilket bland annat förklaras av flytten av stadshuset till nya lokaler.
verifikationer har bifogade underlag i enlighet med interna reglementen. Våra stickprovsvisa kontroller har inte påvisat att det föreligger betydande avvikelser från gällande riklinjer inom staden.
Granskningen har i likhet med tidigare år omfattat periodiseringskontroll av intäkter och kostnader. Vid stickprovsgranskning av fakturor inkomna 2014 har vi noterat något för höga reserver i årsbokslutet. Se vidare avsnitt kortfristiga skulder.
Årets finansnetto uppgår till 12,8 mkr (32,8 mkr) vilket understiger budget med 26 mkr.
Förändringen beror framför allt på lägre ränteintäkter med ca 10,5 mkr på rörliga medel, vilket motverkas av utdelning från koncernföretag om 6,1 mkr. Räntekostnader har ökat och uppgår till 18 mkr (4,9 mkr). Stor del av ökningen av finansiella kostnader förklaras av sänkning av diskonteringsräntan på pensionsskulden, vilket inneburit en negativ effekt i årsbokslutet om 14,9 mkr.
Vår bedömning - Vår granskning har visat att stadens resultaträkning, i allt väsentligt, ger en rättvisande bild av stadens intäkter och kostnader.
6.12.1 Balansräkning
Balansräkningen har granskats utifrån följsamhet till ”lagen om kommunal redovisning”, samt i enlighet med god revisionssed för kommunal verksamhet. Vidare har på sedvanligt sätt respektive balanspost avstämts mot bokslutsdokumentation och underbilagor. Genom stickprov samt avstämning mot sidoordnade system har kontroll skett av att posterna värderats och periodiserats på ett korrekt sätt.
Vår bedömning är att bokslutsdokumentationen är, i allt väsentligt tillfredställande.
TILLGÅNGAR (mkr) 2013-12-31 2012-12-31
Anläggningstillgångar
Byggnader och mark 1 921,3 1 600,8
Maskiner och inventarier 66,8 60,2
Finansiella anläggningstillgångar
Värdepapper, andelar samt aktier 428,0 421,9
Långfristiga fordringar 285,3 311,4
Summa anläggningstillgångar 2 701,1 2 394,3
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar 109,0 134,0
Exploateringstillgångar 97,2 96,0
Kortfristiga placeringar 250,8 243,2
Kassa och bank 243,0 173,7
Summa omsättningstillgångar 700,0 646,9
SUMMA TILLGÅNGAR 3 401,3 3 041,3
Nedan redogö rs för våra noteringar i samband med granskningen av stadens balansräkning.
Materiella anläggningstillgångar och pågående projekt
Årets nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar uppgår till 408,8 mkr vilket understiger budget med cirka 388,8 mkr. Anskaffningar i maskiner och inventarier samt byggnader och mark är stickprovsvis avstämda mot fakturaunderlag utan några noteringar.
Vid vår löpande granskning under hösten med uppföljning i samband med bokslutsgranskningen har vi utifrån projektredovisningar stickprovsvis granskat större investeringar mot verifikationer och beslut. Vi har genom intervjuer med nyckelpersoner inom Staden skapat oss en bild av processen för redovisning av pågående projekt. Vidare har vi tillsammans med projektansvariga gått igenom pågående projekt i syfte att skapa oss en förståelse för hur projekten fortskrider, vilka leverantörer som varit involverade samt jämförelse mellan budget och utfall. Exemeplvis på större aktiveringar utgörs för året av:
· Nybyggd skola/sporthall 2d (116 mkr)
· Simhall- om och tillbyggnad (40,3 mkr)
· Ör förskola (30,7 mkr)
· Nytt kommunhus (27,7 mkr)
Investeringsutgifter för samtliga av dessa projekt understiger budgeterade för 2013.
Årets avskrivningskostnader avseende maskiner och inventarier samt byggnader och mark uppgår till 87,7 mkr, dessa har utifrån anläggningsregistret stickprovsvis granskats utan anmärkningar.
I not för anläggningstillgångar specificeras information om ingående värde, årets EGET KAPITAL OCH SKULDER (mkr) 2013-12-31 2012-12-31
Eget kapital 2 295,0 2 264,5
- därav årets resultat 30,6 -4,4
Avsättningar och liknande förpliktelser 286,5 260,8
Långfristiga skulder
Lån 39,0 0,0
Kortfristiga skulder
Kortfristiga skulder 780,8 516,0
Summa skulder 819,8 516,0
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 401,3 3 041,3
Ansvarsförbindelser 2 703,8 2 689,9
Rekommendation
· Vi rekommenderar staden att komplettera noter för byggnader och mark och maskiner och inventarier med uppgift om avskrivningstider för de respektive anläggningstyperna.
Finansiella anläggningstillgångar
Stadens totala finansiella tillgångar uppgår till 713,3 mkr (733,3 mkr). Balansposten har minskat 20 mkr jämfört med föregående år vilket till stor del förklaras av återbetalning av lån från Norrenergi AB.
Stadens redovisade tillgångar rörande aktier och andelar uppgår till 270 mkr (269 mkr) vilket avser aktier i dotterbolagen. Förändringen avser framför allt andel i miljöfond som föregående år klassificerades som likvida medel. Vi har vid tidigare revisioner rekommenderat staden att ändra klassificering av miljöfonden från omsättningstillgång till anläggningstillgång och denna rekommendation har därmed åtgärdats.
I detta sammanhang bör det noteras att staden sedan tidigare har ställt ut en kapitaltäckningsgaranti om 200 mkr till Norrenergi och Miljö AB, i syfte att säkerställa det egna kapitalet i enlighet med aktiebolagslagens regler. I årsredovisningen redovisas denna garanti som en ansvarsförbindelse.
Stadens kapitalplaceringar med ett bokfört värde om 157,3 mkr har stämts av mot årsbesked från externa placeringsinstitut. Marknadsvärde per 31 december 2013 understiger anskaffningsvärde för enstaka tillgångar men det totala marknadsvärdet för tillgångarna överstiger det bokförda värdet varför inget långsiktigt nedskrivningsbehov bedöms föreligga.
Långfristiga fordringar om totalt 285,3 mkr (311,4 mkr) avser i likhet med tidigare år huvudsakligen fordringar på koncernföretag. 71 mkr avser externa fordringar. Staden har en fordran på Folkhem produktion uppgående till 13,4 mkr som enligt revers skulle förfalla 31 december 2013. Enligt staden är förfallotiden osäker då återbetalningen bygger på färdigställandet av bostäder. Staden har därmed beslutat om att låta fordran ligga kvar med klassificeringen långfristig och avser att göra en ny bedömning i samband med delåret 2014.
Fordringar avseende koncernbolag uppgår till 183,3 mkr (183,3 mkr) och avser fordran på Norrenergi. Denna förfaller under 2014. Enligt uppgift från staden ska den dock fortfarande klassificeras som långfristig då reverserna kommer att förnyas under år 2014.
Rekommendation
· Vi rekommenderar att staden utreder huruvida de fordringar som förfaller inom ett år bör omklassificeras till omsättningstillgångar.
Exploateringstillgångar
Stadens exploateringstillgångar utgörs av fastigheter som har för avsikt att försäljas och uppgår till 97,2 mkr (96 mkr).
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga fordringar uppgår till 109 mkr (134 mkr). Dessa består av kundfordringar, interimsfordringar, fordringar mot staten, moms etc. Årets kundfordringar uppgår till 44 mkr (35,7 mkr). Balansposten har stämts av mot kundreskontra och större enskilda kundfordringar har granskats utifrån betalningar samt att redovisning skett i korrekt period.
Granskningen har inte föranlett några noteringar.
Staden redovisar i likhet med tidigare år samtliga kundfordringar som är äldre än 90 dagar som osäkra kundfordringar. I årsbokslutet redovisar staden 3,9 mkr (2,4 mkr) som osäkra kundfordringar. Vi har genomfört en analys av redovisade kundfordringar och bedömer att staden hanterat osäkra kundfordringar på ett tillfredsställande sätt. Vår granskning har visat att staden har tillfredsställande rutiner när det gäller hantering av inkassoärenden av förfallna fakturor.
Övriga kortfristiga fordringar har granskats mot verifierande underlag utan anmärkningar.
Kortfristiga placeringar
Kortfristiga placeringar uppgår till 250,8 mkr mot 243,2 mkr föregående år. Placeringarna avser medel i Swedbanks penningmarknadsfond. Vi har stämt av tillgångarnas värde mot fondrapport från Swedbank. I årsredovisningens not avseende kortfristig placering framgår information om bokfört per 2013-12-31, marknadsvärde samt anskaffningsvärde.
Information rörande orealiserade kursvinster/förluster saknas.
Kassa och bank
Avstämning av likvida medel har skett mot engagemangsbesked från bank och postgiro.
Granskning har även skett av att årets ränteintäkter periodiserats korrekt. Vi har inhämtat signerad avstämning avseende handkassor. Vi har noterat att det föreligger en differens mellan bokföring och engagemangsbesked om 600 tkr. Differensen är under utredning.
Vi har vid tidigare års granskningar noterat att miljöfond om 1,1 mkr redovisats som likvida medel. Från och med 2013 är denna omklassificerad som en anläggningstillgång vilket är korrekt enligt vår bedömning då avsikten ej har varit att använda fonden inom ett år.
Avsättningar
Avsättning för pensioner sker i enlighet med Lagen om kommunal redovisning, vilket innebär att i stadens balansräkning redovisas endast pensionsrätt intjänad efter 1998. Årets avsättning för pensioner har stämts av mot specifikation från KPA utan anmärkning.
Stadens aktualiseringsgrad uppgår till ca 91 procent vilket är något högre än för många andra kommuner, vilket bedöms vara positivt.
Övriga pensionsåtaganden redovisas som ansvarsförbindelser i enlighet med den kommunala redovisningslagen och har avstämts mot beräkningsunderlag från KPA.
Sundbybergs stads totala pensionsåtagande (avsättningar för pensioner,
Av pensionsåtagandet som redovisas som ansvarsförbindelse och som uppgår till 735 mkr är ca 21 procent, eller 158 mkr (153 mkr) finansierade av förvaltade kapitalplaceringar (se avsnitt finansiella tillgångar).
Övriga avsättningar om 127 mkr (123 mkr) avser framtida åtaganden hänförliga till projekt Ursvik.
Rekommendation
· Vi bedömer att staden bör utöka tilläggsinformationen rörande övriga avsättningar, i enlighet med förslag från RKR., så att även information rörande vad årets förändring utgörs av.
Kortfristiga skulder
Större poster utgörs av checkkredit, leverantörsskulder, personalrelaterade skulder samt interimsskulder. Avseende leverantörsskulder, som i bokslutet uppgår till 146 mkr (125 mkr), har balansposten stämts av mot leverantörsreskontran. Vi har även stickprovsvis granskat att leverantörsfakturorna belastar rätt år.
Stadens checkkredit uppgår till 395,1 mkr (174,3 mkr). Maximalt beviljat belopp att utnyttja på stadens checkkredit uppgår till 600 mkr. Information om beviljat belopp i checkkrediten saknas i årsredovisningen. Vi bedömer det som önskvärt att information om total beviljad kredit framgår, exempelvis i not i årsredovisningen.
Semesterlöneskuld inklusive övertid och sociala avgifter uppgår i bokslutet till 48,9 mkr (48,5 mkr). Skulden har stämts av mot lönesystemet utan anmärkning. Utöver kontroll av genomförd avstämning har vi även genomfört stickprovsvisa kontroller av semesterlöneskulden på individnivå. Granskningen är genomförd utan anmärkning.
Övriga större poster avseende interimsskulder har granskats mot verifierande underlag. Vi noterat en post avseende förutbetald intäkt som uppgår till 1 mkr, vilken varit oförändrad sedan flera år tillbaka. Vi rekommenderar att staden utreder vad denna post avser samt huruvida upplösning bör ske.
I samband med granskning av interimsskulder har vi stämt av gjorda reserver mot verkligt utfall i form av erhållna fakturor etc. I samband med detta har vi noterat felaktiga reserver uppgående till ca 2 mkr vilket innebär att staden i 2013 års bokslut redovisat ca 2 mkr för höga kostnader.
Rekommendation
· Vi rekommenderar att staden i årsredovisningen uppger total omfattning av beviljad checkkredit, exempelvis i not.
Vår bedömning - Balansräkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av stadens ekonomiska ställning per den 31 december 2013.
7 Kassaflödesanalys
Vi har granskat att kassaflödesanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen.
Vår bedömning - Kassaflödessanalysen är upprättad i enlighet med rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Informationen i kassaflödesanalysen är, i allt väsentligt, förenlig med information i övriga delar av årsredovisningen.
8 Den sammanställda redovisningen
Sundbybergs stad upprättar en sammanställd redovisning (koncernredovisning) för verksamheter där staden har ett bestämmande eller väsentligt inflytande. I koncernredovisningen ingår således hel- eller delägda företag där ägarandelen uppgår till minst 20 procent av röster och kapital, vilket är i överensstämmelse med god sed för kommunal redovisning. Den sammanställda redovisningen omfattar resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys samt en beskrivning av de i koncernen ingående bolagen.
Vi har granskat gjorda koncernjusteringar samt analyserat förändringen mellan ingående och utgående eget kapital.
Konsolidering har skett av bolagen Sundbybergs stadshus AB (100 procent), samt Norrenergi & Miljö AB (33 procent) med underkoncerner.
Årets resultat i kommunkoncernen uppgår till 279,9 mkr att jämföra med föregående års resultat om 236,5 mkr. Koncernen Norrenergi och Miljö AB redovisar en vinst om 50,5 mkr och Sundbybergs stadshus AB redovisar vinst om 232 mkr.
Stadens resultat uppgår till 30,6 mkr. Justerat för jämförelsestörande poster redovisar kommunkoncernen ett resultat om 83 mkr.
Det kan noteras att underkoncernen Norrenergi & Miljö AB för andra året i rad redovisar ett positivt resultat. De ackumulerade förlusterna hänförliga till tidigare år är dock betydande.
Då staden redovisar finansiella tillgångar om 202,3 mkr hänförliga till Norrenergikoncernen är det fortsatt av avgörande betydelse att de redovisade tillgångarnas värde går att styrka på ett tillfredsställande sätt. Den externa värdering av Norrenergi som genomfördes i samband med årsbokslutet 2010 föranledde ägarna att utställa en kapitaltäckningsgaranti om totalt 600 mkr i syfte att garantera det egna kapitalet i moderbolaget. Sundbybergs stad står för en tredjedel av kapitaltäckningsgarantin. Vid tidpunkten för denna granskning pågår fortfarande ett arbete, på ägarnivå, rörande en förnyad strategisk inriktning för verksamheten. Det bör noteras att det inte gjorts någon återrapportering av detta arbete till fullmäktige i enlighet med gällande ägardirektiv. Revisionen följer denna fråga nogsamt.
Vår bedömning – Den sammanställda redovisningen bedöms ge en rättvisande bild av verksamheten och den ekonomiska ställningen för Sundbybergs stad och dess koncern per den 31 december 2013.
ackumulerade underskott hänförliga till tidigare år. Även om Norrenergikoncernen i år redovisar ett överskott är det av största vikt att staden prioriterar arbetet med att klargöra den framtida strategiska inriktningen för Norrenergi och Miljö AB och dess dotterbolag. Detta i syfte att undvika eventuella framtida nedskrivningsbehov.
· Staden bör utöka tilläggsupplysningarna i årsredovisningen till att även omfatta kommunkoncernen. I dagsläget saknas nothänvisningar till väsentliga poster i koncernen, i viss utsträckning.
9 Noterade fel
Vid vår granskning har vi identifierat fel i stadens årsbokslut uppgående till 2,3 mkr, vilka avser felaktigt redovisade reserver som bokförts som kostnader under 2013. Vi bedömer således att resultatet är för lågt med motsvarande belopp. Identifierade fel bedöms inte vara väsentliga.
Stockholm den 11 april 2014
Johan Perols
Certifierad kommunal revisor
