Kartläggning digitalisering inom
funktionshinderområdet
Framtidens brukare funktionshinder 2022
En förmiddag med Linus 30 år
”God morgon Linus, nu är det dags att vakna och gå upp ur sängen!”
Rösten kommer från Linus digitala röstassistent som står på
fönsterbrädan, det finns en i varje rum hemma hos Linus. Den digitala röstassistenten är en del av Linus smarta hem. Linus ber röstassistenten tända lampan och sakta tänds rummet upp.
Linus sätter sig på sängkanten och tar fram sin surfplatta som ligger på sängbordet. På surfplattan öppnar han en app som visar dagens schema.
Han ser en bild på sitt badrum och en tandborste, sedan en bild på hans kläder, och sedan en bild som visar en skål med gröt.
Han kliver ur sängen och tar på sig sitt aktivitetsarmband innan han går till badrummet. När han kommer in i badrummet höjs temperaturen upp till 24 grader då systemet vet att han har gått in i badrummet och att han är frusen på morgonen. Han borstar tänderna och klär sedan på sig kläderna som redan ligger framme efter att röstassistenten påmint honom om detta kvällen innan.
Den digitala röstassistenten talar om att det är dags för frukost så Linus går ut i köket. Röstassistenten frågar Linus vad han vill äta. Linus svarar att han vill äta havregrynsgröt, men att han inte kommer ihåg hur man gör gröt. Han frågar röstassistenten hur man gör havregrynsgröt och får en instruktion om att ta fram en kastrull och sedan hälla i
ingredienserna. När gröten är färdig känner sig Linus stolt över att ha lagat den på egen hand.
Linus frågar sedan röstassistenten vilken tid hans buss går. Den går kl.08.26. Du behöver ta på dig jackan och skorna kl.08.10 och gå ut genom dörren kl.08.15 för att hinna promenera till busshållplatsen. Linus frågar hur många grader det är ute och röstassistenten svarar att det är -2 grader. Behöver man ha mössa på sig då frågar Linus röstassistenten.
Han får till svar att det blir kallt om öronen annars och att mössa är att rekommendera.
Sedan påminner röstassistenten honom om att det är dags att ta på sig ytterkläderna för att hinna till bussen. Linus går då ut i hallen och tar på sig skorna, sedan mössan, halsduken och jackan och går till bussen för att åka till sin dagliga verksamhet.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 4
2 Bakgrund ... 4
2.1 Sollentunas digitaliseringspolicy ... 4
2.2 Vård- och omsorgsnämnden syfte med digitalisering ... 4
2.3 Sollentuna kommuns övergripande mål ... 5
2.4 Verksamhetsplan och förvaltningsplan 2019 ... 5
2.5 Plan för digitalisering 2019 ... 5
2.6 Agenda 2030 ... 5
2.7 SKLs Brukarundersökningar för boende, daglig verksamhet och boendestöd 6 3 Omvärldsbevakning ... 6
3.1 Studiebesök Hvidovre ... 6
3.1.1 Hvidovres erfarenheter av digitalisering ... 7
3.1.2 Hjälpmedel ... 7
3.2 Verksamhetsbesök ... 7
3.2.1 Daglig verksamhet ... 7
3.2.2 Boendestöd ... 8
3.2.3 Bostad med särskild service ... 9
3.3 LSS Rehab & Hälsa ... 10
3.4 Habiliteringens resurscenter... 11
3.4.1 Utställningen och visningsmiljö ... 11
3.5 FUB samverkansmöte med Sollentuna ... 12
3.6 Workshop ... 12
3.7 Dialogmöte ... 12
3.8 Kontakt med andra kommuner... 12
4 Resultat ... 13
4.1 Planering ... 13
4.2 Forum för erfarenhetsutbyte och brukarråd ... 13
4.3 Hälsa och motion ... 14
4.4 Välfärdsteknik ... 14
5 Förslag på fortsatt arbete och avslutande diskussion... 15
1 Inledning
Inom funktionshinderområdet finns idag flera målgrupper som kan ha stor nytta av digitalisering. T.ex. inom boendestöd, daglig verksamhet och bostad med särskild service. Brukare inom dessa målgrupper kan ha olika funktionsvariationer och använder digitala hjälpmedel och ny teknik på olika sätt.
2 Bakgrund
2.1 Sollentunas digitaliseringspolicy
Sollentuna kommun ska vara en av Sveriges ledande kommuner inom digital
utveckling. Kommunen ska verka för att ge modern service, bidra till öppenhet samt ge invånare och organisationer möjlighet att nå kommunen i digitala miljöer där de är bekväma.
I Sollentuna kommun finns en kommunövergripande digitaliseringspolicy. I policyn har man identifierat fem prioriterade områden inom digitalisering. Dessa är digital kompetens, digital demokrati, digital innovation och samverkan, digitala tjänster och digital infrastruktur.
Digital kompetens är en förutsättning för att alla ska kunna vara delaktiga i
samhällslivet. Kommunen ska verka för att den digitala kompetensen ska öka såväl internt som externt.
2.2 Vård- och omsorgsnämnden syfte med digitalisering
Vård- och omsorgsnämndens syfte med digitalisering med inriktning välfärdsteknik är att det ska leda till högre kvalitet, effektivare användning av resurser och ökad
trygghet för kunder, anhöriga och utförare.
Vård- och omsorgskontoret har efter omvärldsbevakning konstaterat att
funktionshinderområdet behöver följa med i utvecklingen kring digitalisering. Under kontorets deltagande i LEDA- För smartare välfärd, som drevs som ett projekt av (Sveriges Kommuner och Landsting) SKL, träffade kontorets representanter andra kommuner och konstaterade att fokus låg på digitalisering inom äldreomsorg och inte inom funktionshinder. Då väcktes en tanke om att öka kunskapen om digitalisering inom funktionshinderområdet i Sollentuna.
Som en del i att öka kunskapen om digitalisering inom funktionshinderområdet genomfördes en förstudie av RISE (Research Institutes of Sweden) på uppdrag av vård- och omsorgskontoret under hösten 2018. I förstudien belyser RISE vikten av att göra en sammanställning över befintliga lösningar inom digitalisering och
välfärdsteknik som finns ute hos verksamheterna. I förstudien från RISE har man även identifierat att det är ett större fokus på området äldreomsorg, med t.ex. pensionärsråd och äldreråd. RISE konstaterar att det kan bero på att rätt kanaler inte är identifierade mot funktionshinderområdet. Se bilaga 2 för fördjupad information.
Vård- och omsorgskontorets slutsats är att en kartläggning av funktionshinderområdet med fokus på digitalisering är viktig. Syftet med kartläggningen är att få ett underlag
för hur det fortsatta digitaliseringsarbetet inom området kan läggas upp. Underlaget kommer ligga till grund för utvecklingen inom området.
2.3 Sollentuna kommuns övergripande mål
Sollentuna kommuns vision är att Sollentuna ska vara Sveriges mest attraktiva kommun. För att kunna nå visionen så har kommunfullmäktige beslutat om tre kommunövergripande mål. Dessa är:
- Trygghet och välfärd genom livet - Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt - Attraktiv och effektiv organisation.
Sollentuna kommun vill ge alla invånare de bästa förutsättningarna i livet och det första målet riktar sig till kommunens invånare. Alla ska känna sig trygga och nöjda med det kommunen erbjuder och det ska finnas möjlighet att leva ett gott liv i Sollentuna utifrån varje individs behov. Kommunens invånare ska ges möjlighet att själva styra över sina val och kunna utvecklas efter egen vilja och förmåga.
Servicen ska utvecklas så den är i samklang med det invånarna efterfrågar, både idag och i framtiden.
2.4 Verksamhetsplan och förvaltningsplan 2019
I verksamhetsplanen för 2019 är ett av nämndmålen ökad digitalisering inom vård- och omsorg. Digitaliseringen inom vård- och omsorg utvecklas snabbt. Den ger möjlighet till resurseffektivitet, men ställer också krav på att tillgodose behov från kunderna och utförarna.
I förvaltningsplanen för 2019 är en av aktiviteterna att kontoret ska genomföra en kartläggning av funktionshinderområdet utifrån ett digitaliseringsperspektiv, med syfte att få underlag för hur det fortsatta arbetet inom området kan läggas upp.
2.5 Plan för digitalisering 2019
I februari 2019 beslutade vård- och omsorgsnämnden att ge kontoret i uppdrag att fortsätta arbetet med det successiva införandet av välfärdsteknik enligt planen för 2019. Kontoret fick i uppdrag att återkomma till nämnden med en kartläggning över funktionshinderområdet med fokus på digitalisering.
2.6 Agenda 2030
Agenda 2030 är en resolution som FN antog 2015 som handlar om en långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Agendan innehåller globala mål som ska verka för att uppnå följande övergripande målområden till 2030:
- Att avskaffa extrem fattigdom
- Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen - Att främja fred och rättvisa
- Att lösa klimatkrisen
Dessa fyra målområden omfattar totalt 17 mål och bryts sedan ner i ytterligare 169 delmål. Målen stämmer väl överens med Sollentuna kommuns övergripande mål om Trygghet och välfärd genom livet och Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt.
Det tredje målet i Agenda 2030 handlar om att säkerställa att alla kan leva ett
hälsosamt liv och verka för alla människor välbefinnande i alla åldrar. I delmålen för detta mål ska Sollentuna verka för att främja psykisk hälsa och välbefinnande bland kommunens invånare.
Det tionde målet i Agenda 2030 handlar om minskad ojämlikhet. I delmålen för detta mål ska Sollentuna möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet.
2.7 SKLs Brukarundersökningar för boende, daglig verksamhet och boendestöd
Vård- och omsorgskontoret har tagit del av SKLs brukarundersökningar för boende och daglig verksamhet (2017 års undersökning) och boendestöd (2019 års
undersökning). De frågeområden som undersökningarna handlar om är självbestämmande, trygghet, bemötande och trivsel.
Sollentuna har generellt sett goda resultat. På fem av sju frågor ("Jag får den hjälp jag vill ha", "Jag känner mig trygg med alla i personalen", "Jag trivs alltid hemma", "Jag vet vem jag ska kontakta om något är dåligt med boendestödet" och "Personalen bryr sig om mig") har Sollentuna bättre resultat än Nacka, Solna och riket.
Även om Nacka och riket har ett par procentenheter bättre resultat på frågan "Jag får bestämma om saker som är viktiga" så har Sollentuna ett gott resultat även här. Samma sak gäller avseende frågan "Personalen pratar så jag förstår".
Digitala lösningar kan vara ett sätt att öka självbestämmandet, tryggheten, trivseln och bemötandet hos brukaren. Det kan vara genom t.ex. videosamtal, robotkatt och app för planering i telefonen.
3 Omvärldsbevakning
3.1 Studiebesök Hvidovre
Vård- och omsorgskontoret har varit på studiebesök i Hvidovre kommun, utanför Köpenhamn i Danmark för att ta del av deras erfarenheter kring digitalisering inom funktionshinderområdet. Hvidovre samarbetar med 12 andra kommuner i Danmark kring frågor som rör digitalisering och för att få draghjälp och nyttja olika professioner för att öka takten på digitalisering.
Under studiebesöket fick kontoret presentationer om hur de jobbar med digitalisering, välfärdsteknikfrågor och GDPR inom funktionshinderområdet i Hvidovre. Kontoret besökte även ett aktivitetscenter och ett boende för personer med funktionsnedsättning.
3.1.1 Hvidovres erfarenheter av digitalisering
Hvidovre delade med sig av sina erfarenheter kring digitalisering av välfärdsteknik inom funktionshinderområdet. De har t.ex. påbörjat införanden av RPA (Robotics Process Automation) i form av en digitaliseringsassistent.
På aktivitetscentret arbetar man med olika projekt inom motion, musik och hälsa.
Brukarna använde aktivitetsarmband för att mäta sin sömn och fysiska aktivitet, för att stimulera till ökad rörelse samt bättre sömn. Videosamtal användes i ångestdämpande syfte och brukaren kunde få enklare guidning och stöd i vardagliga situationer. Appar som användes till det var t.ex. Facetime och Skype. Dessa appar är välbekanta för brukarna på aktivitetscentret då de använder dessa i andra sammanhang. Brukarna hade framfört önskemål om att undvika nya och obekanta appar för detta ändamål.
På boendet används en interaktiv aktivitetstavla med samlad information. Det fanns exempelvis matsedel, vilka aktiviteter som var planerade och vilka som jobbade den dagen. Brukarna kunde på ett enkelt sätt ta reda på information själva och kan användas av alla oavsett funktionsnivå. Aktivitetstavlan hade en talfunktion och informationen kunde även fås i en surfplatta eller smartphone. Tekniken i tavlan var relativt ny och hade stor utvecklingsmöjlighet och kunde på ett enkelt sätt anpassas till olika verksamheter. Tavlan fanns även på aktivitetscentret.
3.1.2 Hjälpmedel
I Danmark är det kommunerna som ansvarar för hjälpmedel till invånarna. Exempelvis kan en robotdammsugare eller smartphone förskrivas. Kravet på hjälpmedlet är att det ska vara en produkt som inte är normal standard i ett hem.
3.2 Verksamhetsbesök
Vård- och omsorgskontoret har varit på verksamhetsbesök inom daglig verksamhet, boendestöd och bostad med särskild service för att ta del av deras erfarenheter och framtidstankar kring digitalisering inom funktionshinderområdet. Kontoret ville besöka olika typer av verksamheter och därför valdes verksamheter med olika inriktningar.
Brukarna på dessa verksamheter har olika grader av funktionsvariation. Graderna kan variera mellan svår, måttlig och lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Andra former av funktionsvariation som förekommer är personer med autism,
rörelsenedsättning och förvärvad hjärnskada.
3.2.1 Daglig verksamhet
Daglig verksamhet är en form av sysselsättning där brukaren kan få arbeta med olika saker utifrån brukarens specifika förutsättningar.
Kontoret har besökt två dagliga verksamheter. Verksamheterna berättade om brukarnas, personalens och anhörigas behov och användande av digitalisering.
Exempel på teknik som används:
Surfplattor
Smartphones
Dator
Flera av brukarna har egna smartphones som de använder för att kommunicera med.
T.ex. genom tolkning (brukaren kan ringa anhöriga som kan hjälpa till att tolka direkt över telefon). Brukaren kan själv ringa och beställa färdtjänst om numret är inlagt som kortnummer, vilket bidrar till en ökad självständighet. Kameran i telefonen kan
användas för att ta kort på en vara i affären och sedan stämma av med personal att det är korrekt vara genom att skicka en bild på den.
Datorn använder en del brukare till att betala räkningar, omvärldsbevaka och surfa för att ta del av nyheter och samhällsinformation. Datorn används även till filmvisning, musikaktiviteter, pussel och disco.
För att kommunicera med anhöriga, vänner och sitt boende använder en del av brukarna t.ex. Picture my life. I den bestämmer brukaren själv vilka som ska se innehållet genom att välja vilka man delar det med och de äger själva det som de lägger upp. Det fungerar som Facebook fast en enklare variant. Man kan dela bilder, filmer och texter vilket gör att anhöriga kan ta del av brukarens vardag. Andra appar och program som används är t.ex. Youtube, Talking Tom, Spotify och Help Kidz Learn.
Digitala utbildningar för personalen finns och allmän information till personalen skickas ut digitalt för att säkerställa att alla får samma information samtidigt.
Personalen upplevs ha stor teknikvana och är aktiva i sökandet efter nyheter och information kring digitala hjälpmedel. Brukarna själva får idéer och inspiration från kompisar och i sociala sammanhang.
3.2.1.1 Önskemål från verksamhet
Verksamheten hade flera önskemål kring att stärka brukaren och bidra till självbestämmande och självständighet. Viktiga faktorer att ta hänsyn till:
- Mer fokus på brukarens rätt till självbestämmande och självständighet - Bättre fysisk tillgänglighet
- Ökat fokus på fysiskt välbefinnande, fysisk aktivitet och kroppsrörelse
För att öka den fysiska aktiviteten nämndes cykeln som Sollentuna kommun har lånat ut, där brukare och personal kunde cykla tillsammans. Även tillgängligheten i
kommunen behöver utökas, t.ex. tillgängliga utegym.
Fler projekt av den typen önskas, tex tillgängliga ute gym som är anpassade för rullstolar. Tillgänglighet generellt i kommunen behöver jobbas mer med. Verktyg för att stimulera till fysisk aktivitet såsom promenader behövs då målgruppen kan vara svårmotiverade.
3.2.2 Boendestöd
Boendestöd är en insats som brukaren kan få om behov finns att få hjälp med att klara vardagens sysslor. Det kan handla om att hjälpa till att skapa struktur och rutiner, ta initiativ till aktiviteter och ge muntligt stöd och vägledning.
Kontoret har besökt en verksamhet inom boendestöd. Verksamheten berättade om brukarnas och personalens behov och användande av digitalisering.
Inom boendestöd används telefonstöd, vilket innebär att kontakt med brukarna sker via samtal, SMS och Facetime. Flera av brukarna har egna smartphones med appar och
funktioner de använder. Verksamheten får information om nya appar och hjälpmedel via Habiliteringen.
3.2.2.1 Önskemål från verksamhet
Verksamheten hade flera önskemål kring att stärka brukaren och bidra till självbestämmande och självständighet. Behov som verksamheten lyfte:
- Planeringshjälpmedel för brukaren för att strukturera sin vardag.
- Forum för utbyte, tips om appar mm
- Förenklad mejl för personer som har svårt att hantera vanlig mejl.
De önskar en funktion för att dela viktig information, t.ex. tandläkartid mellan brukare och stödperson. Det är viktigt att funktionerna som används är lika för alla och
används av alla, för att undvika särbehandling. Det är viktigt att få vara som alla andra.
3.2.3 Bostad med särskild service
Bostad med särskild service för vuxna är en insats enligt LSS och inkluderar tre huvudformer av bostäder:
- Servicebostad - Gruppbostad
- Annan särskild anpassad bostad
Kontoret har besökt en servicebostad. En servicebostad är en bostad där personerna bor i en egen lägenhet och har tillgång till gemensam service och får visst stöd från personal.
Verksamheten berättade om brukarnas, personalens och anhörigas behov och användande av digitalisering. Brukarna på boendet har varsin smartphone, om brukaren inte har möjlighet att köpa det själv, har boendet hjälpt till med det.
Telefonen blir ett stort stöd för brukaren då den bidrar till självständighet och trygghet i samhället. Den gör att de vågar ge sig ut på egenhand, då telefonen finns som livlina om det skulle behövas. Verksamheten är tydlig med att telefonkontakt inte ersätter personlig kontakt med brukaren men kan vara ett bra komplement. Flera har digitala hjälpmedel i bostaden, men ofta behövs stödet även utanför bostaden.
Boendet jobbar aktivt med att alla brukarna ska delta i samhället, de vill synliggöra det som finns i samhället för att inte särbehandla. Det kan handla om att gå till mataffären för att handla istället för att beställa mat på nätet eller delta i andra sociala
sammanhang som t.ex. träna på offentliga gym, kryssningar, dansbandsveckan, resor och klättring. Verksamheten ställer sig positiv till digitala lösningar, men använder ett analogt arbetssätt i de fall det underlättar för brukarna att aktivt delta i samhället. Det kontantlösa samhället är en utmaning, då det kan vara svårt med abstrakt tänkande.
Det är viktigt att personalen motiverar till aktivitet och en fördel om de själva är aktiva. Det gör det lättare att motivera och vara goda förebilder.
3.2.3.1 Önskemål från verksamhet
Verksamheten hade flera önskemål kring att stärka brukaren och bidra till självbestämmande och självständighet. Behov som verksamheten lyfte:
- Planeringshjälpmedel
- Brukar/personal forum
Planeringshjälpmedel skulle kunna fungera som ett stöd både i och utanför hemmet, det skulle kunna vara i t.ex. telefonen. Brukar/personal forum är ett sätt för att få och dela med sig av tips och idéer, vilket är värdefullt för både brukare och personal.
3.3 LSS Rehab & Hälsa
Kontoret har besökt LSS Rehab & Hälsa för att ta del av deras tankar och behov kring digitalisering inom funktionshinderområdet. LSS Rehab & Hälsa består av ett team med sjuksköterskor, arbetsterapeut och fysioterapeut som utför basal hemsjukvård på kommunens LSS-boenden och dagliga verksamheter, för både privat och kommunal regi. De berättar att de använder ett digitalt signerings- och delegeringssystem som är mobilt och heter MCSS (Medication and Care Support System). Signeringen görs via surfplatta eller smartphone.
De använder olika appar, t.ex. en träningsapp. De använder Appsök för att hitta nya appar, dock är det svårt att veta om apparna är bra och värda pengarna innan man köper dem. De hade önskemål om att få testa apparna innan köp, för att veta om de fyller sin funktion.
Ett problem de har identifierat är att de förskrivningsbara apparna har en bindningstid på tre år, det medför en risk att stå med stora kostnader om brukaren bara använder appen ett kortare tag. Det är inte möjligt att skriva över appen till någon annan under bindningstiden.
En brukare har en robotkatt som är väldigt uppskattad. Några brukare har kommunikationsprogram som är förskrivna av Habiliteringen.
De är aktiva och engagerade för att hitta nya lösningar och idéer, men upplever att det saknas ett forum för utbyte av erfarenheter och tips.
3.3.1.1 Önskemål från verksamhet
Verksamheten hade flera förslag på aktiviteter för att stärka brukaren och bidra till självbestämmande och självständighet. Förslag på aktiviteter som verksamheten lyfte:
- Digitala instruktioner med muntlig guidning i vardagliga aktiviteter, t.ex. vid dusch, påklädning eller ordna frukost. Det kan t.ex. vara förinspelat i ett program/app eller att man själv kan spela in en instruktion.
- Önskemål om att använda Tena Identify, vilket innebär att man kan mäta mängden vätska och därför få kunskap om när brukaren behöver byta inkontinensskydd eller få hjälp med ett toalettbesök istället. Det skulle ge brukaren en kvalitetsvinst och förbättra det dagliga livet.
- Ökad fysisk aktivitet med hjälp av t.ex. VR-glasögon. Det kan bidra till att få brukarna att bli mer fysiskt aktiva, då man kan cykla eller spela spel med hjälp av VR-teknik.
- Hälsoprojekt med t.ex. aktivitetsarmband och stegräknartävling som kan bidra till ökad fysisk aktivitet.
- Önskemål finns om en digital aktivitetstavla för att visa dagens planering med information om vilken personal som jobbar, vad det blir för mat, vilka
aktiviteter som händer under dagen och veckan samt visa vädret och vilka kläder man bör ta på sig.
I framtiden ser man boenden behöver bli mer digitala och att man kommer jobba mer med robotar och t.ex. drönare för att lämna mediciner och blodprov.
3.4 Habiliteringens resurscenter
Kontoret har besökt Habiliteringens resurscenter på Sabbatsberg sjukhus för att ta del av deras arbete kring digitalisering och välfärdsteknik.
Habiliteringens resurscenter ger rådgivning om funktionsnedsättningar, samhällets stöd, kommunikativt och kognitivt stöd. De har ett bibliotek, en frågetjänst och en utställning samt visningsmiljö som är öppen för besökare. Målgruppen är personer med autism, intellektuell funktionsnedsättning, rörelsenedsättning och förvärvad hjärnskada. De ger individanpassade insatser kring kommunikativt och kognitivt stöd, samt handledning till personal inom habilitering och hälsa.
De ger ut en tidning och ett nyhetsbrev som heter Funktion i fokus, samt har en podd som heter Funka olika.
3.4.1 Utställningen och visningsmiljö
I utställningen och visningsmiljön kan brukaren prova, titta på och läsa om olika former av kommunikativt och kognitivt stöd. Här visas:
Hjälpmedel som gör det lättare att förstå, minnas, planera och kommunicera
Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) med beskrivning av metoder och exempel på arbetsmaterial
Program, appar och alternativa styrsätt till datorer, smarta telefoner och surfplattor
Bildstöd till försäljning
Visningsmiljön är uppbyggd med bostadsmiljöer som exempelvis hall, kök, sovrum, badrum. I de olika miljöerna ges tips och idéer om struktur, guidning och hjälpmedel som förenklar vardagens aktiviteter.
I hallen fanns tydliga instruktioner om vad som är viktigt att tänka på när man ska gå hemifrån. Exempelvis påminnelse om nycklar, telefon, kläder och skor.
I köket är det uppmärkt var varje sak ska stå. Spisen har tydliga markeringar för vilken platta som hör till vilket vred. Receptböcker med förenklade recept och tydliga steg- för-steg instruktioner. På köksbordet fanns olika exempel på hur man kan guida brukaren i dukning.
Olika varianter av sittdynor fanns att prova vilket kan öka kroppsuppfattningen och bidra till ökad inlärning.
I sovrummet fanns en säng med möjlighet att prova olika tyngdtäcken, tex boll, kedja, fiber och ringar. På sängbordet fanns instruktioner för kvällsrutiner och olika
väckarklockor med olika funktioner. T.ex. klockor som efterliknar dagsljus och gradvis lyser upp rummet, en klocka hade talfunktion och en annan hade stora siffror.
En nattlampa i form av en sköldpadda som kunde spela upp två olika ljud, i form av vågskvalp och lugnande musik. En högtalare för att lägga under kudden fanns om man behöver lyssna på något rogivande vid läggdags.
I badrummet fanns instruktioner för dusch och hårtvätt, tandborstning och tidtagning för dessa aktiviteter. Det hjälper brukaren att veta när man är klar med en aktivitet. Det är tydligt markerat var respektive sak ska vara, tandborsten har en bestämd plats och handduken ska hänga på ett ställe.
Instruktioner för tvättmaskinen och städning fanns och hjälper brukaren sortera tvätten efter grader, färg och material.
I städskåpet fanns instruktioner som talar om när man städar, vad man städar och även hur man städar. Även i städskåpet är det tydligt uppmärkt var sakerna ska vara.
3.5 FUB samverkansmöte med Sollentuna
FUB är en intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva ett gott liv.
Vård- och omsorgskontoret deltog på ett FUB-möte för att ta del av deras erfarenheter och framtidstankar kring digitalisering inom funktionshinderområdet. De berättar att många av brukarna har egna smartphones och är vana vid tekniken. De kommunicerar ofta via sms, messenger och What´s up, samt videosamtal och vanliga samtal.
De upplever att de saknar en samlad bild av det som rör brukaren. Informationen finns på flera olika ställen och är svår att överblicka. Mycket är i pappersform idag och de vill gärna se mer i digital form för att kunna klara sig mer självständigt. T.ex. digitala veckoplaner från sin arbetsplats och påminnelser om vad man behöver göra samt vad som ska göras för att skapa struktur i vardagen.
De ser ett behov av att få mer digitala influenser och kunna utbyta erfarenheter från personal, kommunen och andra brukare, t.ex. genom brukarråd/forum. De vill även lyfta vikten av hälsa och motion för målgruppen. Förslag till genomförande av
eventuella utredningar och projekt ges, och FUB Sollentuna-Upplands Väsby är gärna fortsatt delaktiga i framtida utredningar och projekt.
3.6 Workshop
Kontoret bjöd in verksamhetscheferna från olika verksamheter inom boendestöd, gruppbostad, servicebostad och daglig verksamhet. Syftet med workshopen var att föra en dialog om det finns teknik i verksamheterna, hur den används och vad som vore önskvärt i framtiden. Deltagandet var lågt och kontoret beslutade att kontakta olika verksamheter för att besöka dom istället.
3.7 Dialogmöte
Kontoret deltog på dialogmöte våren 2019 och berättade om arbetet med
kartläggningen. Verksamheterna informerades om att en fortsatt kontakt kommer att hållas i syfte att ta del av deras erfarenheter av digitalisering och välfärdsteknik. På höstens dialogmöte deltog kontoret och berättade om kartläggningsarbetet. De förslag som kontoret lyfte upp som resultat av kartläggningen fick positiv respons.
3.8 Kontakt med andra kommuner
Kontoret har tagit del av andra kommuners erfarenheter och arbete med digitalisering inom funktionshinderområdet. Kontoret har haft dialog med både Skellefteå, Rättvik och Karlstad kommun som har kommit långt inom området. De satsar på appar för
planering, visningslägenheter med fokus på välfärdsteknik, brukarråd och IT- utbildning för personer med funktionsnedsättning. Inför ett eventuellt införande av något utav de förslag som har framkommit vid verksamhetsbesöken, ser kontoret ett behov av att besöka någon av dessa kommuner. Syftet med besöken skulle vara att lära sig mer om hur de har gått tillväga, och ta del av deras erfarenheter för ett lyckat införande i Sollentuna.
4 Resultat
Kontoret har sammanställt ett resultat av den omvärldsbevakning som är gjord med studiebesök, verksamhetsbesök, dialog med en intresseorganisation och andra kommuner. Omvärldsbevakningen har resulterat i ett bra underlag till kontorets kommande arbete med förvaltningsplan och plan för digitalisering för 2020. I kartläggningen har hänsyn tagits till de olika målgruppernas behov.
Utifrån de olika delarna i omvärldsbevakningen har kontoret identifierat fyra förbättringsområden där digitalisering kan vara en lösning och öka brukarens
självständighet, självbestämmande och delaktighet. Dessa områden är planering, forum för erfarenhetsutbyte och brukarråd, hälsa och motion samt välfärdsteknik. Varje område beskrivs nedan utan inbördes ordning.
4.1 Planering
Det första förbättringsområdet där digitalisering kan vara en lösning är planering. Ett gemensamt behov för de verksamheter kontoret har besökt under studiebesöken har varit behovet av ett planeringsverktyg. Det finns verktyg idag som flera brukare använder, men de är oftast inte mobila eller digitala, vilket begränsar brukaren i vardagen. I Karlstad och Skellefteå har man gått över till app-baserade
planeringsverktyg för brukarna, som kan användas i framförallt telefonen, men även fungerar till surfplatta eller dator. Telefonen är ett viktigt hjälpmedel då den är lätt att bära med sig till skillnad mot surfplatta eller dator. Personal på verksamheterna uttryckte att brukarna har ett behov av att vara som alla andra och därför vore ett app- baserat verktyg för planering ett bra sätt att tillgodose brukarens behov av
självständighet. Appen kan även fungera som ett komplement och stöd till personalen så att de kan kommunicera på ett sätt som passar brukaren.
4.2 Forum för erfarenhetsutbyte och brukarråd
Det andra förbättringsområdet där digitalisering kan vara en lösning är forum för erfarenhetsutbyte och brukarråd. Ett av de viktigaste önskemålen från personalen på verksamheterna var att involvera brukarna och samla in deras synpunkter och önskemål gällande digitalisering och teknik. Det skapar en delaktighet hos brukarna och en bättre insikt hos kontoret för vad brukarna önskar. Ett forum för det är något som verksamheterna ser ett behov av, t.ex. i form av ett brukarråd. Ett brukarråd kan öka medbestämmandet och bidra till en förbättring av resultatet på frågan kring ”jag får bestämma om saker som är viktiga” i SKLs brukarundersökning.
Det finns även ett behov av ett forum för erfarenhetsutbyte för verksamheterna i Sollentuna där de kan dela med sig av idéer och erfarenheter, för att tillsammans dra
nytta av den digitala kompetens som finns i alla verksamheter. I ett sådant forum kan även brukarna involveras.
Ett brukarråd och ett forum för erfarenhetsutbyte har en stark koppling till kommunens digitaliseringspolicy, där digital kompetens är ett av de prioriterade områdena att arbeta med.
Detta förbättringsområde stämmer väl överens med punkt 2.6, och det tionde målet i Agenda 2030 som är minskad ojämlikhet. Målet ska möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet.
4.3 Hälsa och motion
Det tredje förbättringsområdet där digitalisering kan vara en lösning är hälsa och motion. Verksamheterna lyfte ett behov av mer fysisk aktivitet och sätt att kunna motivera brukarna till fysisk aktivitet. Det kan vara genom ett projekt med t.ex.
aktivitetsarmband, då man med armbandet kan mäta sina steg, sin fysiska aktivitet och sin sömn då det påverkar hur man mår. Aktivitetsarmbandet kan hjälpa och stimulera brukarna till mer fysisk aktivitet och få en positiv effekt på sin hälsa.
En dag med tema hälsa och motion skulle kunna anordnas, där deltagarna t.ex. får testa olika aktiviteter vid olika stationer och kan få tips om hur de kan röra på sig mer.
Vid studiebesöket i Danmark användes videosamtal i ångestdämpande syfte och brukaren kunde få enklare guidning och stöd i vardagliga situationer. Inom boendestöd i Sollentuna kan det vara ett tänkbart sätt att använda videosamtal för att underlätta för en del brukare.
Detta förbättringsområde stämmer väl överens med punkt 2.6, och det tredje målet i Agenda 2030 som är hälsa och välbefinnande. Målet ska säkerställa att alla ska kunna leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar.
4.4 Välfärdsteknik
Det tredje förbättringsområdet där digitalisering kan vara en lösning är välfärdsteknik.
Verksamheterna hade flera förslag på välfärdsteknik som de såg ett behov av hos brukarna för att öka självständigheten, självbestämmandet och delaktigheten i deras vardag. Inom äldreomsorgen har ett digitalt inkontinensskydd testats, som mäter mängden vätska i skyddet och kan ge information när skyddet behöver bytas, vilken storlek som är rimlig baserad på mängden vätska eller om det går att planera in ett toalettbesök istället för att ha ett inkontinensskydd.
Norrgårdens äldreboende i Sollentuna har drivit ett projekt, som nu permanentats, med digitala inkontinensskydd. Under projektets gång har användningen av
inkontinensskydd minskat kraftigt hos de boende, vilket också lett till att Norrgården minskat sitt avfall med 35 procent.
Ett digitalt inkontinensskydd skulle kunna användas även inom
funktionshinderområdet och med stor sannolikhet uppnå goda resultat. Det finns ett behov av att testa tekniken för att kunna göra en bedömning om det är användbart i större utsträckning inom funktionshinderområdet.
Vid studiebesöket i Danmark fick kontoret en demonstration av en interaktiv
aktivitetstavla som användes på både ett boende och ett aktivitetscenter. Då tekniken i tavlan var app-baserad skulle appen kunna anpassas efter verksamhetens behov. Den tekniken skulle kunna användas i olika verksamheter i Sollentuna, beroende på
verksamheternas behov. Aktivitetstavlan kan fungera som ett komplement och stöd till personalen så att de kan kommunicera med brukaren på ett sätt som passar brukaren.
Tavlan kan även bidra till att brukaren blir mer självständig genom att själv kunna ta reda på information.
5 Förslag på fortsatt arbete och avslutande diskussion
Kartläggningen av digitaliseringsarbetet inom funktionshinderområdet har gett kontoret värdefull information inför kommande arbete med digitalisering.
Resultatet av kartläggningen kommer ligga till grund för arbetet med förvaltningsplan och plan för digitalisering för 2020.
Kontoret önskar fortsätta att undersöka möjligheterna att införa förslagen enligt de fyra förbättringsområdena planering, forum för erfarenhetsutbyte och brukarråd, hälsa och motion och välfärdsteknik. Kontoret återkommer med en plan för införande och ett kostnadsförslag till nämnden under 2020.
