Barn som översätter i Malmö stads verksamheter. - En kartläggning

(1)

Barn som översätter i Malmö stads verksamheter

-

En kartläggning

Stadskontoret Analys- och

hållbarhetsavdelningen

Upprättad: 2022-02-11 Version: 1.0

Ansvarig: Kajsa Magnusson och Åsa Pahlmblad Gartberger

(2)

Innehållsförteckning

Inledning ... 4

Bakgrund ... 4

Barn som översätter i offentlig verksamhet ... 4

Tidigare undersökningar och rapporter ... 5

Syfte och genomförande ... 7

Syfte ... 7

Avgränsningar ... 7

Definitioner ... 8

Genomförande ... 8

Målgrupp och urval ... 9

Resultat av enkäterna ... 10

Omsorgsförvaltningarna ... 10

Svarsfrekvens ... 10

Minderåriga som översätter vid besök ... 11

Rutiner och utbildning i tolkanvändning ... 14

Utbildningsförvaltningarna ... 15

Svarsfrekvens ... 15

Kontakt med Malmöbor med begränsade svenskkunskaper ... 16

Minderåriga som översätter vid besök ... 17

Andra strategier i kommunikation med Malmöbor som pratar lite svenska ... 20

(3)

Övergripande slutsatser ... 21

Avslutande diskussion ... 24

(4)

Inledning

Kommunfullmäktige beslutade den 10 december 2020 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder kartlägga omfattningen av barntolkning i Malmö stads verksamheter.¹ Stadskontoret har under hösten 2021 genomfört kartläggningen tillsammans med följande förvaltningar: arbetsmarknads- och socialförvaltningen, hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen, funktionsstödsförvaltningen, förskoleförvaltningen,

grundskoleförvaltningen och gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen.

Resultatet av kartläggningen redovisas i denna rapport.

Bakgrund

I detta avsnitt beskrivs problematiken kring att barn används i stället för professionella tolkar vid översättning i offentlig verksamhet. Vidare redogörs för tidigare undersökningar inom området.

Barn som översätter i offentlig verksamhet

Betänkandet Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83) redogör för den problematik som finns när barn ersätter professionella tolkar i kontakten med det offentliga Sverige. Bakgrunden beskrivs som att nyanlända barn och ungdomar ofta lär sig snabbt att

kommunicera på svenska. Om barn får rätt förutsättningar tar de många gånger till sig språket betydligt snabbare än sina föräldrar och vuxna anhöriga. Barnen kan därmed lätt hamna i situationer där de efter en tid i Sverige förväntas hjälpa sina föräldrar och anhöriga att kommunicera med svenska myndigheter och samhällsinstitutioner och det förekommer därför att barn i viss mån ersätter professionella tolkar.²

Då barn används i stället för en professionell tolk finns risk att barnet får information om sin vårdnadshavare eller annan anhörig som inte är anpassad till barnets ålder och mognad eller får information om vuxnas situation.

Informationen kan gälla sådant som barn inte bör involveras i eller känna ansvar för. Tolkning genom barn kan innebära risker för fel och brister i tolkningen, vilket kan få negativa effekter för den vuxne, dennes hälsa eller

1 Se protokoll från kommunfullmäktige 2020-12-10 §260

2 SOU 2018:83 Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk s. 457

(5)

andra förhållanden. Då barn används som tolkar i samhällskontakter, sker det inte sällan på tider som sammanfaller med barnets skolgång. Även om det för en enskild myndighet kan upplevas som att barnets tolkning sker vid ett enstaka tillfälle, kan det ur barnets perspektiv innebära ett betydligt mer omfattande åtagande. Används barn som tolkar sker det ofta i betydande utsträckning och vid återkommande tillfällen i kontakterna med olika samhällsorgan. Det kan innebära att barnets skolplikt och rätt till skolgång påverkas negativt. Barntolkning kan därför inte enbart betraktas som en teknisk fråga om kvalitet i tolkningen eller om barnets upplevelser i anslutning till tolkningen.³

I den nya förvaltningslagen som började gälla 1 juli 2018 framgår att En myndighet ska använda tolk och se till att översätta handlingar om det behövs för att den enskilde ska kunna ta tillvara sin rätt när myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska.⁴ I Sverige finns däremot inget uttryckligt förbud mot att barn tolkar åt föräldrar, andra anhöriga eller vuxna i Sverige. I SOU 2018:83 har det bland annat föreslagits att i lag reglera förbud mot barntolkning. I betänkandet lyfts också att den redan etablerade uppfattningen bland myndigheter är att användningen av barn som tolkar ofta inte är förenligt med barnets bästa.⁵ Svenska myndigheter har också i huvudsak uppmärksammat detta som ett problem, där interna riktlinjer eller praxis försöker begränsa förekomsten av barntolkning. Även i Malmö stad verkar den etablerade uppfattningen vara att barn inte ska användas som tolkar. När förslaget på denna kartläggning var på remiss hos Malmö stads nämnder angavs att verksamheterna arbetar aktivt för att motverka att barn används som tolkar. Det angavs också att ett formellt förbud inte skulle förändra det arbetet eller målsättningen.⁶

Tidigare undersökningar och rapporter

Få undersökningar på området har gjorts i Sverige. Det finns därför lite kunskap om i vilken omfattning barn och andra anhöriga används för översättning i stället för att en tolk bokas. Den mest aktuella studien är Socialstyrelsens kartläggning Barn och andra anhöriga som översätter och medlar inom

3 SOU 2018:83 s. 459

4 13 § förvaltningslagen (2017:900)

5 SOU 2018:83 s. 461

6 Se ärende med diarienummer STK-2019-1047

(6)

socialtjänst och hälso- och sjukvård⁷. Kartläggningen gjordes på uppdrag av

Linnéuniversitet och undersökte i vilken omfattning barn och andra anhöriga används i stället för tolkar inom hälso- och sjukvård och socialtjänst i Sverige.

Socialstyrelsens kartläggning genomfördes genom en webbenkät som inom socialtjänsten riktades till socialsekreterare och handläggare inom ekonomiskt bistånd respektive LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Inom hälso- och sjukvården riktades enkäten till vårdpersonal inom primärvården. I Socialstyrelsens kartläggning genomfördes också

fokusgruppsintervjuer med personal inom primärvård, ekonomiskt bistånd och LSS samt med personer med erfarenhet av att medla och översätta för sina anhöriga, både som barn och vuxna anhöriga.

För föreliggande kartläggning är det framför allt resultatet från verksamheterna LSS och ekonomiskt bistånd som är relevanta från Socialstyrelsens

kartläggning. Inom dessa verksamhetsområden visade resultatet att samtliga undersökta verksamheter använder minderåriga och andra anhöriga i stället för tolk i vissa situationer. Både när det gäller LSS och ekonomiskt bistånd var det betydligt vanligare att minderåriga används för att översätta vid oplanerade besök än vid planerade besök. Av respondenterna inom ekonomiskt bistånd angav 42 procent att minderåriga tillåtits översätta vid oplanerade besök.

Denna andel sjönk till 4 procent vid planerade besök. Inom LSS var det mer än hälften som angav att de inte hade några oplanerade besök. Av de

respondenter som angav att de hade oplanerade besök var det 8 procent som angav att de låtit minderåriga översätta vid oplanerade besök. Vid planerade besök inom LSS minskade denna andel till 2 procent. Den vanligaste

anledningen som angavs till att minderåriga använts för att översätta var, både inom LSS och ekonomiskt bistånd, att det var brukarens egna önskemål.

Kartläggningens resultat visade också att det var vanligt att respondenterna både vid oplanerade och planerade besök löser kommunikationen genom att anlita en professionell tolk, men att det inte var ovanligt att även använda sig av andra lösningar.

I Socialstyrelsens kartläggning genomfördes också kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma samt med vuxna som har haft erfarenhet av att översätta som barn. Från dessa intervjuer framgår att de yrkesverksamma framför allt

uppfattar att barn och anhöriga tolkar i nödsituationer vid enstaka och oplanerade tillfällen. I intervjuerna med de vuxna, med erfarenhet av att

7 Socialstyrelsen (2018). Barn och andra anhöriga som översätter och medlar inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Stockholm: Socialstyrelsen.

(7)

översätta som barn, framträdde en delvis annan bild. Deras berättelser visar att det kan handla om en heltidssysselsättning att tolka som omfattar alla områden i livet. Det kan röra allt från medling i vardagen till blankettolkning och

medling i formella sammanhang hos myndigheter, vård och skola. Den minderåriga medlar för föräldrar, syskon, andra anhöriga och vänner vid ett otal ”enstaka tillfällen”. De sköter all post, deklarationer, ansökningar, tidbokningar, telefonsamtal och information åt en lång rad människor.

Resultatet visar med detta att det i barnens vardag inte alltid handlar om enstaka tillfällen även om det gör det för verksamheten.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att även översättning vid

myndighetskontakter i begränsad omfattning kan innebära en problematisk situation för det enskilda barnet. Frågan är därmed i vilken omfattning detta förekommer i Malmö stads verksamheter samt vilka strategier och övriga lösningar som finns på plats.

Syfte och genomförande

Syfte

Syftet med denna kartläggning är att undersöka i vilken utsträckning och i vilka situationer barn tillåts översätta inom utvalda verksamheter i Malmö stad. Kartläggningen avser också att undersöka om det finns andra sätt för personalen att lösa kommunikationen än att använda tolk för att undvika att barn används för att översätta i kontakten med en Malmöbo.

Avgränsningar

Kartläggningen har avgränsats till att undersöka huruvida barn används för översättning vid oplanerade och planerade besök i utvalda förvaltningars verksamheter. I uppdraget har inte ingått att undersöka förekomsten vid översättning av blanketter eller vid telefon-, brev- och mailkontakt mellan personal och Malmöbor.

Kartläggningen inbegriper hur yrkesverksamma hanterar kontakten med Malmöbor som talar så lite svenska att det är svårt att förstå varandra och i vilka av dessa situationer de använder sig av minderåriga för att översätta.

Det har inte funnits utrymme och resurser att i denna kartläggning tillfråga barn och unga om hur de själva upplever att få översätta åt föräldrar och andra anhöriga i kontakter med Malmö stads verksamheter. Det hade

(8)

kunnat ge en kompletterande bild till de yrkesverksammas bild av situationen.

Definitioner

Det behövs göras några förtydliganden kring vilka definitioner som använts i enkäten och i analysen.

Oplanerade och planerade besök

I enkäten har oplanerade besök definierats som tillfällen då respondenten med mycket kort varsel har tagit emot ett besök av en Malmöbo, exempelvis om Malmöbon kommit oanmäld till verksamheten och de utan dröjsmål tagit emot.

Planerade besök har definierats som möten som bokats in i förväg. Inom förskole- och skolverksamhet har det exemplifierats med ”såsom

utvecklingssamtal, föräldramöten och andra sammankomster på skolan/förskolan”.

”Tolkning” respektive ”översättning”

I denna kartläggning har med begreppet tolka avsetts den handling som utförs av en person som är anlitad som tolk genom en tolkförmedling. Med

begreppet översätta har det i stället avsetts den handling som utförs av en person som inte är anlitad genom en tolkförmedling, exempelvis en närstående.

Syftet med detta är att tydliggöra när en professionell tolk använts respektive när annan person fått översätta.

Undantag har gjorts då det i rapporten refereras till vad annan part angett (till exempel offentlig utredning eller liknande).

Barn/minderårig

När det i rapporten anges ”barn” eller ”minderårig” avses alltid en person under 18 år.

Genomförande

Kartläggningen har genomförts genom en enkätundersökning under hösten 2021. Två enkäter konstruerades – en som riktade sig till

utbildningsförvaltningarna och en som riktade sig till omsorgsförvaltningarna.

Konstruktionen av de båda enkäterna har tagit sin utgångspunkt i den enkät som Socialstyrelsen använde i sin kartläggning. De två enkäterna har därför

(9)

snarlika frågeställningar men är anpassade till de olika verksamheterna.

Enkäterna finns i bilaga 1.

Målgrupp och urval

Enkäten riktades till ett strategiskt urval av berörda yrkeskategorier i de medverkande förvaltningarna. De förvaltningar som ingått i kartläggningen ansvarar för verksamheter där medarbetarna ofta möter ett stort antal Malmöbor från skilda delar av staden och där tolkbehov kan förekomma.

Bedömningen av urvalet gjordes i samverkan med de medverkande förvaltningarna. Även upplägget för materialinsamlingen anpassades till respektive förvaltnings förutsättningar.

Kartläggningen har genomförts under en tid då många av stadens verksamheter varit hårt belastade av pandemin. Det har inneburit att genomförandet har behövt anpassas för att inte ytterligare belasta verksamheterna och urvalet har därmed varit förhållandevis begränsat.

Dessutom kan de rutiner som finns i verksamheterna kring fysiska möten under denna tid ha ändrats från vad som gällt innan pandemin.

Kartläggningen bör därför ses som en indikation på förekomsten av barn som översätter snarare än att göra anspråk på en heltäckande bild.

Utbildningsförvaltningarna

För att säkerställa ett så stort antal svarande på utbildningsförvaltningarna som möjligt gjordes bedömningen tillsammans med medarbetare från dessa

förvaltningar, att enkäten i stället för att skickas till enskilda medarbetare skulle skickas till rektorer och chefer för verksamheterna. Dessa var därefter

ansvariga för att samla in information från medarbetare i sina verksamheter och besvara enkäten.

Risker med detta är dels att de svar som medarbetarna ger tolkas genom chefens sammanställning av hela arbetsgruppens svar, dels att medarbetarna anpassar sina svar på grund av avsaknaden av anonymitet. Bedömningen gjordes ändå, bland annat utifrån den vanligtvis låga svarsfrekvensen på andra genomförda enkäter, att möjligheten till ökad svarsfrekvens vägde upp dessa risker.

På förskole- och grundskoleförvaltningarna har ett strategiskt slumpmässigt urval gjorts där 10 procent av förskolorna (fördelat på de fyra

utbildningsområdena) och ca 10 procent av skolorna (fördelat på mellan låg-, mellan- och högindexskolor) valdes ut. På förskolorna besvarade de biträdande

(10)

rektorerna enkäten efter att ha samlat in information från medarbetare i

verksamheterna. På grundskolorna gjorde de administrativa cheferna på samma sätt.

På gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen skickades enkäten till ett strategiskt urval av enhetschefer, sektionschefer, biträdande rektorer och rektorer för att täcka samtliga delar av organisationen. Samtliga deltagande chefer och rektorer samlade in information från medarbetare i verksamheterna innan de besvarade enkäten.

Omsorgsförvaltningarna

På omsorgsförvaltningarna skickades enkäten direkt till ett urval av enskilda medarbetare för att besvaras.

På arbetsmarknads- och socialförvaltningen gjordes ett slumpmässigt urval på 10 procent av medarbetarna från tre av förvaltningens avdelningar – Individ och familj utredning, Ekonomiskt bistånd boende samt Boende tillsyn och service. Här ingick framför allt biståndshandläggare, men även andra som i sin funktion har kontakt med Malmöbor, såsom receptionist, rådgivning,

administratörer och assistenter.

På funktionsstödsförvaltningen bestod urvalet av samtliga biståndshandläggare på myndighetsenheten. Urvalet fördelades mellan de tre sektionerna sektion socialpsykiatri, sektion LSS och sektion assistans.

På hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen gjordes ett slumpmässigt urval på 50 procent av samtliga biståndshandläggare på avdelningen för myndighet. Urvalet fördelades mellan de tre enheterna enhet SVU/korttid, enhet ordinärt boende och enhet avgifter, förmedling, bostäder.

Resultat av enkäterna

I det här avsnittet presenteras resultatet av enkäterna. Först presenteras det samlade resultatet för omsorgsförvaltningarna och därefter resultatet för utbildningsförvaltningarna.

Omsorgsförvaltningarna

Svarsfrekvens

Totalt skickades enkäten till 192 personer på omsorgsförvaltningarna och den totala svarsfrekvensen var 49 procent.

(11)

På arbetsmarknads- och socialförvaltningen skickades enkäten till 61 personer och svarsfrekvensen var 41 procent (25 personer). Av de som svarade var 68 procent socialsekreterare och 32 procent hade en annan funktion, såsom receptionist, rådgivning, administratör och assistent.

På funktionsstödsförvaltningen skickades enkäten till 64 personer och svarsfrekvensen var 66 procent, vilket innebar att 42 personer besvarade enkäten. Samtliga respondenter var biståndshandläggare.

På hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen skickades enkäten till 67 personer och svarsfrekvensen var 42 procent, vilket innebar att 28 personer besvarade enkäten. Även här var samtliga respondenter biståndshandläggare.

På hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen samt framför allt på

arbetsmarknads- och socialförvaltningen är det en förhållandevis låg andel av det totala antalet medarbetare på de berörda enheterna som har besvarat enkäten. Resultatet av enkäten ska därför i ljuset av detta snarast ses som en indikation.

Minderåriga som översätter vid besök

Respondenterna på arbetsmarknads- och socialförvaltningen uppger överlag att de har fler besök, både oplanerade och planerade, än de övriga

omsorgsförvaltningarna.⁸ En större andel av besöken på arbetsmarknads- och socialförvaltningen, jämfört med de andra omsorgsförvaltningarna, uppskattas dessutom vara med Malmöbor som har begränsade svenskkunskaper och där behovet av tolk skulle kunna uppstå.⁹

I enkäten fanns två frågor som rörde hur respondenterna de senaste tolv månaderna har agerat när de haft oplanerade respektive planerade besök från Malmöbor med begränsade svenskkunskaper. I dessa ingick också frågan om de använt sig av minderåriga för att översätta i besöken.

Oplanerade besök

8 En tredjedel på arbetsmarknads- och socialförvaltningen anger att de har fler än 16 besök i veckan. På funktionsstödsförvaltningen och hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen anger en stor andel att de har färre än 5 besök i veckan (60 procent respektive 43 procent).

9Här ombads respondenterna att uppskatta hur stor andel av besöken under de senaste 12 månaderna som varit med Malmöbor som pratar så lite svenska så det var svårt att förstå varandra. På arbetsmarknads- och socialförvaltningen uppskattar ca 50 procent att hälften av besöken är med Malmöbor som pratar så lite svenska att det var svårt att förstå varandra jämfört med ca 30 procent på funktionsstödsförvaltningen och ca 15 procent på hälsa, vård och omsorgsförvaltningen.

(12)

Det är få av respondenterna på funktionsstödsförvaltningen och hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen som angett att de har haft oplanerade besök av Malmöbor med begränsade språkkunskaper de senaste 12 månaderna (14 procent respektive 7 procent).¹⁰ Den låga andelen respondenter på dessa förvaltningar som har haft oplanerade besök med Malmöbor med begränsade svenskkunskaper gör det svårt att dra någon slutsats om barn i så fall använts för att översätta vid oplanerade besök. Avsaknaden av oplanerade besök i sig minskar dock risken att barn används för att översätta. Av de få

respondenterna på funktionsstödsförvaltningen och hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen som haft oplanerade besök med Malmöbor med begränsade svenskkunskaper, är det ingen som anger att barn använts för att översätta vid dessa tillfällen.

Av respondenterna på arbetsmarknads- och socialförvaltningen är det fler som anger att de haft oplanerade besök med Malmöbor med begränsade

svenskkunskaper de senaste 12 månaderna (48 procent). Av dessa uppger 12 procent att minderåriga har tillåtits översätta vid enstaka tillfällen. Det är dock få svarande på denna fråga då endast hälften av respondenterna haft

oplanerade besök. Totalt uppger tre av 11 respondenter att minderåriga tillåtits översätta vid oplanerade besök.

Planerade besök

Respondenter som angett att de haft planerade besök med Malmöbor med begränsade svenskkunskaper¹¹ är betydligt fler i samtliga verksamheter. Under de senaste 12 månaderna har 44 procent av respondenterna på

arbetsmarknads- och socialförvaltningen, 83 procent på

funktionsstödsförvaltningen och 86 procent på hälsa-, vård- och

omsorgsförvaltningen haft ett eller flera planerade besök med Malmöbor med begränsade svenskkunskaper. Ingen respondent på någon av förvaltningarna svarade att en minderårig har använts för att översätta vid ett planerat besök med en Malmöbo med begränsade svenskkunskaper.

Minderåriga som översätter i planerade och oplanerade besök För att få en bild av i vilken utsträckning respondenterna tagit hjälp av minderåriga för att översätta ställdes en fråga om i hur stor andel av samtliga

10 Frågan i enkäten var Har du under de senaste 12 månaderna haft oplanerade besök med Malmöbor som pratat så lite svenska att ni haft svårt att förstå varandra? Ja/nej. Det räckte alltså med minst ett besök de senaste 12 månaderna för att svara ja på denna fråga.

11 Frågan i enkäten var Har du under de senaste 12 månaderna haft planerade besök med Malmöbor som pratat så lite svenska att ni haft svårt att förstå varandra? Ja/nej. Det räckte alltså med minst ett besök de senaste 12 månaderna för att svara ja på denna fråga.

(13)

besök de senaste tolv månaderna minderåriga har fått översätta.

Respondenterna fick uppskatta andelen på en tiogradig skala där 0 var inget av besöken och 10 var samtliga besök.

Figur 2. I hur stor del av samtliga dina besök (planerade och oplanerade) de senaste 12 månaderna har du tagit hjälp av Malmöbons minderåriga barn/annan minderårig släkting för att översätta för Malmöbor som pratar så lite svenska att ni har svårt att förstå varandra?

Uppskatta andelen på skalan 0–10 där 0 är inga besök och 10 är samtliga besök.

Respondenterna uppskattar i hög utsträckning att de inte tagit hjälp av minderåriga för att översätta. På arbetsmarknads- och socialförvaltningen har respondenterna, trots den stora mängden besök, i stor utsträckning uppskattat att barn aldrig används för att översätta eller att det sker vid ett fåtal besök.

Inom hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen och funktionsstödsförvaltningen har en högre andel, 92 procent respektive 96 procent av respondenterna, uppskattat att det aldrig förekommer att minderåriga översätter. På dessa förvaltningar är de oplanerade besöken få, vilket tidigare redovisats, och detta kan antas påverka att barn översätter i mindre utsträckning.

Eftersom få respondenter angav att de haft besök där minderåriga översatt var det också få respondenter som svarade på frågan vad anledningen till detta varit. Av de få respondenter som svarat på frågan inom Malmö stads omsorgsförvaltningar var den vanligaste anledningen till att minderåriga

68

4

14 14

92

5 3

96

0 4 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Procent

Skala 1-10 där 0 är inga besök och 10 är samtliga besök

Minderåriga som översätter vid planerade och oplanerade besök

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Funktionsstödsförvaltnignen Hälsa, vård och omsorgsförvaltningen

(14)

översatt att Malmöbon uttryckt önskemål om detta. I ett par av fritextsvaren angavs också att barn använts för att översätta främst vid enklare

informationsöverföring för att till exempel boka en ny tid eller besvara kortare frågor.

Respondenterna på omsorgsförvaltningarna har i större utsträckning använt sig av andra strategier än att barn översätter i kommunikationen med Malmöbor med begränsade svenskkunskaper. Den vanligaste strategin är att boka en tolk eller boka ett nytt möte där tolk beställs. Andra strategier handlar framför allt om att använda sig av egna eller kollegors språkkunskaper. Ibland eller vid enstaka tillfällen har en vuxen anhörig eller bekant har fått översätta.

Rutiner och utbildning i tolkanvändning

På frågan om det finns rutiner kring språktolkning på arbetsplatsen svarar 52 procent av respondenterna på arbetsmarknads- och socialförvaltningen att det finns formella rutiner¹² och 24 procent att det finns informella rutiner¹³. Övriga anger att det inte finns rutiner, att de har egna rutiner eller att de inte vet. På funktionsstödsförvaltningen anger 69 procent att det finns formella rutiner och 7 procent att det finns informella rutiner. På hälsa-, vård- och

omsorgsförvaltningen anger 79 procent att det finns formella rutiner och 14 procent att det finns informella rutiner. Se figur 3.

12 Med formella rutiner menas här nedskrivna rutiner som alla känner till och förmedlas från arbetsgivaren.

13 Med informella rutiner menas här det arbetssätt som förmedlas mellan kollegor eller som man själv har men som inte är formaliserat för hela arbetsplatsen.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Formella rutiner på arbetsplatsen

Informella rutiner kollegor emellan Finns varken informella eller formella rutiner Vet ej Annat eller ej svarat

Rutiner på arbetsplatsen

Hälsa, vård och omsorgsförvaltningen Funktionsstödsförvaltningen Arbetsmarknads- och socialförvaltningen

(15)

Figur 3. Har ni rutiner på din arbetsplats kring språktolkning?

Merparten av respondenterna på omsorgsförvaltningarna har inte fått någon utbildning i tolkanvändning (68 procent på arbetsmarknads- och

socialförvaltningen, 79 procent på funktionsstödsförvaltningen och 79 procent på hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen).

Av de få respondenter som besvarade frågan om anledningen till att låta minderåriga översätta var det ingen som angav att anledningen var avsaknad av kunskap och/eller rutiner för att beställa tolk.

Utbildningsförvaltningarna

Svarsfrekvens

Förskoleförvaltningen

På förskoleförvaltningen fick 13 förskolor enkäten skickad till sig – tre slumpvis utvalda förskolor från varje utbildningsområde A, B, C, D plus ytterligare en förskola som slumpades från samtliga utbildningsområden. Av dessa besvarade 10 förskolor enkäten. De biträdande rektorerna sammanställde enkätsvaren efter att ha inhämtat information från personal i verksamheterna, såsom förskollärare, förste förskollärare, barnskötare, pedagoger och rektor.

Information samlades in från totalt ca 136 medarbetare på förskolorna.

Grundskoleförvaltningen

På grundskoleförvaltningen fick 9 slumpvis utvalda skolor enkäten skickad till sig - tre från respektive grupp av lågindex-, mellanindex- och högindexskolor¹⁴. 8 skolor besvarade enkäten. De administrativa cheferna sammanställde

enkätsvaren efter att ha inhämtat information från medarbetare på skolorna.

Information har samlats in från en bredd av yrkeskategorier på skolorna, såsom personal inom elevhälsa, pedagogiskt arbete i grundskola inkl.

modersmålslärare, pedagogiskt arbete i fritidshem, elevassistent,

elevkoordinator, skoladministratör och pedagogiskt arbete i grundsärskola. På en av skolorna är det skolledningen som har besvarat enkäten. Totalt samlades information in från ca 115 medarbetare på skolorna.

14 Index för grundskolorna är del av resursfördelningsmodellen. Utifrån olika socioekonomiska variabler tas regressionsmodeller fram som vägs samman till ett index för varje skola. En skola med lägre index har ett lägre antal elever än genomsnittet som riskerar att inte klara målen om godkända betyg och behörighet till gymnasieskolan. En skola med högre index har ett högre antal elever än genomsnittet som riskerar att inte klara målen om godkända betyg och behörighet till gymnasieskolan.

(16)

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

På gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen skickades enkäten både till verksamheterna inom gymnasieskolan och verksamheterna inom

vuxenutbildningen. Inom gymnasieskolan skickades enkäten till samtliga åtta sektionschefer på de kommunala gymnasieskolorna. Sex sektionschefer besvarade enkäten efter att ha samlat in information från administrativ

personal som skolsekreterare, assistent, administratör, receptionist, vaktmästare (totalt ca 65 medarbetare). På en skola samlade sektionschefen även in

information från lärare. Sektionscheferna kompletterades med ett urval av två biträdande rektorer på två av de tolv gymnasieskolorna för att nå den

pedagogiska personalen. En av dessa besvarade enkäten efter att ha samlat in information från tio lärare på skolan. På centrala elevhälsan svarade enhetschef på enkäten tillsammans med skolpsykolog. På KAA (kommunala

aktivitetsansvaret) svarade enhetschef på enkäten tillsammans med studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger.

Inom vuxenutbildningen skickades enkäten till samtliga fyra sektionschefer för drift och administration. Tre av fyra sektionschefer besvarade enkäten efter att ha samlat in information från administrativ personal som skolsekreterare, administratör, assistent, vaktmästare och utvecklingssekreterare (totalt 31 medarbetare). Enkäten skickades dessutom till fyra rektorer inom sfi och kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå. Tre rektorer besvarade enkäten efter att ha inhämtat information från pedagogisk personal som lärare, studie- och yrkesvägledare och specialpedagog (totalt 22

medarbetare). Enkäten skickades även till chefen för vuxvägledningen som inhämtade information från 9 medarbetare. Totalt samlades information in från ca 137 medarbetare på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen.

Kontakt med Malmöbor med begränsade svenskkunskaper

Bland de svarande förskolorna och grundskolorna varierar det hur ofta personalen möter Malmöbor med begränsade kunskaper i svenska. Som exempel kan anges att på fyra av åtta grundskolor och på tre av 10 förskolor sker dessa möten mer än 20 gånger i veckan. På andra förskolor och skolor sker det däremot så sällan som färre än fem gånger i veckan (se figur 4).

På gymnasieskolorna anger de flesta respondenter, både från administrativ och pedagogisk personal, att de möter Malmöbor med begränsade kunskaper i svenska färre än fem gånger i veckan. Det är framför allt inom elevhälsan dessa besök är vanliga (fler än 20 gånger i veckan). Besöken är också vanligare inom

(17)

kommunala aktivitetsansvaret, KAA (6–10 gånger i veckan), vilket inte ingår i gymnasieskolan men organisatoriskt befinner sig inom

gymnasieorganisationen.

Inom vuxenutbildningen sker besök av Malmöbor med begränsade svenskkunskaper mer frekvent, även om det varierar mycket mellan

verksamheterna. Särskilt inom sfi är det fler som har besök av Malmöbor med begränsade svenskkunskaper (mer än 20 gånger i veckan). Inom övriga

vuxenutbildningar sker det färre än fem gånger i veckan. Administrativ personal och driftpersonal inom vuxenutbildningen anger också betydligt fler kontakter med Malmöbor som har begränsade svenskkunskaper (mellan 10 – 20 eller fler kontakter i veckan).

Figur 4. Hur ofta uppskattar arbetsgruppen att ni möter Malmöbor som pratar så lite svenska att det varit svårt att förstå varandra på svenska?

Minderåriga som översätter vid besök

Förskolorna Oplanerade besök

Enligt enkätsvaren förekommer det i förskoleverksamheten att minderåriga används för att översätta både vid oplanerade och planerade besök på

förskolorna. Det är dock vanligare att det sker vid oplanerade besök. De flesta förskolor lyfter att barn endast fått översätta vid enstaka tillfällen (6 av 10 förskolor). En förskola har angett att det skett ofta, två att det skett ibland och en anger att det aldrig sker. Vid frågan om att uppskatta hur ofta det skett de

3

2

3

1 1

4

1 1

2

1 1

2

5

3

2

1 1

0 1 2 3 4 5 6

Fler än 20 gånger i

veckan

16-20 gånger i

veckan 11-15 gånger i

veckan Mindre än en gång i veckan

Antal verksamheter

Antal besök i veckan

Möte med Malmöbor i verksamheterna som har begränsade svenskkunskaper

Förskolan Skolan Gymnasieutbildningen Vuxenutbildningen

(18)

senaste 12 månaderna anger två av tio förskolor att det sker varje vecka, fyra ett par gånger om året, en vartannat år och två att det aldrig hänt.

Vid planerade besök är de vanligaste strategierna bland förskolorna att boka en tolk till besöket eller att använda egna språkkunskaper för att översätta. 1 av 10 förskolor har angett att det ofta skett att en minderårig tillåtits översätta och 1 av 10 förskolor har angett att det skett vid enstaka tillfälle. På 7 av 10 förskolor har det under det senaste året aldrig förekommit att en minderårig tillåtits översätta (en förskola har inte svarat på denna fråga).

Den vanligaste anledningen till att en minderårig tillåtits översätta har varit att Malmöbon har uttryckt önskemål om detta, följt av att barnet tidigare översatt samt att det inte gått att få tag i en tolk för det aktuella språket. I fritextsvaren anges att detta var mycket mer vanligt förekommande för några år sedan, men att personalen nu aktivt väljer att inte ta hjälp av ett barn för översättning. Det har på någon förskola skett vid enstaka tillfällen då någon tolk inte har kunnat bokas eller det inte finns någon vuxen i närheten som talar det aktuella språket.

Grundskolorna Oplanerade besök

Även på de svarande grundskolorna förekommer att barn får översätta.

Merparten (5 av 8 grundskolor inom såväl låg-, mellan- som högindexskolor) anger att vid oplanerade besök sker detta endast vid enstaka tillfällen. En grundskola anger att det sker ibland och två att det aldrig sker.

Om minderåriga har använts för att översätta vid oplanerade besök har skolorna uppskattat i vilken utsträckning det skett de senaste 12 månaderna.

Två grundskolor anger att det skett varje vecka, fyra grundskolor anger ett par gånger om året och två skolor anger aldrig respektive annat utan att specificera vad.

När det gäller planerade besök har hälften av grundskolorna (4 av 8 skolor) angett att minderåriga har översatt vid enstaka tillfällen vid planerade besök under de senaste 12 månaderna. Det vanligaste är i stället att en tolk bokas till besöket eller att ett nytt möte bokas dit tolk beställs. Tre av de fyra skolorna där minderåriga översatt vid planerade besök möter Malmöbor med

begränsade kunskaper i svenska fler än 20 gånger i veckan.

(19)

Om minderåriga har använts för översättning uppges den vanligaste anledning vara att det saknats information på förhand om behovet av tolk. I fritextsvaren uppges att minderåriga inte tillåts översätta särskilt ofta och när det skett har det handlat om att det inte gått att få tag i en tolk eller att behovet av tolk inte har kommunicerats i förväg. Exempel på detta, som gavs i svaren, var att Malmöbon anser sig ha tillräckliga språkkunskaper i svenska men inte gör sig förstådd.

Sammanfattningsvis så är det betydligt vanligare att minderåriga tillåts översätta vid oplanerade besök, men även då anger nästan alla skolor att det sker vid enstaka tillfällen. Det har inte framkommit något närmare om innehållet i de möten där minderåriga tillåts översätta, till exempel vilken typ av information som förmedlas vid dessa möten.

Gymnasieskolan Oplanerade besök

Minderåriga översätter generellt vid få tillfällen vid oplanerade besök inom gymnasieskolan. En sektionschef anger att detta sker ibland och uppskattar att det har skett varje vecka. På två andra skolor har sektionschef respektive rektor angett att minderåriga översätter vid oplanerade besök vid enstaka tillfällen.

Vid en uppskattning av hur ofta det skett anges ett par gånger per år de senaste 12 månaderna. Övriga skolor har angett att detta inte förekommer. Det är dock värt att uppmärksamma att det anges att 50 medarbetare har varit delaktiga i insamlingen av resultatet på den skola där det oftare förekommer att

minderåriga översätter. På övriga skolor är det 2–15 medarbetare som

tillfrågats. Underlaget är därmed betydligt större på den skola som uppgett att minderåriga översätter oftare vid oplanerade besök.

Det förekommer även inom gymnasieskolan att minderåriga tillåts översätta vid planerade besök. Det vanligaste är dock att tolk bokas eller att egna språkkunskaper används. Två sektionschefer har angett att minderåriga tillåtits översätta vid enstaka tillfällen. Av dessa har en sektionschef angett att detta uppskattas ha förekommit varje månad. Den biträdande rektorn, som samlat in information från lärare, anger att det skett vid enstaka tillfällen och uppskattar att det skett ett par gånger om året.

Centrala elevhälsan och KAA

Centrala elevhälsan och KAA (kommunala aktivitetsansvaret) anger att

minderåriga används för att översätta vid enstaka tillfällen. Vid en uppskattning

(20)

av hur ofta det skett vid oplanerade besök de senaste 12 månaderna anger centrala elevhälsan att det aldrig skett och KAA att det skett varje månad. Vad gäller planerade besök uppger centrala elevhälsan att det aldrig skett, men KAA har angett att det sker varje vecka. KAA uppger att deras målgrupp är 16 – 19 år och att de ibland får översätta till medföljande vårdnadshavare.

Vuxenutbildning Oplanerade besök

Inom vuxenutbildningen anger två av tre sektionschefer för administration och drift att minderåriga översatt vid enstaka oplanerade besök. Vid en

uppskattning av hur ofta det skett anger en av sektionscheferna ett par gånger om året och den andra att det skett varje månad. Den tredje sektionschefen anger att det aldrig skett. Inom den pedagogiska verksamheten och

vuxvägledning anger rektorn för sfi och chefen för vuxvägledningen att minderåriga använts för att översätta vid oplanerade besök ibland. Vid en uppskattning av hur ofta det skett anger rektor för sfi att det skett ett par gånger om året och chefen för vuxvägledning att det skett varje månad. Övriga rektorer anger att det aldrig skett. Här ska tilläggas att det uppges i enkätsvaren att den grundläggande vuxenutbildningen på komvux inte har någon öppen verksamhet. Det anges också att de inte möter särskilt många Malmöbor som kan så lite svenska att de har svårt att göra sig förstådda på svenska och uppskattar att det sker mindre än en gång i veckan. På sfi möter verksamheten dock Malmöbor som talar begränsad svenska mer än 20 gånger i veckan.

Inom vuxenutbildningen är det ingen respondent som uppger att minderåriga översätter vid planerade besök. I fritextsvar anges att om behovet funnits har man bokat om mötet och beställt en tolk. En sektionschef anger att planerade besök inte ingår i den tillfrågade gruppens ansvarsområde.

Den vanligaste anledningen till att minderåriga har använts för att översätta vid oplanerade och planerade besök inom verksamheterna på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen är att det saknades information på förhand om behovet av tolk. Andra anledningar som förekommer är att Malmöbon uttryckt önskemål om att barnet ska översätta eller att detta skett vid tidigare tillfälle.

Andra strategier i kommunikation med Malmöbor som pratar lite svenska

Trots förekomsten av att barn översätter i verksamheten är det genomgående för samtliga utbildningsförvaltningar att andra strategier används. Det

(21)

vanligaste är att använda egna eller kollegors språkkunskaper men det

förekommer även att exempelvis boka om till ett nytt möte med tolk, försöka göra det bästa av situationen utan att någon översätter eller att använda sig av google translate som hjälpmedel.

Övergripande slutsatser

Nedan sammanfattas generella slutsatser från omsorgsförvaltningarnas respektive utbildningsförvaltningarnas resultat.

Omsorgsförvaltningarna

• Resultatet från omsorgsförvaltningarna stämmer väl överens med resultatet från Socialstyrelsens kartläggning, inte minst när det gäller att minderåriga främst verkar tillåtas översätta vid oplanerade och

spontana besök samt vid enstaka tillfällen.

• Resultatet visar att barn som översätter inte verkar förekomma i någon större utsträckning i hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen,

åtminstone inte i de verksamheter som undersökts här. Den bilden stämmer överens med hälsa-, vård- och omsorgsnämndens yttrande¹⁵ på förslaget till denna kartläggning där det angavs att barn inte utgör nämndens målgrupp och att det sällan är minderåriga som utgör en nära anhörig utan vuxna barn, vilket också innebär situationen att barn översätter sällan uppkommer i verksamheten. Nämnden lyfte också att verksamheterna som dagligen möter Malmöbor med tolkbehov har kännedom om eventuella anhöriga barn.

• För funktionsstödsförvaltningen visar kartläggningen att respondenterna har få oplanerade besök, vilket i sin tur är en

omständighet som påverkar att barn sällan används för att översätta i verksamheterna. Ingen av respondenterna har angett att barn använts för att översätta vid de planerade besöken. Även

funktionsstödsnämnden gjorde en bedömning i sitt yttrande¹⁶ som stämmer väl överens med bilden som framträder i kartläggningen. De angav att oplanerade möten, som rör myndighetsbeslut eller

uppföljning av insatser, av flera skäl förekommer jämförelsevis sällan inom funktionsstödsnämndens verksamheter. Där angav de också att i funktionsstödsförvaltningens barnverksamheter, det vill säga

(22)

verksamheter där de sökande/brukarna själva är barn, sker all tolkning med behörig tolk och annat stöd så att barnets åsikter kan tas i

beaktande inför beslut och vid uppföljningar.

• Respondenterna på arbetsmarknads- och socialförvaltningen var de som uppgav att de hade flest planerade och framför allt oplanerade besök av omsorgsförvaltningarna. Trots detta är det få respondenter som anger att barn används för att översätta och ingen har uppgett att det skett vid planerade besök. Det stärker den bedömning som arbetsmarknads- och socialförvaltningen gjorde i sitt yttrande¹⁷ inför kartläggningen, nämligen att förekomsten av barn som översätter i verksamheten sker vid oplanerade möten och rör enklare

kommunikation.

• Resultatet från omsorgsförvaltningarna visar också att det i stor utsträckning finns formella eller informella rutiner för tolkanvändning på arbetsplatserna, även om det är en betydande andel som anger att det inte finns formella rutiner. En låg andel har fått fortbildning i tolkanvändning. Det är dock ingen av respondenterna som angett att avsaknad av rutiner eller kunskap i tolkanvändning skulle vara en anledning till att låta minderåriga översätta i verksamheterna.

Utbildningsförvaltningarna

• Inledningsvis ska det framhållas att utbildningsförvaltningarna bedriver en verksamhet med ett stort antal informella kontakter med Malmöbor.

Till skillnad från omsorgsförvaltningarna, där många respondenter möter Malmöbor främst vid planerade möten, så är de flesta kontakterna med Malmöbor inom utbildningsförvaltningarnas verksamhet sällan planerade eller i mer formell mötesform. Det kan handla om föräldrakontakter vid hämtning eller lämning eller genom deltagande i undervisning som inte är av den sortens formella karaktär att det alltid går att förutse om det finns ett behov av tolk. Det är därför viktigt att ta med sig att den totala mängden oplanerade besök skiljer sig stort från omsorgsförvaltningarna när förekomsten av barn som översätter undersöks.

17 Se ärende STK-2019-1047

(23)

• Det finns ingen motsvarighet till Socialstyrelsens undersökning som gäller utbildningsförvaltningarna. Därför finns det inte heller något nationellt jämförelsematerial att ta hänsyn till i analysen.

• Vad gäller förskolorna framgår det av de svar som lämnats att det finns medvetenhet om att barn inte ska användas för översättning och det finns även ett aktivt arbete samt rutiner kring detta. Det förekommer dock på nästan samtliga förskolor i undersökningen att minderåriga i varierande omfattning har fått översätta vid oplanerade besök. Det förekommer även vid enstaka förskolor att minderåriga har fått

översätta vid planerade besök. I undersökningen framgår det dock inte vilken typ av information som förmedlats – om denna är av enklare karaktär, som till exempel en tidsbokning eller kortfattad information, eller om det rör något mer omfattande som till exempel vid ett utvecklingssamtal.

• På grundskoleförvaltningen finns det kunskap och medvetenhet om att barn inte ska översätta i verksamheten. Den information som

förmedlas i enkäten stämmer överens med det yttrande som nämnden gav när förslaget på denna kartläggning var uppe för beslut. Där angavs att det redan finns strukturer och rutiner för att säkerställa att barn inte används för översättning i verksamheten. Uppfattningen då var även att användningen av barn som översätter i den egna verksamheten är mycket begränsad.

• Enligt enkätsvaren från gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen förekommer det i både gymnasieskolorna och inom vuxenutbildningen att barn i viss utsträckning tillåts tolka vid oplanerade besök. Det förekommer även vid planerade besök inom gymnasieskolan, men förhållandevis sällan. Inom vuxenutbildningen anges att detta aldrig sker vid planerade besök. Inom KAA (kommunala aktivitetsansvaret), där målgruppen är 16–19 år, är det dock mer vanligt förekommande.

Det finns överlag en medvetenhet om problematiken kring att använda barn för översättning, vilket stämmer överens med gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens yttrande som nämnden gav när förslaget på denna kartläggning var uppe för beslut. I fritextsvaren specificeras att när det förekommer att barn översätter så gäller det enklare frågor som tidsbokning eller enklare information. Flera verksamheter framhåller vidare problematiken i att låta andra än professionella tolkar översätta i

(24)

kontakten med verksamheten och vikten av att säkerställa att Malmöbon får rätt information.

• I enkäten beskrevs “planerade besök” som möten som bokats in i förväg, såsom utvecklingssamtal, föräldramöten och andra

sammankomster på förskolan eller skolan. Det framgår dock inte av enkätsvaren vid vilka av dessa exempel som det förekommit att

minderåriga tillåtits översätta - detta kräver en närmare granskning. Det är också få deltagande förskolor eller skolor där barn som översätter förekommit oftare som utvecklat sina svar i fritextrutorna. Ett undantag är KAA (kommunala aktivitetsansvaret) på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen som anger att minderåriga översätter vid planerade besök varje vecka genom att deras målgrupp, som är 16–19 år, ibland får översätta till medföljande vårdnadshavare.

Avslutande diskussion

Det verkar finnas en uttalad ambition och medvetenhet om att förekomsten av barn som översätter ska motverkas i stadens verksamheter. Det lyftes redan i nämndernas yttranden när förslaget på denna kartläggning var ute på remiss och kartläggningen förstärker den bilden. I ganska hög grad verkar det också finnas rutiner för tolkanvändning på plats i de verksamheter som fått frågor om detta, även om det är en inte obetydlig andel som anger att det inte finns formella sådana.Det kan därför finnas anledning för förvaltningarna att se över rutinerna i ljuset av detta.

Denna kartläggning genomfördes under en tid då många av stadens

verksamheter var hårt belastade av pandemin. Urvalet anpassades därmed för att förvaltningarna inte skulle belastas ytterligare. I kombination med att det är svårt att få en hög svarsfrekvens på enkäter över lag blev antalet svarande förhållandevis litet, särskilt på arbetsmarknads- och socialförvaltningen.

Resultatet från kartläggningen ger dock en indikation på att det mönster som framträder i Malmö stads verksamheter när det gäller barn som översätter stämmer väl överens med resultatet från Socialstyrelsens kartläggning.

Resultatet från föreliggande kartläggning stämmer också väl överens med den bild som nämnderna gav i sina yttranden inför denna kartläggning, vilket bekräftar att nämnderna har en god uppfattning om var utmaningarna finns när det gäller barn som översätter i verksamheterna.

(25)

Uppdraget för denna kartläggning var endast att undersöka planerade och oplanerade besök. Vid sådana besök verkar det framför allt förekomma vid enstaka tillfällen att barn översätter i de undersökta verksamheterna och då främst vid oplanerade besök. Socialstyrelsens kartläggning visade dock att barn översätter och medlar i en rad andra situationer såsom post, deklarationer, ansökningar, tidbokningar, telefonsamtal och information åt en lång rad människor. Det lyftes också att det i barnens vardag inte alltid handlar om enstaka tillfällen även om det gör det för verksamheten. Att kartlägga omfattningen av barn som översätter i stadens verksamheter synliggör inte heller alla de andra enstaka tillfällen vid övriga samhällskontakter där barn översätter. Att kartlägga endast förekomsten av barn som översätter i stadens verksamheter kommer därför inte ge en helhetsbild. Det som krävs är snarare att fortsätta arbetet för att motverka att barn används för att översätta så att även enstaka tillfällen där det sker i verksamheterna kan minskas.

I resultatet kan ses att färre oplanerade besök är en skyddsfaktor för att barn inte ska användas för att översätta, eftersom planerade möten ökar

förutsättningarna för att professionell tolk används. För vissa verksamheter är det lättare att arbeta med att få ner de oplanerade mötena. I andra

verksamheter, exempelvis i utbildningsförvaltningarna, är oplanerade besök en del av vardagen och svåra att minimera. Därför behöver förvaltningarna också arbeta vidare med strategier för hur kommunikationen ska hanteras vid

oplanerade besök där Malmöbor har begränsade svenskkunskaper, för att minimera att barn används för att översätta i dessa situationer.

(26)

Bilaga 1. Enkäterna

Enkäterna skickades ut i verktyget Microsoft forms. En enkät togs fram per förvaltning. Frågorna i utbildningsförvaltningarnas enkäter var likadana frånsett där det anges yrkeskategorier. Detsamma gäller omsorgsförvaltningarna.

Nedan bifogas en enkät för utbildningsförvaltningarna och en för omsorgsförvaltningarna.

Utbildningsförvaltningarna – enkät gällande barn som översätter Den här enkäten ingår i en kartläggning av omfattningen av att barn

översätter i Malmö stads verksamheter. Kartläggningen rör kommunikationen med Malmöbor som har begränsade kunskaper i svenska språket.

När begreppen tolk eller tolka används avses en person som är anlitad som tolk genom en tolkförmedling. När begreppet översätta används avses istället den handling som utförs av en person som inte är anlitad genom en

tolkförmedling.

Med "Malmöbo" menas de personer som förekommer i verksamheten. De behöver inte nödvändigtvis vara bosatta i Malmö.

* Detta formulär kommer att registrera ditt namn, fyll i ditt namn.

Bakgrund

1. Hur ofta uppskattar arbetsgruppen att ni möter Malmöbor som pratar så lite svenska att det varit svårt att förstå varandra på svenska?

Det som avses är fysiska eller digitala samtal eller besök. Det avser inte kontakt per brev, mail eller telefon.

Uppskatta gruppens samlade svar nedan.

Om du vill har du möjlighet att kommentera svaret i rutan längst ner.

Fler än 20 gånger i veckan 16–20 gånger i veckan 11–15 gånger i veckan 6–10 gånger i veckan 1–5 gång i veckan Mindre en gång i veckan

Personalen har inga besök av Malmöbor Annat, fritextsvar (ruta)

Vid oplanerade besök

(27)

Med oplanerade besök avses tillfällen då ni med mycket kort varsel har tagit emot besök med Malmöbo. Exempelvis om Malmöbon kommer oanmäld till verksamheten och ni utan dröjsmål tar emot.

2. Hur har arbetsgruppen agerat vid oplanerade besök när ni mött Malmöbor som pratar så lite svenska att ni har haft svårt att förstå varandra?

Uppskatta gruppens samlade uppfattning efter varje exempel nedan.

Ofta Ibland Enstaka tillfälle Aldrig Har använt egna

språkkunskaper för att översätta.

Har bett en kollega att översätta.

Har låtit Malmöbornas vuxna anhöriga eller bekanta översätta.

Har låtit Malmöbornas minderåriga barn/annan minderårig släkting översätta.

Har försökt göra det bästa av situationen utan någon som översätter.

Har bokat en tolk till besöket.

Har bokat ett nytt möte där tolk beställts

Annan lösning (utveckla under fråga 4.)

(28)

3. Om minderåriga använts för att översätta - i hur stor utsträckning

uppskattar arbetsgruppen att detta skett vid oplanerade besök de senaste 12 månaderna?

o Dagligen o Varje vecka o Varje månad

o Ett par gånger om året o Aldrig

o Annat (ruta för fritextsvar)

4. Övriga kommentarer gällande oplanerade besök (fritextruta för svar) Vid planerade besök

Med planerade besök avses möten som bokats in i förväg, såsom

utvecklingssamtal, föräldramöten och andra sammankomster i verksamheten.

5. Hur har arbetsgruppen agerat vid planerade besök när ni mött Malmöbor som pratar så lite svenska att ni har haft svårt att förstå varandra?

Uppskatta gruppens samlade uppfattning efter varje exempel nedan.

(29)

Annan lösning (utveckla under fråga 7.)

6. Om minderåriga använts för att översätta - i hur stor utsträckning uppskattar arbetsgruppen att detta skett vid planerade besök de senaste 12 månaderna?

Dagligen Varje vecka Varje månad

Ett par gånger om året Aldrig

Annat (fritextruta för svar)

7. Övriga kommentarer gällande planerade besök (fritextruta för svar) När minderåriga använts för översättning

8. Om minderåriga har använts för att översätta, vad har varit anledningen till detta?

Uppskatta personalens samlade uppskattning efter varje exempel nedan.

Ofta Ibland Enstaka tillfälle Aldrig Malmöbon har uttryckt

önskemål om att barnet översätter

Barnet har tidigare översatt åt Malmöbon.

(30)

Har inte lyckats få tag på tolk för det aktuella språket.

Det saknades information på förhand om behovet av tolk.

Det saknades kunskap om rutiner för hur man beställer tolk.

Annan anledning (utveckla under fråga 9)

9. Övriga kommentarer gällande när minderåriga använts för översättning.

(fritextruta för svar) Övrigt

10. Något övrigt ni skulle vilja dela med er av utifrån era erfarenheter när det gäller frågan om minderåriga som översätter i möten med verksamheten?

(fritextruta för svar)

Om insamlingen av enkätsvaren

Frågorna nedan besvaras av den som samlat in svaren på frågorna från arbetsgruppen.

11. Om du är sektionschef, vilka yrkeskategorier har du samlat in informationen från?

o Skolsekreterare o Assistent o Administratör o Receptionist

o Utvecklingssekreterare o Vaktmästare/tekniker o Annat (fritext)

(31)

12. Om du är enhetschef (CEH), vilka yrkeskategorier har du samlat in informationen från?

o Skolläkare o Skolsköterska o Specialpedagog o Skolpsykolog o Kurator

o Studie- och yrkesvägledare o Annat

13. Om du är biträdande rektor, vilka yrkeskategorier har du samlat in informationen från?

o Lärare

o Lärarassistent o Kurator o Elevassistent o Specialpedagog

o Studie- och yrkesvägledare o Annat (fritextsvar)

Uppskatta hur många medarbetare du har samlat in information från (fritextruta)

Övriga kommentarer (fritextruta)

Omsorgsförvaltningarna – enkät gällande barn som översätter

Den här enkäten ingår i en kartläggning av omfattningen av att barn översätter i Malmö stads verksamheter. Kartläggningen rör kommunikationen med Malmöbor som har begränsade kunskaper i svenska språket.

När begreppen tolk eller tolka används avses en person som är anlitad som tolk genom en tolkförmedling. När begreppet översätta används avses istället den handling som utförs av en person som inte är anlitad genom en

tolkförmedling.

Med Malmöbor avses personer som förekommer i verksamheten. De behöver inte nödvändigtvis vara bosatta i Malmö.

(32)

Enkäten tar ca 5–10 minuter att genomföra.

Bakgrund

1. Vilken yrkeskategori tillhör du?

o Socialsekreterare

o Annat, t ex reception/rådgivning/administratör/assistent 2. Hur ofta har du planerade och/eller oplanerade besök av Malmöbor i

ditt arbete?

Med besök avses fysiska eller digitala samtal eller besök. Det avser inte kontakt per brev, mail eller telefon.

o Fler än 20 gånger i veckan o 16–20 gånger i veckan o 11–15 gånger i veckan o 6–10 gånger i veckan o 1–5 gång i veckan o Mindre en gång i veckan

o Jag har inga besök av Malmöbor o Annat (fritextruta)

3. I hur stor andel av dina besök de senaste 12 månaderna har du mött Malmöbor som pratat så lite svenska att ni har svårt att förstå varandra?

Uppskatta andelen på skalan nedan, där 0 är inget av besöken och 10 är alla besöken.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inget av besöken Alla besöken

Vid oplanerade besök

Med oplanerade besök avses tillfällen då du med mycket kort varsel har tagit emot besök med Malmöbor. Exempelvis om Malmöbon kommer oanmäld till verksamheten och du utan dröjsmål tar emot.

4. Har du under de senaste 12 månaderna haft oplanerade besök med Malmöbor som pratat så lite svenska att ni haft svårt att förstå varandra?

(33)

o Ja o Nej

5. Hur har du agerat när du senaste 12 månaderna haft oplanerade besök med Malmöbor som pratat så lite svenska att ni har haft svårt att förstå varandra?

Ange för samtliga alternativ.

Annan lösning

6. Om annan lösning använts, ange vilken nedan. (fritextruta) Planerade besök

(34)

Med planerade besök avses möten som bokats in i förväg.

7. Har du under de senaste 12 månaderna haft planerade besök med Malmöbor som pratat så lite svenska att ni haft svårt att förstå varandra?

o Ja o Nej

8. Hur har du agerat när du senaste 12 månaderna haft planerade besök med Malmöbor som pratat så lite svenska att ni har haft svårt att förstå varandra?

Annan lösning

(35)

9. Om annan lösning använts, ange vilken nedan. (fritextruta) Minderåriga som översätter

10. I hur stor andel av samtliga dina besök (planerade och oplanerade) de senaste 12 månaderna har du tagit hjälp av Malmöbons minderåriga barn/annan minderårig släkting för att översätta för Malmöbor som pratar så lite svenska att ni har haft svårt att förstå varandra?

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inga av besöken Alla besöken

11. Om du under de senaste 12 månaderna har tagit hjälp av minderåriga för att översätta, har det varit för att…

Ofta Ibland Enstaka tillfälle Aldrig Malmöbon har uttryckt

önskemål om att barnet översätter

Barnet har tidigare översatt åt Malmöbon.

Har inte lyckats få tag på tolk för det aktuella språket.

Det saknades information på förhand om behovet av tolk.

Det saknades kunskap om rutiner för hur man beställer tolk.

Annan anledning

(utveckla under fråga 12)

12. Om annan anledning, ange vilken nedan (fritextruta)

(36)

Riktlinjer och rutiner i verksamheten

13. Har ni rutiner på din arbetsplats kring språktolkning? T.ex. rutiner kring bokning, akuta och planerade situationer, bedömning när tolk

behövs/inte behövs?

Formella rutiner är nedskrivna rutiner som alla känner till och förmedlas från arbetsgivaren.

Informella rutiner är det arbetssätt som förmedlas mellan kollegor eller som man själv har men som inte är formaliserat för hela arbetsplatsen.

o Ja, vi har formella rutiner på arbetsplatsen

o Nej, men vi har informella rutiner kollegor emellan o Nej, men jag har egna rutiner

o Nej, det finns varken formella eller informella rutiner o Vet ej

o Annat (fritextruta)

14. Vilket är det vanligaste sättet för dig att uppmärksamma behovet av tolk?

o Malmöbon ber själv om tolk.

o Behovet finns registrerat utifrån tidigare kontakt med Malmöbon

o Behovet uppmärksammas under mötet med Malmöbon o Vet ej

o Annat (fritextruta)

15. Har du på din nuvarande arbetsplats fått någon utbildning i hur man använder tolk?

Utbildning kan exempelvis vara kurser, informationsfilm, information på internet eller muntlig utbildning på arbetsplatsen.

Ange gärna i fritextrutan vilken typ av utbildning du fått.

o Ja o Nej o Vet ej o Annat

16. Övriga kommentarer till enkäten. (fritextruta)

(37)