Verksamhetsplan 2019
Natur- och tekniknämnden
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
1.1 Nämndens uppdrag ... 3
2 Omvärldsanalys ... 4
3 Ekonomi ... 6
3.1 Budget på nämndens verksamhetsområde ... 6
3.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde ... 6
3.3 Riktade budgetmedel ... 6
3.4 Investeringsram ... 6
4 Nulägesanalys ... 7
5 Systematiskt kvalitetsarbete ... 9
6 Kvalitetsstyrning ... 10
6.1 Invånare ... 10
6.2 Samhälle och utveckling ... 11
7 Målstyrning ... 12
7.1 Trygghet och välfärd genom livet ... 12
7.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt ... 12
8 Risker och åtgärder - internkontroll ... 13
8.1 Att inte stöd i samband med upphandling tillhandahålls från inköp i samband med stora upphandlingar... 13
Bilagor
Bilaga 1: 2019 Uppföljning av privata utförare NTN
1 Inledning
1.1 Nämndens uppdrag
BeskrivningNatur- och tekniknämnden ansvarar för skötseln av kommunens gator, vägar och övriga allmänna platser. Nämnden svarar även för kommunens parkeringsövervakning och är tillika trafiknämnd. Nämnden förvaltar kommunens naturreservat och övrig naturmark samt svarar för fritidsfiske i kommunens sjöar och vattendrag. Nämnden ansvarar även för kommunens
uppgifter enligt ordningslagen samt bevakar siktskymmande växtlighet som utgör trafikfara samt svarar för beslut enligt kommunens renhållningsordning vad gäller annan hämtningsplats av behållare för hushållsavfall än vid fastighetsgräns.
2 Omvärldsanalys
Effekter av en ökande befolkningstillväxt
Utöver de finansiella utmaningarna ställer en hög byggtakt krav på kommunen som helhet. En sådan utveckling ställer exempelvis ökade krav inom, skola, räddningstjänst, vatten och avlopp och påverkar även trafik och infrastruktur med kraftig utbyggnad av transportsystemen och därmed höga krav på förbättrad drift och underhåll av vägnätet. Enligt gällande översiktsplan går samhället mot en framtid där gående, cyklister och kollektivtrafik får högre prioritet än idag.
Sollentunas tillväxt av människor och trafik kommer att ställa mer krav på parkering och dess övervakning för att säkerställa att allmänna parkeringar används av dem de i första hand är avsedda för. Detta har under senaste året blivit mer aktuellt även för parkering på tomtmark, varför det är viktigt att se över och reglera dessa parkeringsytor. Utöver detta har vi att ta hänsyn till dagens snabba teknikutveckling som får effekter för hur planeringen ska ske inom exempelvis trafik- och stadsplaneringen. Ett exempel är hur vi inom en snar framtid ska planera infrastrukturen för självkörande fordon, hur kommer det påverka den framtida planeringen?
Övriga infrastrukturprojekt, till exempel Stäketleden, Förbifart Stockholm, Tvärbanan, Linbanan, Stockholms Ström/Storstockholm Väst ställer frågor inför framtiden. Kommer det innebära en knytpunkt i Sollentuna kommun vilket kan innebära ett ökat krav på ytterligare infrastruktur.
Den ökande inflyttningen kommer i framtiden även att påverka trafik och infrastruktur med kraftig utbyggnad av transportsystemen och därmed höga krav på förbättrad drift och underhåll av vägnätet. Sollentunas tillväxt av människor och trafik kommer att ställa mer krav på
parkeringsövervakning för att säkerställa att allmänna parkeringar används av dem de i första hand är avsedda för.
Kommande interna effekter
För att lyckas med att både bygga många nya bostäder och skapa goda och varierade
bostadsmiljöer måste många målkonflikter lösas i den efterföljande planeringen. När regionens bebyggelse blir tätare och i första hand ska lokaliseras i goda kollektivtrafiklägen ökar
konkurrensen om marken. Det leder till att ytkrävande verksamheter kan bli undanträngda. Det kan även medföra konflikter mellan bevarande av grönområden och utbyggnad av
bostadsbebyggelse. Näringslivets markbehov ställs mot mål om att bygga bostäder och frågor om riskavstånd och buller, och blir faktorer som kan riskera en bebyggelseutveckling med goda livsmiljöer när bostäder ska fram snabbt.[1]
Med en ökad inflyttning och förtätning blir också närliggande parker och naturområden särskilt värdefulla, till exempel för rekreation och friluftsliv, men också för barns lek och utveckling.
Inflyttningen kommer alltså att bidra till ett högre tryck på de naturområden som finns, varpå det kan krävas ökad skötsel av områden för att hålla samma kvalitet. En viktig utmaning är att värna om djur- och växtlivet och den biologiska mångfalden i ett läge där efterfrågan på mer urbana och anpassade gröna miljöer ökar.
Exploateringar och byggandet av nya bostäder påverkar omhändertagandet och förvaltandet av kommunens infrastruktur. Mer tillkommande ytor att förvalta, mer drift och underhåll av gata och park. Exploateringarna påverkar även arbetet internt med kompetens att kunna medverka i hela processen - både under planerandet och i genomförandet av byggnationerna, samt slutligen till förvaltandet och övertagandet av gata och allmän plats. Större inflyttning till kommunen kan även medföra ökad förväntan på förvaltning och på drift och underhåll av befintlig infrastruktur.
[1] RUFS 2050 Social hållbarhet
De senaste årens händelser med socialt betingad oro är en framväxande problematik som är komplex och svår att bemöta. Det finns anledning att belysa social oro ur ett
kommunledningsperspektiv. Natur- och tekniknämnden kan spela en viktig roll - framför allt på lång sikt - i detta tvärdisciplinära samarbete för att vända utvecklingen.
Prioriterade kategorier för trygghetsarbetet i kommunen är bland annat brottsförebyggande åtgärder och trygga utemiljöer. Detta kommer att sätta ett större fokus på arbetet med att utveckla kommunens parker, grönområden och gatumiljöer genom förbättrad belysning och renhållning på allmän plats. Det ställer krav på samverkan inom kommunen, och som ansvarig nämnd för renhållning av allmänna platser är nämndens verksamheter en viktig part i detta arbete.
Medborgarnas ökade förväntningar på inflytande
I dagens informationssamhälle vill medborgare på ett helt annat sätt delta i dialoger,
beslutsprocesser och debatter. Det ställer högre krav på e-tjänster, utökad medborgardialog i olika delar av beslutsprocessen, förmåga att kunna hantera en ökad mängd synpunkter och förväntan på snabb återkoppling på dessa samt korta svarstider på beslut. För att vara en attraktiv och effektiv organisation behöver därför kommunen bland annat fördjupa kunskapen om hur kommuninvånare och övriga intressenter önskar hämta information. Av den anledningen behövs ökad kännedom om olika målgruppers behov, attityder och värderingar. Det är känt att kommunens målgrupper är i behov av olika sorters informationskällor. Behovet av att förbättra kunskaperna om hur kommunikationen kan anpassas till sociala medier, webformulär, men även analoga formulär i form av blanketter och informationsmaterial, är därför stort.
Upphandlingar – överprövningar
Klimatet för upphandlingar har blivit tuffare. Konkurrensen har hårdnat mellan de företag som lämnar anbud vilket leder till fler överprövningar, det leder till att verksamheterna behöver ha en bättre framförhållning i sina upphandlingar för att undkomma tillfälliga avtal vilka kan fördyra för verksamheten. Det ställer i sin tur stora krav på hög juridisk kompetens i kommunen vid större upphandlingar.
Digitalisering
Sollentuna kommun står inför utmaningar gällande digitalisering och modern teknik vilket innebär digitalisering och effektivisering av administration och arbetssätt.
Offentliga myndigheter såsom en kommun måste arbeta för att möta medborgarnas behov och förväntningar för att fortsätta vara relevanta för sitt samhällsuppdrag. En digitalt uppkopplad befolkning, dygnet runt, förväntar sig smarta verktyg för att uträtta sina ärenden med
kommunen och med ständig tillgänglighet. Därför måste kommunen definiera vad en utökad digitalisering innebär samt definiera syftet med det som kommunen avser att göra. I det
regeringsuppdrag som Lantmäteriet presenterat framgår det att vi genomföra en förändring mot en digital samhällsbyggnadsprocess. Det framgår även i rapporten att det finns ett stort behov av nationell samordning vilket ställer krav på samarbete mellan kommuner.
Utmaningen ligger främst i att attrahera och rekrytera personal som har de rätta kompetenserna för att utveckla den digitala samhällsbyggnadsprocessen. Sollentuna kommun konkurrerar om personal med privata arbetsgivare som många gånger ligger längre fram vad gäller IT-
utveckling och resurser. Det är en förutsättning att inneha rätt kompetens och resurser för att ha möjlighet att utveckla stadsbyggnadsprocessen i den takt det är önskvärt. Rätt kompetensnivå är en förutsättning för att klara de ytterligare utmaningar vilka bland annat består i att
förändra/utveckla de kommunala uppgifterna så att arbetet kan göras digitalt, helst med viss automatik, och gärna med samordningsvinster för både kommunen och individen.
Utmaningarna framöver kommer bland annat handla om på vilka sätt data ska tillhandahållas, antingen via webtjänster (med höga infrastrukturkrav) eller som statisk data som kan laddas ner vid behov.
Vid utveckling av e-tjänster behöver man framöver lägga ytterligare kraft på IT-säkerhet med tanke på att stävja internetbaserade intrång och hot i en framtid där eventuella attacker kan komma att skada allmänhet och den kommunala verksamheten.
Arbetet innebär förändrade arbetssätt och förutsätter digitala kompetenser och medel för IT- utveckling.
3 Ekonomi
3.1 Budget på nämndens verksamhetsområde
Verksamhetsområde Budget 2018
Rev.budget 2018
Beslutad budget
2018
Generella tillägg/avdr ag 2019
Budget 2019
Nämnd 0 0 0 1 100 1 100
Samhällsbyggnadsverksa
mhet 0 0 0 117 400 117 400
Summa 0 0 0 118 500 118 500
Beslutad ram 118 500 118 500
Kvar att fördela 0 0 0 0 0
Verksamhetsområde Intäkter 2019
Kostnader 2019
Budget netto 2019
Nämnd 0 1 100 1 100
Samhällsbyggnadsverksa
mhet -32 642 150 042 117 400
Summa -32 642 151 142 118 500
3.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde
Budgetramen utgörs av verksamhet som flyttas från trafik- och fastighetsnämnden och består av gator och vägar (81,5 mkr), park (20,7 mkr), naturvård (8,1 mkr), trafik (7,1 mkr) och medel för nämnd (1,1 mkr).
3.3 Riktade budgetmedel 3.4 Investeringsram
2019
Nämndens investeringsbudget 2 000
Nämndens reinvesteringsbudget 65 000
4 Nulägesanalys
Ny tjänstemannaorganisation
I samband med översynen av kommunens tjänstemannaorganisation fattades beslut om att bilda en samhällsbyggnadsavdelning. Vilket innebär en sammanslagning av bygglovsenheten, mät- och kartenheten, stadsbyggnadskontoret och delar av trafik- och fastighetskontoret. Syftet med organisationsförändringen är att skapa rationell ansvarsfördelning och en mer sammanhållen kommun där bla. samhällsbyggnadsprocessen ses över och effektiviseras. Arbetet med
gemensamma beröringspunkter har startat och kommer att vara ett fokusområde under 2019 och framåt.
IT/Digitalisering
Vissa delar av avdelningens e-tjänster och digitalisering som genomförts tidigare har visat sig att till viss del effektivisera arbetssättet. Dock har det inte till fullo gett det utfall avdelningen önskat. Arbetet med att kartlägga och utveckla förbättringsåtgärder för att öka tydligheten till de som kommer i kontakt med avdelningen (via e-tjänst och övrigt tillvägagångssätt) kommer att fortsätta framöver.
En del av det systemstöd som avdelningen har är en bra grund för fortsatt digitalisering genom till exempel utveckling av e-tjänster och applikationer liksom för effektiva digitala arbetssätt.
Ett exempel är VR-modellen (Virtual Reality) som har byggts upp för hela Väsjön och som effektiviserar både planering och projektering.
Trygga invånare, arbetande, studerande och besökare
Projektet för säkra skolvägar har under 2018 varit ett uppsamlingsår där identifierade åtgärder som inte blivit utförda i tidigare genomarbetade områden nu blivit utförda. Under hösten 2018 har dialogmöten hållits i Helenelund och Viby för att identifiera åtgärder som ska byggas under 2019. Parkeringsplanen revideras och en ny version planerad att beslutas i början på 2019.
Projektet för säkra skolvägar och trygg i trafiken har löpt under året där medborgardialog och synpunktsinhämtning skett för förslag på åtgärder i områdena Helenelund och Viby, byggnation planeras under 2019. 2018 har varit ett uppsamlingsår där åtgärder genomförts i flertalet
kommundelar. Fokus har varit att se över åtgärder som inte tidigare blivit utförda eller där nya synpunkter inkommit gällande förbättringsförslag.
I april 2018 fick kontoret uppdraget att hantera klotter och har under året arbetat fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet under året 2019.
Under året har trygghetsarbetet fortlöpt med fokusområden på Tureberg och Edsberg vilket resulterat i en rad identifierade platser där belysningen föreslås stärkas eller helt bytas ut. Ett specifikt belysningsprogram för område Edsberg är framtaget i samråd med polisen och skolelever i området.
Cykelinfrastruktur
I rankingen för bästa cykelkommun i Cykelfrämjandets kommunvelometern har kommunen gått från plats 13 år 2017 till 12 år 2018 och en poängökning från 47,5 år 2017 till 48 år 2018.
Kommunen arbetar löpande och systematiskt med aktiviteter för att främja för cyklister inom kommunen i olika avseenden. Som ett led i arbetet med cykelplanen har en Cykelskola för vuxna anordnats i samarbete med Cykelfrämjandet. Cykelskolan är för vuxna som ännu inte lärt sig att cykla. Ett annat projekt kopplat till cykelplanen är cykling utan ålder. Projektet innebär att äldreboenden inom kommunen får låna specialcyklar med möjlighet att låta två personen sitta med som passagerare och en som cyklar.
Fokus under året har varit arbete med cykel då kommunen fortsätter sin utbyggnad av gång och cykelvägar där fokus legat på att bygga vidare på det regionala cykelstråket genom kommunen.
Totalt har ca 3,5 km GC-väg byggts under året. Kommunens målmedvetna satsning på cykel fortsätter ge resultat, i Cykelfrämjandets kommunvelometern placerade sig Sollentuna på 3:e plats i kategorin mellanstora kommuner (50 000-100 000 invånare). I Cykelfrämjandets nya
nationella granskning Cyklistvelometern placerades sig kommunen på 5:e plats av totalt 53 deltagande kommuner. Undersökningen syftar till att låta cyklister tycka till om hur cykelvänliga de upplever sin hemkommun.
Som ett led i arbetet med cykelplanen har projektet Cykling utan ålder genomfört tillsammans med Vård- och omsorgskontoret. Projektet möjliggör cykling för äldre personer via cyklar med två passagerarplatser som framförs av personal på respektive boende. Totalt har tolv
vårdboenden varit med i projektet. Projektet Vintercyklist har även det startats under året och kommer fortsätta in under 2019. Projektet är ett beteendeförändringsprojekt där totalt 60 kommuninvånare deltar. Utvärdering kommer att ske under 2019.
Miljöförbättring
Under året har ett projekt genomförts med solcellsdrivna komprimerande papperskorgar på fem platser utmed Strandvägen och i Edsbergsparken. Projektet har fallit väl ut och en utökning på strategiska platser planeras under kommande år. Via LONA-projektet har Naturvården kunnat arbeta med att tillgänglighetsgöra entréområden i varje naturreservat. Grillplatser,
informationstavlor, utsiktplatser, bänkar och bord har tillgänglighetsanpassats. Totalt är cirka 70 av projektets 110 åtgärder färdiga och arbetet slutförs under 2019.
5 Systematiskt kvalitetsarbete
Under året kommer en kvalitetsrapport tas fram för verksamheterna kopplade till nämnden. Ett arbete med att identifiera ytterligare kvalitetsindikatorer kommer att genomföra under 2019.
Under våren kommer resultatet för NKI för markupplåtelser som företagen svara på.
6 Kvalitetsstyrning
Kvalitetsstyrning handlar om hur vi genomför vårt grundläggande uppdrag utifrån lagstiftning, föreskrifter, nationella och kommunalt styrande dokument samt i vilken grad kommuninvånarnas krav på kvalitet i service och tjänster uppfyllts.
I Budget 2019 har fyra styrdokument prioriterats som stöd i detta arbete.
6.1 Invånare
Kvalitetsfaktorer:6.1.1 Trygga invånare, studerande, arbetande och besökare Beskrivning
Sollentuna ska upplevas som en trygg miljö att bo, arbeta och studera i. Samtliga invånare i Sollentuna ska känna sig trygga och säkra överallt i kommunen dygnet runt. Kommunen ska vara en aktiv part i att bidra till nå detta. Trygghetsarbetet ska präglas av en integrering mellan ett händelseinriktat arbete och ett långsiktigt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.
Det ska ske genom god, effektiv och systematisk samverkan dels mellan förvaltningar, dels mellan kommunen och externa parter såsom bland annat polisen, Sollentunahem och brandkåren Attunda. Som stöd i arbetet finns en beslutad trygghets- och säkerhetsstrategi.
Utifrån denna bas ska tre områden prioriteras för att förbättra tryggheten och säkerheten i Sollentuna:
1. Brottsförebyggande arbete 2. Social hållbarhet
3. Trygga utemiljöer Kvalitetsfaktorer:
6.1.2 Delaktighet i samhället Beskrivning
Alla som bor i Sollentuna ska känna att de är en del av vår kommun och för att lyckas med integration bör nyinflyttade sollentunabor liksom de som bott här hela sitt liv vara öppna och nyfikna på varandra. I ett öppet och inkluderande samhälle finns trygghet och styrka. Integration är det som sker när människor, oavsett religion och kulturell bakgrund, möts och lär känna varandra. Som stöd i arbetet finns en beslutad integrationsplan.
Prioriterade områden är 1. Sysselsättning 2. Bostäder
3. Nyanlända barns och ungas skolgång Kvalitetsfaktorer:
6.1.3 Effektiv verksamhet Kvalitetsfaktorer:
6.1.4 Nöjda invånare
Kvalitetsindikator Utfall
2016 Utfall
2017 Utfall 2018
Målvär de 2019 Betygsindex nöjda invånare gällande gator och vägar 64 64
Nöjda företagare gällande markansökningar 72 82 82
Betygsindex gällande gång- och cykelvägar 64 62
6.2 Samhälle och utveckling
Kvalitetsfaktorer:6.2.1 Sveriges bästa företagsklimat Beskrivning
Det ska vara attraktivt och enkelt att starta, utveckla och driva företag i Sollentuna. Kommunen ska därför vara en aktiv part i att bidra till att skapa goda möjligheter för ett differentierat näringsliv. För att nå målsättningen om att ha Sveriges bästa företagsklimat är det av stor betydelse att det finns ett väl fungerande samarbete mellan Sollentuna kommun, näringsliv, myndigheter, universitet/högskolor och andra kommuner. Kommunen ska verka för att ha goda relationer och nätverk med näringslivet och för att företagare kan möta andra företagare, kommunen, myndigheter och utbildningsanordnare i organiserade former. Som stöd i detta arbete finns en beslutad näringslivsstrategi.
Utifrån denna bas ska fyra områden prioriteras för att förbättra näringslivsklimatet i Sollentuna:
1. Stadsutveckling 2. Infrastruktur
3. Samarbete mellan skola, näringsliv och andra aktörer 4. Kommunikation, dialog, service och bemötande Kvalitetsfaktorer:
6.2.2 Cykelinfrastruktur
Kvalitetsindikator Utfall
2016 Utfall
2017 Utfall 2018
Målvär de 2019
Antal poäng cykelvelometer 45 46,5 47
Motivering målvärde
Denna indikator är kommungemensam och kommer att följas upp i målstyrningen
7 Målstyrning
Övergripande mål:
7.1 Trygghet och välfärd genom livet
Nämndmål:7.1.1 Verka för en god bebyggd miljö Beskrivning
Att Sollentunas bebyggda miljö ska uppfattas som trivsam och trygg.
Förväntat resultat
Invånarna upplever boendemiljö och dess omgivning som snygg, ren, trygg och trivsam.
Övergripande mål:
7.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt
Nämndmål:7.2.1 Minskad miljö- och klimatpåverkan Beskrivning
Genom arbete med miljö- och klimatpåverkan minska verksamhetens påverkan på miljön och klimatet.
Förväntat resultat
Minskad miljö- och klimatpåverkan.
Indikatorer Utfall
2016 Utfall
2017 Utfall 2018
Målvär de 2019
Antal poäng cykelvelometer 45 46,5 47
8 Risker och åtgärder - internkontroll
Nämnden ska årligen fastställa risker och åtgärder inom ramen för internkontroll. Från och med 2018 redovisas riskhanteringen integrerat i nämndens verksamhetsplan.
8.1 Att inte stöd i samband med upphandling tillhandahålls från inköp i samband med stora upphandlingar.
Beskrivning av risk
Det finns en risk att det inte finns resurser på inköp som kan stötta i samband med stora upphandlingar. Detta kan ha en negativ påverkan på tidplanen för upphandlingen.
Kontroll/åtgärd Hur och när? Ansvar
(funktion)?
Konsultstöd tas in om risken faller ut.
Om risken faller ut. Berörd enhet