Protokolljustering
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
§ Sivu
12 SAMMANTRÄDETS ÖPPNANDE 4
13 NAMNUPPROP OCH GODKÄNNANDE AV
RÖSTLÄNGD
5
14 KONSTATERANDE AV SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET
OCH BESLUTFÖRHET
6
15 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 7
16 VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅR 2016
OCH PLANERINGSPERIODEN 2017-2018
8
17 GRUNDERNA FÖR AVGIFTERNA SOM BÄRS UPP AV
MEDLEMSKOMMUNERNA ÅR 2016 SAMT GODKÄNNANDE AV UPPBÖRDSTIDERNA OCH DRÖJSMÅLSRÄNTAN
29
18 GODKÄNNANDE AV ÖVRE GRÄNS FÖR TILLFÄLLIG
KREDIT ÅR 2016
33
19 MÖTESARVODENA ÅR 2016 35
20 RESERVERING AV TILLÄGGSANSLAG FÖR
SKÖTANDE AV SYSSELSÄTTNINGSÄRENDEN
37
21 UPPDATERING AV AVTALET OM ORDNANDE AV
SJUKVÅRDSDISTRIKTENAS SPECIALSJUKVÅRD INOM UUS-SPECIALUPPTAGNINGSOMRÅDE
40
22 FÖR KÄNNEDOM / ÖVRIGA ÄRENDEN 44
23 PÖYTÄKIRJAN KÄÄNNÖS / ÖVERSÄTTNING AV
PROTOKOLL
45
Protokolljustering
Känsälä Kai-Eerik 12:00 - 14:14 medlem, Kaustby Lindskog Tina 12:00 - 14:00 medlem, Kaustby (även
styrelsemedlem) Innanen Sari 12:00 - 14:14 ordförande, Karleby Hankaniemi Tapani 12:00 - 13:08 medlem, Karleby Peltokorpi Eeva 12:00 - 14:14 medlem, Karleby Nokso-Koivisto Pekka 12:00 - 14:14 medlem, Karleby
Sabel Roy 12:00 - 13:39 I vice ordförande, Karleby Brandt Mats 12:00 - 14:14 II vice ordförande, Karleby Sillanpää Timo 12:00 - 14:14 III vice ordförande, Karleby Björkqvist Bertil 12:00 - 14:14 medlem, Kronoby
Haga Berit 12:00 - 14:14 medlem, Kronoby Tuikka Jukka-Pekka 12:00 - 14:14 medlem, Lestijärvi Kalliokoski Esa 12:00 - 14:14 medlem, Perho Nyman Teuvo 12:00 - 14:14 medlem, Reisjärvi Paalavuo Tapio 12:00 - 14:14 medlem, Reisjärvi Koivuranta Ila 12:00 - 14:14 medlem, Toholampi Välimäki Antti 12:00 - 14:14 medlem, Toholampi Huusko Riitta 12:00 - 14:14 medlem, Vetil Saari Leo 12:00 - 14:14 medlem, Vetil
Hietaniemi Antti 12:00 - 14:14 styrelsens ordförande Nurmi Pekka 12:00 - 14:14 styrelsens vice ordförande Haapalehto Seija 12:00 - 14:14 styrelsemedlem
Halonen Jyrki 12:00 - 14:14 styrelsemedlem Högnabba Stefan 12:00 - 14:14 styrelsemedlem Joensuu Olli 12:00 - 13:08 styrelsemedlem Kallio Jaana 12:00 - 14:14 styrelsemedlem Lahti Mauri 12:00 - 14:14 styrelsemedlem Pensaari Paula 12:00 - 13:08 styrelsemedlem Luoma Ilkka 12:00 - 14:14 verkställande direktör Telimaa Sakari 12:00 - 14:14 cheföverläkare
Hautala-Jylhä Pirjo-Liisa 12:00 - 14:14 administrativ överskötare Korkiakoski Minna 12:00 - 14:14 ekonomidirektör
Rahnasto Raimo 12:00 - 14:14 ersättare, Karleby Syrjälä Väinö 12:00 - 14:14 ersättare, Karleby Heikkilä Eija-Liisa 12:00 - 14:14 protokollförare
Borta Eerikäinen Anneli medlem, Karleby
Lindqvist Erik medlem, Karleby
Sahipakka Markku medlem, Perho
Varila Kaija styrelsemedlem
Pikkarainen Hannu protokollförare
Protokolljustering
12 - 23 Underteckningarna
Sari Innanen Kai-Eerik Känsälä Eija-Liisa Heikkilä Ordförande Ordförande under 20§ Protokollförare Protokolljustering
Datum ___/___ 2015 Datum___/___ 2015
Ila Koivuranta Riitta Huusko
Protokollet till allmänt påseende
Efter protokolljusteringen har protokollet lagts fram i enlighet med det sätt som föreskrivs
__/__ 2015
Eija-Liisa Heikkilä Protokollförare
Protokolljustering
Beslut:
Fullmäktiges ordförande Sari Innanen öppnade sammanträdet.
Protokolljustering
ordning.
I 8 § och 9 § i Mellersta Österbottens samkommun för specialsjukvård och grundservice grundavtal stadgas om fullmäktigeledamöternas antal och röstetal.
Fullmäktigeledamöternas sammanlagda röstetal i fullmäktige bestäms på basis av den senaste mantalsskrivningen i kommunen så att kommunen har en röst för varje nytt tusental invånare.
Röstetalet kan dock vara högst 2/5 av det sammanlagda
obegränsade röstetalet för de samtliga från medlemskommunerna valda ledamöterna. Kommunens röstetal fördelas jämnt mellan kommunens närvarande ledamöter.
Fullmäktigeledamöterna och deras ersättare samt röstetalen framgår ur bilagan som samtidigt fungerar som röstlängd.
Bilaga A 13, Lista över medlemmar Beslut:
Enligt det förrättade namnuppropet var 22 egentliga medlemmar och två ersättare närvarande. Det sammanlagda röstetalet är 68,2. De närvarande ledamöterna framgår ur bilagan.
I början av sammanträdet gav verkställande direktör Ilkka Luoma en översikt över beredningssituationen för det regionala projektet för organiseringen av social- och hälsovården, föredragningslistans För kännedom / Övriga ärenden 1. punkt.
Bilagor LISTA PÅ MEDLEMMAR OCH RÖSTETAL
Protokolljustering
minst två tredjedelar av ledamöterna är närvarande och de representerar minst hälften av ledamöternas totala röstetal.
17 medlemmar av fullmäktigeledamöterna utgör 2/3, och hälften av röstetalet är 34,10 röster.
Enligt grundavtalets 11 § sänds föredragningslistan till fullmäktiges sammanträde minst 14 dagar före sammanträdet åt samkommunens fullmäktige- och styrelseledamöter samt tillkänna åt
medlemskommunernas kommunstyrelser.
Beslut:
Fullmäktiges ordförande konstaterade att sammanträdet är lagligt och beslutfört.
Protokolljustering
samband med något ärende beslutat, att protokollet justeras på annat sätt.
Beslut:
Till protokolljusterare valdes Ila Koivuranta från Toholampi och Riitta Huusko från Vetil.
Till protokollförare för detta sammanträde godkändes personaldirektör Eija-Liisa Heikkilä.
Protokolljustering
VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅR 2016 OCH PLANERINGSPERIODEN 2017-2018
Styrelsen § 57 Beredning: verkställande direktören, ekonomidirektören 12.5.2015 Planeringen av samkommunens verksamhet och strategi styrs i första hand av den i samkommunen godkända strategin. Den gällande strategin har utarbetats med år 2015 som målsättningsår.
STRATEGIN:
Värden
Människornas hälsa och välfärd som vi sköter om
genom att producera högklassiga tjänster
genom att utveckla arbetssätt som främjar hälsan
genom att samarbeta med kommunerna, den övriga offentliga sektorn, organisationerna och företagen
Respekt för människovärdet som vi värnar om
genom att respektera klientens och patientens självbestämmanderätt och
genom ett mänskligt bemötande i livets alla skeden Rättvisa som vi vill beakta i våra relationer till
klienter och patienter
den egna personalen, beslutsfattarna och ägarna samt
våra intressentgrupper
Innovativitet och företagsamhet som syns som
aktivitet och handlingskraft i allt vi gör
sökande och förverkligande av nya tillvägagångssätt Självständighet och ansvarsfullhet, vilket betyder
god riskhantering
trygghet och ansvar för framtiden
förtroende för klienternas och patienternas egen förmåga Effektivitet som syns
som effektiva tjänster
som effektiv användning av resurser
som konkurrenskraft och god resurshushållning
Protokolljustering
Affärsverket för social- och hälsovård Jyta har definierat sina egna värden som är i harmoni med de värden som presenterats här.
Mission
Välfärd smidigt och med yrkesskicklighet Visio
En skicklig, effektiv och smidig lots för välfärden bland distriktets människor
Verksamhetsmiljöns utsikter
Situationen är fortfarande svår ifråga om Finlands nationalekonomi och offentliga ekonomi. BNP växer långsamt och det syns inga tecken på en snabb förändring till det bättre inom den närmaste framtiden. Landets nya regering förbereder sig på omfattande nedskärningar ifråga om utgifter. En betydlig del av dessa torde riktas till social- och hälsovårdsbranschen. Pressen på att förbättra produktiviteten är hård.
Lagen om ordnandet av social- och hälsovården strandade under den föregående riksdagsperioden och i den nya regerinens
regeringsförhandlingar har förverkligandet av den ställts upp som ett av de centrala målen. Med tanke på den kommande lagen om ordnande är ett centralt och samtidigt utmanande mål att bilda ett tillräckligt stort serviceområde för att säkra det jourhavande
sjukhusets verksamhetsförutsättningar. I en konkurrenssituation ökar detta för sin del behovet av att förbättra produktiviteten och samtidigt kvaliteten på och tillgången till service. Efterfrågan på service från utanför medlemskommunerna har utvecklats positivt under den senaset tiden. Det finns även vilja att fortfarande öka efterfrågan, men för att viljan ska förvandlas till handlingar krävs beredskap att i också köpa service från de närliggande områdena.
Människornas krav ifråga om service ser ut att fortsätta öka, och internationaliseringen har för sin del en roll i detta. Befolkningens åldrande fortsätter oundvikligt och en ännu större utmaning är konkurrensen om kunnig arbetskraft. Branschens teknologiska utveckling är fortfarande snabb och utmanar aktörerna både till att utveckla kunnandet och till att hålla utgifterna under kontroll.
Protokolljustering
Samkommunens strategi i en verksamhetsmiljö som håller på att förändras har visat sig fungera väl. Strategin behöver dock förnyas under planeringsperioden.
Samkommunens verksamhetsutsikter och ekonomiska utsikter:
När budgetberedningen startar är många delar av den nationella social- och hälsovårdsreformen öppen. Reformen kommer att ha en stor inverkan på samkommunens framtid, den förvaltningsmässiga lösningen och möjligen även kommunernas
finansieringsarrangemang. Förändringarna inverkar dock inte ännu på budgetåret 2016. Det kan dock redan under planeringsperioden riktas sådana förändringar till verksamhetsmiljön och lagstiftningen att samkommunen måste reagerar på dem. Utgångspunkten i verksamhetsplaneringen i Mellersta Österbotten är dock redan nu social- och hälsovårdens funktionella integration som har en
inverkan även på planeringen av det traditionella centralsjukhusets funktioner och vårdkedjor. Planeringen av centralsjukhusets
funktioner görs i tätt samarbete med det övriga social- och hälsovårdsfältet.
Grunden för centralsjukhusets verksamhets- och ekonomiplan är fortfarande att verksamheten planeras från det jourhavande
sjukhusets utgångspunkter. Samtidigt bereder man sig på regionala verksamhetsändringar och ändringar ifråga om efterfrågan på
service. I det här skedet är det centrala att centralsjukhusets verksamhet och ekonomi är konkurrenskraftiga både ifråga om kvalitet, image och kostnader. Centralsjukhuset fortsätter att utvecklas så att det svarar på behovet av och efterfrågan på
specialsjukvårdens jourtjänster för en befolkning som kommer från ett mer omfattande område än det lilla landskapet. Förutom
medlemskommunerna satsar centralsjukhuset hårt på att producera vård även för patienter från andra närliggande kommuner i
sammarbete med kommunerna.
En fungerande integration mellan områdets social- och hälsovårdsaktörer är ett centralt mål. Områdets social- och hälsovårdsorganisationer, Affärsverket för social- och hälsovård Jyta, Karleby stads social- och hälsovårdsväsende och
centralsjukhuset bildar en enhetlig helhet som producerar service.
Målet är att helhetskostnaderna för social- och hälsovård i
landskapets medlemskommuner minskar relativt sett. Målnivån är
Protokolljustering
kostnader som är lägre än landets behovsstandardiserade genomsnittsnivå.
Samkommunens ekonomiska situation är stabil. Samkommunens balansräkning visar ett stort överskott på cirka 10 miljoner och det finns ingen press på att höja kommunpriserna för att täcka
underskott. Även totalrenoveringens investeringsprogram slutförs till största delen under planeringsperioden. Kostnaderna för byggande har redan till stora delar inkluderats i den gällande prislistan för service.
Kostnaderna för specialsjukvården i området har utvecklats i en positiv riktning, för under åren 2012-2014 har
medlemskommunernas utgifter för specialsjukvård ökat klart mindre än i hela landet i medeltal, och ifråga om Jyta-områdets utgifter för grundtjänster har direkta kostnadsnedskärningar nåtts under de senaste två åren.
Ökandet av kostnaderna för produktionen av specialsjukvård har hållits på en måttlig nivå på cirka + 1 % under åren 2012-2014.
Kostnadsutvecklingen har även stävjats av att behovet av vård utanför distriktet har minskat, vilket har gjort det möjligt att utveckla de egna funktionerna. De faktum att produktionskostnaderna ökat måttligt, att behovet av att köpa service minskat och att försäljningen av service utanför medlemskommunerna ökat syntes också i
faktureringen av medlemskommuner på så sätt att ökningen av medlemskommunernas utgifter för specialsjukvård (inklusive förstavården) har stannat på en nivå på 1-3 %, vilken är mycket måttlig med tanke på den rådande utvecklingshistorien och jämfört med landets medeltal. Även inom Affärsverket för social- och hälsovård Jyta vände sig kostnadsutvecklingen från en rask ökning till en minskning under år 2013, och minskningen fortsatte år 2014.
De totala kostnaderna för hälso- och sjukvård per invånare i
landskapets kommuner är ändå relativt höga jämfört med resten av landet. Utvecklingen har dock under de senaste åren gått i rätt riktning. Ifråga om specialsjukvårdens kostnader placerar sig Mellersta Österbotten redan klart i den bättre halvan av medeltalet.
Det är fortfarande nödvändigt att minska social- och hälsovårdens totala kostnader eller att åtminstone stävja ökningen av kostnader.
Det här förutsätter social- och hälsovårdsfältets integrerade planering ifråga om helhetsverksamheten samt kontroll över och uppföljning av de totala kostnaderna.
Protokolljustering
Produktionskostnadernas ökning i specialsjukvården har stävjats av att specialistläkarsituationen förbättrats, att köpet av
sakkunnigtjänster minskat, att köpet av vård utanför distriktet minskat, att personalens sjukfrånvaron minskat, att
renoveringsprocessen fortskridit samt att försäljningen av tjänster utanför medlemskommunerna ökat och därmed förstärkt
inkomstbasen speciellt i funktioner som till sin natur är av
jourkaraktär. Förtroendet för Mellersta Österbottens centralsjukhus verksamhet har ökat. Det mest centrala är att en patient som är i behov av specialsjukvård och utnyttjar sin rätt att enligt hälso- och sjukvårdslagen välja vårdställe vill söka sig till vård till just Mellersta Österbottens centralsjukhus. Den positiva ekonomiska utvecklingen började redan år 2012. Även resultatet för det första kvartalet år 2015 var positivt.
Verksamhetsmiljön håller på att förändras. Man försöker förutse ändringarna i lagstiftningen. Ekonomin utvecklas endast om
verksamheten utvecklas. Den funktionella integrationens väg håller nu på att bli utgångspunkten inom medlemskommunerna och i Mellersta Österbotten. Med tanke på kontrollen över landskapets totala kostnader är detta en central synvinkel. Den andra
tyngdpunkten i planeringen av centralsjukhusets verksamhet är tryggandet av försäljningen av service utanför medlemskommunerna för att trygga ett tillräckligt omfattande patientflöde.
Målen som ställs för ekonomiplanen:
I den nuvarande ekonomiska situationen bör ökningen av de totala kostnaderna hållas så låg som möjligt. Medlemskommunernas ekonomiska bärkraft tillåter inte en kostnadsökning ifråga social- och hälsovården i sin helhet. I medlemskommunerna har man även på ett positivt sätt lagt märke till att specialsjukvårdens kostnadsökning lugnat ner sig under de senaste tre åren. Inom Jyta-området har man ifråga om grundtjänsternas struktur gjort stora funktionella ändringar. Genom dessa, ibland smärtsamma beslut, har man nått ekonomiska besparingar. – Medlemskommunernas förväntningar ifråga om kostnadsutvecklingens nuvarande riktning är fortfarande likartade.
I planens beredningsmaterial är budgetens realistiska utgångspunkt att grundproduktionens kostnadsökning måste inom
specialsjukvården hållas, i likhet med åren 2012- 2014, på en nivå där ökningen mellan boksluten är högst +1 %.
Protokolljustering
Kommunernas prislista för specialsjukvård är i huvudsak på samma nivå som åren 2012-2013. För år 2015 kommer man att föreslå vissa justeringar av priser som släpar efter med tanke på
kostnadsutvecklingen. I sin helhet är pressen på att höja priser dock måttlig och målet är att prishöjningarnas totala inverkan inte är mer än cirka +1 %.
Målet måste vara en realistisk budget. Verksamhetsplanen och ekonomiplanen måste motsvara varandra.
I kommunekonomin har beslutet om budgetens ramar traditionellt gjorts enligt formeln: föregående bokslut + x %, det pågående årets bokslutsprognos + x % eller det pågående årets budget + x %. Från produktionsbudgeteringens synvinkel är minimeringen av utgifter oftast motiverad för att försäkra en effektiv och ekonomisk
produktion. I samkommunen, som får nästan 20 % av sina serviceavgiftsintäkter från utanför medlemskommunerna måste budgetramarna även bedömas från nettosynvinkeln. Små
tilläggsresurser kan möjliggöra t.o.m. ett betydande kassaflöde från utanför distriktet. Även en stor ökning av bruttokostnader som orsakas av omfattande projekt kan på nettonivå leda till små kostnadsökningar i kommunerna. Från medlemskommunernas synvinkel torde det mest intressanta i ramtänkandet ifråga om specialsjukvården vara ramarna för ökningen av
medlemskommunernas serviceavgifter, inte bruttokostnadsökningen i samkommunens produktionsbudget.. – Tyngdpunkterna i
specialsjukvårdens budgetering skiljer sig på det här sättet från varandra i grundkommunen jämfört med samkommunen.
I ekonomiplaneringen måste olika budgetsynvinklar och mål beaktas:
- Utgångspunkten är produktionens brutokostnadsbudget som inte specifiserar olika intäktsflöden; målet är en låg tillväxtprocent och hög produktivitet; en metod är Lean-tänkandet
- Produktionens bruttointäktsbudget inom vilken målet är en liten ökning av medlemskommunernas betalningsandelar och den övriga finansieringens relativa ökning
- Bedömningen av möjliggörandet av nettobudgetering, när man med ökningen av driftsekonomins bruttoutgifter kan öka intäkterna från utanför medlemskommunerna
Protokolljustering
- Alternativen ifråga om ramar för samkommunens budget: 1) ramar för ökningen av bruttoutgifter eller 2) ramar för ökningen av
medlemskommunernas betalningsandelar.
Strategiska utvecklingsmål:
Planeringsperiodens verksamhets- och ekonomiplan baserar sig på den godkända strategin, dess värden, mission och vision samt de strategiska målen som ställts upp som mål.
Samkommunens ledningsgrupp har berett samkommunens gemensamma mål ifråga om verksamheten och ekonomin som baserar sig på verksamhets- och kvalitetskontroll och den godkända strategin. Målen, åtgärderna och mätarna har samlats ihop till ett utkast till samkommunens gemensamma BSC-kort, som
resultatområdena och resultatenheterna har som grund när de utarbetar sina egna BSC-kort. Utgångspunkten är ideologin “mindre är mer”, där man försöker, förutom strategiska riktlinjer, även ställa upp ett sådant antal konkreta mål att de kan förverkligas under budget- och planeringsperioden med målmedvetet och selektivt riktat arbete.
Utvecklingsmål ifråga om verksamheten under planeringsperioden:
Målet i utvecklandet av serviceproduktionen är att tydligare än tidigare rikta utvecklingsåtgärder till att trygga det centrala strategiska målet, dvs. att trygga det jourhavande sjukhusets
verksamhetsförutsättningar. Det jourhavande sjukhjusets tre centrala utvecklingsobjekt är samjouren med sammanhängande funktioner som ansvarar för den helhetsinriktade och behövliga brådskande vården för vuxna och seniorer från förstavård till intensivvård,
kvinnornas och barnens sjukhus som ansvarar för förlossningar och behandlingen av barnens sjukdomar samt psykiatriska sjukhuset som ansvarar för den psykiatriska akutvården inom ett omfattande område.
Principerna som stöder det jourhavande sjukhusets verksamhet är inriktning på öppenvården samt stödjande av rehabiliteringen. I enlighet med principen om inriktning på öppenvård ges patienten dygnetruntvård på anstalt endast när det är nödvändigt p.g.a.
patientens tillstånd. I övrigt används olika former av öppenvård, och patienten åker alltid hem genast när hälsotillståndet möjliggör det.
Stödjandet av rehabiliteringen betyder att målet är att förstärka
Protokolljustering
patienten funktionsförmåga och återställa den så snabbt som möjligt efter den akuta vården eller efter att funktionsförmågan blivit nedsatt.
I hela samkommunen och samkommunens verksamhetsområde effektiviseras det förebyggande arbetet, förbättras vårdkedjornas funktionalitet och organiseras och utvecklas
rehabiliteringsverksamheten som ordnas regionalt. Inom
organisationen stävjas behovet av köpt vård genom att förstärka den egna expertisen, rekryteringen av personal effektiviseras och
personalens ork i arbetet samt motivationen för att utveckla
verksamheten och kunnandet stödjas. På centralsjukhuset utvecklas det öppenvårdsinriktade verksamhetssättet genom att organisera poliklinikfunktioner och genom att fortsätta utveckla den dagtida vårdverksamheten och den kortvariga specialsjukvården. På sjukhuset stödjas den tillräckliga jourberedskapen som jourförordningen förutsätter. Vid utvecklandet av sjukhusets
funktioner utnyttjas även fördelarna som utrymmeslösningar för med sig. Uppmärksamheten fästs på att utveckla och förenhetliga
processerna med hjälp av “lean”-metoden. På sjukhuset pågår flera olika utvecklingsprojekt ifråga om processer vilka ska förverkligas under planeringsperioden.
När verksamhetsområdet växer eller förändras tas resurseringens nettoförändringsbehov i beaktande. Det föreslås att bl.a. den
psykiatriska jourverksamheten och akutvården som sträcker sig över landskapsgränserna och som startade år 2015 konsolideras under planeringsperioden samt att de saneringar av utrymmen som är nödvändiga för verksamheten görs. När det regionala
verksamhetsområdet vuxit fortsätter man att trygga utvecklandet av förlossningsverksamheten i den omfattning det regionala behovet förutsätter samt t.ex. utvecklandet av behandlingen av
barnsjukdomar.
Centralsjukhusets verksamhet utvecklas i samarbete med
primärvårdens behov. Kiuru är även med i planeringen av Karleby hälsocentralsjukhus bygginvestering, och det nya
hälsocentralsjukhusets funktionella planering och
utrymmesplanering beaktas i planeringen av centralsjukhusets egna utrymmeslösningar.
Renoveringen fortsätter på huvudsjukhusets område och det behövs fortfarande tillfälliga utrymmen att verka i samt decentralisering av funktioner. Renoveringsarbetet fortsätter med bl.a. sanering av
Protokolljustering
apotekets och instrumentvårdens utrymmen samt laboratoriets utrymmen.
Till planeringsperioden riktas stora behov speciellt ifråga om investeringar i radiologins apparatur. Tre år efter varandra är radiologins behov dryga 1 miljon euro per år. Det här gör att det vanliga årliga investeringsbehovet ifråga om apparatur mer än fördubblas.
Praxis inom stödtjänsterna standardiseras. Samtidigt förstärks ordnandet av landskapets centraliserade stödtjänster som specialiserat sig i social- och hälsovårdstjänster.
Uppmärksamhet måste fästas vid ledningsarbetet på alla nivåer. I marknadsföringssituationer behövs också ett utåtriktat grepp i fråga om verksamheten och ledningen. Informeringen stärks och där beaktas även det behov av information och de
marknadsföringsgrunder som beror på patienternas rätt att fritt välja vårdställe. I ledningsarbetet inom organisationen stöds de närmaste chefernas arbete genom att säkra kunnandet hos förmännen.
Ledningssystemet utvecklas under planeringsperioden.
Utgångspunkten måste vara tydliga makt- och ansvarsförhållanden, att göra den strategiska och operativa ledningens roller tydliga samt att stödja ledandet av den operativa verksamheten.
Ifråga om informationsteknologin utvecklas servicens funktionalitet och rapporteringen. Det här förutsätter även utvecklande av
registrering av data och statistikföring.
Primärvårdens enhet i specialsjukvården fungerar just nu, vid sidan av egen tjänst, nu med delade resurser från specialsjukvården och områdets grundstjänster. I verksamhets- och ekonomiplanen måste det avgöras om verksamheten förutsätter skilda resurser för vakans.
Inom Affärsverket för social- och hälsovård konsolideras och utvecklas praxis, bedöms servicenätverkets tillräcklighet och täckning, utvecklas hemvårdens och boendetjänsternas
servicestruktur, förbättras klienternas jämlikhet ifråga om service,, bedöms behovet av vårdplatser med dygnetruntvård i relation till riksomfattande rekommendationer samt utvecklas
arbetsfördelningen mellan enheter.
Social- och hälsovårdsreformen som väcker förväntningar i landet har en stor inverkan på hela samkommunen. Samkommunen är
Protokolljustering
aktivt med om att utveckla alternativa lösningar ifråga om verksamheten och förvaltningen som stöder social- och hälsovårdens ekonomiska och högklassiga produktion i hela
landskapet. Social- och hälsovårdsreformen utgör en stor del av den kommande planeringsperiodens strategiska arbete.
Utvecklingsmålen ifråga om ekonomin:
Utvecklingsåtgärderna bör planeras och genomföras så att det totala behovet av arbetsinsatser inte ökar. Dock om det finns ekonomiska orsaker till att göra om dyra köpta tjänster till egen verksamet och egna vakanser bör detta övervägas.Då inrättas vakanser först i första hand på viss tid för att bedöma kostnadseffekterna. Dessutom måste man avgöra om jourförordningen kräver tilläggsresurser speciellt inom kirurgin. Även personalens tillräcklighet bl.a. på sjukhusapoteket bedöms.
Utgångspunkten är att inga betydande vakanstillägg inkluderas I budgeten. Målet är att alltid i första hand ordna behovet av resurser genom att flytta redan existerande resurser. Det uppskattas att förändringen i lönenivån är i sin helhet cirka + 1 % år 2016.
I planeringen av verksamheten fästs speciell vikt vid att stävja ökningen av produktionskostnaderna per enhet.
År 2015 fortsätter den preciserade kostnadsberäkningen genom vilken även jämförandet av kostnader enligt DRG-prissättning möjliggörs. Specialsjukvårdens prislista som baserar sig på
prestationsprincipen förnyas. Under planeringsperioden övergår man dock inte till omfattande DRG-fakturering. Genom
kostnadsberäkningsprojektet ökas enheternas kostnadsmedvetenhet och stärks produktionens ledningsmöjligheter.
Som stöd för den ekonomiska verksamheten förstärks det s.k. lean- tänkandet. Kostnadsmedvetenhet och kostnadsansvar ökas.
Hela samkommunens mål är en realistisk budget som samordnar verksamheten och ekonomin.
I planeringen av verksamheten och ekonomin utnyttjas vid behov planerade stängningar av enheter för att säkra tillräckligheten av personal.
Protokolljustering
Ramarna för budgeten:
Ramarna för budgeten möjliggör alternativa verksamhetsmodeller:
Utgångspunkten för budgeteringen är att den nuvarande
verksamhetens totala kostnader (brutto) kan växa med högst + 1 % jämfört med bokslutsprognosen. Betraktelsen görs på den totala budgetens nivå, så nödvändig ökning av anslag som är högre en den allmänna nivån förutsätter besparingar på annat håll. För att man ska hållas inom ramarna krävs absolut funktionella
förändringar. Det beslutas skilt om resurser för möjliga
tilläggsvakanser, vilka i första hand täcks med resurser som sparas i annan verksamhet.
En annan utgångspunkt för ramarna kan vara ramarna ifråga om medlemskommunernas serviceavgifter. Budgetramarna för år 2014 och 2015 gjordes i huvudsak enligt den principen. Antagandet är att försäljningen av service utanför medlemskommunerna fortsätter att växa inom specialsjukvården, vilket kan i vissa fall även förutsätta tilläggsresurser. Då kan utgångspunkten vara att ökningen av medlemskommunernas serviceavgifter begränsar sig i medeltal till t.ex. nivån < 2,4 % (jämfört med utfallsprognosen 2015) med bokslutsprognosen år 2015 som jämförselsegrund.
I budgeteringen för år 2015 definierades de av styrelsen givna ramarna så att bruttoutgifternas allmänna ökning kan vara högst + 1
% och ökningen av faktureringen av medlemskommunerna < 2,2 % med bokslutsprognosen år 2014 som jämförelsegrund.
Behandlingen av resultatet i specialsjukvården:
Från och med år 2014 har resultatet som visat överskott returnerats till medlems- och avtalskommunerna. Till samkommunen har man i resultatet endast kunnat lämna en post som motsvarar
fastighetsbolaget H-Seitsikkos finansieringsandel (cirka 0,7 miljoner euro). Enligt tidigare gällande praxis kunde man till samkommunen även lämna i resultatet en summa som motsvarar
amorteringsplanens summa. Då blev, förutom H-Seitsikkos
finansieringsandel, även dryga 1 miljoner euro kvar i sakommunens resultat. Det sammanlagda resultatmålet för år 2016 skulle då vara cirka 2 miljoner euro. Man kom överens om ändringen av
förfaringssättet som en tillfällig lösning.
Protokolljustering
Nu har det diskuterats ifall man i behandlingen av resultatet borde återgå till det ursprungliga eller ett liknande förfaringssätt. Det har föreslagits att man ifråga om fördelningen av resultatet utöver H- Seitsikkos finansieringsandel kunde fördela 50 % till medlems- och avtalskommunerna och lämna resten för samkommunens bruk.
Villkoret för detta kunde dock vara en måttlig ökning av faktureringen av medlemskommunerna, t.ex. < 3 %.
Styrelsen ger i diskussionen riktlinjer för ramarna även till den här delen.
Anvisningar för planeringen:
Planeringen och planeringsarbetet ifråga om samkommunens verksamhet och ekonomi styrs i första hand av samkommunens godkända strategi. Samkommunens strategiska ledning
konkretiseras genom BSC-kortet som samkommunen ska
godkänna. Här fastställs målen och åtgärderna från fyra synvinklar:
personalen, processerna, klienterna/patienterna och ekonomin. Med dessa som grund utarbetar resultatområdena och resultatenheterna sina egna planer i enlighet med BSC-synvinklarna. I enheterna varar verskamhets- och ekonomiplaneringsperioden över sommaren till mitten av augusti. Resultatområdena och resultatenheterna utarbetar BSC-kort som är i enlighet med samkommunens
gemensamma godkända mål på så att i man varje enhets mål riktar och konkretiserar de gemensamma målen som i enlighet med samkommunens strategi så att de passar in i den egna enhetens verksamhet. Förutom BSC-kort utarbetar resultat- och
ansvarsenheterna före tidigare nämnda tidsgräns en
planeringsformulär (Excel-bilaga) som fungerar som grund för
anslag och som beskriver planeringen av verksamheten. Målet är att formulärerna inte ifylls endast p.g.a. förvaltningens budgetbehov, utan formulärerna utnyttjas i första hand som grund för anslagets strukturella förändringar samt utvecklingsarbetet ifråga om enhetens egen verksamhet. När det gäller utbildningsplanering utarbetas en skild plan i specialsjukvården som inte ingår i denna
planeringskoncept ifråga om verksamheten och ekonomin.
Förutom tabellerna som ligger som grund för målsättningskorten (BSC-korten) och planeringen ifråga om verksamheten och ekonomin gör resultat- och ansvarsenheterna sina egna
anslagsförslag till den gemensamma budgeten i enlighet med de gemensamma verksamhetsmodellerna. Anslagsförslagen registreras
Protokolljustering
i ekonomiplaneringsprogrammet som ansvarsenheternas chefer får tillgång till. Förmännen får utbildning om att göra anslagsförslag.
Ekonomidirektören ger preciserade anvisningar för enheterna ifråga om planeringsarbetet..
Basservicenämnden ger vid behov noggrannare anvisningar för beredningen av Jytas budget.
Som bifogat material finns utkastet till samkommunens målsättningskort (BSC-kort).
Verkställande direktörens förslag:
Styrelsen godkänner det bifogade utkastet till samkommunens BSC- kort, som motsvarar verksamhets- och kvalitetskontrollplanen, för åren 2016-2018 samt startar med detta som grund beredningen av resultatområdenas och resultatenheternas verksamhets- och ekonomiplan.
Styrelsen diskuterar budgeteringens grunder och ger anvisningar ifråga om beredningen samt budgetens ramar. För att möjliggöra utarbetande av tidtabell för budgeteringen ger ekonomidirektören på basis av diskussionen preliminära instruktioner till resultatområdena om budgetens beredning.
Beslut:
Styrelsen antog BSC-kortet som grund för planeringen av verksamheten. Styrelsen diskuterade budgetramarna och
behandlingen av resultatet. Mer precisa ramar ges till styrelsen för behandling på sammanträdet i juni.
Styrelsen § 72 Beredningen: tf verkställande direktör Telimaa, ekonomidirektör Korkiakoski 2.6.2015
Efter att samkommunens BSC-kort antagits har enheterna startat planeringen av verksamheten och ekonomin. Enheternas förslag måste lämnas till centralförvaltningen senast 19.8.2015. Ifråga om budgetens euroramar får enheterna nogrannare instruktioner efter detta styrelsebeslut.
För budgetramarnas del är en allmän utgångspunkt att den måttliga utgiftsökningen som nåtts under åren 2012-2015 kan upprätthållas.
De externa budgetutgifternas ram skulle då vara cirka + 1 %.
Protokolljustering
Det primära ifråga om fastställandet av budgetramarna är ändå ramarna för faktureringen av medlemskommunerna. Ökningen av faktureringen av medlemskommuner måste hållas på högst
nuvarande nivå. Då kan ökningen efter budgetändringar vara högst + 2,2 %, och absolut helst under det. Ifall det i de externa
budgetramarna görs ändringar som baserar sig på funktionella ändringar, ska deras inverkan riktas till medlemskommunerna endast på så sätt att den totala faktureringen av
medlemskommunerna förblir under + 2,2 % i alla situationer.
Medlemskommunernas kostnadsutveckling belastas av den förväntade höjningen av enhetspriserna ifråga om vård utanför distriktet. Ramförslaget är detsamma som det som antagits för år 2015.
Ramarna möjliggör inte nya resurser för personarbete. Nya behov av personalresurser måste kunna täckas genom ändring av funktioner eller uppgiftsbeteckningar eller genom att göra om köpta tjänster till egen verksamhet. För att det ska kunna föreslås att en fast vakans inrättas bör det t.ex. genom tidsbestämnd anställning kunna påvisas att man med egen verksamhet uppnår nytta ifråga om verksamheten och ekonomin jämfört med köpta tjänster.
Målet är att kommunpriserna hålls på nästan nuvarande nivå. År 2015 används huvudsakligen ännu kommunpriserna från år 2012.
Det finns enskilda behov för förändringa i prislistan främst p.g.a.
förändringar ifråga om arbetssätt, men ingen allmän press på att höja priserna inkluderas inte i budgetförslaget. Stora investeringar i apparatur inom bl.a. radiologin kommer att leda till justering av priser. Kostnadsberäkningen preciseras ännu. Prislistan justeras endast om det finns goda grunder för det.
Till och med år 2013 har samkommunens resultatmål varit att täcka amorteringsprogarmmet samt senare även H-Seitsikkos
finansieringsandel. Amorteringsprogrammet är cirka 1,3 miljoner euro. H-Seitsikkos finansieringsandel är uppskattningsvis knappa 1 miljoner euro. Åren 2014-2015 har man från resultatet returnerat hela överskottet, exklusive H-Seitsikkos finansieringsandel, till medlems- och avtalskommunerna. Styrelsen beslöt sig för detta förfaringsätt som en undantagslösning. Ifråga om år 2016 har styrelsen diskuterat möjligheten att börja behandla resultatet på ett sätt som är mer sporrande med tanke på utvecklandet av
samkommunens verksamhet och ekonomi.
Protokolljustering
För år 2016 föreslås i ramarna som resultatmål att det möjliga överskottet som blir kvar efter att H-Seitsikkos finansieringsandel täckts behandlas fördelat mellan samkommunen och medlems- och avtalskommunerna.
Investeringsprogrammet är fortfarande tungt under den kommande planeringsperioden. Renoveringarna fortsätter enligt den godkända investeringsplanen. I slutet av planeringsperioden 2016 - 2018 är de renoveringar man vet om nu dock nästan slutförda. Renoveringarna fortsätter dock även efter det. Även det faktum att funktioner
omorganiseras förutsätter byggprojekt. Bygginvesteringarna har många beröringspunkter med planerna för byggandet av Karleby hälsocentralsjukhus. Investeringsbehovet ifråga om byggande är år 2016 cirka 4 miljoner €, adb-investeringarna uppskattningsvis 1 miljoner € och investeringar ifråga om apparatur nästan 2,8 miljoner
€ i stället för det “normala” 1 miljoner € på grund av behovet inom radiologi. Dessutom förbereder man sig i investeringsbudgeten på fastighetsbolag H-Seitsikkos finansieringsandel. I sin helhet är investeringsprogrammet 9 - 10 miljoner €. Investeringsnivån är densamma som år 2015. Avskrivningarna är uppskattningsvis cirka 5 miljoner €.
Tf verkställande direktörens förslag:
Styrelsen beslutar att godkänna ovannämnda grunder för budgetens ramar år 2015 som instruktion för resultatområdena för utarbetandet av budgeten
1. De primära budgetramarna är en ökning av faktureringen av medlemskommunerna (specialsjukvården inklusive förstavården) på max +2,2 % med bokslutsprognosen för 2015 som jämförelsegrund.
2. Beredningsanvisning för enheternas budget: en ökning av externa utgifter på högst + 1% med bokslutsprognosen för år 2015 som jämförelsegrund.
3. Resultatmålet är: 50 % av resultat som blir kvar efter H-Seitsikkos finansieringsandel delas ut till medlems- och avtalskommunerna och resten blir kvar för samkommunens bruk. Villkoret för förfarandet är att specialsjukvårdens (inklusive förstavården) fakturering av
medlemskommunerna ökar i medeltal med högst +3 % jämfört med nivån år 2015. I annat fall delas resultatet som blir kvar efter H- Seitsikkos finansieringsandel ut till medlems- och
avtalskommunerna.
Protokolljustering
Beslut:
Stefan Högnabba föreslog understödd av Tina Lindskogin att resultatmålet ifråga om punkt 3 är: andelen som blir kvar efter H- Seitsikkos finansieringsandel delas ut till medlems- och
avtalskommunerna.
Eftersom det framställts ett understött förslag som avvek från verkställande direktörens förslag beslöts det att en omröstning genomförs. Till röstningsmetod valdes handuppräckning. I den genomförda röstningen röstade 8 medlemmar för verkställande direktörens förslag av 8 och 2 medlemmar för Högnabbas
understödda förslag. Styrelsen godkände verkställande direktörens förslag till beslut i enlighet med röstningsresultatet.
Ant. Tina Lindskog kom till mötet kl. 10.11 i början av ärendets behandling.
Styrelsen § 106
Beredning: 21.9.2015 ekonomidirektören Minna Korkiakoski Förvaltningarna har berett ett utkast till budget med styrelsens instruktioner som grund. Utkastet innefattar förslagen ifråga om driftsekonomin och investeringarna.
Beredningen av budgeten har gjorts enligt samkommunens gällande strategiska riktlinjer, och p.g.a. tidtabellen har det inte varit möjligt att inkludera den uppdaterade strategin i den. Beredningen av den nya funktionella och regionala samkommunen för social- och hälsovård producerar också en ny strategi, vilket kommer troligtvis att inverka på planeringsperiodens verksamhets- och ekonomiplan åren 2017-2018.
Målet har varit att utarbeta driftsekonomibudgeten som en så realistisk budget som möjligt med utfallsinformationen från juni- augusti 2015 som grund. Även inkomstbasen har justerats på basis av utfallsinformationen. Det här leder till stora förväntningar ifråga om ökningen av avkastningen från försäljningen utanför
medlemskommunerna.
En stor utmaning ifråga om driftsekonomin är personalbudgeten.
Under år 2015 har lönebudgeten visat sig delvis vara för liten med tanke på jourverksamhetens utvidgning, i och med att krävande vård gjorts om till egen verksamhet och i och med att försäljningen
Protokolljustering
utanför medlemskommunerna ökat. I budgeten för år 2015
inkluderades en utmaning om att spara cirka 1 miljoner euro ifråga om vikariekostnader, men eftersom verksamhetens omständigheter förändrats har det inte varit möjligt att nå detta mål. På grund av detta finns det behov att höja lönebudgeten från den nivå den varit på år 2015. Det faktum att den egna verksamheten stärkts och speciellt att jourverksamheten utvidgats höjer både mängden särskilda ersättningar och förutsätter delvis en större personal. Till budgetåret riktas dessutom en förväntning om att läkarsituationen ännu förbättras på centralsjukhuset. År 2015 kunde
bruttoanslagsbehovet täckas genom besparingar ifråga om somatikens vård utanför distriktet samt, med tanke på resultatet, speciellt genom ökande försäljningsintäkter från avtalskommuner samt kommuner som inte är avtals- eller medlemskommuner.
Efter den äckelrealistiska, enhetsvisa budgetomgången som baserade sig på utfallsinformation innefattade lönebudgetförslaget en ökning på + 5,2 %, dvs. + 2,7 miljoner euro (jämför budgeten 2015 och budgeten 2016). I det här skedet har man dock varit tvungen att i lönebudgeten göra en besparing av lön på knappa 0,5 miljoner euro för att balansera budgeten. Budgettekniskt har denna riktats till alla enheter i procentuell proportion. Efter
besparingslösningen är personalutgifternas totala summa 69
miljoner euro och i den ingår en ökning på + 4,3 % dvs. 2,8 miljoner euro (i jämförelse mellan budgeterna). För att förverkligas förutsätter personalbudgeten åtgärder som baserar sig på besparingar ifråga om personalkostnader.
I budgeten för år 2016 kan ännu inkluderas en förväntning av besparingar ifråga om somatikens köp av vård utanför distriktet.
Inom psykiatrin måste budgetsumman däremot höjas p.g.a. ökade köp från Visala och Malm. Helhetsmässigt har det i utkastet
inkluderats ett besparingsmål på - 3,8 %, dvs. cirka - 0,6 miljoner euro från budget till budget (totala summan 16,3 miljoner euro) ifråga om köp av vård utanför distriktet.
Det föreslås att det ifråga om köp av tjänster (totala summan 19,2 miljoner euro) nås en besparing på - 1,6 %, dvs. cirka - 0,3 miljoner euro.
Ifråga om material och förnödenheter är budgetförslaget (totala summan 16,2 miljoner euro) nästan på samma nivå som det föregående året.
Protokolljustering
Ifråga om övriga verskamhetskostnader (2,6 miljoner euro) orsakas ökningen på + 21,7 % dvs + 0,5 miljoner euro huvudsakligen av höjningen av hyror och fastighetsskatt.
I sin helhet är ökningen av bruttokostnader (123,3 miljoner euro) i budgetutkastet + 2,0 %, dvs. + 2,5 miljoner euro (jämför budgeten 2015 – budgeten 2016).
Intäkterna har uppskattats, i likhet med utgifterna, på basis av utfallsprognosen sensommaren 2015. Det här möjliggör i
budgetutkastet en betydande ökning av försäljningsintäkter från avtalskommunerna och kommuner som inte är medlems- eller avtalskommuner. I och med att finansieringsbasen utvidgas kan medlemskommunerna säkras en måttlig utgiftsökning.
Medlemskommunernas kostnadsutveckling baserar sig på nolltillväxt och på att faktureringen av medlemskommunerna förblir på samma nivå i budgetutkastet som i budgeten för år 2015.
(1 000 €)
Budgeten 16/utkast Budgeten 15 Jämförelse % Medlemskommunerna 100 745 100 742 0,0
Avtalskommunerna 9338 8 924 4,6
Övriga kommuner 6 896 4 881 41,3
Det uppskattas att faktureringen av medlemskommuner ökar med cirka + 4,3 % jämfört med bokslutet år 2014 (samt bokslutet år 2013). I samband med bokslutet år 2014 riktades en betydande returnering av avgifter till kommunerna, vilket sänkte kostnadsnivån under jämförelseåren (faktureringen av medlemskommunerna år 2014: 96,5 miljoner euro och år 2013: 95,9 miljoner euro).
Helheten ser ut att leda till ett resultat som visar ett överskott på cirka 1 miljoner euro. Resultatet motsvarar H-Seitsikkos uppskattade finansieringsandel. I enlighet med styrelsens riktlinjer delas det möjliga överskottet som överskrider det budgeterade enligt principen 50 %/50 %.
Investeringsplanen (10,7 miljoner euro) innefattar en reservering för byggande på 5,7 miljoner euro, för investeringar i apparatur 1,5 miljoner euro samt för datatjänsternas investeringar 1 miljoner euro.
Investeringsanslaget innefattar en investeringshelhet på 1,5 miljoner euro med vilken man täcker kostnader för förändringar och
grundande som förorsakas av grundandet av den nya social- och
Protokolljustering
hälsovårdsorganisationen och samkommunen. Det föreslås att ifrågavarande summa täcks med en investeringsreservering som görs från resultatet år 2015 som visar på överskott. Dessutom har det till investeringsbudgeten föreslagits H-Seitsikkos
finansieringsandel som uppskattas vara 1 miljoner euro och som täcks med överskottet som planerats i budgeten för år 2016.
Byggandet riktas huvudsakligen till F-flygeln där bl.a.
instrumentvården finns. Renoveringsplanen preciseras i samband med dispositionsplanen.
De ovannämnda siffrorna är från budgetberedningen 21.9.2015.
Budgetutkastet presenteras närmare på sammanträdet.
Budgeten behandlas av styrelsen på sammanträdet i oktober efter att Jytas basservicenämnd och samarbetsgruppen behandlat den.
Tf verkställande direktörens förslag:
Styrelsen antecknar för kännedom budgetberedningens situation, diskuterar dess innehåll samt ger tjänstemannakåren instruktioner om dess fortsatta beredning.
Beslut:
Styrelsen diskuterade budgetutkastet. Beredningen fortsätter enligt utkastets riktlinjer. I samband med beredningen utarbetas en redogörelse om (investerings-) innehållet och utgifterna ifråga om grundandet av den föreslagna nya social- och
hälsovårdsorganisationen.
Styrelsen § 117
Beredningen: ekonomidirektör Minna Korkiakoski
Efter styrelsens behandling har beredningen av budgetdokumentet fortsatt på basis av utkastet och riktlinjerna i den. Dessutom har en kostnadskalkyl gjorts ifråga om kostnaderna för grundandet av den nya social- och hälsovårdsorganisationen samt ett utkast till dess innehåll. Kostnadskalkylen ifråga om grundandet är cirka 3 miljoner euro. I budgetutkastet ingår dock endast en anslagsreservering på 1,5 miljoner euro och dess finansieringsgrund är
investeringsreserveringen från resultatet år 2015.
Budgetustkastet har behandlats av samarbetsgruppen 19.10.2015.
Samma dag har budgetutkastet och de preliminära
Protokolljustering
betalningsandelsprognoserna per kommun presenterats för medlemskommunernas representanter. Kostnadskalkylerna per kommun har presenterats i budgetdokumentets informativa del.
Som bifogat material finns verksamhets- och ekonomiplanen för år 2016 samt planeringsperioden 2017 - 2018.
Verkställande direktörens förslag:
Styrelsen beslutar föreslå för fullmäktige att den 1. Antar till bindande nivå för specialsjukvårdens del:
målen för verksamheten och målen ifråga om
prestationsmängderna på hela samkommunens nivå
resultaträkningen (externa verksamhetsintäkter, externa verksamhetskostnader, räkenskapsperiodens resultatmål)
investeringar (totala mängen, netto)
finansieringsanalysen (mängden budgetlån)
2. Godkänner specialsjukvårdens budget och ekonomiplan för åren 2016-2018 enligt bilagan
Målen för verksamheten och målen ifråga om
prestationsmängderna på hela samkommunens nivå
Resultaträkningen
externa verksamhetsintäkter 130.018.162 €
externa verksamhetsutgifter 123.338.839 €
räkenskapsperiodens resultat 1.001.000 €
Investeringar, netto 10.670.700 €
Finansieringsanalysen
Ökningen av långfristiga lån 5.000.000 € 3. Godkänner dokumentet Samkommunens budget och
ekonomiplan 2016-2018 ifråga om specialsjukvården och omsorgen för utvecklingshämmade såsom den är i bilagan.
Protokolljustering
4. Inkluderar i dokumentet Samkommunens budget och
ekonomiplan 2016 - 2018 Affärsverket för social- och hälsovård Jytas verksamhets- och ekonomiplan för åren 2016-2018 som basservicenämnden godkänt samt antar samtidigt Jytas mål ifråga om verksamheten och ekonomin till en del av samkommunens budget.
Beslut:
Förslaget godkändes enhälligt.
.
Sfullm
Styrelsens förslag för fullmäktige:
Fullmäktige beslutar
1. Att anta till bindande nivå för specialsjukvårdens del:
målen för verksamheten och målen ifråga om
prestationmängderna på hela samkommunens nivå
resultaträkningen (externa verksamhetsintäkter, externa verksamhetskostnader, räkenskapsperiodens resultatmål)
investeringar (totala mängden, netto)
finansieringsanalysen (mängden budgetlån)
2. Godkänna specialsjukvårdens budget och ekonomiplan för åren 2016-2018 såsom de är i bilagan
Målen för verksamheten och målen ifråga om
prestationsmängderna på hela samkommunens nivå
Resultaträkningen
externa verksamhetsintäkter 130.018.162 €
externa verksamhetsutgifter 123.338.839 €
räkenskapsperiodens resultat 1.001.000 €
Investeringar, netto 10.670.700 €
Finansieringsanalysen
Ökningen av långfristiga lån 5.000.000 €
Protokolljustering
3. Godkänna dokumentet Samkommunens budget och ekonomiplan 2016-2018 ifråga om specialsjukvården och omsorgen för
utvecklingshämmade såsom den är i bilagan.
4. Inkludera i dokumentet Samkommunens budget och ekonomiplan 2016 - 2018 Affärsverket för social- och hälsovård Jytas
verksamhets- och ekonomiplan för åren 2016-2018 som
basservicenämnden godkänt samt antar samtidigt Jytas mål ifråga om verksamheten och ekonomin till en del av samkommunens budget.
Bilaga A 16, Verksamhets- och ekonomiplanen för år 2016 och planeringsperioden 2017-2018
Beslut:
Ekonomidirektören klargjorde för fullmäktige verksamhets- och ekonomiplanens huvudpunkter och betoningar.
Fullmäktige godkände förslaget till beslut enhälligt.
I flera inlägg togs personalens betydelse ifråga om att göra ett gott resultat upp och ett tack för ett väljgjort arbete ville förmedlas.
Bilaga BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016-2018
Protokolljustering
Styrelsen § 118
Beredning: ekonomidirektören 1.10.2015
Enligt 22 § i grundavtalet är grunden för prissättningen av service ett självkostnadspris som innefattar verksamhetens omedelbara
kostnader, allmänna kostnader och kapitalkostnader.
Grunderna för prissättningen av tjänsterna fastställs av fullmäktige i samband med budgetens godkännande. Prestationernas
enhetspriser fastställs av styrelsen, för primärvårdens och
socialservicens del dock av basservicenämnden, på förhand före 31.12.2015.
Enhetspriserna kan sänkas under verksamhetsåret. En höjning är möjlig om den baserar sig på en ändring av budgeten eller om fullmäktige har beslutat om den.
Specialsjukvården
Serviceavgifter
Serviceavgifterna bestäms enligt specialområde/sjukdomsgrupp, utöver vilka skilda priser bärs upp för skilt bestämda ingrepp, dyra undersökningar, läkemedel, hjälpmedel och vård. Intensivvårdens och hjärtövervakningsenhetens tjänster faktureras skilt om de inte hör till servicepaketet.
I samband med godkännandet av prislistan ifråga om tjänster beslutar styrelsen om användningen av prissättning enligt det s.k.
tilläggsdagspriset (lisäpäivähinta) under ifrågavarande år.
Som stöd av beredningen av prislistan stärks kostnadsberäkningen samt medvetenheten om kostnader i samkommunen. I kalkyleringen av enhetspriser strävar man mot prissättning av mellanprestationer.
Beredningen fortskrider i samarbete inom specialupptagningsområdet.
Avgift för upprätthållande av beredskap Enligt 25 § i grundavtalet bärs en avgift upp av
medlemskommunerna för att täcka kostnaderna som orsakas av särskilda skyldigheter. Avgiften bestäms enligt de grunder som fullmäktige fastställt.
Det föreslås inte att avgiften bärs upp.
Protokolljustering
årliga höjningen av kommunernas andelar på följande sätt:
- Som utjämningsgräns för dyr vård fastställs 84 000
euro/patient/år. Utgifter som är större än så utjämnas gemensamt av medlemskommunerna.
- Kommunandelarna gällande utjämningssystemet för dyr vård bärs upp av kommunerna i proportion till kommunernas invånarantal i slutet av år 2015.
- Som utjämningsavgift gällande stora årliga höjningar av kommunandelar fastställs höjningsprocenten för
medlemskommunernas andelar under budgetåret i medeltal plus 5
%. Höjningar av totala andelar som är större än så utjämnas gemensamt av medlemskommunerna.
- När det gäller utjämningssystemet för stora årliga kostnader bärs kommunandelarna upp i proportion till invånarantalet på samma sätt som när det gäller utjämning av dyr vård.
- En sänkning från bokslutet år 2015 som är större än 5 % tas inte i beaktande när utjämning av årlig höjning görs för år 2016.
Vård utanför distriktet
Sjukvård utanför distriktet faktureras av patientens hemkommun i enlighet med de verkliga kostnaderna. Det är fråga om en
betalningspost i enlighet med ”genomfaktureringsprincipen”.
Principen gäller även anskaffning av sådan service utanför distriktet som har att göra med vårdgarantin.
Fördelning av förstavårdens kostnader
Flyttningar mellan vårdinrättningar som utförs av en
förstavårdsenhet faktureras av den enhet som beställer tjänsten.
Stödtjänstuppgifter som beställts via fältledningen samt annat arbete som utförts i enheterna faktureras av de beställande enheterna. Som faktureringsgrund används FPA-ersättningsgrunden.
Förstavårdens nettokostnader delas mellan medlemskommunerna i proportion till invånarantalet.
Kommunernas avgifter för att täcka projektens självfinansieringsandel
Kommunernas betalningsandelar för att täcka
självfinansieringsandelarna för de utvecklingsprojekt och andra projekt som ingår i budgeten bärs upp med sex månaders mellanrum i proportion till medlemskommunernas invånarantal.
Protokolljustering
vid behov med finansiering som bärs upp av kommunerna enligt invånarantalet, enligt samma priciper som vid projekt.
Betalningsprognosen som utarbetas för kommunerna
Ett sammandrag av medlemskommunernas betalningsprognos som baserar sig på budgeten har presenterats i budgetdokumentets informationsdel. Prognosen har utarbetats genom att använda
medeltalen av de förverkligade och deflaterade avgifterna från de tre föregående åren och från perioderna 1-8 år 2015.
Affärsverket för social- och hälsovård
Basservicenämnden har godkänt kommunfaktureringens grunder för sin egen verksamhets del. Utgångspunkten är orsaksprincipen. Man använder sig både av fakturering som baserar sig på prestationer samt fakturering per kommun och per ansvarsenhet som baserar sig på förverkligade kostnader. En del av kostnaderna fördelas mellan kommunerna i proportion till invånarantalet. Kostnaderna fördelas på basis av förverkligade kostnader, och affärsverkets vinst/förlust jämnas ut senast i samband med bokslutet.
Kommunernas avgifter bärs upp på följande sätt
Specialsjukvårdens serviceavgifter, utjämningsavgifter för dyr vård samt vård utanför distriktet faktureras med uppskattningsfaktura i 12 lika stora poster. När siffrorna blivit klara korrigeras faktureringen i samband med följande månads andra post så att den motsvarar de verkliga serviceavgifterna. När det gäller faktureringen av förskottet görs det för Affärsverket för social- och hälsovård Jytas del som uppskattningsfakturering 1/12 av den budgetenliga kommunvisa prognosen. När siffrorna blivit klara korrigeras faktureringen för Affärsverket för social- och hälsovård Jytas del senast i samband med bokslutet så att den motsvarar orsaksprincipen.
Kommunen betalar 50 % av avgifterna före månadens 5:e dag och 50 % före månadens 15:e dag.
Avgift för upprätthållande av beredskap bärs inte upp.
Dröjsmålsräntan bestäms enligt 4 § 3 mom. i räntelagen.
Verkställande direktörens förslag:
Styrelsen föreslår fullmäktige att
grunderna för avgifterna fastställs enligt förslaget
Protokolljustering
dröjsmålsräntan bestäms enligt 4 § 3 mom. i räntelagen.
Beslut:
Förslaget godkändes enhälligt.
Sfullm § 17 Styrelsens förslag för fullmäktige:
Fullmäktige beslutar att godkänna att
grunderna för avgifterna fastställs enligt förslaget
utjämningssystemet gällande patientspecifik dyr vård och de stora årliga höjningarna av kommunernas andelar fortsätter enligt grunderna som preciserats i förslaget
dröjsmålsräntan bestäms enligt 4 § 3 mom. i räntelagen.
Beslut:
Fullmäktige godkände enhälligt förslaget till beslut.
Protokolljustering
Beredning: ekonomidirektören 1.10.2015
Enligt 113 § i förvaltningsstadgan beslutar fullmäktige om principerna gällande låntagande och långivande och annan
placeringsverksamhet. I samband med godkännandet av budgeten och ekonomiplanen beslutar fullmäktige om ändringar gällande utlåning och främmande kapital. Styrelsen beslutar om annat som har att göra med finansiering. Styrelsen kan överföra sina
befogenheter gällande låntagande och placeringsverksamhet till andra organ och tjänsteinnehavare. Basservicenämnden kan besluta om låntagande för finansiering av investeringar som godkänts i budgeten, inom de ramar för verksamhetsmål och ekonomiska mål som ställts för budgeten av samkommunsfullmäktige.
De i budgeten godkända nettoinvesteringarna som är större än avskrivningarna finansieras i första hand med budgetlån. Det årliga behovet av långfristiga lån framförs i finansieringsanalysen.
Styrelsen beslutar på basis av detta med skilt beslut om lyftande av budgetlån.
Utöver långfristig främmande kapital förutsätter finansierings- och kassahanteringen inom samkommunen användning av tillfällig kredit i vissa situationer. Tillfällig finansiering kan vara t.ex. användning av olika kontolimiter eller finansieringsformer som motsvarar det s.k.
kommuncertifikatprogrammet.
Styrelsen kan besluta om ibruktagande av olika
finansieringsinstrument som är ämnade för tillfällig finansiering.
Ekonomidirektören beslutar om användning av tillfällig kredit.
Fullmäktige har beviljat styrelsen befogenheter att år 2015 ta tillfällig kredit upp till 9 miljoner euro ifall det krävs p.g.a. samkommunens finansieringssituation.
För att säkra likviditeten föreslås befogenheter upp till 9 miljoner euro för år 2016. Den föreslagna summan motsvarar ca 2/3 av de kassautgifter samkommunen har under en månad.
Verkställande direktörens förslag:
Styrelsen föreslår för fullmäktige att den beviljar styrelsen
befogenheter för att uppta tillfällig kredit upp till 9 miljoner euro år 2016 på villkoren som nämnts ovan.
Protokolljustering
Sfullm § 18 Styrelsens förslag för fullmäktige:
Fullmäktige beslutar att bevilja styrelsen befogenheter att år 2016 uppta tillfällig kredit upp till 9 miljoner euro på de villkor som nämnts ovan.
Beslut:
Fullmäktige godkände enhälligt förslaget till beslut.
Protokolljustering
Enligt arvodesstadgan för förtroendevalda beslutar fullmäktige årligen på förhand om mötesarvodena och ersättningarna för inkomstbortfall som betalas för de möten som samkommunens organ håller. Samtidigt har det också beslutats om mötesarvodena som betalas till tjänstemän för möten som hålls utanför tjänstetid.
Om de förtroendevaldas arvoden stadgas i förvaltningsstadgans arvodesstadga för förtroendevalda.
Mötesarvoden
Det föreslås att följande mötesarvoden fastställs, i parentes finns det nuvarande arvodet:
- fullmäktiges sammanträde och dess utskott 100 € (100 €) - styrelsens sammanträde och dess sektioner 100 € (100 €) - en nämnds möte och dess sektioner 100 € (100 €) - en kommittés möte och andra organ 100 € (100 €) Ordförandes arvoden är 50 % större än medlemmarnas.
Tjänstemännens mötesarvoden (utanför arbetstid):
- fullmäktiges och styrelsens sammanträde 90 € (90 €)
- en nämnds möte 90 € (90 €)
- en kommittés möte 90 € (90 €)
Mötesarvode betalas också för officiella sammankomster inom samkommunen som kan jämställas med möten (t.ex. styrelse- och fullmäktigeseminarium).
Fullmäktiges ordförande har ett årligt arvode på 1 500 € (1 500 €), styrelsens ordförande 3 000 € (3 000 €), basservicenämndens ordförande 2 800 € (2 800 €) och revisionsnämndens ordförande 1 000 €.
Tillvägagångssätt gällande dagpenning och reseersättning När det gäller dagpenning och reseersättning iakttas principerna i AKTA:s bilaga om reseersättningar.
Reseersättning betalas i regel enligt det billigaste ändamålsänliga fortskaffningsmedlet.
Protokolljustering
Ersättning för inkomstbortfall kan betalas till en förtroendevald för tiden som använts till ett organs möte eller till deltagande i
sammanträde i egenskap av en för samkommunen utsedd representant. Dessutom betalas ersättning för inkomstbortfall för sådana seminarier och samarbetsmöten som organet beslutat att man deltar i.
Ersättning för inkomstbortfall betalas på basis av skild ansökan.
Ersättningar för inkomstbortfall betalas på basis av de uppgifter arbetsgivaren gett (t.ex. intyg från lönekontoret). En förtroendevald som gör förvärvsarbete eller annat arbete utan att stå i
arbetsförhållande eller i tjänste- eller annat offentligrättsligt anställningsförhållande bör kunna skriftligt uppvisa en tillräcklig redogörelse för sitt inkomstbortfall och för de utgifter som orsakats av förtroendeuppdraget. Den högsta ersättningen för inkomstbortfall är 40,00 € per timme. Det ovannämnda intyget eller redogörelsen krävs inte om ersättningen är högst 11,50 € per timme. Den förtroendevalda bör dock då ge en skriftlig försäkran om sitt inkomstbortfall och för utgifterna som orsakats av
förtroendeuppdraget.
Verkställande direktörens förslag:
Styrelse föreslår att fullmäktige fastställer mötes- och andra arvoden för år 2016 enligt förslaget.
Beslut:
Förslaget godkändes enhälligt.
Sfullm § 19 Styrelsens förslag för fullmäktige:
Fullmäktige fastställer mötes- och andra arvoden för år 2016 enligt förslaget.
Beslut:
Fullmäktige godkände enhälligt förslaget till beslut.
Protokolljustering
Basservicenämnden § 36
Beredarna: basservicechefen samt servicechefen Pekka Kauppinen Kommunernas ansvar för skötande av arbetslösheten och speciellt långtidsarbetslösheten ökade betydligt i början av år 2015.
Kommunerna inom Kaustby ekonomiska region började med tanke på detta redan under år 2014 bereda startandet av
verkstadsverksamhet. Till samarbetspartner valde kommunerna Kokkotyö-stiftelsen som har lång erfarenhet av att ordna
arbetslivsinriktad rehabilitering för svårsysselsatta personer. Under våren har kommunerna i förhandlingar föreslagit att verksamheten flyttas helt över på Jytas ansvar, eftersom Jyta har ansvar för arbetsmarknadsstödets kommunandelar och ordnandet av
arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte. Jytas anställda samarbetar även i övrigt mycket med arbetskraftsmyndigheterna. I samband med att serviceavtalen utarbetades och budgeten uppgjordes hade man dock inte ännu en sådan syn på situationen och därför har man inte förberett sig på detta i budgeten.
I Kannus har man också varit tvungen att göra arrangemang för skötande av långtidsarbetslösheten, och två ställen med
gruppverksamhet har öppnats. Samarbetspartners är Finlands Röda Kors och byaföreningen i Eskola. Affärsverket måste betala sina samarbetspartners ersättning för handledningsarbete. Den här utgiftsposten har inte heller reserverats i budgeten för år 2015.
I och med lagändringen ökade kommunernas ansvar för
arbetsmarknadsstödets kommunandel i betydande grad. På basis av årets första månader kan man redan uppskatta att anslagen som reserverats för dessa utgfifter inte är tillräckliga, även om
ovannämnda verkstäderna gör det lättare att hitta arbetsställen för långtidsarbetslösa och gör affärsverkets verksamhet mångsidigare ifråga om skötandet av sysselsättningen.
Förhandlingsdelegationen för ägarstyrning har behandlat ärendet på sitt sammanträde, och det anses nödvändigt att ändra serviceavtalet till de här delarna. Kommunerna har behandlat ändringen av
serviceavtalet och godkänner även tilläggsanslagen som behövs för de ovannämnda syftena.
Affärsverket måste reservera tilläggsanslagen för kostnadsställena och öka utgiftsbudgeten i motsvarande grad. Kommunernas
Protokolljustering
Informationen om tilläggsanslagsreserveringarna finns bifogat enligt kostnadsställe och konto.
Basservicechefens förslag:
Nämnden beslutar att föreslå att samkommunens styrelse och samkommunens fullmäktige godkänner att
1) att det i affärsverkets budget för år 2015 reserveras tilläggsanslag enligt bilagan, sammanlagt 341 000 €
2) att kommunernas betalningsandelar faktureras från och med 1.7.2015 på följande sätt:
Halso 229 400 € (ingen förändring) Kannus 962 000 €
Kaustby 663 600 € Lestijärvi 187 100 €
Perho 67 000 € (ingen förändring) Toholampi 576 700 €
Vetil 650 600 € Beslut:
Förslaget godkändes enhälligt.
Styrelsen § 87 Tf verkställande direktörens förslag:
Styrelsen beslutar att föreslå för fullmäktige att det i Affärsverket för social- och hälsovård Jytas budget för år 2015 godkänns
tilläggsanslag enligt bilagan, sammanlagt 341 000 euro, enligt argumenten som framgår ur basservicenämndens beslut.
Bilaga 87,A Tilläggsanslagsreserveringarna för Affärsverket för social- och hälsovård Jyta
Beslut:
Förslaget godkändes enhälligt.
Protokolljustering
Fullmäktige beslutar att godkänna i Affärsverkset för social- och hälsovård Jytas budget för år 2015 tilläggsanslag enligt bilagan, sammanlagt 341 000 euro enligt argumenten som framgår ur basservicenämndens beslut.
Bilaga A20, Affärsverket för social- och hälsovård Jytas reserveringar av tilläggsanslag
Beslut:
Som ordförande under detta ärende fungerade Kai-Eerik Känsälä.
Fullmäktige godkände enhälligt förslaget till beslut.
Bilagor TILLÄGGSANSLAGEN ENLIGT KOSTNADSSTÄLLE OCH KONTO
