Sammaställning remissvar miljö- och klimatprogram
Sammanställning över inkomna yttranden
Remisstiden löpte från 2016-03-11 till 2016-05-06.
Inkommit med svar:
• Vård- och omsorgsnämnden
• Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden
• Socialnämnden
• Kultur och fritidsnämnden
• Barn- och ungdomsnämnden
• Miljö- och byggnadsnämnden
• Trafik- och fastighetsnämnden
• Överförmyndarnämnden
• Stadsbyggnadsnämnden
• AB Sollentunahem
• AB SOLOM
• Sollentuna energi och miljö AB
• Brottsförebyggande rådet
• Pensionärsrådet
• Naturskyddsföreningen Sollentuna
• Kommunala handikapprådet, KHR
• Solna Stad
• Upplands Väsby kommun
• Danderyd kommun Ej svarat:
• Ungdomsrådet
• Täby kommun
• Järfälla kommun
• Stockholm stad
Remissvar
Övergripande resonemang Resurser
Handlingsplanen innehåller inte resurser utan det är upp till ansvarig nämnd att i arbetet med budget och verksamhetsplan avsätta de resurser som behövs.
Mål/mått
Det har gjorts ett val i arbetet att endast arbeta med övergripande mål kopplade till
miljöpolicy och klimatstrategin. De åtaganden i programmet, där det finns tydliga mått som t ex energieffektivisering med 10%, är åtagnaden som kommunen arbetat med under några år och därför har bra underlag. För åtaganden som t ex minskad klimatpåverkan från mat har vi inte den typen av underlag eller startvärd för att det ska vara möjligt att ställa krav på en viss minsking. Tanken är att i nästa miljö- och klimatprogram sätta specifika krav på minskning utifrån de underlag som uppföljningen av detta program ger.
Kompetteringar
Handlingsplanen anger en lägsta nivå för miljö- och klimatarbetet fram till 2020.
Handlingsplanen kan därför under hand kompletteras med åtaganden och aktiviteter.
Fjärrvärme
Trafik- och fastighetsnämnden och miljö- och byggnadsnämnden har i sina yttranden bl.a.
framfört synpunkter som rör ambitionen att kunna klassa nya kommunala byggnader enligt Miljöbyggnad. För en klassning enligt Miljöbyggnad har det bl.a. betydelse hur den energi som används är producerad med hänsyn till dess klimatpåverkan.
Sollentuna energi och miljö AB (SEOM) har å sin sida i sitt yttrande bl.a. framfört att de energilösningar som väljs behöver beaktas ur ett systemperspektiv (lokalt, regionalt och globalt) och att man då t ex bör titta på primärenergianvändning. SEOM saknar en tydlig formulering om att Sollentuna kommun ska, när så är möjligt, använda fjärrvärme för uppvärmning.
Dessa synpunkter är inte utan vidare förenliga. En klassning enligt Miljöbyggnad riskerar att vara svår att förena med att använda fjärrvärme p.g.a. att den inte i tillräcklig grad
framställs med förnyelsebara bränslen. Eftersom åtagandet i handlingsplanen för
klimatarbetet är att kunna klassa byggnaderna enligt Miljöbyggnad, men inte att formellt göra det, finns en viss handlingsfrihet vid val av energilösning.
Ur primärenergisynpunkt är fjärrvärme i regel det bästa alternativet att använda för
uppvärmning av byggnader. För att förena en effektiv energilösning, dvs. som tar hänsyn till primärenergianvändningen, med en ur klimatsynpunkt hållbar lösning, är det nödvändigt att föra in ett tidsperspektiv. Om kommunens tillämpning av kraven i Miljöbyggnad tillåts innebära att de bränslen som används på sikt ska vara oberoende av fossila bränslen är det möjligt att välja fjärrvärme i de fall den ger den lägsta primärenergianvändningen. Detta förutsätter att fjärrvärmen på sikt blir fossilfri. Målet om att kommunens verksamheter senast 2030 inte ska bidra till några nettoutsläpp av växthusgaser förutsätter just detta.
Mot denna bakgrund bör ambitionen vara att nya byggnader ska kunna klassas enligt Miljöbyggnad nivå silver, med tillägget att fjärrvärme ska väljas för uppvärmning där fjärrvärmen är utbyggd såvida inte andra energilösningar har en lägre
primärenergianvändning.
Överförmyndarnämnden Inget att erinra.
Kultur och fritidsnämnden Tillstyrker
Kultur- och fritidskontoret kan inte bedöma vad åtagandet riktat till kultur- och fritidsnämnden avseende att minska de fossila utsläppen från kommunens egna
entreprenadmaskiner genom att testa förnybara bränslen i befintlig fordonspark innebär.
Kontorets bedömning är att en konvertering av befintlig fordonspark avseende bränsletyp kan bli en mycket kostnadsdrivande åtgärd för nämnden.
Svar:Att gå över till förnybara bränslen är inte svårt och behöver inte innebära stora kostnader.Diesel HVO är en syntetisk diesel som framställs av förnybara råvaror. Basen i produkten är avfall från bland annat slakterier och olika restprodukter. Minskningen av växthusgasutsläpp blir mellan 50 till 90 procent jämfört med traditionell vanlig diesel. Många kommuner använder idag HVO i sina maskiner och ställer krav i upphandlingar att
entreprenörerna ska använda HVO. HVO innebär inte några större kostnader jämfört med vanlig diesel.
Trafik- och fastighetsnämnden
Trafik- och fastighetsnämnden bifaller miljö- och klimatprogram för Sollentuna kommun, exklusive åtagandet ”Ha en byggnad i kommunen som uppfyller living building challenge”
till år 2020.
För att kunna utvärdera om åtagandena uppnåtts är det en fördel att de är mätbara och målangivna. Flera av de föreslagna åtagandena saknar målnivå. En av aktiviteterna som nämns är projektet Säkra skolvägar. Trafik- och fastighetsnämnden har antagit en preliminär turordning av skolorna för arbetet. Där av finns en mätbar utgångspunkt som kan anges i miljö- och klimatprogrammet.
När det gäller åtagandet att alla byggnader i kommunal regi lägst ska klara silver i miljöklassningssystemet Miljöbyggnad har trafik- och fastighetsnämnden antagit ett
funktionsprogram med riktlinjer som beskriver vilka krav som ställs utöver det som regleras i lagstiftningen. Där framgår att målet för nyproducerade byggnader och tillbyggnader är lägst silver. För befintliga byggnader och ombyggnationer är målet brons. I förslaget till miljö- och klimatprogram framgår att endast silver ska användas men det är oklart om målet gäller samtliga byggnationer eller enbart nybyggnation. Detta bör klargöras. Om det gäller samtliga byggnader och därmed även om- och tillbyggnation så bör det även framgå hur
kostnadsbilden och därmed investeringsbudgeten påverkas.
Svar: Åtagandet om living building challenge tas bort.
Se svaret under mål och mått.
Åtagandet om miljöbyggnad ska följa funktionsprogrammet, åtagandet justeras så att det framgår.
Vård- och omsorgsnämnden
Vård- och omsorgsnämnden ställer sig sammantaget positiv till miljö- och klimatprogrammet under förutsättning att kommunfullmäktige åtar sig att anskaffa och finansiera resursutökning av personal med tillräcklig teknisk kompetens för att utforma ovanstående arbetsuppgifter.
Dock bör programmet sträcka sig över en längre period, eftersom flera av verksamheterna inte förväntas upphandlas inom programmets period.
När det gäller krav på minskatt matsvinn och ökad andel vegetariskt anser vård- och
omsorgsnämnden att verksamheter som riktar sig till äldre och sjuka människor ska undantas från krav på förändring av kosthållning.
Svar: Programmet kommer inte justeras för att sträcka sig över en längre tidsperiod.
Åtagandena i handlingsplanen gäller vid nya upphandlingar. Förtydligande görs om detta.
Kravet på minskad klimatpåverkan från mat kan anpassas till verksamheter som riktar sig till äldre och sjuka människor när det gäller inriktningen på kosten. Det finns fler sätt än att arbeta med vegetariskt för att minska klimatpåverkan från kosten. Det är upp till
förvaltningarna att uppfylla åtagandena genom att anpassa aktiviteterna till förvaltningens verksamheter. Det finns ingen motsättning mellan klimatsmart mat och häloriktig- och
välsmakande kost. Att arbeta med matsvinn kopplar inte till kravet på kosten. Åtagandet kommer därför att vara kvar.
Socialnämnden
Socialnämnden tillstyrker Miljö- och klimatprogram för Sollentuna kommun.
Barn- och ungdomsnämnden
Barn- och utbildningskontoret anser att kommunens miljö och klimatprogram inte är kostnadsdrivande.
Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden
För att uppnå en konsekvent benämning av kommunens styrdokument föreslår nämnden att begreppet klimatpolicy används genomgående. Klimatpolicyn säger 1,5 grader Celsius i miljö- och klimatprogrammet hänvisar man dock till 2-gradersmålet.
Nämnden anser att en del av måtten i programmet är generellt utformade och komplexa att mäta, vilket förutsätter ett förtydligande vid den faktiska mätningen av måtten vad gäller t.ex.
mätning av absoluta eller relativa tal, ansvarfördelning i mätningen samt tillgång till den kompetens och utrustning som krävs för att mäta mer komplexa mått. Som ett exempel kan nämnas åtagandet ”Minska klimatpåverkan från mat” (s. 14) med måttet ”Klimatpåverkan från mat”, som berör utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.
Det saknas en tidsangivelse/kommentar till åtagandet ”Öka miljökompetens i kommunens verksamheter” (s. 18) i kolumnen ”genomförd senast” varför en komplettering föreslås.
Nämnden föreslår även att måttet för åtgärden ”Öka miljökompetens i kommunens
verksamheter” förtydligas och formuleras t.ex. ”Antal medarbetare som utbildats i förhållande till totalt antal medarbetare”. Att mäta hur stor andel av kommunens medarbetare med
identifierat behov av miljöutbildning som genomgått utbildning kan i detta fall vara mer relevant än det absoluta antalet.
Dispositionen av de kommunala bolagens avsnitt i miljö- och klimatprogrammet (kap. 7-9) är inte lika enhetlig som det övriga programmet. En mer enhetlig disposition skulle ge en bättre översyn och underlätta eventuella jämförelser.
Nämnden föreslår en översättning av nästsista meningen på s. 30 då meningen är skriven på engelska.
Utifrån formuleringen på s. 20 att ”Varje förvaltning ska ha resurser för att genomföra åtgärder och aktiviteter enligt miljö- och klimatprogrammet” har utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden svårt att bedöma om programmet är kostnadsdrivande för nämnden eller inte. Implementeringen och uppföljningen av programmet innebär dock extra
arbetsuppgifter för nämnden, vilket i sin tur kräver att prioriteringar görs inom befintlig budgetram t.ex. angående personalresurser.
Med ovanstående kommentarer ställer sig utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bakom kommunledningskontorets förslag på miljö- och klimatprogram för Sollentuna kommun inklusive bolagen.
Svar: Då uppdateringen av klimatstrategin ännu inte är beslutad av kommunfullmäktigt så används dagens namn klimatstrategi och 2-gradersmålet. Efter beslut i fullmäktige kommer detta justeras.
Att göra måtten mer konkreta kan styra val av aktiviteter. Det är upp till förvaltningarna att bestämma vilka aktiviteter och vilken nivå de vill arbeta på utifrån sin egen
verksamhetsplanering och budget.
Tidsangivelse har lagts till för ”öka miljökompetensen i kommunens verksamheter” och måttet justerats efter nämndens förslag.
Avsnitten med de kommunala bolagen kommer att tas bort.
Meningen på s30 har översatts till svenska.
Miljö- och byggnadsnämnden
Övergripande synpunkter
1. Programmet skulle vinna på att förstärkas med fler långsiktiga mål. Även om det är svårt att veta hur världen och Sollentuna ser ut i framtiden skulle mål som sträcker sig längre än till 2020 vara önskvärda att ha med.
2. Vid framtida revideringar av programmet är det önskvärt med en referensgrupp med representanter från olika förvaltningar och kommunala bolag.
3. Allmänt så nämns inte hållbar utveckling (ekologisk), vilket skulle kunna/borde omfattas av programmet.
Synpunker avsnitt 2
4. Under rubrik 2.3.1 Resurshantering/Konsumtion lägg till i sista stycket ”Avfallsplanen har uttalade mål och delmål. Både Sollentuna Energi AB och miljö- och byggnadskontoret arbetar aktivt med att nå målen”.
5. Under rubrik 2.3.2 Trafik och transportlösningar bör det läggas till att kommunens egna gator och trafikleder också orsakar buller och luftföroreningar. Det bör också läggas till att ett åtgärdsprogram för buller håller på att tas fram.
6. Under rubrik 2.3.3 Mark och vatten sist i första stycket lägg till ”på sikt” efter ”fasas ut”
och hänvisa till arbetet med kemikalieplanen.
7. Under rubrik 2.3.3 Mark och vatten nämns inte förorenade områden, grundvatten, Edsviken, sjöar och vattendrag. Varken miljö- och klimatprogrammet eller kemikalieplanen hanterar frågor som rör förorenade områden. Kommunen saknar en handlingsplan för förorenade områden.
8.Under rubrik 2.3.2 Trafik och transportlösningar samt 2.3.3 Mark och vatten bör
”partiklar” bytas mot” luftföroreningar”. Begreppet ”luftföroreningar” innefattar ett antal föroreningar som kan förekomma som gaser eller partiklar i luften. De bildas vid förbränning, uppkommer i processutsläpp vid industrier och från trafiken m.m. Luftföroreningar påverkar både hälsa och miljön. De bidrar till exempel till växtskador, korrosion, nedsmutsning,
övergödning, försurning och klimatförändringar. Kommunen behöver arbeta med att förbättra utomhusluften totalt sett. Det gäller även kvävedioxid som överstiger miljökvalitetsmålet, marknära ozon, kväveoxider, PAH:er som kommer från eldning m.m. och inte bara partiklar som sådana.
Synpunkter avsnitt 4
9. Tabellerna med åtagandena bör kompletteras med en kolumn där det framgår vilket av de prioriterade områdena som åtagandet är kopplat till. Det behöver också redovisas tydligare vem som är ansvarig för uppföljning.
10. Under rubrik 4.1 anges Giftfri miljö som ett prioriterat område för Sollentuna kommun. I tabellen 4.1.1 görs referens till Kemikalieplanen, men ytterligare information om vilka etappmål och/eller åtgärdsområden som ska prioriteras för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö saknas i programmet. Förslag på uppföljningsmetod som till exempel framtagande av ett relevant nyckeltal anges inte i tabell 4.1.1. Ett ytterligare åtagande under rubrik 4.1.1 bör vara att uppdatera SFS ”Regler för miljökrav vid upphandling och inköp i Sollentuna kommun” i enlighet med kemikalieplanen. Miljö- och byggnadskontoret har i yttrande över denna plan bland annat angett följande: Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier ”Avancerad/
Spjutspetsnivå” ska användas där så är möjligt och Byggvarubedömningens nivå
”Rekommenderad” ska användas i första hand samt nivån ”Accepterad” i andra hand. Om kommunen ska vara ledande är inte krav enligt basnivåer tillräckliga.
11. Åtagandet ”Minska klimatpåverkan från mat” under 4.1.1. bör kompletteras med mått/mål för vegetarisk mat och matsvinn.
12. Lägg till Sollentuna Energi AB och miljö- och byggnadskontoret under ansvarig nämnd för åtagandet ”Minska avfallet enligt gällande avfallsplan”.
13. Ett åtagande bör läggas till om att minska luftföroreningar i kommunen.
14.Under rubrik 4.2.1 under aktiviteten för det andra åtagandet om att minska fossila utsläpp från kommunens egna transporter är det otillräcklig att endast följa riktlinjer och regler. Detta kan ändras till att mäta och följa upp hur reglerna tillämpas. Det saknas ett tidsmål för
åtagandet om att minska de fossila utsläppen från kommunens egna transportörer med 50 procent. Under åtagandet om kommunens egna entreprenadmaskiner saknas både procentmål och tidsmål.
15. Utveckla vad som menas med att ”kommunens bilar ska få en högre nyttjandegrad”.
16. Under aktiviteten under åtagandet om att fortsätta utreda linbanan förslås att en aktivitet läggs till om att fortsätta dialogen med SL om utökad kollektivtrafik (bussar, tvärbanan).
17. Under rubrik 4.3.1 bör det förtydligas vad som menas med ”gröna tak” eller bytas mot
”växtlighet på tak”.
18. Under rubrik 4.3.1 saknas ett åtagande om att påverka exploatörer och andra aktörer som är med i plan- och byggprocessen att agera i enlighet med kommunens policys och program inom miljöområdet.
19. Att åtgärda förorenade områden bör vara ett åtagande under området Giftfri miljö och att ta fram en handlingsplan för förorenade områden för Sollentuna under 2016-2017 bör vara en aktivitet.
20. Certifieringssystemet för byggnader, Miljöbyggnad, bör förklaras liksom skillnaden mellan de olika nivåerna: brons, silver och guld. Enligt kemikalieplanen ska standarden Byggvarubedömningen användas för miljöbedömning av kemikalier och kemiska produkter vid ny- och ombyggnation. Miljö- och byggnadskontoret har föreslagit att standardens rekommenderade/accepterade nivåer ska användas. För att vid användandet av Miljöbyggnad (materialdelen) inte ställa lägre krav än Byggvarubedömningens föreslagna nivåer måste Miljöbyggnad Guld användas. Detta ligger ju också i linje med att Sollentunas ska ligga i täten bland kommunerna i landet.
21. Ändra ”bedöma ekonomin” i aktiviteten för åtagande om solceller och ”gröna tak” under rubrik 4.3.1 Åtaganden till ett mål om att öka användningen av solceller och anläggandet av
”gröna tak”.
22. Under rubrik 4.4.3 Åtaganden i aktivitetsplanen står att kommunstyrelsen är ansvarig nämnd för att skriva nyheter om miljöarbete men miljö- och byggnadskontorets tillsynsarbete bör tydliggöras mer i programmet och i nyheter om kommunens miljöarbete. De nyheter som kommer från miljö- och byggnadskontoret rör inte främst kommunens eget arbete men väl arbetet för att verka för en god miljö i kommunen.
Svar: De mål som är med i mål och handlingsplanen speglar kommunens miljöpolicy och klimatstrategi. Tillsammans täcker målen stora delar av miljö- och klimatområdet. De
områden som inte omfattas av målen, t ex buller och ”rena” vatten, regleras med lagstiftning.
Uppdraget från kommunfullmäktige är att ta fram ett miljö- och klimatprogram. Därför omfattas inte hållbar utvekling som helhet.
2.3.1 justeras enligt förslag.
2.3.2 justeras enligt förslag.
Handlingsplanen kompletteras med åtagande för förorenade områden.
Det bedöms inte finnas behov av att komplettera åtagandena med vilka prioriterade områden de kopplar till. Det förtydligas att den som är ansvarig för ett åtagande också är ansvarig för uppföljningen.
Förslag till reviderade regler för miljökrav har tagits fram och är aktuella för beslut. De innehåller ett nytt upplägg där det inför varje år väljs ut vilka upphandlingar som är prioriterade att ställa miljökrav i och sedan fokuseras det på bra miljökrav i dessa.
4.1.1 kompletteras med mått för vegetarisk mat och matsvinn enlig förslag.
Handlingsplanen är kommunorganisationens, inte bolagens. Därför kompletteras det inte med Sollentuna energi, bara trafik- och fastighetsnämnden.
Handlingsplanen kompletteras med ett åtagande för luftföroreningar.
4.2.1 justeras enligt förslag.
Högre nyttjandegrad innebär i första hand gemensamma bilar för kommunens förvaltningar och att utreda om kommunens bilar på helger kan användas av allmänheten.
Linbanan kompletteras med kollektivtrafik.
4.3.1 justeras enligt förslag.
Kommunens markanvisningspolicy hanterar åtaganden mot exploatörer.
Åtagandet om solceller förtydligas så att det ska framgå att det ska vara solceller då detta är ekonomisk fördelaktigt. Mått i installerad effekt införs.
4.4.3 justeras enligt förslag.
Stadsbyggnadsnämnden
Stadsbyggnadsnämnden berörs av flera av de åtaganden som tas upp i programmet. Några av åtagandena sammanfaller med styrdokument som är under framtagande, så som
parkeringsplan, kemikalieplan och åtgärdsprogram för omgivningsbuller. För att nå de övergripande målen för miljöpolicyn och klimatstrategin är det sannolikt nödvändigt att stadsbyggnadsnämnden arbetar med fler åtgärder än de åtaganden och aktiviteter som tas upp i miljö- och klimatprogrammet. Ambitionsnivå och omfattning behöver emellertid anpassas till nämndens budgetramar.
Svar: Handlingsplanen är upplagd så att det är varje nämnd som planerar aktiviteter i samband med sin verksamhetplanering och sina budgetramar.
AB Sollentunahem
Enligt Sollentunahems uppfattning riskerar kommunens policydokument att utarma de policydokument som bolaget själva tar fram. Kommunens policydokument är sällan till fullo applicerbara på bolagets verksamhet. Bolaget åtar sig dock att sätta sig in i kommunens policydokument samt att inte anta egna policydokument som strider mot kommunens policy.
Sollentunahem vill dock lyfta fram att i detta program har vi inte några synpunkter på de skrivningar som berör bolaget.
Svar: Bolagens delar kommer lyftas ut ur programmet och det kommer föreslås fullmäktige att besluta om att bolagen ska ha egna miljö- och klimatprogram som följs upp av kommunen vid ägardialoger.
Sollentuna energi och miljö AB
Vi skulle dock gärna se att handlingsplanerna uppdaterades årligen så att de kan anpassas till den utveckling som sker. Risken är annars att vi år 2020 har handlingsplaner som är
inaktuella.
Det vore också önskvärt med ett samarbete inom kommunkoncernen när det gäller processen att ta fram handlingsplaner. Dock ställer vi oss frågande till om handlingsplanerna ska ingå i ett och samma dokument på det sätt, som det gjorts i remissen.
Det står på flera ställen att 2 grader Celsius ska vara riktmärket men i Klimatpolicyn har det ändrats till 1,5 grader Celsius.
• Under Resurshantering/konsumtion finns åtaganden om minskad energianvändning.
Det tycker vi är bra men vill uppmärksamma på att energilösningarna måste kombineras med en analys om vilka effekter olika energislag har ur ett
systemperspektiv (lokalt, regionalt och globalt) och att man då t ex bör titta på primärenergianvändning.
• Vi saknar en tydlig formulering om att Sollentuna Kommun ska, när så är möjligt, använda fjärrvärme för uppvärmning. Med fjärrvärme kan annars outnyttjade resurser tas tillvara. Se systemanalys i punkten ovan.
• Observera att kommentarerna om energianvändning och fjärrvärme även gäller Sollentunahems miljöprogram.
• För att en fossilfri fordonsflotta ska bli verklighet behövs en plan för Sollentunas laddinfrastruktur.
• Frågan om solpaneler är väldigt löst formulerad. Just nu finns inget annat åtagande än att man ska "bedöma ekonomin" och att det ska vara ldart 2020. SEOM är redan igång och säljer solceller till privatpersoner och företag i Sollentuna. Sollentuna Kommun bör också kunna vara med och producera el på ett förnyelsebart sätt.
Svar: Bolagens delar kommer att lyftas ut ur programmet och det kommer att föreslås fullmäktige att besluta om att bolagen ska ha egna miljö- och klimatprogram som följs upp av kommunen vid ägardialoger.
Plan för laddinfrastruktur hanteras av kommande parkeringsplan.
Åtagandet om solceller förtydligas så att det ska framgå att det ska vara solceller då detta är ekonomisk fördelaktigt. Mått i installerad effekt införs.
AB SOLOM
AB SOLOM önskar under 2017 inkomma med en uppdaterad version av bolagets
Miljöprogram. Grunden till denna önskan är att bolaget under hösten 2016 kommer starta upp ett strategiarbete kring kvalitetsbegreppet hållbarhet. Inom ramen för detta arbete ska
ledningen arbeta fram centrala mål som vi avser komplettera till vårt miljöprogram.
Under punkt 2.2.2 Kommunens målstyrning bör det framgå att respektive bolag arbetar fram egna miljöprogram, med utgångspunkt från av kommunen beslutade styrdokument.
a. Notera att bolagen inte kommer åt kommunens uppföljningsverktyg Stratsys.
2. Under punkt 4. Kommunikation och kompetensutveckling, för att omfatta även bolagen skriva: Miljöarbetet berör den dagliga verksamheten för alla förvaltningar i kommunen 3. Ev behov av att komplettera punkt 4.4.2 Målgrupper med att även ange Anställda inom kommunens bolag som en för kommunen primär målgrupp.
4. Under punkt 6. Organisation skulle det vara bra med en skrivning avseende hur ansvar och uppföljning av bolagens arbete knyts samman med kommunens. Respektive bolags styrelse, tillika nämnder, har ansvar för bolagens arbete och att bolagen, tillika förvaltningar, ansvarar för att tillsätta resurser samt utse ansvarig/a.
Svar: Bolagens delar kommer att lyftas ut ur programmet och det kommer att föreslås
fullmäktige att besluta om att bolagen ska ha egna miljö- och klimatprogram som följs upp av kommunen vid ägardialoger.
Handikapprådet
Handikapprådet ställer sig sammantaget positiv till framtagandet av ett miljö- och klimatprogram för Sollentuna kommun, men anser att det behöver förtydligas. För att
Sollentuna ska kunna bli Sveriges första kommun som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser behöver konkreta åtaganden framarbetas.
Svar: Programmet kommer att förtydligas i vissa delar enligt de svar som remissinstanserna lämnat som yttrande.
Pensionärsrådet
Pensionärsorganisationerna har vare sig möjlighet eller resurser att bedöma de stora
utvecklingslinjerna i miljö- och klimatprogrammet. Vi nöjer oss därför med att påpeka några saker som är viktiga för äldre och personer med funktionshinder och som även har betydelse för miljöprogrammet.
Avfallshantering
Det system som kommunen har med ett fatal återvinningsstationer för glas tidningar mm gör att äldre och funktionshindrade gör det omöjligt att utnyttja dessa. Det krävs i många fall bil för att kunna transportera saker till återvinningsstationerna. Vi föreslår att kommunen studerar system som finns i Eskilstuna m fl. kommuner där allt avfall hämtas in vid bostaden i
olikfärgade plastpåsar. Med ett sådant system kan även äldre och funktionshindrade delta i återvinningsarbetet. I miljöprogrammet sägs att "I Sollentuna är det lätt att leva klimatsmart".
Detta gäller idag inte sortering och återvinning.
Trafik och transportlösningar
Den andra frågan som vi vill belysa gäller trafikfrågan . I programmet sägs att en väl
fungerande trafik är mycket viktigt för att Sollentuna ska kunna utvecklas. Det är av yttersta vikt att miljöfrågan beaktas vid val av trafik- och transportlösningar.
Vi tycker då att det är lite märkligt att den enda aktiviteten som redovisas är utbyggnad av linbana. För äldre är en väl fungerande busstrafik avgörande för att livet skall fungera. När det inte finns en fungerande busstrafik blir bil och färdtjänst alternativen. Idag sker istället
nedskärningar av busstrafiken och den servicebuss har en mycket begränsad sträckning och har krånglats till genom systemet med telefonbeställningar så att den i det närmaste blir omöjlig att utnyttja. Vi vill därför förslå att kommunen i överläggningar med landstinget agerar för en väl fungerande busstrafik och en utbyggd servicebuss i hela kommunen.
Svar: System liknande det i Eskilstuna har under en tid testats av SÖRAB för några hushåll i Sollentuna och utvärderas nu. Läs mer på
http://avfallsplan.sorab.se/se/Nyheter/Nyhetsbrev_2015/Jakten_pa_det_optimala_insamlingss ystemet_loeper_pa
Handlingsplanen kommer att kompletteras med åtagande om kollektivtrafiken.
Brottsförebyggande rådet
Brottsförebyggande rådet ställer sig bakom Sollentuna kommuns förslag till miljö- och klimatprogram för Sollentuna kommun till 2020 (Dnr 2014/0321 KS-28). Brottsförebyggande rådet anser att det är särskilt angeläget, ur ett trygghets- och säkerhetsperspektiv, att arbeta med säkra skolvägar och med deltagande i Trafikantveckan i syfte att öka invånarnas och näringsidkarnas miljökompetens och underlätta miljö- och klimatsmarta val (4.4.3 Åtaganden under 4.4 Kommunikation och kompetensutveckling)
Solna stad Valt att inte svara
Upplands-Väsby kommun
Upplands Väsby kommun ser positivt på Sollentunas miljö- och klimatprogram och ser inga konflikter med våra ambitioner inom området
Målen och åtgärderna i programmet är ambitiösa och tydliga. För att följa upp mål och åtgärder använder Sollentuna ett antal intressanta mått i ekologiska fotavtryck,
koldioxidekvivalenter och environmental profit & loss. Måtten gör det lätt att koppla kommunens miljöarbete till nationellt och internationellt miljöarbete. Dock saknas en beskrivning hur kommunens miljöarbete bidrar till de regionala och nationella
miljökvalitetsmålen.
Upplands Väsby och Sollentuna ingår i samma konstellationer i olika sammanhang, bland annat avfallsbolaget SÖRAB, samarbetet kring Rösjökilen och Oxunda Vattensamverkan, och miljöprogrammet gynnar även dessa samarbeten.
Danderyds kommun
Kommunledningskontoret konstaterar att Sollentuna kommuns förslag till miljö- och klimatprogram har flera beröringspunkter med såväl Danderyds kommuns förslag till
miljöprogram som Danderyds kommuns samrådsförslag till Klimat- och energistrategi. Flera förslag till åtagandemål och åtgärder/aktiviteter motsvarar det som återfinns i Danderyds kommuns förslag till miljöprogram 2016 - 2020. Detta ökar möjligheten att utveckla det positiva samarbete som finns mellan Danderyd och Sollentuna inom miljöområdet.
De nationella och regionala miljömålen återfinns i programmet men kopplingen mellan programmets fokusområden och de nationella miljömålen kan förtydligas. Det globala klimatavtalet som världens länder kom överens om i Paris 2015 vid klimatmötet COP21 kan återspeglas tydligare i programmet. Exempelvis att målsättningen ska vara att
temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader och sträva efter 1,5 grader.
Förslagsvis förtydligas målgruppen för programmet i inledningen, dvs. gäller det för hela geografiska kommunen, kommunens verksamheter, allmänhet, företagare, etc. Under 2.2.4 Klimatstrategi framgår det att klimatanpassning ska hanteras i programmet, dock återfinns det fa åtaganden inom detta område i handlingsplanen. Förslagsvis utvecklas detta område
alternativt hänvisas till ett separat styrdokument för klimatanpassning.
Klimat och energifrågor har en stark koppling och därför kan det vara en fördel att samla funktionerna av olika relaterade styrdokument tillsammans. Exempelvis så kan ett miljö- och
klimatprogram uppfylla funktionen som energiplan så länge lagen om kommunal energiplanering följs. Mycket har hänt inom energiområdet sedan Sollentuna kommuns energiplan antogs av kommunfullmäktige 2005. Här finns en möjlighet att förnya energiplanen och samtidigt integrera den i miljö- och klimatprogrammet.
I handlingsplanens förslag till aktiviteter finns det hänvisningar till att arbeta i enlighet med andra styrdokument som är antagna eller är planerade. Detta kan minska tydligheten i
handlingsplanen och skapa svårighet i uppföljning. Ett sätt att skapa tydlighet är att lyfta fram de viktigaste konkreta åtaganden och aktiviteter som finns inom miljöområdet från
kommunens övriga styrdokument i handlingsplanen.
Svar: Det pågår en uppdatering av klimatstrategin till 1,5 grader. Efter beslut i fullmäktige kommer detta justeras i programmet.
Det finns ett övergripande åtagande om att ta fram ett separat styrdokument för klimatanpassning i handlingsplanen.
Handlingsplanen kompletteras med aktivitet att se över energiplanens aktualitet.
Då övriga styrdokument det hänvisas till inte löper över samma tidsperiod som programmet finns en fördel att bara hänvisa till aktuella planer för att inte skapa felaktiga referenser.
Naturskyddsföreningen
Det är svårt att i programmet urskilja när man avser Sollentunas egna kommunala
verksamheter, de kommunala bolagen samt vad som utförs av entreprenörer respektive vad som sker inom Sollentunas geografiska områden. För att förbättra läsbarheten bör
förkortningar på förvaltningar och nämnder antingen skrivas ut eller ett avsnitt med definitioner läggas till.
Det är lovvärt att mäta framgång i programmet med koldioxidekvivalenter, och ekologiskt fotavtryck. Samtidigt vore det bra för pedagogiken om innebörden av att inte tära på
jordensresurser kunde definieras med någon enklare formulering. En del uppsatta åtaganden bör kunna kopplas till mätbara termer, såsom minskat matsvinn och ökad andel vegetariskt borde kunna utvecklas i mätbara termer.
Alla varor, allt material, fjärrvärme med mera som köps in ska vara producerat hållbart, vare sig de har sitt ursprung i Sollentuna eller någon annanstans. För avloppsutsläpp i Sollentuna får inga skadliga ämnen finnas annat än vad som kan renas vid Käppalaverket. Rester av kväve och fosfor ska inte belasta Östersjön utan kunna återföras till skogs- eller
jordbruksmark.
Ytterligare insatser
Programmet bör snarast omfatta allt som kommunen kan påverka inom Sollentunas geografiska område.
Ett exempel är regler för vilka uppvärmningssystem, som kan användas vid ny- och ombyggnad. Ett annat exempel är kunskap om vilken tillgänglighet med kollektivtrafik, cykelbanor eller bilvägar man kan förvänta sig åren framöver.
De medel kommunen förfogar över, skatter, hyresinkomster, avgifter och andra intäkter bör förvaltas på sådant sätt att de inte av banker används till krediter eller lån till företag som investerar i fossil energi.
Kommunens nuvarande och kommande investeringar behöver var för sig analyseras i ett hållbarhetsperspektiv.
Inom avfallssektorn bör kommunen som delägare till Bristaverket agera för att alla inköp av utländskt avfall som innehåller material av fossilt ursprung avvecklas.
Kommunens myndighetsutövning inklusive miljöprövning och tillsyn
I samband med fysisk planering och lokala byggregler och upphandling bör kommunen, så långt juridiskt möjligt, aktivt verka för övergång till fullständigt förnybar energi för
uppvärmning, således inte fjärrvärme från förbränning av avfall med fossilt ursprung till exempel plast. Vi ser positivt på övergång till geotermisk energi för kyla och värme.
Vi är beroende av en fungerande natur – om natur byggs bort ska naturfunktioner återställas som kompensation. För detta måste det finnas regler i varje byggprojekt – det duger inte längre att säga att det föreligger ringa naturvärden och ingen MKB behövs.
Hur man än vrider och vänder på det måste man säkerställa att drickvattenresurser skyddas, inte byggs bort och att avloppsanläggningar fungerar.
Kommunens påverkan på allmänhet och näringsliv
Kommunen bör utöver påverkan genom information och kommunikation också mer aktivt styra mot mer miljövänliga beteende från näringsliv och invånare.
Det borde finnas tätare med inlämningsställen i kommunen så att det inte kräver lång bilkörning eller blir väldigt krångligt för t.ex. äldre som har svårt att gå långt med tidningar m.m. Vi föreslår att kommunen och SEOM agerar mer kraftfullt mot de som ansvarar för återvinning av förpackningar samt att kommunen agerar för att platser ska finnas att tillgå för uppställning av uppsamlingskärl tätare än nu.
Vi föreslår att kommunen tillhandahåller lämpliga inlämningsställen lokalt i kommundelarna, eller ibland placerar container på ”skottkärreavstånd”.
Värde av ekosystemtjänster
I framtida detaljplaneärenden, byggprojekt eller andra stadsutvecklingsprojekt borde de eventuella ekosystemtjänster som riskerar att gå förlorade värderas och anges.
Det ekonomiska värdet av ekosystemtjänster i Sollentuna bör inte minska. Vi bedömer att det kan kräva ett omfattande utvecklingsarbete att kartlägga och värdera hela kommunens
ekosystemstjänster vilket kanske inte är realistiskt till år 2020. På sikt bör kommande miljöprogram utvidgas till att omfatta ekosystemtjänster.
Samverkan med statliga myndigheter och landstinget
Trafiken på E 4:an innebär lokalt risk för skadliga hälsoeffekter. Även om det sker diffust berör det många. Den främsta orsaken är buller och partiklar från vägslitage och förbränning samt utsläpp av kväveoxider. Kommunen bör därför mot Trafikverket agera för ytterligare åtgärder.
Förbättrad kollektivtrafik är inte enbart en fråga om att utreda linbana, utan kontakterna med SL behöver intensifieras så att god tillgänglighet för alla i hela Sollentuna åstadkoms. Ett sätt kan vara att överväga om god tillgänglighet med kollektivtrafik ska vara ett skarpare krav från kommunen för att större nya bostadsområden ska kunna komma till stånd.
Svar: Förkortningar på nämnder och förvaltningar i programmet skrivs ut.
Åtagandet om minskad klimatpåverkan från mat kompletteras med mått för vegetarisk mat och matsvinn enligt förslag.
Uppdraget från kommunfullmäktige är att ta fram ett miljö- och klimatprogram. Därför omfattas inte hållbar utveckling som helhet.
Programmet prioriterar åtgärder kommunen kan påverka utifrån kostnadseffektivitet och miljönytta. Att ta med allt kommunen kan påverka är inte realistiskt. För kunskap om cykelfrågor hänvisas till cykelplanen.
Kommunens riktlinjer för placeringar kommer att innehålla miljökrav kopplat till placeringar. Kommunen tittar även på gröna obligationer.
Vad gäller fossila delar i fjärrvärmen så arbetar Fortum för en fossilfri fjärrvärme till 2030.
För att underlätta sortering, har system för fastighetsnära insamling under en tid testats av SÖRAB för några hushåll i Sollentuna och utvärderas nu. Läs mer på
http://avfallsplan.sorab.se/se/Nyheter/Nyhetsbrev_2015/Jakten_pa_det_optimala_insamlingss ystemet_loeper_pa
För trädgårdsavfall finns idag möjlighet för fastighetsägare att ha ett eget kärl.
Kommunen kartlade under 2015 ett antal ekosystemtjänster och den karläggningen används nu vid planering av projekt. Handlingsplanen innehåller också åtagande om att
nettoinlagringen av kol inte ska minska.
Handlingsplanen kompletteras med ett åtagande för luftföroreningar.
Handlingsplanen kommer att kompletteras med åtagande om kollektivtrafiken.
Medborgardialog
Några saker som återkommer i fritextkommentarerna i medborgardialogen.
Flera tycker att allt är viktigt och att kommunen ska ta ansvar för alla frågor.
Att minska energianvändningen är viktigt att skärpa från 10% till 20%.
Krav i upphandling framförallt på mat.
Förbättra återvinningsstationerna, gör det lättare att sortera och jobba förebyggande mot nedskräpning.
Förbättra kollektivrafiken.
Prioritera cykling medan lika många tycker sluta prioritera cykling och bygg inte flaskhalser för bilar.
Bevara grönområden och skydda naturreservat.
Bygg med miljökrav t ex solpaneler.
Barn har reda tillräckligt med kompetens.
Flera hade synpunkter på att enkäten var svår att förstå.
