Budgetunderlag 2021-2023
Natur- och tekniknämnden
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
1.1 Nämndens uppdrag ... 3
1.2 Omvärld ... 3
2 Nämndens budgetförutsättningar ... 8
2.1 Verksamhetens resultat 2019 ... 8
2.2 Verksamhetens budget och planering 2020 ... 10
2.3 Utsikt 2021 ... 12
2.4 Nya/förändrade behov inför 2021-2023 ... 12
2.5 Investeringsbehov ... 13
1 Inledning
1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning
Natur- och tekniknämnden ansvarar för skötseln av kommunens gator, vägar och övriga allmänna platser. Nämnden svarar även för kommunens parkeringsövervakning och är tillika trafiknämnd. Nämnden förvaltar kommunens naturreservat och övrig naturmark samt svarar för fritidsfiske i kommunens sjöar och vattendrag. Nämnden ansvarar även för kommunens uppgifter enligt ordningslagen samt bevakar siktskymmande växtlighet som utgör trafikfara.
1.2 Omvärld
Agenda 2030 – FN:s mål för hållbar utveckling
FN antog 17 nya mål för hållbar utveckling 2015. Målen styr mot ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Samtliga 17 mål berör Sollentuna på något sätt och faller inom ramen för en kommuns uppdrag.
Bild, Agenda 2030, de globala målen för en hållbar utveckling
Sollentuna kommun arbetar kontinuerligt med att uppfylla samtliga mål inom ramen för sin rådighet. Generellt kan sägas att rika, demokratiska och fredliga länder, såsom Sverige, ligger nära uppfyllnad av många sociala och ekonomiska mål. Däremot har rika länder många utmaningar med miljö- och klimatfrågor då välstånd länge har inneburit ett överutnyttjande av naturresurser. För Sollentunas del innebär mål 12 – hållbar konsumtion och produktion samt mål 13 – bekämpa klimatförändringarna, stora
utmaningar att uppfylla. Mål 11 – hållbara städer och samhällen, innehåller flera delmål som är utmanande för kommunen att nå. Det är sannolikt att de flesta kommuner i Sverige behöver satsa extra på just dessa mål.
För att möta Sollentunas ambitiösa miljö- och klimatmål, Sveriges klimatlag och för att leva upp till målen i Agenda 2030 krävs ett brett spektrum av åtgärder.
Lagar, regelverk och standarder Lagstiftning
Samhällsbyggnadsprocessen kommer i kontakt med ett stort antal lagar inom främst plan- och byggområdet men även miljö- och fastighetsrättsliga områden. Lagar och förordningar förändras kontinuerligt och det är viktigt att samhällsbyggnadsprocessen har en bevakning och beredskap att anpassas i takt med förändringar.
De juridiska aspekterna avseende samhällsbyggnadsprocessen blir allt viktigare. Beslut överklagas och staten har olika uppfattningar och tolkningar av lagar som berör
samhällsbyggnadsprocessen.
Exempelvis arbetet med att klara miljökvalitetsmålen för vatten är plan- och bygglagen, miljöbalken och lagen om allmänna vattentjänster är svagt synkroniserade och lämnar luckor som kan göra det formellt svårt för kommunen att uppfylla sin roll.
Andra exempel där samhällsbyggnadsprocessen är beroende av lagstiftning och tolkning av lagstiftning är kring upphandlingsfrågor och de ändringar av avfallsförordningen SFS2011:927 kopplat till miljöbalken som genomförts. Det gäller SFS2018:1462 och :1463 avseende producentansvaret.
Mät, kart, GIS och geodata
Lantmäteriet har annonserat förändringar vad gäller kommuners leverans av data till och från Lantmäteriet, samt även nya standarder för geodata. Till exempel följande.
1. Nya standarder för leveranser av fastighetsdata (DRK) och nya kopplingar till Lantmäteriets förrättningsdatabas (Arken) har införts, eller kommer att införas av Lantmäteriet.
2. Regeringen har gett Boverket och Lantmäteriet uppdraget att tillgängliggöra geodata inom samhällsbyggnadsprocessen i syfte att hitta effektiva
informationsflöden. Under 2020 kommer direktiv för nationell standard av grundkartedata lanseras.
Ändringarna skapar behov om strategiskt arbete för geodata, dess struktur och leverans samt teknisk bearbetning och visning. En geodatastrategi behöver utvecklas som styrdokument.
Teknikutveckling
Teknikutvecklingen i omvärlden är snabb. I detta stycke redogörs för några av trenderna i omvärlden som redan påverkar eller i en snar framtid bedöms kunna påverka
samhällsbyggnadsprocessen.
En digital samhällsbyggnadsprocess
Att skapa en digitalt standardiserad process för samhällsbyggnad är en viktig del för samhällsutvecklingen. Översiktsplanering, detaljplanering, bygglov och
medborgardialog ska kunna ske med digitala verktyg på ett enhetligt sätt.
En obruten digital samhällsbyggnadsprocess innebär att informationshanteringen sker digitalt genom hela processen där översiktsplaner, detaljplaner, fastighetsbildningar och bygglov ingår.
Detta innebär bland annat att:
informationen, i form av till exempel planbestämmelser, ska lagras så att den blir återanvändbar
det automatiskt går att överföra informationen mellan olika verksamhets- och ärendehanteringssystem
det ska vara möjligt att använda informationen i olika former av e-tjänster
informationen i första hand ska utbytas digitalt mellan myndigheter och andra som medverkar i processen.
Det ställer helt nya krav på gemensamma nationella principer och riktlinjer för till exempel informationshantering, standarder, affärsmodeller och juridik. Lantmäteriet och Boverket har fått olika regeringsuppdrag för att på statlig nivå driva utvecklingen mot en digital samhällsbyggandsprocess. Varje kommun behöver anpassa sina processer, systemlösningar etc. för att kunna arbeta digitalt i samhällsbyggnadsprocessen.
För det interna arbetssättet och effektiviteten inom samhällsbyggnadsprocessen, är utvecklingen av GIS-verktyg det mest angelägna. Utvecklingen av det kommunala tekniska digitala minnet, GIS, behövs och möter idag inte behovet från
samhällsbyggnadsprocessen för att öka effektiviteten. Den tekniska utvecklingen inom hantering, visualisering och interaktion av geografisk information/data är intensiv.
Den smarta staden
En smart stad är en stad som utnyttjar digitalisering och ny teknik för att göra vardagen enklare för invånare och verksamhetsutövare. I den smarta staden skapas kontinuerligt nya smarta tjänster som gör staden ännu bättre. En smart stad är en hållbar stad. Den smarta staden möjliggörs genom uppkoppling, data som är tillgänglig för allmänheten, it-plattformar som kan kommunicera med varandra, sensorer och annan teknik. En förutsättning för den smarta staden är en digital samhällsbyggnadsprocess. Exempel på smarta tillämpningar kan vara transportoptimering som medför färre fordonskilometrar och smarta papperskorgar som via sensorteknik ”talar om” när de behöver tömmas vilket medför färre tömningstillfällen etc.
En huvudsaklig utmaning blir att säkerställa informations- och datasäkerheten samtidigt som krav och efterfrågan på öppna data och digitala informationsflöden ökar.
Hållbart byggande
För byggandet är en utveckling mot mindre klimatpåverkande material strategiskt viktig. Utvecklingen för kolinlagring är också av stor betydelse. Det handlar även mer handgripligt om hur ekonomiskt och resursmässigt tunga investeringar i infrastruktur kopplat till exploateringsprojekt är genomförbara? Ekonomiska och resursmässiga faktorer går sannolikt hand i hand.
Ökade miljökrav ställer även högre krav på entreprenörers maskinpark och därmed på entreprenadupphandlingar.
Förväntningar från medborgare och näringsliv Digital delaktighet
I dagens informationssamhälle ställs höga krav på e-tjänster inkl. självservice, interaktiva webblösningar, medborgardialog i beslutsprocesser med synpunkter och
förväntan om snabb återkoppling och snabba beslut. Därmed finns förväntningar på likartade lösningar inom samhällsbyggnadsprocessen. Kommunikationen behöver anpassas till hur medborgare och näringsliv önskar hämta/lämna information.
Ärendeflöden, t.ex. tillfälliga markupplåtelser eller bygglov förväntas ske sömlöst, digitalt och snabbt. Medborgare och näringsliv förväntar sig att kunna hantera sina ärenden på webben och även betala där.
Konjunktur
Byggkonjunkturen kan komma att påverka intäkterna för plan-, bygglovs- och mät/kart- verksamheterna. I dagsläget ser inte samhällsbyggnadsprocessen att kostnadssidan, t ex vid upphandling av entreprenader, kommer att påverkas under det kommande året.
Såväl intäkts- som kostnadssidan blir viktig att noggrant följa under år 2020.
Kompetensförsörjning
Medarbetarna är samhällsbyggnadsprocessens viktigaste resurs. Om
kompetensförsörjningen inte säkerställs så fungerar inte samhällsbyggnadsprocessen.
Kompetensutveckling och förflyttning i takt med omvärldens krav är nödvändig liksom effektiva och tydliga arbetsprocesser. Samhällsbyggnadsprocessen har förutsättningar att skapa en attraktiv arbetsplats, då kommunens samlade kompetens inom
samhällsbyggnad är i samma avdelning. Samhällsbyggnadsprocessen kan erbjuda intressanta arbetsuppgifter inom ett brett spektrum och ge möjlighet att arbeta tvärfunktionellt för hållbara lösningar med platsen och kunden i fokus.
Samhällsbyggnadsprocessen behöver, utöver grundprofessionerna inom
samhällsbyggnadsprocessens specialistområden, attrahera, rekrytera och behålla medarbetare med kompetensatt utveckla en digital samhällsbyggnadsprocess.
Kommuner konkurrerar om personal med privata arbetsgivare som många gånger ligger längre fram vad gäller IT-utveckling och resurser. Samtidigt skapar, den tekniska utvecklingen inom hantering av geodata i verksamhetssystem och
avdelningsgemensamma geografiska databaser, behov av olika typer av specialistkunskaper som kan vara svår att hitta.
Dessa komplexa kompetensbehov tillsammans med en god arbetsmarknad inom området i länet gör det sannolikt svårt att rekrytera medarbetare med en fullständig kompetensprofil. Behoven att vidareutbilda personal bedöms därför komma att öka under de närmsta åren. Medarbetare ställer också större krav på arbetsgivarens arbetssätt, IT-infrastruktur och arbetskultur.
Utöver detta ökar krav på juridisk kompetens inom samhällsbyggnadsprocessens ansvarsområden.
Fler seniora och erfarna handläggare samt projektledare och upphandlingsexperter krävs för att klara en alltmer komplex handläggningsmiljö.
En slutsats är att en kompetensförsörjningsplan bör tas fram för att säkerställa att samhällsbyggnadsprocessen har rätt kompetenser idag och i framtiden.
Kompetensförsörjning är ett viktigt område då nämndernas verksamheter kräver
specialister inom många områden. All personal på samhällsbyggnadsavdelningen ingår i kommunledningskontoret och är därmed i formell mening underställda
kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsavdelningens uppdrag är att bidra till
samhällsbyggnadsprocessen som helhet fungerar.
2 Nämndens budgetförutsättningar
2.1 Verksamhetens resultat 2019
Natur- och tekniknämndens verksamheter gick med ett överskott om 5,5 miljoner kronor.
Avvikelsen beror till större delen på felbudgeterade kapitalkostnader om 7,4 miljoner vilka skulle till SKAB i samband med omorganisationen samt ökade kostnader
avseende nedlagd interntid och konsultköp om 2,6 miljoner kronor samt mindre positiva och negativa avvikelser inom verksamheternas utfall. Ökade kostnader avseende intern tid beror på att verksamheten har arbetat i större utsträckning med löpande driftsfrågor under året och därmed belastas investeringar med mindre tid.
Planerad verksamhet avseende införandet av parkeringsplanen har inte kunnat bedrivas under året, då parkeringsplanen inte är antagen, vilket har påverkat både intäktssidan och kostnadssidan.
2.1.1 Intäkter utfall/budget 2019
Utfallet visar positiv avvikelse om 0,2 miljoner kronor. Avvikelsen avser lägre intäkter avseende parkeringsövervakning om 2,4 miljoner kronor samt högre intäkter avseende gatukostnadsersättning om 0,8 miljoner kronor, markarrende avtal om 0,3 miljoner kronor, bidrag avseende avhysning och samverkan om 0,7 miljoner kronor samt övriga intäkter avseende försäljning om 0,8 miljoner kronor.
2.1.2 Kostnader utfall/budget 2019
Utfallet visar lägre kostnader om 5,2 miljoner kronor jämfört med budget. Avvikelsen avser till större delen på fel budgeterade kapitalkostnader om 7,0, lägre
parkeringsövervakningskostnader om 1,7, lägre renhållningskostnader om 1,2 miljoner kronor, lägre bullerbidragskostnader om 0,7 miljoner kronor. Verksamheten har även högre kostnader avseende belysning om 1,0 miljoner kronor, vinterväghållning om 1,0 miljoner kronor, parkentreprenad om 1,3 miljoner kronor, kundförluster avseende avhysningar om 0,8 miljoner kronor, lagning av beläggning 0,6 miljoner kronor samt dagvattenhantering och underhåll om 0,6 miljoner.
2.1.3 Verksamhetens grunduppdrag – kvalitetsstyrning samt måluppfyllelse 2019
Nämndens måluppfyllelse
Av de två fastställda nämndmålen bedöms det ena vara uppfyllt och det andra vara delvis uppfyllt.
Målet om minskad miljö- och klimatpåverkan anses uppfyllt. Enheten har under året arbetat aktivt med en rad aktiviteter med bäring på miljö och klimat. Antalet
solcellsdrivna papperskorgar har ökat och återfinns nu på ytterligare tio platser i
kommunen. Den plan för utveckling av skötsel av Sollentunas parker och naturområden som nämnden antog i slutet av 2018 har under året börjat implementeras. Bland annat har arbete med klimatåtgärder och åtgärder som stärker biologisk mångfald genomförts.
Flera tidigare klippta gräsytor har omvandlats till blomrika gräsmarker som slås med hästdragen slåtterbalk. Plantering av träd och buskar för att öka biologisk mångfald och gynna kolinlagring och lokalklimat har genomförts. Indikatorn som kopplats till målet avser antal poäng i Cykelfrämjandets cykelvelometer som uppgår till 70,5. Målvärdet för 2019 var 72 poäng. Kommunen hamnar på en tredje plats i gruppen mellanstora kommuner vilket får anses vara ett gott betyg. Sammantaget bedömer enheten att dessa åtgärder tillsammans med resultatet i rankningen innebär en god måluppfyllelse.
Nämndmålet att verka för en god bebyggd miljö anses delvis uppfyllt. Målet har inte någon indikator kopplad till sig och har endast följts upp genom aktiviteter vilket gör det svårt att bedöma måluppfyllelsen. Enheten ansvarar för skötsel och drift av de allmänna ytorna, det som sollentunabor och andra som vistas i kommunen upplever varje dag. Att känna trygghet och uppleva att det är fint och städat på kommunens gator, torg och parker är därför något som enheten prioriterar och som tydligt går att koppla till en god bebyggd miljö. Kommunen får goda omdömen i SKR:s
medborgarundersökning rörande belysning och standard på gator, gång- och cykelvägar vilket även bekräftas av undersökningen ”kritik på teknik” som genomfördes för första gången under året. Kommunens arbete med att hålla parker, gator och torg rena och snygga ligger däremot något under riskgenomsnittet i ovan nämnda undersökningar.
Därför får målet endast anses delvis uppfyllt.
Nämndens utfall i kvalitetsstyrningen
Av sex fastställda kvalitetsfaktorer bedöms två uppfyllda, tre delvis uppfyllda och en ingår i målstyrningen och kommenteras där.
Kvalitetsfaktorn trygga invånare, studerande, arbetande och besökare är uppfylld. Inom nämndens alla verksamhetsområden är arbetet med trygghetssatsningar i fokus.
Kommunen får goda omdömen i SKRs medborgarundersökning rörande belysning och standard på gator, gång- och cykelvägar vilket även bekräftas av undersökningen kritik
på teknik som genomfördes för första gången under 2019. Detta kan ses ge bra förutsättningar för ökad trygghet. I den nationella jämförelsen SCB:s
medborgarundersökning, ställs frågan om invånares upplevelse av hur tryggt och säkert man kan vistas ute på kvällar och nätter. Riksgenomsnittet är 6,1 på en tiogradig skala.
Sollentuna kommuns resultat var 5,1 år 2018, en nedgång från 6,6 två år innan.
Undersökningen genomförs vartannat år och nästa resultat väntas 2020.
Delaktighet i samhället är också en kvalitetsfaktor som är uppfylld. Allmän plats i Sollentuna kommun ska vara tillgänglig för alla. Även kommunens många naturreservat ska kunna upplevas av alla människor. Totalt har 100 åtgärder genomförts eller planeras att genomföras för att göra det lättare för rullstolar, permobiler och rollatorer att ta sig fram.
Cykelkurs för vuxna och cykling utan ålder är aktiviteter också som bidrar till att uppfylla denna kvalitetsfaktor.
Effektiv verksamhet är en kvalitetsfaktor som delvis är uppfylld. Det fortsatta arbetet inom den nya organisationen kommer att innebära att processerna fortsatt behöver ses över för att optimera dem och få till effektivare flöden. Sedan tidigare är en hel del av arbetssätten dokumenterade.
Ett antal nya driftavtal har börjat gälla under 2019, vilket har resulterat i arbete med att sätta rutiner och även att lära känna de nya entreprenörerna och hur deras verksamhet fungerar med enhetens. Bättre uppföljning av processerna krävs för att säkerställa effektiviteten. Inför verksamhetsplaneringen 2020 har en indikator kopplats till faktorn.
Kvalitetsfaktorn nöjda invånare är delvis uppfylld. Undersökningen Nöjda invånare gällande gator och vägar samt gång- och cykelvägar genomförs vartannat år och därav finns inget resultat för 2019. Löpande arbete inom verksamheten avseende
markupplåtelse och underhåll av gator och vägar pågår enligt plan.
Sveriges bästa företagsklimat är en av kvalitetsfaktorerna som delvis är uppfylld.
Nämndens verksamhet bidrar till detta genom markupplåtelser. Verksamheten
handlägger tillstånd för markupplåtelser av kommunal mark till företag, föreningar och privatpersoner. Kontaktcenter (KC) tog under årets sista månader över handläggningen av markupplåtelser. Med den nära kundkontakt och den servicemedvetenhet som finns hos KC är förhoppningen att NKI-värdet höjs på sikt för markupplåtelser.
Kvalitetsfaktorn cykelinfrastruktur ingår och kommenteras i minskad miljö- och klimatpåverkan i målstyrningen.
2.2 Verksamhetens budget och planering 2020
Nämndens fokus under året kommer ligga på trygghet och säkerhet genom bl.a. aktivt arbete med klottersanering, växtlighet i gatumiljö, belysning och städning samt på digitalisering i form av utveckling av ett "digitalt, kommunalt minne”, baserat på geografiska informationssystem (GIS).
Skillnaden avseende intäkter mellan åren avser uteblivna parkeringsintäkter med anledning av försenat införande av parkeringsplanen.
Skillnaden avseende kostnader mellan åren avser högre budgeterade kapitalkostnader om 3,8 miljoner kronor samt lägre vinterväghållningskostnader om 1,0 miljoner med anledning av att upphandlingskostnader avseende vinter inte kommer belasta året 2020.
Med anledning av försenat införande av parkeringsplanen har nämnden inte arbetat med införandet.
2.2.1 Mål
Alla ska känna sig trygga och säkra i Sollentuna. Natur- och tekniknämnden har flera verktyg för att bidra till att medborgare och näringsliv upplever att kommunen utgör en trygg och säker miljö att bo och verka i. Klottersanering, växtlighet i gatumiljö,
belysning och städning är några exempel där hur nämnden kan bidra i Sollentunabornas vardag. I förlängningen kan man även i den fysiska planeringen och
samhällsbyggnadsprocessens samlade kompetens, inklusive drifterfarenheter, säkerställa att trygga framtida livsmiljöer skapas.
Resultaten följs upp genom Statistiska centralbyråns medborgarenkät som erbjuds årligen men som historiskt sett genomförts vartannat år av kommunen (senast 2018).
Resultaten analyseras med SCB:s analysmodell med Nöjd-Region-Index (NRI) vilket avser hur kommunen upplevs som en plats att bo och leva på . Analysmodellen är uppbyggd dels av ett mått på den totala nöjdheten och dels av ett antal frågeområden som återger delar av den undersökta verksamheten eller området.
Nämnden behöver effektivisera sin verksamhet genom digitalisering. Nämnden ska utveckla ett ”digitalt, kommunalt minne”, baserat på geografiska informationssystem (GIS). Detta för att underlätta drift och underhåll av kommunens gator och
parkområden. Det gynnar dessutom en övergripande digital samhällsbyggnadsprocess.
Arbetet sker utifrån Sollentuna kommuns antagna digitaliseringspolicy för åren 2016- 2021, Dnr 2016/0140 KS.033. Policyns syfte är att tydliggöra riktningen för arbetet samt ringa in områden som behöver stärkas upp för att nå de nationella delmålen för den digitala samhällsbyggnadsprocessen.
Verksamheten digitaliserar successivt datamängder i ett kommunalt minne, i databas.
Detta kommer att effektivisera arbetet inom verksamheten och vara en bra grund för hela verksamhetens arbete framåt att säkerställa grunddata som gynnar hela
samhällsbyggnadsprocessen både på kort och lång sikt. Målet följs upp på tre års sikt för att följa utvecklingen av digitaliseringen.
2.2.2 Intäkter utfall 2019 - budget 2020
Skillnaden om 1,8 miljoner kronor mellan utfallet och budget avser budgeterade högre parkeringsövervakningsintäkter med anledning av införandet av parkeringsplanen.
2.2.3 Kostnader utfall 2019 - budget 2020
Skillnaden om 2,8 miljoner kronor mellan utfallet och budget avser högre budgeterade kapitalkostnader om 3,8 miljoner kronor samt lägre vinterväghållningskostnader om 1,0 miljoner med anledning av att upphandlingskostnader avseende vinter inte kommer belasta året 2020.
2.3 Utsikt 2021
2.3.1 Taxor
Arbetet med att sammanställa förslag till beslut avseende införandet av en ny taxa TA- plan pågår. Införandet av taxan prognostiseras till 2,0 miljoner kronor i ökade intäkter.
2.3.2 Kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer
Nämnden önskar inga justeringar avseende kvalitetsfaktorer eller kvalitetsindikatorer.
2.4 Nya/förändrade behov inför 2021-2023
Effektivisering och kvalitetshöjning av renhållning och vinterväghållning är i utvärderings skede. Nämnden bedömer att kostnaden ryms inom budgetramen.
Under året 2020 kommer det pågå flera uppdrag inom nämnden så som städuppdraget, parkeringsuppdraget och växtlighetsuppdraget som kan påverka nämndens ekonomi under 2021 men är svår att bedöma just nu.
Prio
. Nya/förändrade behov - inom befintlig ram Belopp Budget
2021 Plan
2022 Plan 2023
1 Digitalisering 1 1 1 1
2 3
Prio
. Nya/förändrade behov - utom befintlig ram Belopp Budget 2021
Plan 2022
Plan 2023
1 Uppdrag städuppdraget ? ? ? ?
2 Uppdrag parkeringskritiska områden ? ? ? ?
3 Uppdrag växtlighet i gatumiljö ? ? ? ?
2.5 Investeringsbehov
Nämndens behov avseende investeringar och reinvesteringsåtgärder för att bibehålla värdet på anläggningarna och öka trygghetsfaktorer kvarstår enligt plan.
