• No results found

Övergripande plan mot diskriminering och kränkande behandling (inkluderar årlig plan mot kränkande behandling) Rots skola åk 4 6 Period

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Övergripande plan mot diskriminering och kränkande behandling (inkluderar årlig plan mot kränkande behandling) Rots skola åk 4 6 Period"

Copied!
20
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Övergripande plan mot diskriminering och kränkande behandling (inkluderar årlig plan mot kränkande behandling)

Rots skola åk 4–6

Period 2017-2018

(2)

Innehållsförteckning

1 FÖRORD ... 3

2 VISION ... 4

3 FAKTA ... 5

3.1 V

ÅRT MÅL

... 5

3.2 T

VÅ LAGAR STYR VÅRT ARBETE

:

SKOLLAGEN OCH DISKRIMINERINGSLAGEN

. ... 5

3.3 V

AD ÄR EN KRÄNKNING

? ... 6

3.4 V

AD ÄR DISKRIMINERING

? ... 6

3.5 V

AD ÄR TRAKASSERIER

? ... 6

3.6 V

AD ÄR SEXUELLA TRAKASSERIER

? ... 6

3.7 F

ÖRKLARING TILL BEGREPPEN FRÄMJANDE

,

FÖREBYGGANDE OCH ÅTGÄRDANDE

. ... 7

4 ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING ... 9

4.1 V

ERKSAMHET SOM OMFATTAS AV PLANEN

... 9

4.3 U

TVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

... 10

4.5 K

ARTLÄGGNING

-

VAD HAR VI IDENTIFIERAT UNDER ÅRET SOM RÖR DISKRIMINERING

/

KRÄNKANDE BEHANDLING I VERKSAMHETEN

? ... 12

5 HANDLINGSPLAN ... 13

5.1 V

ÅRT FRÄMJANDE ARBETE LÄSÅRET

2017–2018 ... 13

5.2 V

ÅRT FÖREBYGGANDE ARBETE

2017–2018 ... 14

5.3 Å

TGÄRDANDE ARBETET

... 14

6 RESULTAT FRÅN ENKÄTERNA ... 14

6.1 E

NKÄT VÅRDNADSHAVARE

... 14

6.2 E

NKÄT SJÄLVSKATTNING PERSONAL

... 15

6.4 M

EDARBETARENKÄTEN

... 17

6.6 E

NKÄT ELEVER ÅRSKURS

4–6 ... 18

6.8 E

NKÄT ELEVER ÅRSKURS

1-3 ... 19

6.10 K

OMMUNÖVERGRIPANDE FOKUS PÅ ATT STÄRKA NORMER OCH VÄRDEN

. ... 20

(3)

1 Förord

Från och med den 1 januari 2017 gäller nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering. De nya reglerna gäller för förskolan, skolan och annan verksamhet som regleras i skollagen och finns i diskrimineringslagen. Skollagens regler om aktiva åtgärder mot kränkande behandling har inte ändrats.

Summering kring de nya reglerna:

• Alla sju diskrimineringspunkter är nu skolans ansvar. (se bilaga checklista diskrimineringsgrunderna)

• Nu finns regler på hur arbetet mot diskriminering ska genomföras löpande i fyra steg.

• Kravet på en plan mot diskriminering har ersatts med att arbetet ska dokumenteras löpande hela tiden. Arbetet går i cykler enligt de fyra stegen nedan.

• Huvudmannen måste också ta fram och följa upp vilka riktlinjer och rutiner som finns för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier.

• Huvudmannen måste samverka med de som deltar i utbildningen och de anställda.

• Kravet på att varje verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete mot kränkande behandling finns kvar (regleras i skollagen)

• Kravet på en årlig plan mot kränkande behandling finns kvar. Planen ska precis som förut innehålla:

1. uppföljning från föregående plan/år,

2. åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling, 3. lista på vad enheten ska göra för åtgärder under året.

• OBS. Kravet att barn och elever ska delta i arbetet med en plan mot kränkande behandling finns kvar.

(4)

2 Vision

Alla verksamheter inom barn och utbildningsförvaltningen skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna sig trygga och där ingen skall vara utsatt för diskriminering eller kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling skall göras känd och förankras i hela verksamheten (även vikarier) samt hos barn/elever och vårdnadshavare.

Alla som arbetar på inom barn och utbildningsförvaltningen ska:

• Vara goda förebilder för barnen/eleverna

• Visa alla barn/elever lika mycket hänsyn och omtanke

• Verka för att alla barn/elever känner sig glada, trygga och mötas med respekt

(5)

3 Fakta

Barn- och utbildningsförvaltningen i Älvdalens kommun är skyldiga att arbeta för att motverka diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkningar.

3.1 Vårt mål

Inget barn, elev, personal eller annan vuxen ska kränkas, diskrimineras eller trakasseras.

• Vi har nolltolerans och ska förebygga och förhindra att någon utsätts.

• Vi ska arbeta för att kränkningar, trakasserier och diskriminering inte är socialt accepterat av någon inom vår verksamhet.

• Vi ska dokumentera händelser för att kunna se till att dessa inte sker igen.

3.2 Två lagar styr vårt arbete: skollagen och diskrimineringslagen.

Vad ska göras för att motverka kränkningar, trakasserier och diskriminering?

Skollagen – Personalen ska:

• se till att barn och elever inte utsätts för kränkande behandling

• göra en årlig plan för att motverka kränkande behandling

• se till att personal anmäler till rektor/förskolechef om ett barn/elev har blivit utsatt för kränkning. Förskolechefen/rektorn måste då anmäla det till huvudmannen, som ska utreda och åtgärda.

• inte straffa ett barn/elev om hen har anmält eller varit med i en utredning om kränkning

• se till att barn/elever är med i arbetet mot kränkande behandling.

Läs mer på Skolverkets webbplats www.skolverket.se, sök på skollagen.

Diskrimineringslagen – Personalen ska:

• se till att barn och elever inte diskrimineras och att alla har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

• arbeta aktivt med de här frågorna och dokumentera löpande

• ha riktlinjer och rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier

• utreda och åtgärda om det kommer fram att ett barn/en elev har utsatts för trakasserier

• se till att barn/elever är med i arbetet mot diskriminering och trakasserier.

Läs mer på diskrimineringsombudsmannens webbplats www.do.se, sök på diskrimineringslagen.

(6)

3.3 Vad är en kränkning?

Kränkande behandling innebär att ett barns eller elevs värdighet kränks. Har kränkningen samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas det trakasserier. Den vanligaste typen av kränkningar är att:

• uppleva sig oskyldigt anklagad.

• andra elever/barn visar sitt avståndstagande genom att retas, viska och skämta.

• Att bli slagen eller knuffad är också en kränkning.

• texter och bilder t.ex. e-post eller sms

Inget barn eller elev ska bli kränkt och förskolan eller skolan har skyldighet att agera när det sker.

3.4 Vad är diskriminering?

Diskriminering betyder att ett barn eller en elev blir missgynnad av skäl som har samband med de lagskyddade diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Ett barn eller elev kan aldrig diskriminera ett annat barn eller elev i juridisk mening. Det är bara vuxna som kan diskriminera andra eftersom det måste finnas en så kallad ”beroendeställning”. Om samma situation uppstår mellan två elever handlar det om trakasserier.

3.5 Vad är trakasserier?

Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan barn och elever utsätta varandra för. När personal trakasserar barn och elever är det förbjudet och juridiskt betraktas det som diskriminering.

Trakasserier kan vara synliga och handfasta och de kan vara dolda och subtila. Trakasserier kan till exempel uttryckas genom:

• nedsättande tilltal

• utfrysning

• ryktesspridning

• förlöjliganden

• fysiskt våld.

3.6 Vad är sexuella trakasserier?

Sexuella trakasserier är att kränka någon på ett sexuellt sätt. Det kan till exempel vara att ta på någon på ett sätt som personen inte gillar eller att säga

kränkande sexuella kommentarer. Ingen ska behöva stå ut med sexuella trakasserier. Det är den som blir utsatt som bestämmer vad som känns

obehagligt.

(7)

3.7 Förklaring till begreppen främjande, förebyggande och åtgärdande.

FRÄMJANDE arbete FÖREBYGGANDE arbete ÅTGÄRDANDE arbete

Arbetet syftar till att lyfta fram faktorer som förstärker respekten för allas lika värde; däribland alla

diskrimineringsgrunderna. Arbetet riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del av det vardagliga arbetet.

Arbetet syftar till att avvärja sådana faktorer som riskerar att leda till diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar de riskfaktorer som identifierats i en kartläggning av verksamheten.

Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn/elev känner sig

diskriminerad, trakasserad eller kränkt av barn eller en vuxen. Detta innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas.

Det målinriktade främjande arbetet ska: Det målinriktade förebyggande arbetet ska: Att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

utgå från det övergripande uppdraget att verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet.

finnas med en uppföljning av fjolårets åtgärder. Det ska finnas rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling.

bedrivas systematiskt och långsiktigt, rikta sig till alla samt vara en naturlig del i det vardagliga arbetet.

göras en regelbunden kartläggning av såväl den egna verksamhetens organisation och arbetssätt som av barnens och elevernas trygghet och trivsel samt av deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Ledning och personal ska vara särskilt

uppmärksamma på om barn och elever upplever sig kränkta av någon personal i verksamheten.

baseras på kunskap om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg miljö.

utifrån en analys av kartläggningen formulera konkreta och mätbara mål.

Barn och elever samt deras vårdnadshavare ska få information om hur de ska rapportera när de upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

ge barn, elever, personal och föräldrar återkommande möjligheter att reflektera kring normer, värderingar och relationer.

planeras vilka åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året för att nå målen och bestämma vem som ansvarar för att insatserna genomförs.

Personalen ska ha god uppsikt över alla utrymmen och platser där barn och elever befinner sig.

omfatta kompetensutveckling för personalen för att öka medvetenheten och kunskapen om

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Intervjuer med barn/elever kan med fördel användas för att i tid upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

(8)

Exempel Exempel Exempel I vårt främjande arbete under året kommer vi i

förskolan använda böcker som belyser olika minoriteter och deras situation.

Kartläggningen visade att eleverna känner sig otrygga vid omklädningsrummen. Vi kommer sätta in en förebyggande åtgärd som innefattar ökad vuxennärvaro i syfte att skapa en tryggare miljö.

Incident sker på skolan - utifrån den aktuella situationen följa riktlinjerna enlig bilaga

I vårt främjande arbete kommer vi på högstadiet belysa rasismens idéhistoria.

Kartläggningen visade att barnen lätt har hamnat i konflikter under året. Då barngruppen består av flera etniciteter och flertalet av barnen har svårt att kommunicera väljer vi att förebyggande under året stärka förståelsen för varandras kulturer samt jobba med Bornholmsmodellen för att stärka språket.

Incident på förskolan - Utifrån den aktuella situationen följa riktlinjerna enligt bilaga.

(9)

4 Årlig plan mot kränkande behandling

Skollagen, 6 kap, 8 § ”Plan mot kränkande behandling”:

Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

4.1 Verksamhet som omfattas av planen

Verksamhet Läsår Planen gäller från Planen gäller till Planen utvärderas Ansvarig för planen Rots skola åk 4–6 2017/2018 Oktober 2017 Tills nästa plan publiceras Oktober 2018 Rektor

(10)

4.3 Utvärdering av föregående års plan mot kränkande behandling

Beskriv hur föregående års plan har utvärderats och vilka som har varit delaktiga.

Information Utvärdering av föregående års främjande arbete

Så här har vi utvärderat föregående års främjande arbete:

I arbetslaget 4–6:

• Har vi utvärderat de mål vi satte i Likabehandlingsplanen för år 2016–2017 samt de främjande åtgärder vi beslutade om.

Så här har vi involverat eleverna i utvärderingen av det främjande arbetet:

I arbetslaget 4–6:

• Eleverna svarar på enkäter som vi sedan utvärderar resultatet av.

• Eleverna är med och utvärderar temadagar.

• Eleverna deltar även i klassråd, Elevråd, Kulturråd samt framtagning av skolans regler.

I utvärderingen av det främjande arbetet har vi kommit fram till följande:

I arbetslaget 4–6:

• Vi ska bli bättre på att tydliggöra och reflektera tillsammans med eleverna det arbete vi gör retorisk i klassrummen. Retoriken ska också finnas med i de matriser vi jobbar med.

• Gruppstärkande aktiviteter har genomförts enligt planen.

• APT har genomförts en gång/månad.

• A-konferens har genomförts de veckor vi inte haft APT.

• Morgonmöten har genomförts varje torsdag morgon, utedagar borträknade.

• Elevrådsmötena har inte hållits i den omfattning som planen säger.

• De beslut som tagits på elevrådsmöten har inte alltid följts upp.

• Klassråden har oftast genomförts i samband med kommande Elevråd, dvs ett par ggr/termin.

• Kulturråd och Miljöråd har inte genomförts en gång/månad utan några gånger/termin.

• Rast- och bussvakter har genomförts enligt plan. En gemensam prisutdelning för klassikern genomfördes under våren.

• Vi har inte genomfört några gemensamma samlingar efter varje enskild klassikerdag.

• De regler som vi tagit fram har förankrats hos eleverna via elevråd-klassråd. Vi har inte varit tillräckligt tydliga när det gäller konsekvenser om man inte följer reglerna. Vi ska bli bättre på att förklara syftet reglerna.

(11)

Information Utvärdering av föregående års förebyggande arbete Så här har vi utvärderat

föregående års förebyggande arbete:

I arbetslaget 4–6

• Har vi utvärderat de mål vi satte i Likabehandlingsplanen för år 2016–2017 samt de förebyggande åtgärder vi beslutade om.

Så här har vi involverat eleverna i utvärderingen av det förebyggande arbetet:

I arbetslag 4–6

• Eleverna har via klass- och elevråd varit med och bestämt vilket material som skall införskaffas.

I utvärderingen av det förebyggande arbetet har vi kommit fram till följande:

I arbetslaget 4–6

• Diverse saker till skolgårdsmiljö och aktiviteter har införskaffats.

• Trygghetsteamet jobbade intensivt med konflikter i dåvarande åk 2.

• Vi har inte haft så mycket diskussioner i arbetslaget 4–6 kring konfliktlösning.

• Trygghetsteamet har inte träffats en gång/månad som planen föreskriver.

• Trygghetsteamet har vid behov informerat om pågående ärenden på våra torsdagsmöten.

Delaktiga i utvärderingen

Namn

(12)

4.5 Kartläggning - vad har vi identifierat under året som rör diskriminering/kränkande behandling i verksamheten?

Här beskriver vi vad vi identifierat under året via våra enkäter, observationer, samlingar, elevråd, klassråd, föräldramöten, föräldraråd, utvecklingssamtal, APT eller annat.

Källa Beskrivning

Åk 4–6 Observationer, elevråd, klassråd

Åk 4–6

• Vi har identifierat att kränkningar genom språket förekommer Åk 4–6

Observationer, utvecklingssamtal

Åk 4–6

• Vi har identifierat att det i omklädningsrummen för idrotten har förekommit händelser som gör situationen otrygg.

Åk 4–6 Observationer, samtal med elever

Åk 4–6

• Vi har identifierat att vissa områden, t ex bakom baracken, kan upplevas som otrygga.

(13)

5 Handlingsplan

5.1 Vårt främjande arbete läsåret 2017–2018

Vår verksamhets främjande insatser

Mål med insatsen Så här ska vi konkret

genomföra insatsen (ska gå att utvärdera)

Insatsen genomförs Datum/period

Uppföljning/utvärdering sker genom

Avstämni ngar/utvär dering görs följande datum

Ansvarig för

uppföljning/utvärderin g är

Vi ska utveckla arbetet med studiero gentemot eleverna.

Fler elever ska känna att de har studiero på lektionerna.

Vi i arbetslaget ska vara överens om vad studiero är och vad struktur på en lektion är.

Tydlig struktur på lektionerna.

Använda lärandematriser i undervisningen.

Prata i arbetslaget vad studiero och struktur på lektioner innebär.

Löpande under läsåret.

Löpande en gång/månad under a- lagsmöten med start 16/1-18.

Elevenkätens frågor kopplat till studiero.

Diskussion om studiero och struktur på lektionerna som punkt på dagordningen vid a-lagsmöten

V44 vid nästa revidering.

Arbetslagsledare i samarbete med arbetslaget.

Vi arbetar med skolans regler för att öka tryggheten för elever.

Fler elever känner sig trygga i skolan.

Vid klassråden arbetar eleverna med utvalda punkter från skolans regler utifrån vad som framkommit i de frågor som rör trygghet i elevenkäten.

Alla klasser går igenom och diskuterar de reviderade reglerna under första veckan av HT18.

Vid Klassråd och Elevråd under läsåret.

Inledningen av HT18.

En punkt vid dagordningen vid Klassråd och elevråd där detta dokumenteras.

Elevenkätens frågor kopplat till elevers trygghet.

K-dagar i augusti 2018.

Arbetslagsledare i samarbete med arbetslaget.

Killar och tjejer ska ha samma förutsättningar i skolan.

Fler elever anser att lärare ger tjejer och killar samma förutsättningar i skolan.

Vi genomför en Genusdag och en Språkbruksdag där eleverna får jobba med frågor som rör jämställdhet i skolan. Det som framkommer vid den dagen kommer vi sedan att ha som grund för det fortsatta arbetet med genus kontinuerligt under läsåret.

Jämställdhetsfrågor tas upp på Klassråd och Elevråd.

Genusdag 29/11-17.

Språkbruksdag 7/2-18.

Löpande under året vid Elevråd och Klassråd.

Utvärdering av arbetslaget efter respektive dag.

Elevenkäten kopplat till frågorna om jämställdhet.

V44 vid nästa revidering.

Arbetslagsledare i samarbete med arbetslaget.

(14)

5.2 Vårt förebyggande arbete 2017–2018

Vår verksamhets förebyggande insatser

Mål med insatsen Så här ska vi konkret genomföra insatsen (ska gå att utvärdera)

Insatsen genomförs Datum/period

Uppföljning sker genom:

Avstämningar/

utvärdering görs följande datum

Ansvarig för uppföljning är

Arbeta för ökad trygghet i omklädningsrum och duschar.

Fler elever som känner sig trygga i omklädningsrum/du schar

Lyfter det till ledningen via

skyddsrond samt ökad vuxennärvaro i omklädningsrum och duschar.

Tas upp vid skyddsrond 1/11- 17.

Elevenkäten. V44 vid revidering

Huvudmannen

5.3 Åtgärdande arbetet

Vår verksamhets rutiner kring det åtgärdande arbetet består av följande dokument:

Bilaga.1 Utredning vid kännedom/misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Bilaga 2. Checklista diskrimineringsgrunderna

Bilaga 3. Checklista aktiva åtgärder

(här lägger ni in eventuella egna dokument som ni vill ska finnas med i just eran plan)

6 Resultat från enkäterna 6.1 Enkät vårdnadshavare

Har skapat fokusområdet Grundskolan

Mått Källa Period Utfall Mål Mål Trend

Mitt barn känner sig tryggt i skolan(VH) Enkät vårdnadshavare 2017 96,08% minst 90 % Jag upplever att mitt barns skola arbetar aktivt

med att förhindra kränkande behandling (VH) Enkät vårdnadshavare 2017 94,12% minst 90%

I mitt barns skola framgår det tydligt att

kränkande behandling inte accepteras (VH) Enkät vårdnadshavare 2017 92,16% minst 90%

Jag vet vem jag kan vända mig till på skolan om

jag får reda på att en elev blivit kränkt (VH) Enkät vårdnadshavare 2017 87,25% minst 90%

(15)

Mått Källa Period Utfall Mål Mål Trend Jag upplever att eleverna i mitt barns klass

respekterar varandras olikheter (VH) Enkät vårdnadshavare 2017 78,85% minst 90%

I mitt barns skola bemöter elever och personal

varandra med respekt (VH) Enkät vårdnadshavare 2017 87,38% minst 90%

Jag upplever att mitt barns klasslärare/mentor ger

alla samma förutsättningar oavsett kön (VH) Enkät vårdnadshavare 2017 91,18% minst 90%

Jag upplever att mitt barns klasslärare/mentor ger alla samma förutsättningar oavsett

könsöverskridande identitet eller uttryck. (VH)

Enkät vårdnadshavare 2017 72,55% minst 90%

Jag upplever att mitt barns klasslärare/mentor ger alla samma förutsättningar oavsett etnisk

tillhörighet. (VH)

Enkät vårdnadshavare 2017 82,35% minst 90%

Jag upplever att mitt barns klasslärare/mentor ger alla samma förutsättningar oavsett religion eller annan trosuppfattning.(VH)

Enkät vårdnadshavare 2017 78,43% minst 90%

Jag upplever att mitt barns klasslärare/mentor ger alla samma förutsättningar oavsett

funktionsnedsättning.(VH)

Enkät vårdnadshavare 2017 74,51% minst 90%

Jag upplever att mitt barns klasslärare/mentor ger alla samma förutsättningar oavsett sexuell läggning.(VH)

Enkät vårdnadshavare 2017 64,71% minst 90%

6.2 Enkät självskattning personal

Har skapat fokusområdet Grundskolan

Mått Källa Period Utfall Mål Mål Trend

Skolan Olika typer av kränkningar och mobbningsärenden hanteras skyndsamt med goda resultat av skolans personal och elevhälsoteam. (SP)

Självskattning personal 2017 93,8% minst 90%

Skolan arbetar ofta,aktivt och förebyggande med de olika diskriminerings- grunderna kön, etnicitet, sexuell läggning, religion eller

funktionsnedsättning i undervisningen. (SP)

Självskattning personal 2017 85% minst 90%

Jag arbetar ofta, aktivt och förebyggande med de Självskattning personal 2017 88,8% minst 90%

(16)

Mått Källa Period Utfall Mål Mål Trend olika diskriminerings- grunderna kön, etnicitet,

sexuell läggning, religion eller

funktionsnedsättning i undervisningen. (SP) Jag - Olika typer av kränkningar och

mobbningsärenden hanteras skyndsamt med goda resultat av mig (SP)

Självskattning personal 2017 91,2% minst 90%

(17)

6.4 Medarbetarenkäten

Har skapat fokusområdet Grundskolan

Mått Källa Period Utfall Mål Mål Trend

På min arbetsplats bemöter vi varandra med

respekt (ME) Medarbetarenkät 2017 75% minst 90%

Diskriminering - på din verksamhet behandlas alla

lika oavsett kön (ME) Medarbetarenkät 2017 75% minst 90%

Diskriminering - på din verksamhet behandlas alla lika oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck (ME)

Medarbetarenkät 2017 75% minst 90%

Diskriminering - på din verksamhet behandlas alla

lika oavsett etnisk tillhörighet (ME) Medarbetarenkät 2017 87,5% minst 90%

Diskriminering - på din verksamhet behandlas alla lika oavsett religion eller annan trosuppfattning (ME)

Medarbetarenkät 2017 75% minst 90%

Diskriminering - på din verksamhet behandlas alla

lika oavsett funktionsnedsättning (ME) Medarbetarenkät 2017 75% minst 90%

Diskriminering - på din verksamhet behandlas alla

lika oavsett sexuell läggning (ME) Medarbetarenkät 2017 75% minst 90%

Diskriminering - på din verksamhet behandlas alla

lika oavsett ålder (ME) Medarbetarenkät 2017 87,5% minst 90%

(18)

6.6 Enkät elever årskurs 4–6

Har skapat fokusområdet Grundskolan

Mått Källa Period Utfall Mål Mål Trend

Jag känner mig trygg i skolan (4-6) Elevenkät 4-6 2017 86,96% minst 90%

Känner du dig trygg i klassrummet? (4-6) Elevenkät 4-6 2017 92,75% minst 90%

Känner du dig trygg på skolgården? (4-6) Elevenkät 4-6 2017 92,75% minst 90%

Känner du dig trygg i matsalen? (4-6) Elevenkät 4-6 2017 92,75% minst 90%

Känner du dig trygg i korridorerna? (4-6) Elevenkät 4-6 2017 88,41% minst 90%

Känner du dig trygg på toaletterna? (4-6) Elevenkät 4-6 2017 82,61% minst 90%

Känner du dig trygg i idrottshallen? (4-6) Elevenkät 4-6 2017 91,3% minst 90%

Känner du dig trygg i omklädningsrummen? (4-6) Elevenkät 4-6 2017 76,81% minst 90%

Känner du dig trygg i duscharna? (4-6) Elevenkät 4-6 2017 81,16% minst 90%

Känner du dig trygg på vägen till och från

skolan? (4-6) Elevenkät 4-6 2017 89,86% minst 90%

Jag har studiero på lektionerna (4-6) Elevenkät 4-6 2017 75,36% minst 90%

I min skola respekterar elever och lärare varandra

(4-6) Elevenkät 4-6 2017 82,61% minst 90%

De vuxna på skolan reagerar om de får reda på

att en elev blivit kränkt (4-6) Elevenkät 4-6 2017 94,2% minst 90%

Jag vet vem på skolan jag kan prata med om

någon har varit elak mot en elev (4-6) Elevenkät 4-6 2017 88,41% minst 90%

(19)

6.8 Enkät elever årskurs 1-3

Har skapat fokusområdet Grundskolan

Mått Källa Period Utfall Mål Mål Trend

Jag är trygg i skolan (1-3) Elevenkät 1-3 2017 98,28% minst 90%

Känner du dig trygg i klassrummet? (1-3) Elevenkät 1-3 2017 98,25% minst 90%

Känner du dig trygg på skolgården? (1-3) Elevenkät 1-3 2017 96,3% minst 90%

Känner du dig trygg i matsalen? (1-3) Elevenkät 1-3 2017 100% minst 90%

Känner du dig trygg i korridorerna? (1-3) Elevenkät 1-3 2017 90,57% minst 90%

Känner du dig trygg på toaletterna? (1-3) Elevenkät 1-3 2017 92,45% minst 90%

Känner du dig trygg i omklädningsrummen? (1-3) Elevenkät 1-3 2017 95,92% minst 90%

Känner du dig trygg i duscharna? (1-3) Elevenkät 1-3 2017 100% minst 90%

Känner du dig trygg på fritids? (1-3) Elevenkät 1-3 2017 100% minst 90%

Känner du dig trygg på vägen till och från skolan?

(1-3) Elevenkät 1-3 2017 100% minst 90%

Jag trivs bra i min klass (1-3) Elevenkät 1-3 2017 100% minst 90%

Har du någon vuxen att prata med om du behöver

(1-3) Elevenkät 1-3 2017 96,36% minst 90%

De vuxna på min skola hjälper till om någon

behandlas illa (1-3) Elevenkät 1-3 2017 98,25% minst 90%

(20)

6.10 Kommunövergripande fokus på att stärka normer och värden.

Har skapat fokusområdet Grundskolan

Aktiviteter

Arbetslag F-3 prioriterade områden läsåret 17/18 Arbetslag 4-6 prioriterade områden läsåret 17/18

References

Related documents

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

nationella eller etniska ursprung. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan

Gottne byskolas DK-plan innebär att FRÄMJA likabehandling, alla människors lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,

Jag upplever att mitt barns klasslärare/mentor ger alla samma förutsättningar oavsett religion eller annan trosuppfattning.(VH). Enkät vårdnadshavare 2017 78,43%

Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och

Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och