Torshälla stads nämnds delårsrapport 1 för 2017

(1)

Torshälla stads nämnd 2017-04-07 Torshälla stads förvaltning

Ledning/administration TSN/2017:31

Annette Johansson 016- 710 70 28

1 (3)

Eskilstuna – den stolta Fristaden

Torshälla stads nämnd

Torshälla stads nämnds delårsrapport 1 för 2017

Förslag till beslut

Delårsrapport 1, januari till mars 2017, godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen.

Ärendebeskrivning

Delårsrapport 1 för 2017 är den sista delårsrapporten i nuvarande organisation och ansvarsområde. Kommunfullmäktige tog den 15 december ett beslut som innebär att Torshälla stads nämnd bibehålls och att Torshälla stads förvaltning upphör, och dess verksamheter samorganiseras med övriga förvaltningar. Det innebär i

praktiken att medarbetare och chefer som idag arbetar i Torshällas stads förvaltning inom förskola, grundskola, socialtjänst, vård och omsorg samt gatu-park och fritid kommer att tillhöra en annan förvaltning senast från och med 1 augusti 2017, och eventuellt få en ny chef. Verksamheterna kommer att successivt flyttas över till fackförvaltningarna under våren 2017. Torshälla stads förvaltning upphör från och med 1 augusti 2017. Torshälla stads nämnd ska ha fortsatt ansvar för kultur- och fritidsverksamhet, ort –näringslivs- och föreningsfrågor samt gatu- och

parkverksamhet. Torshälla stads nämnd ges även uppdraget att följa utvecklingen av de kommunala verksamheterna inom Torshällas geografiska område.

I rapporten redovisas enbart de processmål och åtaganden där det finns ett utfall för perioden.

Inom utbildningsprocessen arbetar samtliga förskolor med barnen språkliga utveckling och resultaten är goda. Förskolan har även utvecklat arbetssätt i linje med Skolverkets riktlinjer för barngruppers storlek. Analysen visar att

åldershomogena grupper underlättar ett sådant arbetssätt. Grundskolan har arbetat med att förtydliga fritidshemmens uppdrag i elevernas lärande, och synliggjort uppdraget i planering och genomförande. Allt fler årkurser arbetar i projekt direkt kopplat till det omgivande samhället i ett entreprenöriellt lärande. Detta ger en ökad motivation och ökad måluppfyllelse.

Inom processen vård och sociala tjänster har antal dygn på institution har minskat, medan antal vårddygn i familjehem har ökat för perioden gällande barn och unga, i relation till motsvarande period 2016. Det gränsöverskridande samarbetet mellan

(2)

Eskilstuna kommun 2017-04-07 2 (3)

förskola, skola, fritid och socialtjänst har fortsatt med goda resultat. Placerade barn har fungerande skolgång, med undantag av ett barn. Där finns mycket speciella omständigheter och ett intensivt arbete pågår för att få till skolgången. Gällande vuxna har antal vårddygn både på institution och familjehem minskat. Ett kommungemensamt arbete för stöd och vård till personer med komplex problematik har inletts. Vård- och omsorg för äldre arbetar fortsatt med de utvecklingsarbeten som planerades inför 2017, anhörigstödet ska utvecklas, kvalitetsarbetet lika så. Utbyggnad av Spångagården har inletts.

Inom processen kultur och berikande fritid har födelsedagen för 700-års jubileumet varit den största händelsen för perioden. I övrigt pågår ett arbete med

implementering av de nya idrottspolitiska- och kulturpolitiska programmen.

Kulturverksamheterna samarbetar med övriga verksamheter i Torshälla och bidrar till måluppfyllelsen för helheten. Det planerade utvecklingsarbetet för Torshargs idrottsplats har senarelagt och kommer att inledas under hösten 2017.

Inom processen miljö och samhällsbyggnad har arbetet med framtagande av en utvecklingsplan för Torshälla varit det stora. Samtidigt pågår arbete för att rusta upp och försköna de fysiska miljöerna runt om i Torshälla. Earth hour firades på Östra torget med uppträdande och kostenheten bjöd på soppa med tilltugg.

Inom processen näringsliv och arbete har det genomförts en handelsanalys som kommer att ligga till grund för fortsatt utveckling av handel i Torshälla. Med utgångspunkt från Eskilstunas varumärke har ett varumärkesarbete genomförts i nära samverkan med invånare och aktörer i Torshälla. Arbetet har skett inom ortsutvecklingsprojektet 'Framtidens Torshälla'. 700 års jubileumet 2017 tar sin grund i det framtagna platsvarumärket. Samtliga verksamheter tar kontinuerligt emot praktikanter som ett led i deras väg mot egen försörjning. 80% av

försörjningsstödstagarna har en individuell plan för egen försörjning.

Inom processen värna demokrati har delatighet och trygghet varit i fortsatt fokus.

Orts- och stadsutvecklingsarbetet sker med bred delaktighet från Torshällas invånare, besökare, näringsidkare, föreningar och andra organisationer.

Upplevelsen av delatighet påverkar upplevelsen av trygghet och är en viktig del i Torshällas framtida utveckling.

Inom processen processkvalitet har varumärkesarbetet haft stort fokus liksom förberedelse och genomförande av Torshällas 700-åriga födelsedag den 24 februari.

Hela jubileet utgår från platsvarumärket och är dessutom miljöcertifierat.

Inom processen medarbetare har det genomförts ett intensivt arbete för att minska sjukfrånvaron. Även omställningsarbetet i samband med samorganiseringen, har varit i fokus. Omställningen gick snabbt och smidigt, och alla aktuella medarbetare har fått nya tjänster.

Inom processen ekonomi redovisas ±0 exklusive semesterlöneskuldnämndens som resultat för perioden januari-mars. Semesterlöneskulden är -5,5 mnkr för perioden.

(3)

Eskilstuna kommun 2017-04-07 3 (3)

För samma period 2016 var semesterlöneskulden -5,4 mnkr. Det är de myndighetsutövande verksamheterna inom processen att tillgodose vård och sociala tjänster och förskolan som redovisar underskott. Övriga verksamheter har en ekonomi i balans. Prognosen för helåret är ±0.

TORSHÄLLA STADS FÖRVALTNING

Ingrid Sköldmo förvaltningschef

Beslutet skickas till:

kommunstyrelsen

(4)

Delårsrapport 1

Uppföljning delår 1 2017: 2017-03-31 Organisation: Torshälla stads nämnd

(5)

Innehåll

Sammanfattning ...4

Hållbar utveckling...6

1. Attraktiv stad och landsbygd ...6

Demokrati ...6

Insyn dialog och inflytande...7

Stöd till förtroendevalda ...8

Granskning och kontroll ...8

Trygghet...9

Kultur och berikande fritid...11

Fritidsverksamhet...11

Pedagogisk kulturverksamhet, programverksamhet och evenemang ...13

Miljö och samhällsbyggnad ...16

Bygga bostäder, lokaler och stadsmiljö ...16

Samhällsskydd och beredskap ...18

Upprätthålla krisberedskap ...18

2. Höjd utbildningsnivå...19

Utbildning ...19

Förskola...19

Grundskola...26

3. Fler jobb ...33

Näringsliv och arbete ...33

Arbetsmarknadsåtgärder ...34

Försörjningsstöd...36

4. Social uthållighet ...38

Vård och sociala tjänster...38

Barn och unga ...38

Vuxna...40

Äldre ...42

Demokrati ...45

Trygghet...45

5. Ekologisk uthållighet ...48

Effektiv organisation...49

(6)

6. Kvalitet...49

Processkvalitet ...49

Kvalitetsutveckling ...49

Kommunikation ...53

7. Attraktiv arbetsgivare...53

Medarbetare ...54

8. Stabil ekonomi ...59

Ekonomi...59

Tillgodose behovet av ekonomi och redovisning ...59

(7)

Sammanfattning

Kommunfullmäktige tog den 15 december ett beslut som innebär att Torshälla stads nämnd bibehålls och att Torshälla stads förvaltning upphör, och dess verksamheter samorganiseras med övriga förvaltningar. Det innebär i praktiken att medarbetare och chefer som idag arbetar i Torshällas stads förvaltning inom förskola, grundskola, socialtjänst, vård och omsorg samt gatu-park och fritid kommer att tillhöra en annan förvaltning och eventuellt få en ny chef.

Verksamheterna kommer att successivt flyttas över till fackförvaltningarna under våren 2017, senast 1 juni. Torshälla stads förvaltning upphör från och med 1 augusti 2017. Torshälla stads nämnd ska ha fortsatt ansvar för kultur- och fritidsverksamhet, ort –näringslivs- och

föreningsfrågor samt gatu- och parkverksamhet. Torshälla stads nämnd ges även uppdraget att följa utvecklingen av de kommunala verksamheterna inom Torshällas geografiska område.

Inom utbildningsprocessen arbetar samtliga förskolor med barnens språkliga utveckling och resultaten är goda. Förskolan har även utvecklat arbetssätt i linje med Skolverkets riktlinjer för barngruppers storlek. Analysen visar att åldershomogena grupper underlättar ett sådant arbetssätt. Grundskolan har arbetat med att förtydliga fritidshemmens uppdrag i elevernas lärande, och synliggjort uppdraget i planering och genomförande. Allt fler årkurser arbetar i projekt direkt kopplat till det omgivande samhället i ett entreprenöriellt lärande. Detta ger en ökad motivation och ökad måluppfyllelse.

Inom processen vård och sociala tjänster har antal dygn på institution har minskat, medan antal vårddygn i familjehem har ökat för perioden gällande barn och unga, i relation till motsvarande period 2016. Det gränsöverskridande samarbetet mellan förskola, skola, fritid och socialtjänst har fortsatt med goda resultat. Placerade barn har fungerande skolgång, med undantag av ett barn. Där finns mycket speciella omständigheter och ett intensivt arbete pågår för att få till skolgången. Gällande vuxna har antal vårddygn både på institution och

familjehem minskat. Ett kommungemensamt arbete för stöd och vård till personer med komplex problematik har inletts. Vård- och omsorg för äldre arbetar fortsatt med de

utvecklingsarbeten som planerades inför 2017, anhörigstödet ska utvecklas, kvalitetsarbetet lika så. Utbyggnad av Spångagården har inletts.

Inom processen kultur och berikande fritid har födelsedagen för 700-års jubileumet varit den största händelsen för perioden. I övrigt pågår ett arbete med implementering av de nya idrottspolitiska- och kulturpolitiska programmen. Kulturverksamheterna samarbetar med övriga verksamheter i Torshälla och bidrar till måluppfyllelsen för helheten. Det planerade utvecklingsarbetet för Torshargs idrottsplats har senarelagt och kommer att inledas under hösten 2017.

Inom processen miljö och samhällsbyggnad har arbetet med framtagande av en

utvecklingsplan för Torshälla varit det stora. Samtidigt pågår arbete för att rusta upp och försköna de fysiska miljöerna runt om i Torshälla. Earth hour firades på Östra torget med uppträdande och kostenheten bjöd på soppa med tilltugg.

Inom processen näringsliv och arbete har det genomförts en handelsanalys som kommer att ligga till grund för fortsatt utveckling av handel i Torshälla. Med utgångspunkt från

Eskilstunas varumärke har ett varumärkesarbete genomförts i nära samverkan med invånare och aktörer i Torshälla. Arbetet har skett inom ortsutvecklingsprojektet ”Framtidens

(8)

Torshälla”. 700 års jubileumet 2017 tar sin grund i det framtagna platsvarumärket. Samtliga verksamheter tar kontinuerligt emot praktikanter som ett led i deras väg mot egen försörjning.

80% av försörjningsstödstagarna har en individuell plan för egen försörjning.

Inom processen värna demokrati har delatighet och trygghet varit i fortsatt fokus. Orts- och stadsutvecklingsarbetet sker med bred delaktighet från Torshällas invånare, besökare, näringsidkare, föreningar och andra organisationer. Upplevelsen av delatighet påverkar upplevelsen av trygghet och är en viktig del i Torshällas framtida utveckling.

Inom processen processkvalitet har varumärkesarbetet haft stort fokus liksom förberedelse och genomförande av Torshällas 700-åriga födelsedag den 24 februari. Hela jubileet utgår från platsvarumärket och är dessutom miljöcertifierat.

Inom processen medarbetare har det genomförts ett intensivt arbete för att minska

sjukfrånvaron. Även omställningsarbetet i samband med samorganiseringen, har varit i fokus.

Omställningen gick snabbt och smidigt, och alla aktuella medarbetare har fått nya tjänster.

Inom processen ekonomi redovisas ±0 exklusive semesterlöneskuldnämndens som resultat för perioden januari-mars. Semesterlöneskulden är -5,5 mnkr för perioden. För samma period 2016 var semesterlöneskulden -5,4 mnkr. Det är de myndighetsutövande verksamheterna inom processen att tillgodose vård och sociala tjänster och förskolan som redovisar underskott. Övriga verksamheter har en ekonomi i balans. Prognosen för helåret är ±0.

(9)

Hållbar utveckling

1. Attraktiv stad och landsbygd

Vi vill alltid framåt. I över 350 år har vi haft den inställningen, ända sedan de första smederna slog sina slag i mitten av 1600-talet. Vi vill utveckla, förfina och förbättra. Idag är vi en snabbväxande miljösmart industristad med en stark tradition inom musik och idrott. Vi leder utvecklingen mot framtidens hållbara städer och landsbygder genom innovationer och nydanande miljösatsningar. Vi gör själva och hjälper på så vis evolutionen på traven. Här bejakas olikheter och idéer - i mötet skapas det nya.

Fokus under mandatperioden

 Skapa nya bostäder i attraktiva boendemiljöer.

 Forma en tät och blandad stad med olika upplåtelseformer.

 Stärka folkhälsan och idrotten genom nya arenor, nytt badhus samt ett utvecklat kulturutbud och friluftsliv som används av många.

 Öka den upplevda tryggheten.

 Tydliggöra möjligheterna till insyn, dialog och inflytande.

 Torshällas historiska 700-årsjubileum.

 Fortsätta stärka Eskilstunas position Fokus 2017

 Invånarna upplever att kommunens olika verksamheter ger en jämställd och bra service, har ett gott bemötande och når goda resultat.

 Byggnation av minst 400 bostäder påbörjas.

 Utveckling av landsbygden stärks genom rådet för landsbygdsfrågor. Planer tas också fram för boende på landsbygden och i mindre tätorter såsom Hällby, Skogstorp, Ärla, Alberga med flera.

 Genomförande av nya kulturpolitiska och idrottspolitiska handlingsplaner.

 Attrahera fler besökare, värva evenemang till Eskilstuna samt genomföra Torshälla stads 700-årsjubileum.

 Ökad tillgång till bredband på landsbygden Demokrati

Stor kraft läggs på det goda mötet för att ge invånarna möjlighet till insyn, inflytande och dialog i Torshälla. Arbetet med kontinuerligt utveckla medborgardialoger fortsätter samt att

"öppna forum" inom olika områden genomförs. Systematiskt arbete med brukarinflytande pågår på alla enheter.

Orts- och stadsutvecklingsarbetet lägger fortsatt stort fokus på att möjliggöra dialog och medskapande i Torshällas fortsatta utveckling. 700-årsjubileet genomförs med stor mängd aktiviteter som både utformas och genomförs genom delaktighet, medskapande och

engagemang från boende, föreningar och näringsliv. Jubileumsfonden har möjliggjort lokala initiativ till firandet.

(10)

Insyn dialog och inflytande

Syftet med processen är att skapa möjlighet att ha insyn i och vara delaktiga i den demokratiska processen.

Bedömning Trend Nära målet Ökad

1-årigt åtagande - Samtliga verksamheter ska hitta former för att systematiskt samla in synpunkter från målgruppen inför politiska beslut. Barn och unga är i fokus.

Syftet är att skapa förutsättningar för invånare i Eskilstuna kommun att kunna vara delaktiga och uppleva förtroende för den kommunala servicen. Kommunen kan skapa förutsättningar för invånarna att vara delaktiga och påverka i den kommunala politiska processen och i kommunala verksamheter, och därmed bidra till ökad nöjdhet. Det är viktigt att påpeka att det finns andra faktorer som påverkar känslan av delaktighet och inflytande samt att det varierar mycket i olika grupper i samhället (utifrån till exempel kön, ålder, utbildning och

socioekonomiska faktorer). En utgångspunkt är att det behövs ett stabilt utvecklingsarbete över tid, där såväl de politiska organen som verksamheterna är berörda och arbetar med frågan. Det finns många olika metoder när det gäller att skapa inflytande och delaktighet och det bör anpassas utifrån ansvarsområde och situation vilken metod som bör användas. Varje verksamhet ska planera aktiviteter för ökad delaktighet som beskriver hur de kommer att arbeta med frågan. Barn och unga ska ha ett särskilt fokus.

Målet är uppnått när varje verksamhet har dokumenterat planering, genomförande och uppföljning/utvärdering utifrån åtagandet.

Status Färdiggrad Pågår 30 %

Resultat: Flera av verksamheterna redovisar att de har forum och arbetssätt för att samla in barn och ungas synpunkter, både inför planering av verksamhet och utvärdering av genomförd verksamhet. Som exempel kan nämnas att i samband med Torshällas födelsedagsfirande, samarbetade Ebelingmuseet med Svenskt barnbildarkiv. Svenskt barnbildarkiv

dokumenterade processen och intervjuade barn och unga som deltog i den pedagogiska verksamheten. Ebelingmuseet kommer ta del av svar och kommentarer som samlades in och kommer använda detta underlag i en första utvärdering, i samarbete med Svenskt

barnbildarkiv. Skolorna har återkommande matråd och elevråd där eleverna får möjlighet att påverka sin vardag.

Analys: Barn och ungas delaktighet är ett naturligt inslag i de verksamheter som arbetar med barn och unga.

Slutsats: Det återstår att hitta metoder och arbetssätt för barn och ungas delaktighet inför politiska beslut.

1-årigt åtagande - Samtliga verksamheter ska använda barnkonsekvensanalyser som en del i underlaget inför politiska beslut.

En barnkonsekvensanalys är en metod för att på ett systematiskt sätt belysa hur barn och unga påverkas av en förändring, ett förslag eller ett beslut.

Barnets bästa ska vara utgångspunkt för all verksamhet. Den som fattar ett beslut som rör barn behöver kunna visa att barnets bästa har beaktats och på vilka grunder beslutet har fattats. En

(11)

barnkonsekvensanalys är ett verktyg för att omsätta barnkonventionen i handling och göra barnets bästa tydligt.

Barnkonventionen antogs 1989 av FN:s generalförsamling och består av 54 artiklar, som slår fast vad barn har rätt till och vad de ska skyddas ifrån. Sverige har ratificerat konventionen och regeringen arbetar med att göra barnkonventionen till svensk lag.

Fyra av barnkonventionens artiklar är lite mer övergripande och kallas för vägledande principer; Artikel 2: Ingen får diskrimineras. Alla rättigheter i konventionen ska gälla alla barn utan åtskillnad. Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet. Artikel 6: Barnet har rätt till liv och utveckling. Artikel 12: Barnet har rätt till delaktighet och inflytande.

Målet är nått när samtliga verksamheter kan redovisa minst två genomförda barnkonsekvensanalyser under 2017.

Bifogat åtagandet finns checklista samt mall för barnkonsekvensanalys.

Status Färdiggrad Pågår 20%

Resultat: En enkel form av beskrivning av konsekvenser för barn och unga, utifrån

barnkonventionen, görs i flertalet underlag till beslut i nämnd. Ett förvaltningsövergripande initiativ har tagits för att utveckla metod med eventuell checklista, för att använda

barnkonsekvensanalyser systematiskt inför politiska beslut.

Analys: Inför att barnkonventionen får lagstatus i januari 2018 är barnrättsfrågorna än mer aktuella i organisationen. Viljan och ambitionen att bevaka barnrätt är hög.

Slutsatser: Kunskapsnivån om barnrätt behöver höjas hos såväl tjänstemän som politiker.

Även metodutveckling för barnkonsekvensanalyser behöver spridas brett.

Stöd till förtroendevalda

Syftet med processen: Välgrundade beslut.

Bedömning Trend Nära målet Oförändrad

Under våren 2016 genomfördes en enkät bland förtroendevalda i kommunens olika nämnder.

Endast nio av Torshälla stads nämnds 23 ledamöter har besvarat enkäten. Underlaget ger begränsade möjligheter till analys och slutsatser inför fortsatt utveckling. Resultatet visar dock, med mindre avvikelser, på en generell hög grad av nöjdhet. Inga nya resultat finns att redovisa.

Granskning och kontroll

Syftet med processen: Medborgarna, invånarna visar förtroende för kommunens servicegivning och kommunikation av beslut och åtgärder.

Bedömning Trend

Ej utvärderad Inget värde angivet

(12)

Trygghet

Den upplevda tryggheten i Torshälla fortsätter att öka. Polisens trygghetsmätning visar mycket goda resultat, 28 av de 32 mätpunkterna når toppnivån grönt värde.

En viktig framgångsfaktor är ett samordnat trygghetsarbete som drivs genom det lokala trygghetsrådet Trygga Torshälla. Fortsatt prioriterat under 2017: förebyggande och främjande arbete riktat till barn och unga, satsningar på ökat och breddat aktivitetsutbud för alla åldrar, generationsöverskridande arbete, trygghetsskapande insatser i stadsmiljön samt stärkt samverkan mellan verksamheter.

1-årigt åtagande - Under 2017 ska handlingsplanen för ökad interkulturalitet implementeras.

Samtliga verksamheter ska kartlägga det egna arbetet för ökad interkulturalitet. Arbetet kan med fördel kopplas ihop med åtagandet om jämställdhet.

Samtliga verksamheter ska ha en plan för hur ökad interkulturalitet ska bedrivas

Kartläggningen och planerade åtgärder kan med fördel kopplas ihop med åtagandet om ökad jämställdhet.

En enkel handlingsplan ska innehålla följande rubriker/svara på följande frågor:

1.Det här har vi sett i vår kartläggning och analys ur ett interkulturellt perspektiv.

2.Det här ska vi göra för att öka interkulturaliteten.

3.Namn och befattning på den som ansvarar för förändringsarbetet.

4.Följande resurser finns till förfogande för arbetet (kompetens, personer, ekonomi...) 5.Tidplan (dag/månad/år när det ska vara klart)

Målet är nått när samtliga verksamheter har redovisat en kartläggning och analys samt tids- och aktivitetsplan för förändringsarbetet.

Resultat: Arbete är påbörjat i syfte att vidga den interkulturella verksamheten på Torshälla bibliotek och Ebelingmuseet. Arbetet sker i linje med handlingsplanen för ökad

interkulturalitet. Programverksamhet i form av sagostund på arabiska är planerad under våren på Torshälla bibliotek^.Kontakter har tagits med studieförbund för att undersöka möjligheter till samarbeten kring språkcafé på biblioteket. Ebelingmuseet eftersträvar bredd och

jämställdhet i genus, härkomst, uttryck i utställningsverksamheten och i konstpedagogiken, samt arbetar för att förstärka samarbetet med de grupper som museet redan har etablerat kontakt med, så som HVB-hem för nyanlända ungdomar. Parallellt pågår även ett arbete med att bredda det interkulturella perspektivet i utställningsarbetet. Även i förskolan och skolan har det genomförts aktiviteter ur ett interkulturellt perspektiv.

Analys: Torshällas verksamheter har under de senaste åren tagit emot många nyanlända barn och ungdomar samt deras familjer. Detta har gjort att den interkulturella/integrations-frågan ständigt är aktuell och hanteras i verksamheterna.

(13)

Slutsatser: Fortsatt stöd, rådgivning och kompetensutveckling i verksamheterna, för att skapa bättre förutsättningar för att ge nyanlända barn och ungdomar och deras familjer,

behövs framåt.

(14)

Kultur och berikande fritid

Torshälla stads förvaltnings egen besöksstatistik för 2016 visade en markant ökning av besökare i Torshällas kultur- och fritidsverksamheter, vilket kan ses som att invånare och besökare är nöjda med kultur- och fritidsverksamheterna i Torshälla. Under första perioden 2017 har besöksantalet sjunkit något. Det kan delvis förklaras med att konstrundan, ett av årets största kulturevenemang, förra året låg i mars och under 2017 genomförs i april.

Statistiken hamnar således till redovisning inför delår 2. Ett flertal insatser har påbörjats för att öka fritidsutbudet samt att öka tillgängligheten till Torshällas kulturutbud. Särskilda satsningar riktade till unga och seniorer har genomförts. Insatser pågår även för att säkerställa att kultur- och fritidsutbudet tilltalar och är tillgängligt för såväl flickor/kvinnor som

pojkar/män. Mycket av arbetet under 2017 sker inom ramen för 700 års jubileet.

Utvecklingen av kulturutbudet i Torshälla är en viktig del i arbetet att stärka Torshällas platsvarumärke.

Fritidsverksamhet

Syftet med processen är att stimulera rörelse, bildning, upplevelser, skapande, möten och personlig utveckling, samt bidra till en god och jämlik folkhälsa.

Flera insatser pågår för att utveckla och ytterligare öka attraktiviteten i Torshällas parker och grönområden. Ett arbete som fortsätter under året och som är en del av det pågående

ortsutvecklingsarbetet.

Torshälla stads förvaltnings egen besöksstatistik för 2016 och för delår 1 2017 visar generellt en ökning av besökare i Torshällas kultur- och fritidsverksamheter, vilket kan ses som att invånare och besökare är nöjda med kultur- och fritidsverksamheterna i Torshälla. Ett flertal insatser pågår för att öka fritidsutbudet samt att öka tillgängligheten till Torshällas kulturutbud. Särskilda satsningar riktade till unga och seniorer har genomförts under delår 1 och satsningarna fortsätter även framöver. Arbete pågår även för att säkerställa att kultur- och fritidsutbudet tilltalar och är tillgängligt för såväl flickor/kvinnor som pojkar/män.

1-årigt åtagande - Påbörja arbetet för att implementera det nya idrottspolitiska programmet Syftet med Idrottspolitiska programmet är att tydliggöra ansvar, prioriterade områden och önskad utveckling under de kommande åren. Programmet är indelad i sex olika målområden.

Inom varje målområde finns ett övergripande mål som beskriver hur utvecklingen skall se ut.

Till varje övergripande mål är ett antal delmål knutna som i sin tur ska leda till att det

övergripande målet nås. Slutligen beskrivs de aktiviteter som ska leda kommunens arbete mot målen.

Målet är nått när samtliga verksamheter beskriver aktiviteter kopplat till, för verksamheten, relevanta målområden och aktiviteter i programmet.

(15)

Resultat: I linje med det nya idrottspolitiska programmet, där kommunen ska arbeta för att erbjuda barn och ungdomar möjlighet att kostnadsfritt prova olika idrotter, erbjuder Ung fritid Torshälla idrottsaktiviteter varje vecka. Ung fritid samarbetar även med Sörmlandsidrotten i projektet Idrott åt alla under 2017. En idrottsvecka är planerad i augusti.

Även förskolorna och skolorna genomför rörelser i vardagen. Goda vanor grundläggs tidigt i livet och personalen agerar som förebilder.

Inom äldreomsorgen planeras och genomförs aktiviteter flera gånger/vecka, för såväl de boende som för brukare i ordinärt boende.

Analys: Många aktiviteter är planerade att genomföras under året. Det är för tidigt att uttala sig om eventuella effekter. Kontakter med föreningslivet är en viktig faktor.

Slutsats: Genom att erbjuda spontan och organiserad rörelse i vardagen samt kostnadsfria prova-på-aktiviteter skapas godas förutsättningar för flickor och pojkar till ett fortsatt

motionerande och idrottande. Förhoppningen är även att stimulera barn och ungdomar till en aktiv och meningsfull fritid. Samarbete med föreningar är viktigt för att skapa goda

förutsättningar.

1-årigt åtagande - Påbörja arbetet för att implementera det nya kulturpolitiska programmet Den övergripande inriktningen för i den reviderade kulturpolitiska programmet är att

Eskilstuna ska vara en kommun där människor tillsammans med andra har möjlighet att reflektera, reagera och inspireras av sitt egna och andras skapande. Kultur är en grundsten i ett väl fungerande samhälle och bidrar till att vidga våra vyer och skapa förståelse för andras perspektiv. Ett aktivt kulturliv där människor kan mötas är centralt för utvecklingen av ett demokratiskt samhälle. Planen är indelad i fem övergripande målområden som gemensamt beskriver den politiska viljeinriktningen. Inom varje målområde finns ett övergripande mål som beskriver hur utvecklingen skall se ut. Till varje övergripande mål är ett antal delmål knutna som i sin tur ska leda till att det övergripande målet nås. Slutligen beskrivs de aktiviteter som ska leda kommunens arbete mot målen.

Den kulturpolitiska programmet ska integreras i förvaltningens lokala verksamhetsplaner för 2017.

Målet är nått när samtliga verksamheter planerar och beskriver aktiviteter kopplat till, för verksamheten, relevanta målområden och aktiviteter i kulturpolitiska programmet.

Resultat: I linje med den kulturpolitiska programmet strävar Ebelingmuseet efter att erbjuda besökare möjlighet att reflektera och inspireras av såväl eget skapande som andras skapande.

Som ett led i att tillgängliggöra och synliggöra musei- och biblioteksverksamheten för nya målgrupper arbetar kulturverksamheterna i Torshälla för att vidga samarbetet med

civilsamhället. Som exempel kan nämnas att Ebelingmuseet planerar att genomföra ett konstkollo för flickor och pojkar i Eskilstuna och Torshälla i samarbete med Eskilstuna konstmuseum. Temat för konstkollot kommer att vara det offentliga rummet.

Vidare sker ett filmpedagogiskt samarbetsprojekt med Film i Sörmland och

äldreverksamheterna i Torshälla, där seniorer, utifrån privata foton med Torshälla anknytning, får lära sig arbeta med "stillbildsfilm". Det pågår även ett samarbete med Scenkonst Sörmland kring Sound of Sörmland, ett länsövergripande ljudkonstprojekt. I överenskommelse kommer

(16)

ljudkonstverket, av Torshälla-konstnären Anders Rönnlund, att placeras i Torshälla under 2017.

Ebelingmuseet och Torshälla bibliotek samarbetar med Torshälla skolor. Tillsammans med Gökstensskolan planerar kulturverksamheterna att samarbeta kring konst och kultur för högstadiet senare i år. Konstverken i Skulpturparken kommer att vara utgångspunkten och användas för diskussion utifrån olika teman; om samhället vi lever i och om vår egen plats och roll i samhället, om demokrati, om vem som får vara med, om identitet.

Tillsammans med Lässatsningen genomför Torshälla bibliotek under 2017 ett läsprojekt med Gökstensskolans förskoleklasser i samarbete med en barnboksförfattare.

På Torshälla skolor har aktiviteter påbörjats inom ramen för skapande skola och i Torshällas äldreverksamheter finns aktivitetsprogram upprättade utifrån målgruppens förmåga, årstider samt högtider.

Analys: Många aktiviteter är planerade att genomföras under året. Det är för tidigt att uttala sig om eventuella effekter. Dock kan konstateras att samverkan med civilsamhället är en viktig faktor. Genom att stärka befintliga samarbeten samt arbeta för att hitta nya

samverkanpartners kan musei- och biblioteksverksamheten utvecklas framöver.

Kulturverksamheterna strävar därför hela tiden efter att utveckla samverkan över verksamhetsgränserna.

Slutsats: Kultur är en grundsten i ett väl fungerande samhälle och bidrar till att vidga våra vyer och skapa förståelse för andras perspektiv. Kulturverksamheterna i Torshälla bidrar till elevers ökade måluppfyllelse i skolans ämnen, samt till att sätta avtryck i det offentliga rummet genom eget skapande och genom att synliggöra och tillgängliggöra konst och kultur.

Det tvärfunktionella arbetet bidrar i hög grad till en ökad måluppfyllse för samtliga verksamheter.

Pedagogisk kulturverksamhet, programverksamhet och evenemang

Syftet med processen är att stimulera rörelse, bildning, upplevelser, skapande, möten och personlig utveckling, bidra till en god och jämlik folkhälsa, och attrahera besökare och nya invånare.

Bedömning Trend Bättre än målet Ökad

Ett flertal insatser pågår i syfte att tillgängliggöra kulturutbudet i Torshälla, bl.a. genom en breddad och utökad programverksamhet samt stärkta marknadsföringsinsatser. Särskilda satsningar genomfördes under 2016 för att nå nya målgrupper och dessa fortsätter även under 2017^.Arbetet med att tillgängliggöra konst och kultur samt eget skapande i det offentliga rummet fortskrider och har hög prioritet i Torshällas kulturverksamheter. Utvecklingen av kulturutbudet i Torshälla är en viktig del i arbetet att stärka Torshällas platsvarumärke samt ingår i Torshällas 700-årsjubileum 2017.

1-årigt åtagande - Kommunkoncernen ska under 2017 bidra till genomförandet av Torshällas 700-års jubileum år 2017. (Förslag kommungemensamt)

Familjen Eskilstuna har en 700-årig familjemedlem Torshälla, som firar jubileum 2017.

Torshällas 700-årsjubileum ger en möjlighet och kan vara en hävstång för att stärka och utveckla platsvarumärket Eskilstuna och kommunkoncernens varumärke. Genom firandet kan Eskilstunas och kommunkoncernens värden och tjänster kommuniceras lokalt, regionalt och

(17)

nationellt i syfte att öka kännedomen och intresset för Eskilstuna och Torshälla och stärka städernas attraktivitet för ökad inflyttning, fler besökare, ökade investeringar och fler etableringar.

Målet är uppnått när samtliga verksamheter planerar och beskriver sitt deltagande i Torshällas 700-årsjubileum.

Resultat: Arbete och planering pågår i förvaltningens verksamheter gällande genomförandet av aktiviteter under hela året. Via en jubileumsfond har 15 externa aktörer fått möjlighet att söka medel för att kunna genomföra aktiviteter under jubileet. Målsättningen har varit att få en bredd i genomförandekraften så att långsiktiga effekter kan uppnås i såväl stadsmiljön som inom kommunkoncernens verksamheter och bland externa aktörer. Platsvarumärket har därför varit utgångspunkten för utformning av program och aktiviteteter för hela jubileet.

Jubileumsåret invigdes på Rådhustorget den 24 februari. Det var

en välbesökt ⁱnvigningsceremoni där antalet besökare uppskattas till 1500. Samtliga verksamheter i förvaltningen uppmärksammade Torshällas födelsedag på olika sätt,

bl.a. genom programverksamhet som knöt an till firandet. Exempelvis så anordnade åk 2 på Gökstenskolan en utställning om Torshällas historia i Torshälla biblioteks utställningssal.

Med hjälp av fondpengar fick eleverna möjlighet att prova på olika estetiska tekniker och uttryck i framtagandet av utställningen. Torshälla bibliotek erbjöd programverksamhet riktat till barn tillsammans med Lässatsningen i Eskilstuna kommun.

Ebelingmuseet genomförde ett konstpedagogiskt arbete, Knyt i hop!, tillsammans med Eskilstuna konstmuseum, Svenskt Barnbildarkiv och Torshälla bibliotek. Med garn i olika färger knöts och drogs trådar genom ett av utställningsrummen på museet och ändrade dess form. 134 personer deltog i projektet. Grupperna var unga från HVB-hem, Kreativa Seniorer, barn från fritids och förskola, samt vuxna, unga och barn under drop-in tider. Under projektet dokumenterades processen i foto och film.

Ebelingmuseet, Torshälla bibliotek och Ungdomscafé Bonsai erbjöd extra öppethållande och fungerade som öppna mötesplatser under hela födelsedagen.

Barn och seniorer inom förskola, skola och äldreomsorg bjöds på festmat i samband med firandet.

Födelsedagen avslutades med en spektakulär eldshow på kvarteret Gillet, där ca 2500 åskådare hade samlats.

Analys: Torshällas jubileum har blivit en arena för att synliggöra staden, kommunens

verksamheter, föreningar, studieförbund m.fl. Torshällas invigning av jubileumsåret fick stor medial uppmärksamhet, både innan, under och efter födelsedagen, vilket bidrar till att bygga Torshällas och Eskilstunas platsvarumärke.

Slutsats: Fortsatt stöd till de externa aktörer som genomför insatser under

jubileumsåret behöver ske under hela jubileumsåret. Fortsatt dialog och samverkan inom kommunkoncernen behöver även ske framöver.

(18)

1-årigt åtagande - Kommunkoncernens organisation för evenemang ska utvecklas i enlighet med evenemangsstrategin för att skapa en väg in i kommunkoncernen. (DEAB, KFAST, KFN, SBN, TSN, KS, MRN)

Resultat: DEAB och TSN fortsätter att samverka för att stärka och utveckla besöksnäringen i Torshälla och Eskilstuna kommun. Inom ortsutvecklingsarbetet pågår insatser för att skapa förutsättningar för fler evenemang och aktiviteter i Torshälla, till exempel genom satsningar i stadsmiljön och utveckling av evenemangsplatser. Torshällas 700-årsjubileum bidrar till ökad kännedom om Torshälla som evenemangsplats. Olika insatser pågår för att stärka befintliga evenemang och utveckla nya. Ett aktivt arbete påbörjades under 2016 med att etablera

Krusgårdsområdet som arrangemangsplats i samband med jubileumsåret, vilket har resulterat i att ett flertal arrangemang under jubileet kommer att ske bland i Krusgårdsområdet, bland andra kalasveckan i juli.

Analys: Evenemang och aktiviteter är en viktig drivkraft i Torshällas fortsatta utveckling och för stadens attraktivitet för såväl boende som besökare. Evenemang bidrar även till

näringslivsutveckling och ökad omsättning för handel och restaurangverksamhet. Torshällas jubileum blir en viktig hävstång för Torshällas fortsatta utveckling.

Slutsats: Ökad samordning mellan aktörer och arrangörer möjliggör positiva effekter för flera parter. Kännedomen om Torshällas scener och evenemangsplatser behöver stärkas.

(19)

Miljö och samhällsbyggnad

Inom ortsutvecklingsprojektet "Framtidens Torshälla" fortsätter arbetet att i nära samverkan med olika aktörer utveckla staden och göra den mer attraktiv för boende, besökare och verksamma. Stadsmiljöer och strategiskt viktiga platser utvecklas och utbudet av aktiviteter ökar. Ett destinationsutvecklingsarbete är inlett för att stärka besöksnäringen och ett arbete har genomförts kring Torshällas platsvarumärke.

Torshälla växer. Nya bostäder har färdigställts och arbete pågår för att möta det ökade

behovet av både förskoleplatser och platser inom vård och omsorg. I april kommer det att vara samråd kring Kvarteret Gillet, där byggnation av nytt äldreboende planeras. Utbyggnad av Spångagården är redan igång.

Det trafiksäkerhetshöjande arbetet, i form av fler gång- och cykelvägar samt belysning för ökad trygghet, fortsätter.

Arbetet fortsätter för att åtgärda eftersatt vägunderhåll. Ytterligare resurser kommer att behövas för att klara hela underhållsbehovet.

Earth Hour genomfördes på Östra Torget i Torshälla med uppträdande från scen, och personal från kostenheten serverade soppa med tilltugg.

Bygga bostäder, lokaler och stadsmiljö

Syftet med processen är att skapa och utveckla långsiktiga hållbara och estetiskt tilltalande stadsmiljöer med attraktiva bostäder, lokaler och infrastruktur samt verka för att säkra invånarnas sociala trygghet och rätt till bostad, för att ge grundförutsättningar för människor att bo och verka i Eskilstuna.

Ett flertal insatser pågår och är planerade för att skapa en attraktiv och levande stadsmiljö.

Särskilda insatser görs med anledning av Torshällas pågående 700-årsjubileum 2017. En utvecklingsplan för Torshälla håller på att tas fram. Planen är ett strategiskt viktigt underlag för Torshällas fortsatta långsiktiga utveckling.

1-årigt åtagande - Påbörja implementeringen av Torshällas utvecklingsplan.

Torshälla stad växer, invånarantalet ökar, nya bostäder byggs, behovet av förskoleplatser och äldreboenden ökar och antalet företag växer. Ett omfattande ortsutvecklingsarbete pågår, i samverkan med såväl kommunala som externa aktörer, för att utveckla staden och öka ortens attraktivitetet för invånare, näringsidkare och besökare. Ökad attraktivitet stimulerar även till fler investeringar och etableringar, utökat utbud av service och fler jobb.

En utvecklingsplan är nödvändig för att på ett resurseffektivt sätt fortsätta det strategiska och långsiktiga utvecklingsarbetet ur ett helhetsperspektiv. Planen säkerställer att

utvecklingsinsatser hålls samman och genomförs på ett optimalt sätt, vid rätt tidpunkt och utifrån en gemensam målbild.

Målet är nått när:

 samtliga verksamheter presenterat utvecklingsplanen för sina medarbetare

 enhetens systematiska kvalitetsarbete visar en koppling till något av utvecklingsplanens prioriterade områden

(20)

Resultat: Arbetet med utvecklingsplanen pågår och kommer att färdigställas under våren.

Arbetet drivs av Stadsbyggnadsförvaltningen. Implementering av planen beräknas kunna påbörjas under senare delen av 2017.

Analys: Planen tas fram i dialog med flera kompetenser. Planen kopplar bland annat an till Torshällas platsvarumärke och beskriver hur staden kan utvecklas genom att till exempel knyta samman staden, skapa stråk och levande stadsmiljöer.

Slutsats: Planen är ett viktigt styrdokument för Torshällas fortsatta långsiktiga utveckling för en attraktiv stad.

1-årigt åtagande - Under 2017 ska Torshälla stadsmiljö upplevas som attraktiv av boende och besökare.

Ett omfattande ortsutvecklingsarbete pågår i Torshälla med utgångspunkt från en ortsanalys som färdigställdes 2009. I analysen lyftes ett flertal utvecklingsområden för en attraktiv stad för invånare, besökare och aktörer. Insatser har påbörjats för att skapa tilltalande och levande stadsmiljöer, attraktiva platser för evenemang och aktiviteter och stimulera till möten mellan människor i olika åldrar. Under 2017 är arbetet fortsatt prioriterat. Upplevelsen av en attraktiv stadsmiljö är en viktig del av Torshällas 700-årsjubileum och Torshällas platsvarumärke.

Attraktiva och trygga stadsmiljöer ger positiva effekter på trivsel, upplevd trygghet och stärker platsens varumärke. En attraktiv stad stimulerar även till ökad inflyttning, investeringar, etableringar och näringslivsutveckling.

Målet är nått när aktuella verksamheter planerar och beskriver aktiviteter kopplat till, för verksamheten, relevanta målområden och aktiviteter för en attraktiv stadsmiljö.

Resultat: Ett flertal insatser pågår för att öka stadens attraktivitet och skapa tilltalande, funktionella och trygga stadsmiljöer för boende och besökare. Några exempel: Storgatan och strandpromenaden byggs om, gång- och cykelväg till Krusgården breddas, trappa mellan Julinbron och Aliforsgatan byggs om samt upprustning och förnyelse av Hellbergsparken.

Analys: Insatserna bidrar till att skapa stadsmiljöer som stimulerar invånare och besökare att vistas i stadsmiljön, de skapar nya mötesplatser, stärker upplevd trygghet, skapar trygga skolvägar och stimulerar till att välja klimatsmarta transportalternativ som att gå eller cykla.

Insatserna bygger på förstudier som gjorts i nära dialog med invånare och näringsliv.

Slutsats: Satsningar i stadsmiljön påverkar upplevelsen av en plats och platsens varumärke.

Nära dialog med invånare och aktörer skapar förutsättningar för samverkan

och näringslivsutveckling. En viktig faktor för attraktiva och levande stadsmiljöer är ett brett programutbud i form av evenemang och aktiviteter.

(21)

Samhällsskydd och beredskap Upprätthålla krisberedskap

Syftet med processen är att förebygga och hantera oönskade händelser för att därigenom, så långt som möjligt, säkerställa att samhällsviktig verksamhet alltid fungerar.

Bedömning Trend Sämre än målet Oförändrad

Vi lever i ett sårbart samhälle och i en tid med hot och risker som inte känner några

nationsgränser. Allvarliga epidemier, terrorhot, jordbävningskatastrofer och kollapsande IT- system är händelser som vi måste kunna ta hand om, men också försöka att förhindra.

Kommunernas arbete med samhällets krisberedskap är grunden för vår säkerhet, men också myndigheternas samarbete i krisberedskapsarbetet. Vi har alla ett ansvar för att minska

riskerna och för att stå bättre förberedda om en kris inträffar. Det är vad krisberedskap handlar om.

Arbetet med en krisplan för nämnden kommer ett behöva flyttas över till mottagande förvaltningar.

(22)

2. Höjd utbildningsnivå

Eskilstuna har som många andra industristäder en utmaning i att höja utbildningsnivån. Vi har ett mycket nära samarbete mellan kommun, högskola och näringsliv och fick därför

utmärkelsen Årets studentstad 2012. Den långsiktiga satsningen på grundskola och gymnasieskola bär nu frukt. Meritvärdena höjs år för år och gymnasieskolan ligger i sverigetopp med att ge eleverna högskolebehörighet. Det är därför ingen tillfällighet att kommunen uppmärksammas nationellt för sin satsning på läsning eller att ett helt nytt högskolecampus växer fram i Eskilstuna.

Fokus under mandatperioden

 Höja flickors och pojkars motivation och lust att lära.

 Målfokusera på kunskapsnivån på basnivå och höjd spetskompetens.

 Säkerställa likvärdig kvalitet.

 Skapa tid för lärarna i mötet genom digitala världens möjligheter.

 Bygga ut platser i förskola, grundskola och gymnasium med ett utbud som går i takt med befolkningstillväxten och andra behov för stadsutveckling och social hållbarhet.

 Öka vuxenutbildningens flexibilitet i undervisningen.

 Påskynda nyanländas inträde på arbetsmarknaden genom fokus på validering.

Fokus 2017

 Insatser för och ökat samarbete för en likvärdig skola i syfte att förbättra resultaten i förskola, grundskola och gymnasieskola oavsett huvudman.

 Alla flickor och pojkar ska stimuleras och motiveras till att nå målen med skolans arbete.

 Flickor och pojkar stimuleras till breda utbildningsval som bryter traditionella könsmönster.

 Utreda möjligheterna för hur alla barn ska få rätt till 25 timmars barnomsorg per vecka.

 Ökad satsning på yrkesutbildning och yrkeshögskolecenter.

 Kompetensmatchning i nära dialog med näringslivet genom IT-skolan och Jobbcirkus som ska ge ungdomar vägledning till rätt gymnasieval.

 Rekrytering av medarbetare och planering för nya lokaler.

Utbildning Förskola

Förskolan ska vara rolig, trygg, lärorik och lägga grunden för ett livslångt lärande.

Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas.

(23)

Torshälla förskolor omfattar åtta förskolor och hade 482 barn i december 2016. Antalet barn i förskolan har varit färre än planerat under 2016 och ett arbete inleddes för att se över hur lokaler och personal bättre kan anpassas till barnantalet. I mars 2017 fanns 508 barn i Torshällas förskolor. En ny organisation av förskolan har beslutats under hösten 2016, fyra resultatenheter blev tre. Förskolan har ett negativt ekonomiskt resultat 2016 och fortsatt negativt under 2017.

Det språkutvecklande arbetssättet ger framgång. När 6-åringarna börjar skolan, screenas deras språkliga medvetenhet. Höstens screening visar på ett bättre resultat än tidigare, vilket är ett tydligt tecken på att förskolans arbete ger resultat.

I början på 2016 presenterade Skolverket nya riktlinjer för barngruppers storlek i förskolan.

Dessa har legat till grund för förskolans arbete och verksamheten delar allt oftare upp barnen i mindre grupper när de utför aktiviteter. Analysen visar att åldershomogena grupper

underlättar uppdelning i mindre grupper.

Fyraårigt processmål (2017) - P6. Plats i förskolan ska erbjudas inom 4 månader.

Utfall 2017 Utfall 2016 Mål 2017 Bedömning Trend

0% 100% 100% Värde uppnått Oförändrad

Samtliga barn med behov av förskola har erbjudits plats inom fyra månader.

1-årigt åtagande - Senast juni 2017 ska processen för likabehandlingsarbetet utvecklats för att motsvara kraven i Skolverkets allmänna råd.

Enligt 6 kap. 10 § i skollagen är en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till

förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.

I Torshälla stads förvaltning finns rutiner med blanketter som innebär att en anmälan till huvudman sker skriftligt så fort kränkningen uppstått. Utredning och eventuell åtgärdsplan påbörjas omgående och följs upp med täta intervaller. Ansvaret för utredningar och att vidta åtgärder är delegerat från nämnd till förskolechef /rektor, vilket innebär att:

 Förskolechef /rektor ska se till att det finns en tydlig ansvarsfördelning för utredningen och att det finns tydliga rutiner för denna.

 Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och innehålla en analys av orsakerna till det inträffade samt bör omfatta både den eller de som kan ha utfört kränkningen och den som har blivit utsatt.

 Utredningen bör leda till att verksamheten får tillräckligt med information och kunskap om situationen för att kunna bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få trakasserierna eller den kränkande behandlingen att upphöra.

(24)

 Utredningen bör dokumenteras och verksamheten bör utveckla ändamålsenliga former och rutiner för dokumentation.

 Det bör finnas rutiner för hur informationen till berörda barn, elever och

vårdnadshavare ska ske då någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.

 I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter.

 Utredningar, åtgärdsplaner och uppföljningar ska dokumenteras enligt överenskommen rutin.

Uppföljning sker genom en totalkontroll av alla anmälningar och utredningar 2 gånger/år.

Resultat: Samtliga förskolor har likabehandlingsplaner för 2017. Förskolorna har tagit fram en ny mall för framtagning av de årliga planerna, och även kommit överens om ett gemensamt sätt för kartläggningsarbetet.

Skolorna har tagit fram en ny utredningsmall för att leva upp till Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.

Analys: De årliga planerna har gjorts på ett enhetligt sätt 2017 och bedömningen är att de uppfyller högre kvalitet än tidigare år.

Slutsats: Likabehandlingsplanerna behöver implementeras i det dagliga arbetet på Torshällas förskolor och skolor. När det gäller processen kring anmälningar och utredningar av

kränkningar behöver arbetssättet säkras så att och lagkrav följs.

Fyraårigt processmål (2017) - P8. Antal barn per personal i förskolan ska vara färre än i jämförbara kommuner.(närvarande barn)

Utfall 2017 Utfall 2016 Mål 2017 Bedömning Trend

0,0 5,8 5,4 Ej accepterat värde Minskad

Mars 2017 var antalet barn 5,92 barn/pedagog.

1-årigt åtagande - Samtliga barn i förskolan ska stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling.

Syftet med åtagandet är att skapa en språk- och kunskapsutvecklande undervisning med högre måluppfyllelse och skolframgång för alla barn/elever oavsett bakgrund.

En likvärdig språkutveckling kräver en gemensam policy där hela förskolan och skolan arbetar för förbättrande förutsättningar. Det innebär att alla förskollärare och lärare måste skapa strategier för att underlätta/möjliggöra för barnen/ eleverna att utveckla språket maximalt. I läroplaner för förskola och grundskola poängteras språkets betydelse. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

(25)

I enheternas lokala åtagande ska ett nuläge beskrivas utifrån enheternas systematiska kvalitetsarbete, som ska ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet för att möta kriterierna nedan.

Målet är nått när alla förskollärare och övrig personal har ett språkutvecklande arbetssätt.

Måluppfyllelsen bedöms utifrån följande faktorer och en gemensam bedömningsmatris behöver tas fram för att synliggöra att:

 All personal bekräftar och förstärker barnens (flerspråkiga) identitet.

 All personal tillvaratar och aktiverar barnens förförståelse, med det språkliga innehållet i fokus.

 All personal vet hur man bygger upp inlärningen steg för steg: De bistår barnen samt låter dem hjälpa varandra genom att först göra tillsammans det som de sedan måste kunna själva.

 All personal interagerar mycket med barnen för att kunna utmana dem och undervisa dem på högsta möjliga nivå.

Resultat: Alla förskolor har ett aktivt arbete för utveckling av barnens språkliga och kommunikativa förmågor. Flera förskolor kopplar ihop arbetet med andra

utvecklingsområden så som värdegrundsarbetet. Screening av 6-åringarnas språkliga förmåga, när de börjar i förskoleklass, visar att förskolans arbete har gett gott resultat.

Analys: Ett medvetet och systematiskt arbete ger goda resultat.

Slutsats: Språket är en förutsättning för barnets framgång i skolan. Resultaten visar vikten av att förskolan fortsätter arbeta kontinuerligt och systematiskt med språkstimulans för alla barn.

Personalen behöver få fortsatt stimulans i form av föreläsningar, litteratur, inspirationsbesök och pedagogiska diskussioner och erfarenhetsutbyte för att hålla arbetet med språk i fokus.

1-årigt åtagande - Goda förutsättningar för nyanlända barns lärande i linje med förändringar i skollagen ska skapas.

Den 1 januari 2016 infördes nya regler gällande nyanlända elevers skolgång. Det nya regelverket kräver att en nyanländ elevs kunskaper bedöms. Bedömningen ska ingå i

underlaget för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för planeringen av undervisningen.

Barn som anländer till Sverige i förskoleåldern, har goda förutsättningar att lära sig svenska språket och nå målen i skolan framåt. För att skapa goda förutsättningar för deras språk- och kunskapsutveckling behöver barnen möta ett medvetet och systematiskt arbete kring deras språk- och kunskapsutveckling redan i förskolan.

Framgångsfaktorer enligt forskningen:

 ett tillåtande arbetsklimat

 kollegialt lärande

(26)

 formativ bedömning

 pedagogiskt ledarskap

 inkludering

 specialistkompentens i hur andraspråksinlärning går till

 all personal har ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Arbetet framåt behöver fokusera på att utveckla stödet för att barnen ska få en god

andraspråksinlärning. Insatserna ska ha ett främjande perspektiv och bygga på varje barns styrkor, förmågor och kunskaper. Modersmålet är en viktig utgångspunkt för barnens fortsatta lärande och utveckling.

Målet är nått när det i enheternas systematiska kvalitetsarbete beskrivs insatser, resultat, analys och slutsatser som leder till en progression i nyanlända barns språk- och

kunskapsutveckling.

Resultat: Flera av förskolorna har inga nyanlända barn i nuläget och har därför inte fokuserat på åttagandet. De förskolor som har nyanlända barn arbetar för att ge goda förutsättningar för deras lärande. Pedagogerna arbetar mycket medvetet med barnens andraspråksutveckling och barnen lär sig ofta svenska fort.

Analys: Samverkan med föräldrar beskrivs också som en framgångsfaktor samt ett aktivt motivationsarbete för att väcka barnets intresse. En annan framgångsfaktor har visat sig vara att ha en pedagog som kan kommunicera på samma språk som det nyanlända barnet.

Slutsats: Det är viktigt att fortsätta ha diskussioner kring hur förskolan arbetar för att ge nyanlända barn goda förutsättningar för sin språkutveckling. Arbetet framåt behöver fokusera på att utveckla stödet för att barnen ska få en god andraspråksinlärning. Insatserna ska ha ett främjande perspektiv och bygga på varje barns styrkor, förmågor och kunskaper.

Modersmålet är en viktig utgångspunkt för barnens fortsatta lärande och utveckling.

1-årigt åtagande - Genomföra översyn och långsiktig planering för utveckling av de pedagogiska utomhusmiljöerna.

Omsorg, lek och lärande ska bilda en helhet för det lilla barnet, och verksamheten och barnens förutsättningar för lärande ska ständigt vara i fokus. Läroplanen beskriver barnens rätt till gemenskap och lärande med andra barn i grupp. Läroplanen beskriver att alla barn även har rätt till meningsfulla aktiviteter, utveckling och lärande. Förskolan som komplement och inte bara kompensation förtydligades i och med den reviderade läroplanen. En konsekvens av detta är att det krävs en ökad medvetenhet om hur de fysiska miljöerna i förskolan ska organiseras och utformas för att förskolan ska kunna bli ett komplement till hemmet.

Torshälla förskolor har växt fram och utökats successivt genom åren. Olika behov och förutsättningar vid etableringen har gett förskolorna varierande utformning av de fysiska utomhusmiljöerna. En gemensam kartläggning behöver göras med utgångpunkt från läroplanen för att ge svar på; vilka behov hos barnen ska den fysiska utomhusmiljön kunna tillgodose, hur ska utomhusmiljöerna användas för att barnen ska ges förutsättningar att utvecklas maximalt och vilka fysiska utomhusmiljöer behöver då barnen få tillgång till.

Kartläggningen bör även omfatta en nulägesbeskrivning som omfattar såväl förskolegårdarna som de kringliggande närmiljöerna.

(27)

Målet är nått när det finns ett pedagogiskt program som beskriver de pedagogiska

utomhusmiljöer som barn i förskolan har tillgång till idag, vilka utomhusmiljöer som barnen bör få tillgång till, hur dessa miljöer ska användas samt en planering av vad som krävs för att alla barn ska få tillgång till likvärdiga pedagogiska utomhusmiljöer.

Resultat: Det pågår diskussioner på förskolorna kring utvecklingen av de pedagogiska utomhusmiljöerna. Arbetet kring att utveckla de pedagogiska utomhusmiljöerna varierar mellan förskolorna. En del beskriver att de tar tillvara på miljön som finns nära förskolan, exempelvis skogen. En annan förskola beskriver att de köpt in två grillplatser. Det finns pengar i underhållsplan för att köpa in lekutrustning till förskolorna.

Analys: Det har blivit ett allt större fokus på miljöns betydelse för barns lärande, men även miljöns betydelse för upplevd trygghet. Ett ökat fokus ger utveckling.

Slutsats: Under 2016 arbetades det med en kartläggning inför framtagandet av ett pedagogiskt program som skulle borga för likvärdiga utomhusmiljöer på

förskolorna. Arbetsgruppen behöver bli aktiv igen samt tydliggöra/planera vilka kliv de behöver för att uppnå målet.

1-årigt åtagande - Arbetssätt ska utvecklas i linje med Skolverkets riktmärke för barngrupper i förskolan.

Skolverket har tagit fram nya riktmärken för att bidra till mindre barngrupper. För barn mellan ett och tre år är riktmärket för barngruppers storlek sex till tolv barn. För barn mellan fyra och fem år är riktmärket nio till 15 barn. De nya riktmärkena bygger på en sammantagen

bedömning utifrån tillgängliga studier och forskning. Forskningen kan inte ange en direkt siffra för hur stor en barngrupp bör vara. Däremot finns det stöd i forskningen för att det ska vara olika riktmärken för yngre och äldre barn och att riktmärken bör bestå av ett spann.

Syftet är att skapa en ökad trygghet och minska antalet relationer som barnet behöver hantera.

Nya arbetssätt behöver utvecklas för att säkerställa att barnen till största delen befinner sig i gruppstorlekar som motsvarar Skolverkets riktmärke. Under 2017 ska Skolverkets nya riktmärken tolkas och ligga till grund för beskrivning av arbetssätt i linje med Skolverkets intentioner.

Resultat: Barnen på förskolan spenderar inte hela sin vistelse i storgrupp. Vissa

enheter/avdelningar arbetar mer strukturerat med barnen i mindre grupper, utifrån ålder eller mognad. Uppdelning sker vid olika aktiviteter och utflykter. Uppdelning sker också genom att delar av barngruppen leker ute medan andra leker inne. Barnens lek är mer fokuserad och håller längre stunder i mindre konstellationer då det är lugnt i omgivningen. Barnen får kamraters och vuxnas odelade uppmärksamhet i större utsträckning vilket leder till ökad dialog.

Erfarenheterna på förskolorna beskriver att mindre barngrupper leder till att barnen blir mer delaktiga, tar ansvar och att barnen finner ett annat lugn.

(28)

Analys: Genom att vistas i mindre grupp får barnen mer fysiskt utrymme för sin lek.

Därigenom kan leken expandera och fördjupas. Utan störning av stoj och lek runt omkring sig kan barnen stanna kvar längre i en aktivitet. De vuxna blir mer fokuserade och kan vara närvarande och lyhörda för barnens tankar i mindre grupp.

Slutsats: Arbetet med att dela upp barnen upplevs gynnsamt av både pedagoger och barn.

Detta ska fortsatt vara i fokus och utvecklas under året.

1-årigt åtagande - Samtliga flickors och pojkars lärprocesser stimuleras och utmanas och är synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare.

Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och

örtroendefullt samarbete med hemmen. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är en förutsättning för barnens och vårdnadshavarnas möjligheter till inflytande, och även en framgångsfaktor för barnets fortsatta utveckling och lärande.

På enhetsnivå ska nuläget inför 2017 beskrivas utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete 2015 och 2016. I beskrivningarna ska det tydligt framgå vad åtagandena/målen som

prioriteras innebär i planeringen av aktiviteter, lärmiljöer och förhållningssätt. Detta för att utveckla och utmana lärandet för de olika åldrarna på förskolan. Följande faktorer bör

bedömas och beskrivas i nulägesbeskrivningen och ligga till grund för enhetens prioriteringar och inriktning på arbete:

1. Hur lärprocesserna ska tydliggöras för vårdnadshavare.

2. Hur barnens delaktighet i den egna lärprocessen ska säkras och synliggöras.

3. Hur beskrivningarna av lärprocesserna ska vara ett tydligt underlag för pedagogernas egen planering.

4. Hur planeringen utgår från mål i Lpfö98/10.

Målet är uppnått när samtliga enheter inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete beskriver en progression utifrån de fyra faktorerna ovan.

Resultat: Arbetet kring att stimulera och utmana barns lärprocesser pågår på förskolorna.

Utvecklingssamtal har erbjudits samtliga vårdnadshavare och genomförs successivt under våren. Barnen deltar delvis och visar då att de är medvetna om sina lärandeprocesser då de jämför tidigare dokumentationer med aktuella. - När jag var liten kunde jag inte... Nu har jag lärt mig att bygga ett högt torn...

Analys: Barnens lärprocesser stimuleras, utmanas och synliggörs på förskolan i varierande grad samt med olika dokumentations- och kommunikationsverktyg. Analysen visar att när de vuxna är lyhörda, närvarande och tolkar barnets intressen samt utmanar dem att utforska, lär sig barnen mer.

Slutsats: Den pedagogiska dokumentationen är viktig för att synliggöra barnens lärande för barnen själva och vårdnadshavarna. När pedagogerna reflekterar tillsammans med barnen får barnen lättare syn på sitt lärande ännu mer. Det ger också pedagogerna möjlighet

att identifiera intressen och behov att stimulera och utmana barnen i. För att säkra kvaliteten

(29)

kring detta arbete behövs diskussioner förökad medvetenhet och samsyn kring

förhållningssätt och vilken roll pedagogen har i olika situationer för att stötta alla barn i sina lärandeprocesser.

1-årigt åtagande - Processen för övergångar inom och mellan förskolor/skolor/skolformer ska definieras och dokumenteras.

När ett barn byter förskola eller till grundskolan/grundsärskolan finns risk att viktig

information går förlorad. Även vid övergångar mellan förskola och hem samt inom förskolans egen verksamhet, som till exempel mellan kollegor, är informationsöverföringen viktig.

Informationen ska möjliggöra så hög grad av kontinuitet som möjligt för barnet. Bristande övergångar kan påverka alla barn, men i synnerhet de som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Att övergången fungerar är en betydelsefull faktor för en god utveckling.

Resultat: Arbetet med fokusområdet "Övergångar i alla stadier" har påbörjats. En första träff med föreläsning och workshop med förskolornas och f-klassernas personal är genomförd.

Uppföljning och fortsättning är planerad till den 5/5. Det finns ännu inga resultat och effekter att redovisa.

Grundskola

Skolans ska främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet.

Torshällas grundskolor omfattar tre enheter, Edvardslundsskolan årskurs F-6, Gökstensskolan årskurs F-6 och Gökstensskolan årskurs 7-9, med 1168 elever. Elevantalet totalt har ökat de senaste åren och prognosen visar på en fortsatt ökning. Det innebär att grundskolan behöver fler lokaler. En utbyggnad planeras på Gökstensskolan och på Edvardslundsskolan har förskolan lämnat lokaler till skolan. Skolan gjorde ett positivt resultat under 2016 och uppföljning av perioden visar på fortsatt samma trend.

Fritidshemmens uppdrag i barnens/elevernas lärande har tydliggjorts. Detta ger än fler barn/elever möjlighet att nå målen i skolan.

Samverkan med det kringliggande samhället har ökat vilket ger ökad motivation hos eleverna och ökad måluppfyllelse.

1-årigt åtagande - Fritidshemmens/öppna fritidsverksamheternas uppdrag för att stödja elevernas lärande och utveckling ska synliggöras och förtydligas i enheternas lokala verksamhetsplaner.

Elevernas inlärning sker hela dagen. I samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan och hemmet skapas ett helhetsperspektiv på elevens utveckling och lärande där elevens bästa är i fokus. I läroplanen betonas att det ska utvecklas samarbetsformer mellan