Behov och prioriteringar 2021
Torshälla stads nämnd
Behov och prioriteringar 2021
Status: Påbörjad Rapportperiod: 2020-04-30 Organisation: Torshälla stads nämnd
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
Omvärld ... 3
Demografisk påverkan ... 4
Ekonomiskt och verksamhetsmässigt nuläge ... 6
Behov och prioriteringar ... 7
Verksamhetsutveckling ... 9
Sammanfattning
Torshälla är en växande stad med drygt 10 000 invånare, cirka 650 företag och ett aktivt för- eningsliv. Belägen i den expansiva Mälardalsregionen är Torshälla en viktig del av Eskilstuna kommuns palett och attraktivitet för boende, etableringar, näringsliv och turism. Staden är en av utvecklingsnoderna i kommunens översiktsplan.
Den fortsatta utvecklingen av Torshällas hamnområde är viktig för att stärka stadens och hela kommunens attraktivitet i Mälardalen, inte minst inom besöksnäringen. Framväxten av kulturella, kreativa näringar skapar förutsättningar för fortsatt utveckling av kulturstaden Torshälla och tillväxt inom näringslivet.
Ett attraktivt och levande centrum, samt ett dynamiskt näringsliv, är betydelsefullt för stads- utvecklingen. Stadskärnan ett viktigt nav för vardag och fest och utgör en mötesplats för både boende och besökare. Det ger förutsättningar för handel, restauranger och service, samt bidrar till trygghet.
I Utvecklingsplan Torshälla 2030 är både hamnområdet och stadskärnan utpekade som prioriterade utvecklingsområden. Under 2021 kommer nämnden att fokusera ortsutvecklingsarbetet på Östra torget, Å-stråket, Torshälla hamn och Holmbergsparken.
Byggnation av nya centrumnära bostäder möter bostadsbehov, bidrar till folkliv och möjliggör för verksamheter. Ett Torshälla som lockar till sig boende, arbetande och besökare har goda förut- sättningar att fortsätta växa. Också god tillgänglighet, bra pendlingsmöjligheter, ett brett utbud av sociala och kulturella aktiviteter, samt närhet till natur och goda livsmiljöer är viktiga komponenter för Torshällas attraktivitet.
Kulturen ska fortsätta att stärkas och få en mer framträdande roll. Under 2021 kommer nämndens verksamheter att fokusera på ett jämställt och jämlikt utbud, jämställd och jämlik dialog och delaktighet, samt ökat deltagande i kulturverksamhet och eget skapande, framför allt för kvinnor, män, pojkar och flickor i Torshällas prioriterade områden. Därigenom förstärks folkhälsan och den upplevda tryggheten.
Arbetet med att stärka delaktighet och inkludering i Torshälla fokuseras på kvinnor, män, flickor och pojkar som bor i Torshällas socioekonomiskt svaga områden. Arbetet syftar till att stärka upp och förbättra folkhälsan och den upplevda tryggheten.
Torshälla stads nämnds arbete med social hållbarhet omfattar framför allt att hålla offentliga miljöer attraktiva, tillgängliga och välskötta, att erbjuda öppna och inkluderande fritids- och kultur- aktiviteter, samt att delta aktivt i kommungemensam planering avseende trygghet och sociala aspekter i planering av nya områden.
I takt med att befolkningen ökar utsätts också offentliga miljöer och anläggningar för större slitage, vilket innebär att både effektivisering och prioritering av drift och underhåll är nödvändiga. I kombination med verksamheternas effektiviseringskrav innebär det att vissa skötselområden kommer att behöva prioriteras ned. Samverkan mellan förvaltningar, kommunledningskontoret och Kommunfastigheter är i det avseende av stor vikt.
Utvecklingsplan Torshälla 2030 ger riktning och strategier för det fortsatta, gemensamma ortsut- vecklingsarbetet.
Torshälla gör SmåstadsEvolution.
Omvärld
Sverige genomgår en snabb urbanisering och staden som levnadsplats har en kraftfull renässans.
Det leder också till nya krav både på utformning och funktion. I både stads- och näringslivsutvecklingen spelar humankapitalet allt större roll. Upplevelsen av stadsrummet blir mer avgörande och vilken typ av stadsliv som erbjuds allt viktigare. Det offentliga rummet som arena och mötesplats måste skapas med högre kvalitet samtidigt som kraven på skötseln ökar.
Eskilstuna kommun ligger mitt i en expansiv region med möjligheter till god tillväxt för befolkning och företagande. Tillväxttakten avseende bostäder har också ökat de senaste åren.
Eskilstuna kommuns befolkningstillväxt beräknas vara fortsatt stark de kommande åren, minst 1 000 invånare per år. Befolkningsökningen kommer framför allt att ske i de två städerna Eskilstuna och Torshälla, men även befolkningen i kommunens mindre orter och på landsbygden förväntas öka, om än i mindre grad. Det innebär en fortsatt stor efterfrågan på nya bostäder, fler arbetstillfällen samt utökad offentlig och kommersiell service.
De närmaste åren står Torshälla med Eskilstuna och Sveriges kommuner inför stora utmaningar.
Det är därför nödvändigt med gemensamma initiativ och ett proaktivt arbete med starkt fokus på samverkan och effektivare huvudprocesser.
Före Coronaviruset och Covid-19 bedömdes att konjunkturen var på väg att mattas av och resursutnyttjandet i svensk ekonomi skulle börja försvagas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) bedömde att Sverige når en lågkonjunktur mot slutet av 2020. Man trodde dock att lågkonjunkturen skulle vara mild. SKR räknade med att BNP växer med endast 0,9 procent under 2020. För 2021-2022 räknade SKR med att tillväxten i svensk ekonomi blir högre (1,8–1,9 procent).
Arbetslösheten förmodades öka något under 2020-2021.
Under perioden 2020–2030 bedöms det demografiska trycket öka mer än skatteunderlaget vilket innebär en utmaning för Eskilstuna och Sveriges kommuner. Detta främst genom ett ökat antal äldre (80+) samtidigt som prognoserna pekar på fler barn och fler elever (-20). Andelen människor som betalar skatt minskar och andelen människor som är i behov av välfärdstjänster ökar.
Den strategiska inriktningen för 2020–2023 utgör grunden för planeringen under mandatperioden.
Två av mandatperiodens prioriteringar handlar om trygghetsarbetet i våra prioriterade stadsdelar och verksamhetsutveckling genom digital transformation.
En preliminär bedömning av det ekonomiska läget, före Coronaviruset och Covid-19, för innevarande år visar befarade obalanser för några av kommunens nämnder. En första prognos för 2021 visar en negativ avvikelse i förhållande till Eskilstuna kommuns resultatmål (2,5 procent)
motsvarande 100 miljoner kronor. För att få en ekonomi i balans krävs ytterligare åtgärder utöver den pågående effektiviseringen av kommunens stödprocesser (50 miljoner kronor) samt minskade inköpskostnader (20 miljoner kronor).
Den pågående Coronapandemin är en allvarlig prövning för samhället. I ett lokalt perspektiv handlar det både om kommunens förmåga att hantera Coronainfluensan, om vikten av att isolera och inte smitta de äldre och de som tillhör riskgrupperna, samt att inte gå till jobbet om man är sjuk. Men det handlar även om balansgången att inte skapa en djup lågkonjunktur som påverkar såväl jobb som folkhälsa.
Både digitalisering och trygghet är frågor som kräver samverkan över förvaltnings- och bolags- gränser för att kommunen ska kunna nå framgång. I fokus för kommunens arbete med digital transformation står nya arbetssätt för en effektivare organisation och för att långsiktigt stärka välfärden. Invånarna ställer också allt högre krav på tillgänglighet och digital service. Ett nytt program för digital transformation håller på att tas fram för Eskilstuna kommun.
Eskilstuna kommun arbetar långsiktigt med trygghetsfrågan. Uppdraget är att samordna och prioritera resurser för att utveckla prioriterade stadsdelar. Visionen är att skapa ett gott liv för alla medborgare. Orten bortom våldet är en modell för långsiktigt arbete i prioriterade stadsdelar som vägleder kommunens arbete.
Demografisk påverkan
Demografiska faktorer
Totalt fanns 10 090 personer folkbokförda i Torshälla 2019-12-31, med en något högre andel män (50,6 procent) än kvinnor (49,4 procent). Torshälla har en procentuellt sett mindre andel barn och ungdomar i åldrarna upp till 20 år än Eskilstuna kommun i sin helhet.
Andelen invånare med utländsk bakgrund har inte ökat lika mycket i Torshälla som i Eskilstuna.
Sedan 2004 har andelen i Torshälla ökat med ca 5 procent jämfört med ca 12 procent i kommunen.
I Torshälla har också andelen med utländskt medborgarskap en lägre ökning, 0,8 procent jämfört med kommunens 3,4 procent sedan 2004.
Sociala faktorer
Andelen med högst förgymnasial utbildning är lika stor i Torshälla och Eskilstuna. Andelen med förgymnasial utbildning som högsta nivå har minskat snabbare i Torshälla än i Eskilstuna i stort och har närmat sig Eskilstuna. Andelen med högst förgymnasial har minskat från 20 till 15 procent i Eskilstuna och i Torshälla har det minskat från 23 till 15 procent jämfört med 2004.
Andelen med eftergymnasial utbildning ökar, men är något lägre i Torshälla än i Eskilstuna som helhet. Det är främst bland kvinnor som den eftergymnasiala utbildningen ökar även i Torshälla
och den närmar sig nivån i Eskilstuna. För män ligger andelen av befolkningen som har eftergymnasial utbildning lägre än för Eskilstuna.
Andelen med en lägre eftergymnasial utbildning har ökat över för alla delområden.
Bland Torshällas delområden är utbildningsnivån sammantaget lägst i området Krusgården och högst i Mälarbaden.
Försörjningsfaktorer
Torshälla har en något högre andel personer som förvärvsarbetar än kommunen i sin helhet.
Männen har, både i Torshälla och i kommunen, en högre förvärvsintensitet än kvinnorna.
Könsskillnaderna är större i Torshälla än i kommunen, år 2018 hade kvinnorna i Torshälla ca 3 procent lägre förvärvsintensitet än männen jämfört med kvinnorna i kommunen där kvinnornas förvärvsintensitet var ca 2 procent lägre.
Samtliga delområden, förutom Krusgården (område 12) har än högre förvärvsintensitet än kommunen i stort.
Medelinkomst
I Torshälla är medelinkomsten (den sammanhängande förvärvsinkomsten) högre än i kommunen i stort för både kvinnor och män. Mellan 2008 och 2018 har medelinkomsterna ökat med 24 procent i Torshälla jämfört med 26 procent i kommunen. Kvinnor i Torshälla har en lägre medel- inkomst än männen, 76 procent av männens medelinkomst. Motsvarande siffra för hela Eskilstuna är 78 procent av männens medelinkomst 2018.
Området Krusgården (område 12) har en medelinkomst som ligger lägre än Eskilstunas medan resten av Torshälla har en medelinkomst som är högre. Kvinnornas medelinkomst var ungefär mellan 72 procent och 81 procent av männens medelinkomst i samtliga områden 2018.
Försörjningsstöd
Torshälla har en lägre andel hushåll med försörjningsstöd i jämförelse med hela Eskilstuna.
Andelen hushåll med försörjningsstöd har minskat sedan 2014, både i Torshälla delområde och i kommunen. Andelen hushåll med försörjningsstöd i Torshälla har minskat med 1,3 procent sedan 2014 jämfört med Eskilstunas 2,6 procent.
I Torshälla har ca 60 procent av alla hushåll med försörjningsstöd ett stöd på under 40 000 kr per år. Den stödnivån som omfattar flest hushåll i Torshälla är 10 000–39 900 kr.
Antal hushåll med försörjningsstöd skiljer sig åt mellan Torshällas delområden. I Mälarbaden (område 14) är antal hushåll så få att de inte kan redovisas alla år. I Krusgården (område 12) är andelen högre i kommunen i stort.
Källa: Analysen är gjord internt av Ekonomi & kvalitet 2020-03-03 och baseras främst på siffror från SCB men även från Valmyndigheten (från 2018-12-31). Torshälla består av fyra statistiska delområden NYKO på nivå 2: 11
(Edvarslund/Säby/Haga/Glömsta) 12 (Krusgården), 13 (Sjöhagen/Solvik/Stavtorp/Amtorp) och 14 (Mälarbaden/Annero/Lisseläng)
Ekonomiskt och verksamhetsmässigt nuläge
Eskilstuna kommun har stora investeringsbehov de kommande åren till följd av demografi och att staden växer. Investeringar påverkar driftsekonomin och det är därför viktigt för kommunen att vara återhållsam och verkligen pröva behoven och huruvida det finns investeringar som kan skjutas på framtiden.
För att underlätta planeringen är det också viktigt att bedöma när i tiden en investering kan bli aktuell att göras.
Ramen för Torshälla stads nämnd 2021 utgår från 2020 års nivå. Kommunens finansiella resultatmål om 2,5 procent under mandatperioden, ligger fast. Likaså det årliga effektiviserings-
kravet på 1,5 procent för Torshälla stads nämnd, vilket innebär ca 0,6 mnkr i effektivisering för Torshälla stads nämnd. Det sker dock ingen kompensation för prisökningar för 2021 vilket påverkar ramen för enheterna.
Coronapandemin drabbar Torshälla stads nämnd 2020. Intäktsbortfall drabbar delar av nämnde vilket medför att nämnden eventuellt framöver kommer att få göra omprioriteringar inom ram för att klara en budget i balans 2020. Helårsprognosen för Torshälla stads nämnd är noll och därmed har nämnden en budget i balans inför 2021.
I Delårsrapport 1, för januari-mars 2020, redovisas det ekonomiska läget samt helårsprognos för Stadsbyggnadsnämnden. Händelserna kring Coronaviruset medför dock att helårsprognosen är ytterst osäker i dagsläget. Corona och Covid19 kommer att påverka nämndens resultat för året, både kostnader, intäkter, och leverans av verksamhet, men i dagsläget är det oklar hur mycket.
Behov och prioriteringar
De strategiska målen Attraktiv stad och landsbygd och Tryggt och självständigt liv står i nära relation till varandra och frågor som folkhälsa, barn och ungas livsvillkor, trygghet och jämlikhet finns i båda målen. Synergierna mellan målen skapas genom att till exempel insatser för att öka tryggheten som sker inom ramen för ett mål ger direkt eller indirekt påverkan på det andra.
Hållbar utveckling
Kultur, idrott och friluftsliv är viktiga komponenter i en attraktiv stad med en levande landsbygd där kvinnor, män, flickor och pojkar väljer att bo, leva eller besöka. Torshälla stads nämnd har genom sina verksamheter en viktig roll i att både skapa förutsättningar för att själva genomföra verksamheter och för att andra aktörer ska kunna bedriva verksamhet. Det är viktigt att kulturen får och kan utvecklas för sin egen skull och för sitt egenvärde. Med utgångspunkt i kulturens egenvärde skapas också andra värden. Kultur kan bidra till tillväxt eller som verktyg för att överbrygga olika grupper i samhället. Därför ska kulturen fortsätta att stärkas och få en mer fram- trädande roll i Eskilstuna och Torshälla.
Eskilstuna och Torshälla ska ta ett kulturkliv för att stärka kulturens egenvärde och för att invånare i kommunen, kvinnor och män, flickor och pojkar, ska vara en del och ta del av kulturverksamhet.
Det bidrar till att öka kulturkonsumtionen som ger fler ringar på vattnet. Ett ökat intresse för kultur generar såväl fler sålda biljetter till konserter och kulturevenemang, som en större marknad och därmed fler arbetstillfällen inom kultursektorn. Andra positiva effekter är möjligheterna till eget skapande som bidrar till personlig utveckling och bildning. Under 2021 kommer nämndens verk- samheter ha fokus på jämställt och jämlikt utbud, jämmställd och jämlik dialog och delaktighet, samt ökat deltagande i kulturverksamhet och eget skapande.
Vägen till ett tryggt och självständigt liv är för en del människor kort och tydligt utstakad men för andra kan den vara lång och svåröverskådlig. För Torshälla stads nämnds verksamheter är det viktigt att finnas till för alla men på olika sätt utifrån de behov som invånarna har. Arbete med att
stärka delaktighet och inkludering i Torshälla innebär att nämndens verksamheter kommer arbeta med kvinnor, män, flickor och pojkars som bor i Torshällas socioekonomiskt svaga områden.
Arbetet sker för att stärka upp och förbättra folkhälsan och den upplevda tryggheten.
En viktig del av skötseln och utvecklingen av stadsmiljöer på kort och lång sikt är att ta hänsyn till alla tre hållbarhetsperspektiv: ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Social hållbarhet har fått allt mer fokus den senaste tiden då det är viktigt att urbana miljöer upplevs som trygga och till för alla. Staden är till för alla och ska vara en plats där alla ska kunna känna sig trygga, såväl i sitt direkta närområde som på offentliga platser runt om i Eskilstuna och Torshälla. Torshälla stads nämnds verksamheter fyller en viktig funktion i arbetet med social hållbarhet. Dels genom att se till så att de offentliga ytorna är attraktiva, tillgängliga och välskötta, dels genom att erbjuda öppna och inkluderande aktiviteter inom kultur och fritidsområdet, samt genom att aktivt delta i kommungemensam planering inom trygghetsområdet och särskilt beakta sociala aspekter i planering av nya områden. Arbetet med att bjuda in invånare och stadens olika aktörer i ut- vecklingen av staden bidrar till inkludering och skapar en gemensam genomförandekraft.
En välmående landsbygd är beroende av en välmående stad och vice versa. Intresset för att utveckla och bygga i kommunens mindre orter har ökat under senare åren, framförallt i Mälarnära områden.
Revideringen av Översiktsplan 2030 pågår. Utvecklingsplan Torshälla 2030 lyfter Torshällas inlands- skärgård och det Mälarnära läget som viktiga delar av stadens attraktivitet och förutsättningar för fortsatt utveckling, inte minst som attraktiva boendemiljöer och platser för rekreation, friluftsliv och besöksnäring. Torshälla, tillsammans med Kvicksund och Sundbyholm, är en av tre huvud- noder för byggnation i framtiden.
I en attraktiv stad med en levande landsbygd där flickor och pojkar, kvinnor, män väljer att bo och leva eller besöka, är attraktiva offentliga miljöer, kultur, idrott och friluftsliv viktiga komponenter.
Torshälla stads nämnd har förutom ansvaret för den egna verksamheten en viktig roll i att skapa förutsättningar för att andra aktörer ska kunna bedriva verksamhet. Bland annat genom stads- miljöns offentliga rum med möjlighet till vistelse och rekreation som skapar förutsättningar för en levande och aktiv småstad för alla. Torshällas mångåriga historia, läget vid vattnet och kulturen som en del av stadens identitet skapar förutsättningar för utveckling av besöksnäring och kreativa kulturella näringar.
Utvecklingen av Torshälla ska ske i linje med Utvecklingsplan Torshälla 2030. Kommande år fokuseras på Östra torget, Å-stråket, Torshälla hamn samt Holmbergsparken med sitt å-nära läge i centrala Torshälla. Ett av de prioriterade områdena för kommunen är att arbeta med trygghet och där är Östra torget en viktig plats att arbeta med för att nå detta.
Att planera, bygga och sköta gator, gång- och cykelvägar, parker, torg, parkeringsplatser, med mera, på ett bra sätt skapar förutsättningar för den attraktiva och trygga staden. I en stad som växer till- kommer nya skötselobjekt varje år, vilket medför ökade kostnader samt krav på effektivt arbetssätt.
I samband med att befolkningstätheten ökar får befintliga ytor och anläggningar också en högre grad av slitage, vilket innebär att arbetet med effektivisering och prioritering av drift och underhåll är viktigt.
Detta i kombination med effektiviseringskrav inom verksamheterna kommer att innebära att vissa skötselområden kommer att behöva prioriteras ned. Hänsyn måste dock tas till att minskad drift och minskat underhåll inte får leda till en underhållsskuld med en ökad kostnad i ett längre perspektiv. För att få en effektiv drift är det viktigt att samarbeta med andra delar av kommun- organisationen. I Torshälla finns flera kommunala aktörer som arbetar med liknande uppgifter på ytor som angränsar till varandra. Då är samverkan mellan till exempel Stadsbyggnadsförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Kommunledningskontoret och Kommunfastighet viktig för att få en effektiv drift. Även andra arbetssätt, som att till exempel börja använda robotgräsklippare, kan vara möjligheter för att minska driftkostnader.
Verksamhetsutveckling
Kultur-och fritidsförvaltningen arbetar med att förbättra det systematiska förbättringsarbetet.
Arbetet ska fortsätta utvecklas under 2020 och inför 2021 för att analysera både positiva och negativa avvikelser för att förbättra kvaliteten i tjänster och service till invånare, föreningar och näringsliv.
Under 2020 pågår ett utvecklingsarbete för att utveckla processen för bidragshantering och ut- hyrning av lokaler och anläggningar. Processen har fokus på att förändra arbetssätt med ett nytt IT-stöd som ska öka externa aktörers självservice (i enlighet med servicemodellen). Nytto- realiseringsanalysen visar att det finns möjlig ekonomisk effekthemtagning att göra samtidigt som kvaliteten i tjänsterna kan förbättras.
För gatu- och parkverksamheterna kommer nedanstående effektiviseringar och prioriteringar i någon omfattning behövas:
Sänka ambitionsnivån samt prioritera mellan insatser för skötsel och underhåll av gatu- och parkeringsmiljöer samt skötsel, underhåll och utsmyckning av torg- och parkmiljöer. I vissa områden kommer driftinsatser vara prioriterat, i andra områden kommer minskning av drift- åtgärder att behöva ske. Detta bör dock göras med hänsyn till att för låg drift och underhåll kan skapa en framtida ökad kostnad för drift eller behov av nyinvestering. Viktigt är att driftinsatser samordnas med andra delar av organisationen för att få en så effektiv drift som möjligt. I vissa områden kan gräsytor komma att klippas mer sällan eller förändras till ängsmark för att kunna tillåta ett lägre skötselintervall. I Torshälla är utsmyckningen av cirkulationsplatserna uppskattade och bör ha en hög prioritering i jämförelse med andra grönytor.
Utbyte av all belysning på offentlig platsmark till LED samt införa nytt styrsystem för anläggningen.
Byte av själva styrsystemet är påbörjat. Byte av armaturer kräver ytterligare investeringsmedel men sänker därefter elkostnaderna med uppskattningsvis 50–70 procent. Besparingen blir större om elpriserna ökar ytterligare. Analys pågår för att se hur detta arbete kan fortgå.
