Flera anledningar att hålla får

Introduktionskursen får

2009 09 21

Anna Näsholm, Institutionen för husdjursgenetik

Flera anledningar att hålla får

Produktion

Kött Päls Ull Mjölk

Landskapsvård Sysselsättning ger levande landsbygd

Djurskötsel

Förädling av ull, skinn o kött Turism

Landskapsvård Social funktion

Kropps- och själavård

Kulturhistoria

Genresurs för framtida okända behov

Lätta att hålla!

Miljoner får

300 400

500 1993

2006

Miljarder får i världen totalt

1 1,1 1,2

1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2006

0 100 200

Asien Afrika Europa Australien Latinamer Karibien

Nya Zeeland

Nord amerika

miljoner

25 30 35 40

Antal får i Europa och Norden år 2006

EU 27+

1961 118 miljoner 1989144 ilj

0 5 10 15 20

UK Spa

nien Frank

rike Grek

land

Italien Irland Norge Sve rige

Island Dan mark

Fin land

Fär öarna

1989144 miljoner 2006110 miljoner

Svensk fårnäring på g

•Antalet besättningar ökar

•Antalet får och lamm ökar (+ 50% sedan 1990)

•Satsning på åretruntproduktion

•Ökande konsumtion

•Hyfsade priser och efterfrågan på kött och skinn

•Måttligt investeringsbehov

UNT lördag 8 mars 2008

Svenska får i siffror 2007

•ca 8000 besättningar

•242 000 tackor och baggar

•267 000 lamm

•30 tackor och baggar per besättning

•Självförsörjningsgraden drygt 40%

•ca 1 kg får- o lammkött per person

•I Elitlamm närmare 35 000 tackor som lammat

Gutebagge

Gotlandsfår

Finullstacka Ryatacka

Dorset

Merino Merino

B tä k i Dräktighet

Lamning

Det traditionella fåråret

april

jan feb

mars dec

Betäckning Betessläpp

Installning

Avvänjning Slakt

maj juni aug juli

sept okt nov

Produktion av lammkött året runt

•Vårlamm föds dec-feb, slakt april-maj

•Beteslamm föds mars-april, slakt sommar-höst

•Utomhuslamning föds maj-juli, slakt vinter/vår

•Vinterlamm slakt vinter/vår

Bäst betalda kvalité

Formklass E till O Fettgrupp 2- till 3 Slaktvikt 16-22,9 kg

Viktiga egenskaper i fåravel

Tackan

Fruktsamhet

Livskraft och hälsa Parasitresistens Känslighet för scrapie

Modersegenskaper

Vuxenstorlek

Lammen

Tillväxt

Slaktkroppskvalité Vikt

EUROP-klass Fettgrupp Foderförbrukning Päls/ullkvalité

Viktiga egenskaper i ekologisk fårhållning

Betydelsen av genotyp-miljösamspel

• Goda grovfoderomvandlare och betesdjur

• Sjukdoms och parasitresistens

• Sjukdoms- och parasitresistens

• Tackornas hållbarhet och livslängd

• Vuxenvikt, modersgenskaper, lammöverlevnad

Utmärkande för svensk fåravel

• Besättningarna är små

• Många raser

• Ingen semin

• Ofta bara en bagge i besättningarna Båd di kt h t ll ff kt

• Både direkta och maternella effekter

Härstamning

Identitetsnr Far och mor

Avelsvärdering

Kropp

Korrigerad 110d-vikt Päls

Pälspoängsumma Ull

R

Fårkontroll

Lammindex Lammets egen vikt Kullsyskonens vikt Lammets pälspoängsumma Kullsyskonens pälspoängsumma Rya

Idag beräknas för alla lamm ett lammindex, som kan användas för att jämföra lamm inom besättning och år.

Svenska Fåravelsförbundet i samarbete ned Svensk Mjölk och LRF satsar på att ta fram en avelsvärdering med utnyttjande av BLUP-metodik.

Riksbedömning av lamm Bedömning vid auktioner

y p p g

Moderns kullstorlek de 2 senaste åren

Resultat 2007

Antal Antal födda Rasgrupp tackor lamm/tacka Gotlandsfår 15 244 1 86 Gotlandsfår 15 244 1,86 Lantras finull 3 936 2,33

Texel 2 054 1,61

Suffolk 349 1,48

Dorset 461 1,75

X-gruppen 5 931 1,97

Nystart för fårsemin

•Under 80-talet djurägarsemin, främst färsk sperma

• Denna verksamhet upphörde år 2000

• Sedan 1998 samlas sperma för utrotningshotade raser

Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll (SDS) uppmuntrar till import av sperma istället för livdjur

(scrapie, paratuberkulos, border disease, maedi visna)

Med färsk sperma 50-60% dräktighet Med frusen sperma 40-50% dräktighet 0,15 färre lamm per tacka

• Sedan EU-inträdet 1995 import av färsk och fryst sperma

• Idag stort intresse att importera sperma från Storbritannien Kursverksamhet för djurägare och veterinärer planeras Samordning av spermaimporter

Introduktionskursen nötkött - avel

2009 09 21

Anna Näsholm, Institutionen för husdjursgenetik

1400 1600 1800 2000

s djur

kor totalt nöt totalt

Antalet nötkreatur minskar

800 1000 1200

1000-tals 400

500 600 700

als djur

mjölkkor köttkor

200 300

1000-ta

Antal dikor per besättning

0 2 4 6 8 10 12 14 16

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2006 2007

Antal besättningar med dikor

0 4000 8000 12000 16000 20000

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2006 2007

Beef and veal in Sweden

180 200 220 240

ons

Consumption Production

Import av nötkött från Irland

Tyskland Danmark Brasilien

ca 24 kg nötkött per person 40 50 % importerat

100 120 140 160 180

1993 1997 2001 2005

1000 t

40-50 % importerat

Mjölkraser

SRB

SLB

Lätta köttraser

Angus, ca 1000 kor

Hereford, ca 3000 kor

Highland ca 1000 kor

Tunga köttraser

Charolais, ca 6000 kor

Simmental ca 2500 kor Simmental, ca 2500 kor Limousin,

ca 1200 kor

Blonde d’Aquitaine, drygt 300 kor

Belgisk blå

Resultat i KAP för de vanligaste köttraserna

medeltal för perioden 1/9 2002 – 31/8 2006

9

365d-vikt (kg)

250 300 350 400 450 500 550 600

Angus BlondeCharolais Hereford Highland Limousin Simm Tjurar Kvigor

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Angus BlondeCharolaisHerefordHighlandLimousin Simm

% svåra kalvningar kor % svåra kalvningar kvigor 0 1 2 3 4 5 6 7 8

Angus BlondeCharolaisHerefordHighlandLimousin Simm

% dödfödda kalvar kor % dödfödda kalvar kvigor

Köttproduktion

Tillväxt 200d, 365d Fettgrupp Formklass

Köttkvalité; mörhet, saftighet, smak

Viktiga egenskaper i köttproduktionen Kalvningsegenskaper

Kalvningsförlopp Dödfödslar

Vuxenvikt Lynne Hållbarhet o fertilitet

Hanlig fertilitet Honlig fertilitet Benhälsa Klövhälsa Exteriör

Lynne

Modersegenskaper

påverkar:

Födelsevikt Kalvningsförlopp Dödfödslar Tillväxt 200d

Systematisk korsningsavel

-terminal sire system

mjölkrasko x tjur av lättare biffras

ko med goda maternella x “terminal sire” med goda tillväxt- egenskaper egenskaper

Slutprodukt med goda köttproduktionsegenskaper

Köttraserna

• Avelsbesättningar

• KAP, http://www.taurus.mu

• BLUP-avelsvärdering

• NAB Nordiska avelsföreningen biffraser Stambokföring

• Stationsprövning av tjurar

• Svensk Avel - Semintjurar

Mjölkraserna

• Kokontrollen

• Köttindex - slaktdata

• Svensk Avel

Seminavelsprogrammet

Kalvningsegenskaper och dödfödslar testas hos 1-2

BLUP-avelsvärdering Födelsevikt

Tillväxt till 200 dgr Tillväxt 200-365 dgr Fettgrupp Formklass Slaktkroppstillväxt Kalvningsförmåga

Stationsprövning av köttrastjurar 180 dgr – knappt 1 år, ca 160 tjurar T-tal, tillväxt

Fertilitet och hälsa Hållbarhet och klövar Lynne

Auktion

köttrastjurar/ras år i mjölkrasbesättningar

Avelsindex för köttraserna

3 delindex 1. Modersindex

Kalvningsförmåga, maternellt Tillväxt födelse-200d, maternellt 2. Produktionsindex

Slakttillväxt EUROP-klass Fettgrupp 3. Födelseindex

i KAP registreras

Födelsevikt

200-dags vikt

Ettårsvikt

Kalvningsförlopp

Dödfödslar