Aptit för livet –
lärandeseminarie 24 maj 2012Välkomna!
www.lj.se Æ Sök Aptit för livet
Dagens erbjudande
Förmiddag Välkomna
Vad är Aptit för livet?
Nutrition och näringslära Från Stigs perspektiv Lunch
Eftermiddag
Processkartläggning Förbättringskunskap Hemuppgift
Aptit för livet
• Kartläggning
• Rutiner på Kirurgavdelning
• Lust att äta
• Lärandeseminarier
”I dag är det en
sån där bra dag…”
Lilly, 95
Hur lär du dig nya saker?
Aptit för livet - hur ser resan ut?
Motiv och mål Näring/nutrition Ur den äldres perspektiv
Processkartlägg- ning
Förbättrings- kunskap
Mål/Förbättrings- områden
LS 1
Presentera nuläge och tester
Fördjupning nutrition Mätning
Förbättringskunskap Gott exempel
LS 2
Posterredovisning Fördjupning nutrition Förändrings- psykologi
”Coachning”
LS 3
Telefon
möte Telefon
möte
Uppfölj- ning HEMMA 1
Förankrat uppdrag Rigga teamet
HEMMA 2
Förankra mål Gör klart processbild Påbörja ett PGSA
Effektiva möten
HEMMA 3 Testa en förändring Följa förändring över tid –mät Gör en enkel poster
HEMMA 4 Spridning Nu börjar resan
referens
Den verkliga
upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med nya ögon
Marcel Proust
Att arbeta med nutrition kan vara….
Röda Korsets Sjukhus, Stockholm (äldreomsorg)
Röda Korsets Sjukhus, Stockholm (äldreomsorg)
58 patienter
kirurg-, geriatrik och medicinavdelning på Ryhov samt vårdcentralerna Hälsan 1 och Hälsan 2
Kartläggning dokumentation
Maj 2009-april 2010
• Medelvärde på MNA 8 p dvs alla patienter i projektet har risk för undernäring.
• Hur används MNA?
– Senior Alert: 100% har MNA registrerat – Meddix: 9% har MNA registrerat
Senior Alert - MNA
• Vikt
– Senior Alert: 100 % har en vikt – Slutenvård: 74 % har en vikt – Primärvård: 5 % har en vikt
• Viktutveckling
– Senior Alert: 100 % har två vikter – Slutenvård: 43 % har mer än en vikt
• Förslag på vägning
– Slutenvård: Vid inskrivning och utskrivning, 1g/vecka vid längre sjukhusvistelse
– Särskilt boende: 1 g/månad
– Hemtjänst: 1 g var tredje månad
Resultat: Vikt
Faxén, Karlström, Rothenberg. Geriatrisk nutrition: 2010
• Vi upptäcker många viktiga saker när patienten är inneliggande: ex aptitlöshet, viktnedgång
• Åtgärder startas upp för att komma till rätta med problem, ex energi- och proteinberikad kost, information till patient och anhöriga, energihutt, måltidsordning, konsistensanpassning
• MEN: överföring till nästa vårdgivare?
Om inte viktig information dokumenteras och följer med mellan olika professioner i vårdkedjan kan det få allvarliga konsekvenser både för patientsäkerheten och vårdeffektiviteten!
Slutsats
Ett gott åldrande
Bästa möjliga livskvalitet och funktion
Mål för nutritionsomhändertagande och behandling
SoS-rapport 2000:11
Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda.
Förekomst av undernäring på sjukhus och inom äldreomsorg
Näring för god vård och omsorg Socialstyrelsen 2011
Orsaker till undernäring
Sjukdom
Depression
sväljningssvårigheter
Läkemedel
Sorg
Förvirring
Låg fysisk aktivitet
Tandstatus Nedsatt förmåga
smak/lukt Ensamhet
Funktionsnedsättningar Munstatus
Kulturella faktorer
Malnutrition hos äldre beror ofta på
kombinationen av för lite mat och för låg fysisk aktivitet.
”Ingen åldersgrupp har så stor nytta av fysisk aktivitet som de äldre”
Vetenskapligt underlag till råd om bra mat i äldreomsorgen Livsmedelsverkets rapportserie nr 3/2011
• Muskelsvaghet, orkeslöshet
• Ökad risk för fall
• Ökad utveckling av trycksår och nedsatt läkningsförmåga
• Ökad risk för infektioner
• Apati, depression, irritabilitet, social tillbakadragenhet
• Nedsatt välbefinnande, ökat lidande hos patienten
• Förlängda vårdtider och högre kostnader
Nedsatt näringsstatus, lågt BMI, viktförlust och aptitlöshet är alla oberoende riskfaktorer för död hos äldre.
Konsekvenser av undernäring
Det är enklare att förebygga undernäring än att behandla den.
Tidiga tecken!
Arbetet kan startas, fortgå och avslutas hos olika vårdgivare. Det är därför viktigt att kommunikationen fungerar mellan alla.
Riskbedömning
Identifiering av bakomliggande orsaker
Åtgärder
Uppföljning
Vår process
Åldersförändringar
Förlust av muskelmassa
Försämrat immunförsvar
Förändringar i mag-tarmkanalen
Ibland försämrad munhälsa Ofta mycket läkemedel Försämrad smak och lukt
Energibehov
• Energibehovet sjunker ofta med stigande ålder → man behöver mindre mat/energi
• Normal viktminskning?
• Man behöver i stort sett samma mängd vitaminer och mineraler - eller mer
• BMI mellan 25 och 30 är det optimala intervallet förenat med långt liv hos äldre
• BMI under 23 hos äldre är kopplat till ökad dödlighet
Mindre energi men lika mycket näring
Näring för god vård och omsorg, Socialstyrelsen
Måltidsordning
• Lättare att få i sig mer energi om man har fler mindre mål
• Gärna små energirika mål
• Måltider bör serveras jämnt fördelade över dagen – 3 huvudmål och 2-3 mellanmål
• Efterrätter och energirika mellanmål
• Viktigt att inte nattfasta blir för lång – max 11 h = extra
mellanmål, ex sent på kvällen, tidigt på morgonen eller på natten om man är vaken
Rekommenderad måltidsordning
Måltid Tider Energifördelning
(%)
Energifördelning kcal (vid måltid på ca 2200 kcal)
Frukost 07:00-08:30 15-20 % 320-430 kcal
Mellanmål 09:30-10:30 10-15 % 210-320 kcal
Lunch 11:00-13:00 20-25 % 430-540 kcal
Mellanmål 14:00-15:00 10-15 % 210-320 kcal
Middag 17:00-18:30 20-25 % 430-540 kcal
Kvällsmål 20:00-21:00 10-20 % 210-430 kcal
Ur: Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg, sid 13
Rekommenderad måltidsordning
Ur: Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg, sid 13
Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål
30-45 % av dagens intag från mellanmål
Tallriksmodellen
Potatis, pasta ris, bröd, flingor och
gryn, gröt
Frukt och grönsaker
Kött, fågel, fisk, mejeriprodukter, ägg
För viktstabilitet krävs energibalans!
Energiintag: 2 000 kcal Energibehov: 2 300 kcal
1 dag - 300 kcal - 43g
1 vecka - 2 100 kcal - 3hg
1 månad - 8 400 kcal - 1,2kg 6 månader - 50 400 kcal - 7,2kg
Lite kan göra stor skillnad
Meny 1
Frukost: Havregrynsgröt, mellanmjölk, sylt
Lunch: Omelett med svampstuvning, vatten
Mm: Kaffe, veteskiva
Middag: ½ port fiskgratäng med potatismos, vatten
Kväll: 1 glas ProViva nyponsoppa, 1 smörgås, lättmargarin, skinka 1075 kcal
Meny 1 Meny 2
Frukost: Havregrynsgröt, mellanmjölk, sylt Lunch: Omelett med svampstuvning, vatten Mm: Kaffe, veteskiva
Middag: ½ port fiskgratäng med potatismos, vatten
Kväll: 1 glas nyponsoppa, 1 smörgås, lättmargarin, skinka
1075 kcal
Frukost: Havregrynsgröt, 1 msk olja, standardmjölk, sylt
Mm: Fortimel energy 200ml
Lunch: Omelett med svampstuvning (gjord på grädde) , standardmjölk
Mm: Kaffe, veteskiva
Middag: ½ port fiskgratäng, lättöl, kräm + standardmjölk
Kväll: 1 glas nyponsoppa, 2 msk vispgrädde, 1 smörgås, 80% margarin, skinka, ost 30%
2251 kcal
Var är vi?
Hemsjukvård = Nutritionsbehandling
Korttidsboende = Nutritionsbehandling
Sjukdom Æ Sjukhus:
Viktminskning = Nutritionsbehandling Frisk, bor hemma
Vart vill vi?
Hemsjukvård = Nutritionsbehandling
följs upp av DSK och HT …
Frisk, bor hemma
Sjukdom Æ Sjukhus:
Viktminskning = Nutritionsbehandling
Korttidsboende = Nutritionsbehandling
följs upp
Rapporteras vidare vid utskrivning Rapporteras vidare
vid utskrivning
… och åtgärd och
uppföljning fortsätter Anamnes
Ett gott åldrande
Bästa möjliga livskvalitet och funktion
Mål för nutritionsomhändertagande och behandling
SoS-rapport 2000:11
Mellanmål
?
Om mellanmål
Ledord
Lättätet
Lilla tallriksmodellen
Inte bara sött - gärna salta tilltugg
Energiberika
Vackert
Kvalitet
Om mellanmål
Exempel
Tabell berikning
.
Livsmedel Mängd Kcal
Honung 1 tsk 23
Grädde ovispad 1 msk 60
Grädde
vispad 1 msk 30
Kaviar 1 msk 60
Majonnäs 1 msk 110
Rapsolja 1 msk 140
Ost, 28% 10 g = 1 skiva 40
Sirap, ljus 1 tsk 23
Smör 1 msk 100
Socker 1 tsk 20
Sockerbit 1 st 20
Sylt 1 msk 40
Äggula 1 st 50
Beriknings-
medel/energimodul Mängd Kcal
Calogen 1 msk 67,5
1 dl 450
Nutrical 1 msk 37
1 dl 247
Maxijul 500 1 msk 32
1 dl 200
Resource Energi 1 msk ca 25
1 dl 190
Kneckis/rån med pålägg, yoghurt och 1 glas mjölk - 2 dl mellanmjölk
- 2 smörgåsrån eller knäckebröd med 1 tsk 80% smör eller margarin
- 1-2 ostskivor (minst 28% ost) - 1 dl yoghurt (minst 5 % fett) Yoghurt med honung och nötter - 1 dl turkisk yoghurt
- 1 msk honung
- 2,5 msk cashewnötter
Glass med kex, sylt och grädde 1 dl gräddglass
1 msk sylt 2 bragokex
1,5 msk vispgrädde
Mellanmål som innehåller lika mycket som de flesta näringsdrycker (300 kcal)
Avocado med creme fraiche och skinka
½ avokado
2 msk creme fraiche (30%) 1 skiva rökt skinka
1 tsk olja
1 msk majonnäs (80 % fett)
Mannagröt med grädde och sylt 1,5 dl mannagrynsgröt
2 msk vispgrädde 1,5 msk sylt 1 tsk socker
Ostkaka och vispad grädde 1 dl ostkaka
2 msk vispad grädde Digestive med brieost 2 digestivekex
2 bitar brieost (totalt ca 50 g)
Om mellanmål
Dagens mellanmål
Ett gott åldrande
Bästa möjliga livskvalitet och funktion
Att arbeta med förbättringar för att nå…….
SoS-rapport 2000:11
Risker – Sverige (65+)
58 %
http://www.youtube.com/watch?v=Ahg6qcgoay4
Hur många passningar gör det vita laget?
Det är lätt att missa det
du inte letar efter!
UNDVIK SKADA GÖR SÅ HÄR!
Beskriv ett lyckat
förbättringsarbete du har varit med om.
Vad gjorde skillnad?
Hur genomför ni förbättringar i
er verksamhet?
” ” Sm Sm å å saker som du f saker som du f å å tt gjorda, tt gjorda, ä ä r b r b ä ä ttre ttre ä ä n stora saker du n stora saker du
planerar att g
planerar att g ö ö ra ra ” ”
Professionell kunskap
Ämneskunskap
Personliga färdigheter Värderingar, etik
Förbättringskunskap
System Variation
Förändringspsykologi
Lärandestyrt förändringsarbete
Förbättringar av diagnos och behandling
Förbättringar av
processer och system i vård och omsorg
Ökat värde för dem vård och omsorg finns till för
+
Demings
Vad är er vision / ert mål?
Hitta gapen, bena ut orsakerna och gör små tester för att minska gapen
Fiskbensdiagram
• Definiera problemet
• Ställ frågan varför, varför, varför
• Brainstorming om tänkbara orsaker
• Sortera och gruppera i kategorier.
• Låt många vara med och rösta
2.
Vi beskriver vårat nuläge utifrån dem vi är till för
Via kartläggning om dagens arbetssätt
Var finns de största gapen mellan
nuläget och bästa möjliga arbetssätt?
1. 3.
Planera
Gör Studera
Agera
• Planera små tester (sätt mål, mått och tid)
• Genomför testet
• Studera resultatet – blev förändringen också en förbättring?
• Ta beslut – nytt test?
Gör en processkartläggning
”Hur bidrar vi till välnärda äldre (när de är hos oss)?”
• Från inskrivning till ”utskrivning” inom området nutrition
• Vad görs?
• Vem gör vad?
• Den äldres roll
• Hur vet alla som behöver veta:
– Att patienten har risk för undernäring?
– Vilka åtgärder som ska göras?
• Hur reflekterar ni över utfallet ex vikten?
• Hur överför ni information om risker/åtgärder gällande nutrition till nästa vårdgivare?
Att göra ett fiskben
• Definiera problemet
• Brainstorming om tänkbara orsaker
• Ställ frågan varför, varför, varför
• Sortera och gruppera i kategorier.
• Multi-rösta
Orsak 4 Orsak 2
Orsak 1 Orsak 3
Problem
Fiskbensdiagram
Förbättringsmodell
efter T Nolan, E Deming m fl
Vad vill vi åstadkomma?
Hur vet vi att en förändring är en förbättring?
Vilka förändringar kan leda till en förbättring?
Mål !
Mått !
Idéer !
Test ! Agera Planera
Studera Göra PGSA-cirkeln
Du vet väl hur man knyter en rosett, eller…?
”Det går inte att tänka sig in i ett nytt agerande –
man måste agera sig in i ett nytt tänkande”
Mål: ………..
Mätning: ……… ..
Förändring att pröva: ……….
Agera: Vilka slutsatser drar vi av testet? behöver vi testa i större skala? Vilka förändringar bör göras mot bakgrund av de resultat testet visade?
Planera: Vem ska göra vad, var och när:
Studera/analysera: redovisa och tolka era data (bifoga diagram med tidsaxel).
Göra: Genomför förändringen enligt planen ovan. Beskriv eventuella
svårigheter, avvikelser från planen och oförutsedda effekter.
PGSA-cykel nr: …..
Agera Planera
Göra Studera
Hemuppdrag
Färdigställ processkartläggningen/fiskbenet
Påbörja ett PGSA utifrån ett förbättringsområde. Mätning?
Gör en fotoresa utifrån den äldres perspektiv Nästa tillfälle: redovisning av nuläget –
gärna en enkel ”poster”
