Beslutat av kommunstyrelsen

(1)

Direktiv för de av kommunstyrelsen, 2014-03-05, beslutade utredningsuppdragen till stadskontoret gällande ärendet:

Slutrapport från Kommission för ett socialt hållbart Malmö

-Nu fråga om förslag på inriktning av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling

(STK-2013-145)

(2)

1

Innehållsförteckning

Översyn av befintliga forsknings- och utvecklingsstrukturer och samverkansformer med högskola och universitet samt ge förslag på befintliga eller nya arbetsmodeller som aktivt kan främja det

fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. ... 2

Utreda förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola i enlighet med åtgärdsförslaget gällande följeforskning och forskningscirklar ... 4

Översyn av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa samt att utifrån resultatet av en sådan översyn stärka det gemensamma arbetet för barns hälsa. ... 6

Översyn av Kommunfullmäktiges beslut Dnr 219/2002 Barnkonventionen – handledning för politiker och tjänstemän, samt att se över förutsättningarna i befintliga strukturer. ... 8

Förbättra möjligheterna för barn och unga i Malmö att röra sig i hela staden ... 10

Utarbeta en handlingsplan för att minska den ekonomiska utsattheten bland barn ... 12

En forskarstödd fördjupning gällande det obetalda omsorgsarbetet. ... 14

Tillskriva regeringen gällande en diskussion om riksnormen för det nationella försörjningsstödet ... 16

Utveckla former för samverkan kring social hållbarhet mellan Malmö stads förvaltningar och med representanter från civilsamhället ... 17

Skapa former för ett kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen av Malmö. ... 19

Översyn och eventuell revidering av Malmö stads folkhälsopolicy ... 21

Skapa ett forum tillsammans med representanter från stadens näringsliv där ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras. ... 23

Utred möjligheterna att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet. ... 25

Tillsammans med berörda aktörer utarbeta en modell för lokala forum. ... 27

I samverkan med andra aktörer inom FINSAM utreda förutsättningarna att utveckla samordningsförbundet i enlighet med kommissionens slutsatser, samt ... 29

Utreda formerna för hur överenskommelser med berörda aktörer kan utvecklas med fokus på att få fler i arbete. ... 29

Utveckla kommunala anställningsformer och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av insatsen. ... 32

Inom ramen för det fortsatta arbetet med ny målstruktur ta fram förslag till kommungemensam, långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning som bland annat omfattar modell för kontinuerlig kartläggning och uppföljning. ... 35

Integrera den i ärendet föreslagna modellen för rekrytering av unga i kommunens rekryteringsprocesser. ... 37

(3)

2

Översyn av befintliga forsknings- och utvecklingsstrukturer och samverkansformer med högskola och universitet samt ge förslag på befintliga eller nya arbetsmodeller som aktivt kan främja det

fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling.

Bakgrund

I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö.

I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda.

I mars 2014 (STK-2013-145) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett.

Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning.

Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs.

Syfte

Etablera arbetsmodeller som aktivt kan främja det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling.

Underlag

Det kan konstateras att det krävs en mängd olika typer av konstellationer inom olika områden som på olika sätt hanterar frågor som handlar om social hållbarhet och minskade hälsoskillnader.

Redan idag finns det flera strukturer som kan nyttjas och förstärkas för att det fortsatta arbetet ska kunna utvecklas i rätt riktning. I detta sammanhang är det viktigt att framhålla att det krävs ett tydligt ledarskap och en struktur för det fortsatta arbetet.

Det finns ett stort behov av att det fortsatta utvecklingsarbetet för social hållbarhet präglas av goda och täta relationer till högskola och universitet samt med civilsamhälle och näringsliv.

Vidare behöver kommunens roll som beställare av forskning stärkas. På samma sätt behöver kompetensen inom kommunen höjas för att utveckla kunskapen om den ”översättningsprocess”

som sker när forskning ska omsättas praktiskt. Forskning bör också ligga till grund för framtida prioriteringar, varför det är angeläget att det finns strukturer inom kommunen som förmår sprida och tillgodogöra sig aktuell forskning med bäring på social hållbarhet och hållbarhet i stort.

Det finns idag en rad olika former för hur kommunen arbetar med forsknings- och utvecklingsfrågor. Formaliserade former för detta sker till exempel inom Malmö stads interna FoU-verksamheter och inom ramen för Institutet för hållbar stadsutveckling (ISU). Malmö stad deltar också i ett partnerskap tillsammans med Botkyrka och Eskilstuna som resulterat i ett lokalt Unescocentrum, en samverkansplattform där civila samhället, offentlig sektor och lärosäten kan arbeta främjande och lösningsinriktat i lokala sammanhang.

(4)

3

Institutet för studier i Malmös historia (IMH) och samfinansierade doktorandtjänster är ytterligare exempel.

En kartläggning av befintliga samverkansstrukturer bör göras med syfte att identifiera befintliga processer som kan vara ett stöd i det fortsatta arbetet för social hållbarhet. Kartläggningen kan ge underlag för diskussion om nya arbetsmodeller och därefter en ny struktur för samverkan

Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/Malmökommissionens slutrapport 43/134

Involverade aktörer

Bl.a. Malmö stads förvaltningar samt lärosäten Ansvar/processägare

Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan

Återrapporteras till kommunstyrelsen under hösten 2014

Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling.

 Förslag på åtgärder och beslut

 Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna

 Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås

 Ange tidsplan för genomförande

 Tydliggöra ansvarsfrågan

 Involverade berörda aktörer presenteras

 Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv

(5)

4

Utreda förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola i enlighet med åtgärdsförslaget gällande följeforskning och forskningscirklar

Bakgrund

I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda.

I mars 2014 (STK-2013-145) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag, varav detta är ett.

Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer; 1) etablera en social investeringspolitik, och 2) förändra processerna genom

kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs.

Syfte

Utveckla kunskap, finna samverkansformer och kvalitetssäkra arbete och uppföljning i organisationen.

Underlag

Som ett komplement till att forskare involveras för att utvärdera satsningar i efterhand kan följeforskning skapa möjligheter för kontinuerlig förbättring. Genomgående i kommissionens underlag tydliggörs att Malmö stad behöver bli bättre på att ha en överblick över vad som pågår och fatta väl underbyggda beslut, något som forskning kan bidra till.

Malmö stad ingår redan idag i flera framgångsrika forskningscirklar bland annat inom skolans område, socialtjänsten och inom trygghetsområdet. FoU Malmö utbildning har organiserat en rad forskningscirklar, bland annat kring specialpedagogik, språkutveckling och interkulturellt lärande.

Även inom Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen används kollegiala granskningar, följeforskning och forskningscirklar. En utvidgning av forskningscirkelmetodiken förutsätter att det skapas tydliga riktlinjer kring ekonomi, deltagande och ansvarsförhållanden. Viktigt att beakta i det fortsatta arbetet är att förutsättningarna för medarbetare att delta i forskningscirklar och kollegiala granskningar varierar beroende på verksamhet. Exempelvis kan det vara svårt för lärare att delta då det krävs vikarier som ersätter om läraren behöver vara frånvarande från klassrummet under arbetsdagen.

För att forskningscirklarna ska bygga kunskapsallianser med Malmöborna är deltagarbaserad aktionsforskning en metod som företrädesvis ska användas. Det krävs kompetens på central nivå för kommunövergripande metodutveckling gällande kunskapsallianser, forskningscirklar och hantering av följeforskning. Många gånger behövs även ett kvalificerat stöd i mötet mellan

(6)

5

verksamhet och forskning för att gynna kunskapsutbytet. Det krävs att en sådan funktion har ett tydligt uppdrag och mandat att driva utvecklingen. Det finns även ett behov av att se närmare på resursfrågan. Kostnaden för följeforskning kan vara en begränsande faktor, samtidigt som den behöver ställas mot det faktum att kvalitet och arbetsformer kan stärkas både inom ordinarie verksamhet och särskilda satsningar.

Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/Malmökommissionens slutrapport 36,37/132

Bl.a. Malmö stads förvaltningar inom Malmö stad, civilsamhället samt lärosäten Ansvar/processägare

(7)

6

Översyn av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa samt att utifrån resultatet av en sådan översyn stärka det gemensamma arbetet för barns hälsa.

Bakgrund

Syfte

Stärka det gemensamma arbetet för barns hälsa Underlag

Det finns ett stort behov av att se över vilka strukturer, system och samverkansformer som finns etablerade gällande barns hälsa och hur dessa kan förädlas. Detta är en förutsättning för att säkerställa att alla barn och unga fångas upp någonstans i systemet, och att alla vid behov får tillgång till samma stödjande insatser.

Malmö stad bör, tillsammans med andra aktörer, så som BVC, MVC, utveckla och konkretisera samverkansformerna, komma överens om vilka system som kan användas gemensamt, vilka indikatorer som är viktiga att följa upp och vilka analyser som måste göras. Region Skånes epidemiologiska bevakning avseende barns hälsa är en viktig utgångspunkt för uppföljnings- och analysarbetet. En samverkan kring analysarbetet kan ge en samlad bild av barn och ungas hälsa och miljö. Särskilt bör uppmärksammas att det finns stor kunskap att hämta på området i flera av kommissionens underlagsrapporter som handlar om barns vardagsvillkor och hälsa.

Resultatet av en översyn av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa, ska syfta till att stärka det gemensamma arbetet för barns hälsa. Uppdraget skall också beaktas i

presidieöverläggningarna mellan Malmö stad och Region Skåne.

Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/Malmökommissionens slutrapport 112/126 samt 114/126

(8)

7 Involverade aktörer

Bl.a. Stadskontorets förvaltningsavdelning, förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen, gymmnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, sociala resursförvaltningen,

stadsområdesförvaltningarna, Region Skåne, civilsamhället samt lärosäten Ansvar/processägare

Återrapporteras till kommunstyrelsen under våren 2015

(9)

8

Översyn av Kommunfullmäktiges beslut Dnr 219/2002 Barnkonventionen – handledning för politiker och tjänstemän, samt att se över förutsättningarna i befintliga strukturer.

Bakgrund

Maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö.

April 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda.

Mars 2014 (STK-2013-145) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett.

Syfte

Barnrättsperspektivet ska genomsyra alla politiska beslut.

Underlag

Arbetet med barnrättsperspektivet behöver utvecklas och stärkas väsentligt. Ambitionsnivån bör vara hög och kunna jämföras med den i arbetet med Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering (Dnr 128/2010)

Arbetet med barnrättsperspektivet bör ses som ett brett värdegrundsarbete i kommunens verksamheter, både där barnen själva, och där vuxna som fattar beslut som påverkar barnen, befinner sig. Barnrättsperspektivet ska integreras i beslutsprocessen innan beslut är fattade.

Flera remissinstanser ger på ett förtjänstfullt sätt förslag på hur barnrättsperspektivet kan stärkas.

Det är angeläget att detta tas tillvara i utredningsprocessen. I översynen bör det ingå förslag på hur arbetet framöver ska utvecklas och organiseras för att stärka barnrättsperspektivet i Malmö stads verksamheter. Här måste de målkonflikter som uppkommer t.ex. i planärende

uppmärksammas. Utredning bör vara förvaltningsövergripande och även beakta civilsamhällets roll i arbetet. Särskilt fokus bör läggas på det intersektionella perspektivet och på möjligheterna att utveckla formerna för barnkonsekvensanalyser.

Bl.a. Malmö stads förvaltningar, civilsamhället och berörda remissinstanser Ansvar/processägare

Stadskontoret/välfärdsavdelningen

(10)

9 Tidplan

(11)

10

Förbättra möjligheterna för barn och unga i Malmö att röra sig i hela staden

Bakgrund

Syfte

Barn och unga i Malmö ska ges möjlighet att röra sig i hela staden Underlag

Segregationen och de barriärer som upprätthåller denna påverkar rörligheten för barn och unga i Malmö. Möjligheten till delaktighet och kommunikation för barn rör möjligheten att ha hela Malmö som sin vardagsarena. Utredningen ska föreslå åtgärder som syftar till att barn ska kunna nå alla delar av staden och möjliggöra för flickor och pojkar att delta i till exempel fritids- och kulturaktiviteter i andra delar av Malmö än det egna bostadsområdet. Alla barns tillgång till miljöer som uppmuntrar rörelse och stärker hälsan ska säkerställas.

Kommissionens förslag på gratis tillgång till kollektivtrafik ska jämföras med förslag från

remissinstanser på utveckling av säkra cykelvägar i Malmö, en fri cykel till alla i en viss ålder samt andra möjligheter. . En utveckling av säkra cykelvägar i Malmö liksom en fri cykel skulle kunna vara verksamt för rörelsefriheten, billigare och inte minst ha mer positiv påverkan på folkhälsan Viktigt att beakta i utredningsarbetet är också ett fortsatt aktivt arbete med trygghetsperspektivet och att känslan av otrygghet i så liten utsträckning som möjligt ska hämma rörelsen inom staden.

Utredningen ska även undersöka om det finns metoder för att vända trenden att allt fler barn skjutsas till skolan i bil då detta skapar trafikosäkerhet och beskär barns möjligheter till

självständig förflyttning. En metod är ”gående skolbuss”. Det finns dessutom belägg för att gång och cykling bidrar till bättre skolresultat. Det kan också underlätta resvägen för de elever som går i en skola som inte ligger i närområdet. Här bör dock utredningen beakta det utredningsuppdrag som Grundskoleförvaltningen genomför gällande skolplacering, skolpliktsbevakning och

skolskjuts där det även ingår att ta fram förslag till principer för beviljande av skolskjuts samt hur ansvarsfördelning och organisatorisk placering för hantering av skolskjutsärenden bör utformas och fördelas.

(12)

11

Med beaktande av de målkonflikter som framkommer ovan är det angeläget att grundligt belysa frågan samt att hälsokonsekvensbeskrivningar av olika handlingsalternativ tas fram.

Bl.a. Grundskoleförvaltningen, fritidsförvaltningen, gatukontoret, civilsamhället och Region Skåne

Ansvar/processägare

(13)

12

Utarbeta en handlingsplan för att minska den ekonomiska utsattheten bland barn

Bakgrund

Syfte

Minska den ekonomiska utsattheten bland barn Underlag

Frågan om ekonomisk utsatthet bland barn och unga handlar främst om att få dessa barns föräldrar att bli självförsörjande. I linje med detta beslutade Kommunstyrelsen den 6 november 2013 att barnfamiljer som erhållit försörjningsstöd i mer än sex månader ska vara en prioriterad grupp vad gäller insatser som syftar till att minska kostnaden för försörjningsstöd och öka förvärvsfrekvensen (STK-2013-794). Stadskontoret fick i anslutning till detta i uppdrag att tertialvis sammanställa, följa upp samt redovisa till Kommunstyrelsen hur utvecklingsarbetet fortskrider.

Frågan om ekonomiskt utsatta barn är mångbottnad. Insatser som förbättrar situationen för dessa barn kan ske genom såväl lindrande som förebyggande åtgärder. Kommunen, förutom att bidra till arbetsmarknadsinsatser för föräldrar i ekonomisk utsatthet, kan och bör lindra ekonomisk utsatthet bland barn genom både riktade och generella insatser som särskilt främjar barn i

ekonomiskt utsatta familjer. Utredningen bör föreslå åtgärder som minskar skillnader i tillgång till näringsriktig mat, fritid- och kulturaktiviteter och i utsattheten för buller, föroreningar och dålig inomhusluft.

Regeringen beslutade 2014-02-20 om Uppdrag angående kommunala handlingsplaner mot ekonomisk utsatthet bland barn S2014/1696/FST. Regeringen har beslutat att ge bl.a. Länsstyrelsen i Skåne län i uppdrag att genom en försöksverksamhet anpassad till de lokala förhållandena stötta

kommunerna i deras arbete med att ta fram handlingsplaner mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Detta uppdrag ska beaktas i utredningsarbetet.

(14)

Bl.a. Malmö stads förvaltningar och bolag, Länsstyrelsen i Skåne län samt civilsamhället.

(15)

14

En forskarstödd fördjupning gällande det obetalda omsorgsarbetet.

Bakgrund

Syfte

Ökad kunskap om det obetalda omsorgsarbetet Underlag

Det är viktigt att ha en bild och förståelse för det obetalda arbetet som utförs av män och kvinnor i Malmö. Kommunens möjligheter att hantera det obetalda arbetets omfattning och struktur är i vissa avseenden begränsade, men ett område som kommunen kan påverka är, vilket kommissionen också lyfter, det obetalda omsorgsarbetet. Ett anhörigskap innebär att ge stöd, hjälp, vård eller omsorg till någon som står en nära och inte klarar vardagen på egen hand. Sedan den 1 juli 2009 är kommunerna skyldiga att aktivt erbjuda ett stöd till dessa anhöriga (SoL 5:10) för att motverka ohälsa och uppmärksamma det frivilliga åtagande som det är för anhöriga att ge stöd, hjälp, vård eller omsorg. De allra flesta anhöriga är inte i behov av stöd och klarar sin vardag med informellt omsorgsgivande på en rimlig nivå. I Socialstyrelsens befolkningsstudie, Anhöriga som ger omsorg till närstående- omfattning och konsekvenser, (2012), ges en statistisk bild på nationell nivå som, omräknat till Malmös mått, visar att 44 300 Malmöbor ger stöd, hjälp, vård eller omsorg till någon som står dem nära. Utifrån rapporten kan konstateras att cirka 7 500 anhöriga Malmöbors möjligheter till förvärvsarbete och således också inkomstnivåer och självförsörjning påverkas av stöd till anhöriga. Två grupper som särskilt nämns är de med lägre utbildningsnivå samt utrikes födda, vilka också är grupper som uppmärksammas i kommissionens slutrapport.

En forskarstödd fördjupning inom området krävs som även inkluderar förslag på åtgärder. I ett sådant arbete bör ett intersektionellt perspektiv samt påverkan på Malmöbornas inkomstnivåer särskilt beaktas.

Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/Malmökommissionens slutrapport 89/116. Se även 33/131 samt 33/111

(16)

Bl.a. Lärosäten och civilsamhället Ansvar/processägare

(17)

16

Tillskriva regeringen gällande en diskussion om riksnormen för det nationella försörjningsstödet

Bakgrund

Syfte

Inleda en diskussion om riksnormen för det nationella försörjningsstödet.

Underlag

Det finns behov av en generell översyn av försörjningsstödet för att säkerställa att det garanterar en skälig levnadsnivå. En generell nivåhöjning skulle också vara en viktig satsning mot en ökande barnfattigdom. De långsiktiga sociala och ekonomiska kostnaderna av ett försörjningsstöd som inte kan säkerställa en skälig levnadsnivå riskerar att bli betydligt större än kostnaderna för en nivåhöjning av försörjningsstödet. Här är det angeläget att betona betydelsen av en skälig levnadsnivå för alla kvinnor, män, flickor och pojkar i Malmö, och samt att barnperspektivet belyses i sammanhanget. Vidare understryks vikten av att finansieringsprincipen måste gälla vid en höjning av den nationella riksnormen för försörjningsstöd. I sammanhanget bör även uppmärksammas att särskilda ansträngningar också bör göras för att få personer som uppbär försörjningsstöd i arbete, och på så sätt göra fler Malmöbor självförsörjande.

Bl.a. Stadsområdesförvaltningar och lärosäten Ansvar/processägare

(18)

17

Utredningsdirektiv

- Socialt hållbar utveckling i Malmö

Utveckla former för samverkan kring social hållbarhet mellan Malmö stads förvaltningar och med representanter från civilsamhället

Bakgrund

Maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö.

April 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda.

Mars 2014 (STK-2013-145) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett.

Syfte

Tydlig struktur och ökad samverkan mellan Malmö stad och civilsamhället för att dra fördel av dess potentialer.

Underlag

Kommissionens slutrapport och underlagsrapporter tydliggör och understryker behovet av att fler aktörer än idag samverkar för att kunna åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling.

Civilsamhället fyller och kan fylla många roller i denna utveckling, exempelvis gällande delaktighet, kunskapsspridning och potentialen att skapa sociala innovationer.

Det bedrivs ett omfattande arbete av civilsamhällets aktörer i Malmö. Det finns också flera forum som samlar civilsamhällets aktörer. Dessa forum är ibland i egen regi och ibland i samverkan med andra aktörer såsom Malmö stad, Region Skåne, Malmö högskola, näringslivet med flera.

Från civilsamhällets sida ges ett starkt uttryck för att den potential som civilsamhället besitter inte tas tillvara i tillräcklig utsträckning i arbetet för ett socialt hållbart Malmö. De efterlyser på olika sätt en starkare samverkan med Malmö stad. Flera remissinstanser ger också förslag på hur civilsamhällets roll kan stärkas samt hur samarbetet mellan Malmö stad och civilsamhället kan förbättras.

Civilsamhället erbjuder i flera avseenden insatser som kompletterar de offentliga. Civilsamhället möjliggör också mobilisering av frivilligkrafter som kan bli bärare av Malmös positiva utveckling.

Samarbetet kan bli mer fruktbart när tydliga överenskommelser görs om mål, syfte och hur förväntade resultat ska redovisas. Detta utan att kommunen fråntar sig sitt ansvar.

(19)

18

möjligheter till modeller för denna finansiering utöver vad som görs idag. Det är också viktigt att föra en diskussion utifrån ett maktperspektiv när samarbete mellan det offentliga och

civilsamhället behandlas.

Bl.a. Malmö stads förvaltningar, civilsamhället, Region Skåne, näringslivet samt lärosäten Ansvar/processägare

Återrapportering till kommunstyrelsen hösten 2014

(20)

19

Utredningsdirektiv

Skapa former för ett kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen av Malmö.

Bakgrund

Syfte

Ett mer kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen av Malmö Underlag

Forskning utgår ofta från de underlag som en kvalificerad epidemiologisk bevakning ger, dessa underlag utgör därför grunden för att forskning ska kunna genomföras.

De folkhälsodata som finns idag är underutnyttjade. Ett gemensamt arbete med Region Skåne bör därför bedrivas för att data ska användas i större utsträckning och för att den samverkan som finns inom detta område utvecklas ytterligare. En epidemiologisk bevakning ska omfatta alla åldrar och hela livscykeln.

En epidemiologisk bevakning och ett bättre utnyttjande av befintliga data med bäring på hälsans bestämningsfaktorer skapar förutsättningar för att systematiskt följa upp utvecklingen av hälsan i befolkningen på ett adekvat sätt. Den utgör grunden för kunskapen om utvecklingen av hälsan över tid i staden. Det handlar också om att utifrån det tillgängliga underlaget göra analyser och ge förslag på hur resultatet kan tillämpas i praktiken. Detta är ett komplext men mycket viktigt uppdrag för att kunna följa utvecklingen av social hållbarhet i Malmö. Analyser i sig är inte ett självändamål, utan de ska verka som underlag för interventioner och prioriteringar. En bättre förståelse för orsaksfaktorer till uppkomna problem samt en strategi och stärkt samarbete är avgörande frågor.

Tre nyckelfaktorer har identifierats för att Malmö stad ska kunna utveckla en kvalificerad epidemiologisk bevakning; hantering och analys av data, organiseringen av ett sådant arbete och den kompetens som detta kräver. Kopplat till detta uppstår också frågan hur kommun och region

(21)

20

skadedata ingår i databasen är regionen en naturlig aktör att samverka med i ett kvalificerat analysarbete. Arbetet med att skapa förutsättningar för en kvalificerad epidemiologisk bevakning har således till viss del redan påbörjats.

Det arbete som pågår kring ”Koll”, som innebär att kvalitetssäkrad och gemensam verksamhetsinformation bör samlas på ett ställe och tillsammans med ovan nämnda

utvecklingsarbete utgöra viktiga delar som har en anknytning till en kvalificerad epidemiologisk bevakning. Det är därför av största vikt att arbetet med dessa båda verktyg utvecklas gemensamt och ses som kompletterande system. Uppföljning av hälsodata ska inte analyseras isolerat utan kopplas samman med både andra typer av underlag (till exempel vårdkonsumtion, sjuklighet, dödlighet, inkomst, utbildningsnivå) och med underlag från till stadens olika verksamheter och verksamhetssystem. Det är viktigt att både följa upp interna processer och insatser och att dessa blir en del av samhällsanalyser med fokus på utvecklingen av befolkningens hälsa. Ett flertal kompetenser är avgörande för att utveckla en kvalificerad analys utifrån den epidemiologiska bevakningen tillsammans med andra aktörer, till exempel genom kunskapsallianser med

representanter från Malmö stad, Region Skåne, civilsamhället, universitet och högskola. Malmö stad behöver därför undersöka hur den kompetens som finns idag kan användas och vilken ytterligare kompetens som behövs för att kunna utveckla en kvalificerad analys.

Bl.a. Stadskontoret/förvaltningsavdelningen, avdelning för samhällsplanering, Region Skåne samt lärosäten

(22)

21

Utredningsdirektiv

Översyn och eventuell revidering av Malmö stads folkhälsopolicy

Bakgrund

Syfte

Att skapa ett relevant styrdokument för Malmö stad gällande folkhälsa.

Underlag

Med anledning av det arbete som Malmökommissionen presenterat och de beslut som kommunstyrelsen fattat kring detta finns de anledning att göra en översyn och eventuell revidering av Malmö stads folkhälsopolicy. Då med hänsyn tagen till innehållet i

kommunstyrelseärendet, kommissionens slutrapport och underlagsrapporter samt till det pågående arbetet med kommunens mål och styrdokument.

Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/Malmökommissionens slutrapport 121(tjänsteskrivelsen)

Bl.a. Malmö stads förvaltningar, Region Skåne samt lärosäten Ansvar/processägare

(23)

22

(24)

23

Utredningsdirektiv

Skapa ett forum tillsammans med representanter från stadens näringsliv där ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras.

Bakgrund

Syfte

Förstärka kommunens samarbete med näringslivet vad gäller social hållbarhet och utveckling.

Underlag

Det kommunala ansvaret för arbetsmarknadspolitiken är i hög grad knutet till malmöbornas beroende av försörjningsstöd. De kommunala insatserna ska komplettera de som görs genom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och behöver därför genomgående ha en

kompetenshöjande ansats som skapar möjligheter att närma sig de statliga insatserna eller reguljärt arbete inom offentlig sektor och näringsliv. Näringslivet i Malmö visar en vilja till att på olika sätt medverka till en positiv social hållbar utveckling av staden. Därför behöver befintliga kanaler till stadens näringsliv utvecklas och ges hög prioritet så att till exempel fler malmöbor erhåller de jobb som skapas i ett växande Malmö.

Uppdraget är därför att, med utgångspunkt i stadens näringslivspolitiska strategi och

kommissionens slutrapport, utreda hur ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras.

Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/Malmökommissionens slutrapport 91 (tjänsteskrivelsen)

Bl.a. Representanter från näringslivet och stadskontorets välfärdsavdelning Ansvar/processägare

Stadskontoret/näringslivsavdelningen

(25)

24

(26)

25

Utredningsdirektiv

Utred möjligheterna att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet.

Bakgrund

Syfte

Marknadsföra Malmö samt sprida kunskap om förändringsarbete vad gäller social hållbarhet, såväl internt som externt. Kunskapsutbyte och kompetensutveckla organisationen.

Underlag

Intresset för Malmökommissionen och Malmö stads arbete för social hållbarhet är stort, både internt och externt. Lärdomar från det framgångsrika arbetet kring kommunens miljö- och stadsplaneringsprofilering visar att beslut som följs av progressiv kommunikation gynnar utvecklingen och attraktionskraften i stort.

Detta ställer krav på tydlig och målgruppsanpassad kommunikation kring såväl de beslut som kommunen fattar med avsikt att stärka den sociala hållbarheten, som kring de ofta komplexa samband och orsaksförklaringar som ligger bakom resonemangen kring social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa. Det är därför centralt att även fortsatt arbeta strategiskt med kommunikationsinsatser för att sprida och tydliggöra kommunens arbete i denna riktning.

Som ett led i att sätta Malmö på kartan som en kommun som arbetar innovativt med de sociala utvecklingsfrågorna bör kommunen aktivt profilera sig, såväl lokalt som nationellt och

internationellt. Utöver ett visionsarbete med inriktning på social hållbarhet finns det ett stort värde för staden som helhet att utreda möjligheterna att etablera en återkommande internationell konferens med fokus på social hållbarhet. Konferensen ska bygga på en fortsatt

kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte rörande social hållbarhet, hälsa och välfärd.

Konferensen ska i så stor utsträckning som möjligt bygga på Malmökommissionens arbete, både i termer av kunskapsinnehåll och bred involvering av andra aktörer. Utredningsuppdraget handlar om att i denna anda ta fram ett förslag på lämplig genomförandeorganisation, programinriktning, samarbetspartners, ekonomi mm för en återkommande och internationell konferens på temat social hållbarhet.

(27)

26 Stadskontoret/näringslivsavdelningen

Tidplan

(28)

27

Utredningsdirektiv

Tillsammans med berörda aktörer utarbeta en modell för lokala forum.

Bakgrund

Syfte

Fler malmöbor i arbete och ökad delaktighet genom lokal samorganisering av arbetsmarknadsinstaser.

Underlag

Arbetsmarknadsinsatserna bör bedrivas nära de arbetssökande. Att sänka trösklarna för

malmöbornas kontakt med myndigheter och öka det offentligas lyhördhet gentemot invånarna är väsentligt. Åtgärden att flytta ut arbetsmarknadsinsatser och insatser som främjar delaktighet och tillgänglighet lokalt, kan ses som en lämplig metod för att åstadkomma ambitionen om en

integrerad modell för sysselsättnings- och välfärdsfrågor (se separat utredningsdirektiv).

I sin slutrapport föreslår kommissionen former av lokala forum för att komma framåt i frågan.

Många av remissinstanserna efterfrågar också fler och djupare samarbetsformer för att lyckas med de egna uppdragen och utifrån vad som är bäst för malmöborna – en ansats som ligger i linje med tanken om att samla aktörer under samma tak. För att gemensamt bearbeta de hinder som kommissionen lyfter kan lokala forum vara ett steg i rätt riktning.

Det finns flera pågående satsningar som går i linje med förslaget. Exempelvis är

Områdesprogrammen, Framtidens hus på Lindängen, AF-kontoret Bryggan i Rosengård, Garaget och förslaget om en mötesplats på Mobilia goda exempel som illustrerar att samlokalisering på strategiskt utvalda platser i staden redan finns, och att det finns lärdomar att dra av dessa i ett fortsatt utvecklingsarbete.

I det fortsatta arbetet behöver det ses över huruvida denna typ av befintliga satsningar kan förstärkas och var ytterligare lokala forum behöver skapas. Syftet för sådana verksamheter bör vara att fler Malmöbor erhåller arbete samt att delaktigheten i samhället stärks. För att maximera förutsättningarna för ett framgångsrikt arbete bör lokala forum inkludera flera olika aktörer.

Utifrån ett holistiskt förhållningssätt bör statliga myndigheter, kommunen, näringsliv,

(29)

28

Mål och innehåll för verksamheten bör aktörerna formulera tillsammans. Det gäller även

utformning av överenskommelser om ansvarstagande och medverkan. Det bör också poängteras att processen kring detta inledande arbete är avgörande för att skapa ett framgångsrikt

gemensamt arbete. Vikten av att skapa förståelse mellan de olika aktörerna gällande uppdrag, ansvar och förutsättningar bör vara centralt.

Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/Malmökommissionens slutrapport 85, 82, 90/109-110

Bl.a. Näringslivet, civilsamhället, statliga myndigheter, FINSAM, stadskontorets välfärdsavdelning, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (JobbMalmö) Ansvar/processägare

Stadskontoret/näringslivsavdelningen Tidplan

(30)

29

Utredningsdirektiv

I samverkan med andra aktörer inom FINSAM utreda förutsättningarna att utveckla samordningsförbundet i enlighet med kommissionens slutsatser, samt

Utreda formerna för hur överenskommelser med berörda aktörer kan utvecklas med fokus på att få fler i arbete.

Bakgrund

Syfte

I samverkan integrera sysselsättnings- och välfärdsfrågorna för att minska arbetslösheten.

Underlag

Det finns ett stort värde av en integrerad modell för sysselsättnings- och välfärdsfrågor, i synnerhet för att komma till rätta med arbetslösheten i Malmö. Genom samverkan och

överenskommelser med statliga, regionala och lokala aktörer kan goda förutsättningar för detta skapas.

I ärendet Att sänka kostnaderna för ekonomisk hjälp med hjälp av socialtjänsten och budgeterade

arbetsmarknadsåtgärder (STK-2013-794), som Kommunstyrelsen fattade beslut om den 6 november 2013, slogs det fast vilka målgrupper som Malmö stad bör fokusera på gällande kommunens arbetsmarknadsmedel och insatser. Dessa grupper är:

• Barnfamiljer som erhållit försörjningsstöd i mer än sex månader

• Ungdomar utan avgångsbetyg från grundskola eller gymnasium

• Personer med språkhinder

• Nyanlända som inte är självförsörjande och inte omfattas av etableringsreformen I ett tätare samarbete med exempelvis Arbetsförmedlingen (utifrån dess ansvarsområde) täcks en större målgrupp in, men det är viktigt att de olika aktörernas roller och ansvar ständigt be-aktas.

Detta gäller också andra myndigheter och aktörer som Region Skåne, Försäkringskassan,

(31)

30

Det är i sammanhanget även viktigt att civilsamhällets möjligheter att ingå i samverkan uppmärksammas. I kommissionens slutrapport samt forskning sammanställd av Statens

folkhälsoinstitut och Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), är det tydligt att kvinnors, mäns, flickors och pojkars nätverk och sociala kapital påverkar deras motivation och möjligheter att få ett arbete. IFAU tydliggör att den förlängda utbildningstiden för dagens unga tillsammans med svårigheter att komma in på arbetsmarknaden genom tillfälliga arbeten under studietiden leder till att individens sociala kapital inte ökat parallellt med den kunskap som erhålls i utbildningen. I synnerhet drabbar detta unga utan eget kontaktnät och särskilt påverkas de unga negativt som har föräldrar utan eget kontaktnät och föräldrar utan förvärvsarbete. Stadskontoret menar att civilsamhället kan spela en central roll för att öka Malmöbornas kontakytor och sociala kapital.

Som kommissionen konstaterar finns det redan idag strukturer som kan ha möjlighet att utvecklas och nyttjas i större utsträckning. Exempelvis sker samverkan i det finansiella samordningsförbundet FINSAM. I samordningsförbundet samarbetar Malmö stad,

Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Region Skåne. Det bör undersökas om och hur FINSAM kan utvecklas för att samarbetet ska ge maximal effekt för malmöborna. Mot bakgrund av detta är det angeläget att en kartläggning av FINSAM:s utvecklingsmöjligheter lägger grunden för fortsatt utvecklingsarbete på området. Det finns även ett behov av att också utveckla nya modeller för fler aktörer, där även civilsamhället och näringslivet ingår.

Stadskontoret, i samverkan med andra aktörer inom FINSAM, ska därför utreda

förutsättningarna att utveckla samordningsförbundet i enlighet med kommissionens slutrapport.

Vidare ska det utredas hur formerna för överenskommelser med andra berörda aktörer kan utvecklas med syfte att få fler i arbete och att öka delaktigheten i samhället.

Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/Malmökommissionens slutrapport 82/109

Bl.a. Aktörer inom FINSAM, näringslivet, civilsamhället, stadskontorets välfärdsavdelning, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (JobbMalmö)

Återrapporters till kommunstyrelsen under hösten 2014

(32)

31

(33)

32

Utveckla kommunala anställningsformer och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av insatsen.

Bakgrund

Syfte

Minska kostnaderna för försörjningsstöd och minska arbetslösheten genom kommunala anställningar för personer som trots arbetsförmåga uppbär försörjningsstöd.

Underlag

Den största andelen försörjningsstödsmottagare i Malmö saknar annan social problematik än förankring på arbetsmarknaden. För de malmöbor som trots arbetsförmåga uppbär

försörjningsstöd under längre tid förefaller det rimligt att skapa arbetstillfällen i den egna kommunala organisationen. Att anställa en person, som trots olika insatser ändå inte erhållit ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden, kan visa sig vara lönsamt för såväl arbetsgivare som samhällsekonomin, men framförallt för den enskilda individen.

Stadskontoret har genom ekonomiavdelningen påbörjat beräkningar som syftar till att belysa de ekonomiska vinsterna med att avsätta delar av motsvarande de medel som i dagsläget ryms inom försörjningsstödsbudgeten till löner. Denna typ av uträkningar bygger till stor del på grova antaganden och är till sin natur komplexa på grund av att utfall och synergieffekter är svåra att förutse. Beräkningarna med sina antaganden måste därför tolkas med viss försiktighet, särskilt när beräkningarna sträcker sig många år framåt i tiden. Kommissionen visar dock att förankring på arbetsmarknaden i nästan alla lägen är positivt för den enskilde sett ur både ett ekonomiskt, socialt och hälsomässigt perspektiv. Om arbetstagaren är förälder gynnar insatsen även barnen, vilket tydliggörs i den nyligen framtagna resursfördelningsmodellen för grundskolan.

Utifrån stadskontorets påbörjade kostnadsberäkning framgår att den kommunala lönekostnaden initialt (år 1) är högre än motsvarande kostnad för försörjningsstöd. Det förefaller dock sannolikt att den kommunala kostnaden på sikt (år 2 och framåt) minskar, eller som minst förblir

oförändrad i relation till motsvarande kostnad för försörjningsstöd. En stor bidragande faktor till detta är de lönebidrag som utbetalas av Arbetsförmedlingen. Andra möjliga vinster är minskad

(34)

33

ohälsobörda och ökad produktion. På individnivå stärks dessutom möjligheterna att få ett annat arbete utifrån en välgenomtänkt anställning i denna form, attraktiviteten ökar i jämförelse med kortare projekt eller praktikplats. En stor andel av de som visstidsanställs (6-12 månader) på detta sätt förväntas dessutom lämna anställningen för jobb på den reguljära arbetsmarknaden under det första året. Det är av stor betydelse att de jobb som skapas är anpassade till individens kompetens och behov, samt att åtgärdsplaner inrättas tidigt. Till en sådan anställning är det möjligt att koppla kompetenshöjande utbildningsinsatser för att stärka den enskilde ytterligare på arbetsmarknaden, men också för att motverka inlåsningseffekter.

För finansiering av dessa tjänster krävs en omallokering av resurser från för-

sörjningsstödsbudgeten och/eller arbetsmarknadsmedel, vilket går i linje med det sociala

investeringsperspektivet och bör främja en socialt hållbar utveckling i samhället på både kort och lång sikt. Det torde även vara möjligt att överväga denna anställningsform som ett alternativ till kommunal upphandling av lågtröskeljobb. Knyts dessa anställningar även till de som ingår i gruppen hemlösa ges en positiv sidoeffekt i minskade hemlöshetskostnader.

Utvärderade exempel av den här typen av anställning i Malmö utgörs av SEF Unga och Jobb Malmös Servicepatruller i sina ursprungliga former, vilka visar att modellen är möjlig att ge goda resultat vad gäller förankring på arbetsmarknaden.

Centralt i resonemanget är att fokusera på de tidigare identifierade målgrupperna för kommunala arbetsmarknadsinsatser;

• Föräldrar i barnfamiljer som erhållit försörjningsstöd i mer än sex månader

• Ungdomar utan avgångsbetyg från grundskola eller gymnasium

• Personer med språkhinder

• Nyanlända som inte är självförsörjande och inte omfattas av etableringsreformen

Det förefaller också nödvändigt att utformningen av arbetsmarknadsåtgärderna inte skapar utträngningseffekter som medför konkurrens med andra arbetssökande eller privata aktörer.

Samarbetet med Arbetsförmedlingen är centralt, och kan med fördel integreras i förslaget om en integrerad modell för sysselsättnings- och välfärdsfrågor (se separat utredningsdirektiv).

Det är också viktigt att adekvat forskning knyts till denna anställningsform i syfte att göra hälso- och samhällsekonomiska analyser, och att synliggöra insatsernas kostnader och vinster för både individen och för samhället på kort och lång sikt. Vidare ska det, i samarbete med forskning, göras en hälso- och samhällsekonomisk analys av insatsen. Huruvida denna analys ska göras innan, under eller efter insatsen som sådan, avgörs av utredningen.

Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/Malmökommissionens slutrapport 90 (tjänsteskrivelsen)

Bl.a. Stadskontorets HR-strategiska avdelning, ekonomiavdelning och välfärdsavdelning.

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (JobbMalmö), Arbetsförmedlingen samt lärosäten Ansvar/processägare

(35)

34

(36)

35

Utredningsdirektiv

Inom ramen för det fortsatta arbetet med ny målstruktur ta fram förslag till kommungemensam, långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning som bland annat omfattar modell för

kontinuerlig kartläggning och uppföljning.

Bakgrund

Syfte

Säkra framtida kompetens- och personalförsörjning inom kommunen.

Underlag

Det krävs en fördjupad analys av kommunens medarbetares kompetens, behov av

kompetensutvecklingsinsatser och nyrekrytering. Detta uppdrag ligger främst hos berörda nämnder och förvaltningar, där de på många ställer redan pågår ett utvecklingsarbete utifrån kompetensförsörjningsstrategier. Det finns dock möjligheter till kopplingar till

kommungemensamma modeller för kompetensanalys samt IT-system för kompetenskartläggningar.

I det övergripande perspektivet finns det anledning att understryka behovet av en

kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning som omfattar hela Malmö stad. En sådan baseras på kontinuerlig kartläggning och analys av behovet av kompetens och planering för hur tillgången på den kan säkerställas. Här behöver även jämställdhets- och mångfaldsperspektiven belysas. Att Malmö stad generellt är en attraktiv arbetsplats som kan rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare utifrån organisationens behov är en viktig förutsättning för en hållbar utveckling.

Inom ramen för det fortsatta arbetet med ny målstruktur ska det därför tas fram förslag till en kommungemensam, långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning som bland annat omfattar modell för kontinuerlig kartläggning, analys och uppföljning.

Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/Malmökommissionens slutrapport 51/81