Lokal utvecklingsanalys

Bakvattnet, Häggsjövik, Rörvattnet Rötviken, Valsjöbyn

Boende

Offentlig & kommunal service

Förenings-, kultur

& friluftsliv Natur- &

kulturresurser

Människor Hållbarhet

Besöksnäring Näringsliv

& arbetsplatser

Hotagens socken

Liggande

Inledning

Jämtlands läns stora geografiska yta rymmer olika förutsättningar för att bo, leva och verka i, vilket också innebär att det kan finnas skiftande utmaningar och möjligheter beroende på vart i länet man befinner sig. Vi lever här och nu men vi planerar strategiskt för framtiden och kommande generationer. För att lyckas med den utveckling vi vill se år 2050 så behöver vi förstå det nuläge vi har och utifrån det bygga framtiden. En revidering av den Regionala utvecklingsstrategin är på gång där Region Jämtland Härjedalen vill erbjuda offentliga aktörer, näringsliv samt civilsamhälle att aktivt vara medskapande i re- videringsprocessen och genomförande av strategin. Revideringsarbetet har en tidshori- sont mot år 2050.

Krokoms kommun är till ytan geografiskt stor och människor bor och verkar över hela kommunen. Förutsättningarna och styrkorna i de olika områdena skiljer sig åt. Det vill vi belysa genom projektet Lokala utvecklingsanalyser i Krokoms kommuns bygder. Pro- jektet medfinansieras av Region Jämtland Härjedalen och Krokoms kommun. En del av projektets syfte är att ta fram fem lokala analyser/rapporter där kommunen är indelad i fem olika områden som utgår från sockenindelning.

Rapporten består av tre delar

1. Statistik och analys utifrån de olika kommundelarna. Nulägesbeskrivningar.

2. En hållbar bygd - Agenda 2030.

3. Medborgardialoger, en ungdomsenkät och dialog med företagarorganisationer och föreningar. Dokumentation finns som bilagor.

För att våga satsa och prioritera rätt saker så är det viktigt att ta ut riktningen utifrån ana- lysunderlag och i dialog med medborgare/invånare, företagare och medarbetare för att kunna utveckla kommunen och länet långsiktigt och hållbart. För förhoppningen är att detta material är ett välkommet material inför revidering av både den regionala utveck- lingsstrategin men också inför revidering av Krokoms kommuns tillväxtstrategi.

Aspås- Rödön-

Ås Hotagen

Föllinge-Laxsjö

Alsen- Näskott

Offerdal

© Lantmäteriet och Krokoms kommun

0 5 10 km

¯

Innehåll

Inledning. . . .2

Översiktskarta Krokoms kommuns bygder . . . .3

Innehållsförteckning. . . .4

Bakgrund om bygden. . . .5

Lokalekonomisk analys . . . .6

1. Invånare, köns - åldersstruktur och inkomst . . . 6

2. Förvärvsarbetande dagbefolkning enligt sektor, bransch, kön och ålder . . . 7

3. Arbetsplatser/arbetsställen . . . 7

4. Näringsliv och privata arbetsplatser . . . 8

5. Arbetspendling . . . 8

6. Boendeformer (småhus, lantbruk hyresfastigheter, gårdar bostadsrätt) . . . 9

7. Bygdens köpkraft - vart finns det utrymme att stärka den lokala självförsörjningen? . 9 Offentlig och kommersiell service . . . 10

Infrastruktur . . . 11

Översiktskartor fiber, infrastruktur och riksintressen . . . 12

Översiktskarta förening, kultur och friluftsliv. . . 13

En hållbar bygd . . . 14

Bygdernas styrkor och potential . . . 15

Bilagor och länkar. . . 16

Bakgrund om bygden

Den vidsträckta Hotagsbygden är gränsland i flera bemärkelser, utifrån att den ligger mot norska gränsen och även präglas av närheten till fjällvärl- den med den samiska kulturens närvaro. Just närheten till Norge har historiskt spelat en stor roll för bygdens utveckling, både när det gäller handel, arbetspendling, turism och kunskapsutbyte. Den huvudsakliga sysselsättningen var förr jord- och skogsbruk, men nya verksamheter har tagit vid där den gamla eran upphörde, och i dag är det främst turismen som står för utvecklingen.

Den gränsöverskridande Fiskevägen, med Hota- gens kyrka som ett ståtligt landmärke, löper som en blå tråd genom kommundelen, där sportfiskare från när och fjärran färdas genom pärlbanden av sjöar och vattendrag, med förhoppningen att fånga drömöringen.

Rörvassdalen och Valsjöbyn är kända begrepp inom sportfiskevärlden, här finns också de magnifika vattenfallen Ansättåns Canyon, Hasslingsåfallet och Rengsfallet som givna utflyktsmål. Väl här gör många gärna en avstickare mot fjällbyarna Gunnarvattnet och Vinklumpen, och kanske även fäbodvallen Myhrbodarna.

Bygderna i Hotagen har bland annat enats genom fiskesatsningen ”Hotagenkortet”, som samlar hundratals fiskevatten på ett och samma fiskekort.

Turismen är utan tvekan en avgörande inkomstkälla för bygderna, och en stark anledning till att lanthandlarna i exempelvis Rötviken och Valsjöbyn kan hålla igång verksamheten.

Hotagsbygden är flitigt omskriven i litteraturen genom bland andra Hans Lidman, Gunnar Westrin och framför allt Kerstin Ekman, som själv varit bosatt och verksam i Valsjöbyn.

Hotagsbygden har lidit av befolkningsminskning de senaste decennierna, men förhopp- ningen finns att främst områdets rika möjligheter till friluftsliv ska locka nya generationer att bosätta sig här.

Kampen för att behålla skolan i Valsjöbyn har pågått under många år, men i dagsläget står den kvar vid Valsjöns strand och är i högsta grad levande.

© Lantmäteriet och Krokoms kommun

0 5 10 km

¯

Fjällandskap

Höglänt skog och myrrikt landskap Storsjöbygden

Lokalekonomisk analys

En lokalekonomisk analys (LEA) innehåller statistik från SCB:s många register för utval- da geografiska områden. Det resulterar i en färdig rapport med underlag om befolkning och företag i det lokala området. Genom att göra en LEA så har man faktabaserad analys som ger en mer objektiv bild av läget och en grund för riktning och insatser för den fram- tida utvecklingen.

1. Invånare, köns- åldersstruktur och inkomst

Området Hotagen har en befolkning på 276 var av 146 män och 130 kvinnor (SCB 2018).

Det bor 0,5 invånare per kvadratkilometer och medelåldern i området är 51,4 år. Majo- riteten av befolkningen är över 25 år medan andelen yngre är färre.

Under de senaste 10 åren har området haft en negativ befolkningsutveckling. Mellan åren 2009 till 2018 har befolkningen i områ- det minskat med 50 personer. Det dör fler i området än vad som föds under denna peri- od. Det är även fler som flyttar än som flyttar in i området under perioden.

År 2018 flyttade totalt 22 invånare från området, där antalet kvinnor var något högre än antalet män. Bland dessa återfanns flest invånare från ålderskategorin 35–44 samt 65

år eller äldre. Samma år flyttade totalt 21 invånare till området, där antalet män var något högre än antalet kvinnor. Bland dessa var flest i ålderskategorin 45–54 år.

2. Förvärvsarbetande dagbefolkning enligt sektor, bransch, kön och ålder

I området Hotagen 2017 fanns det 70 st. förvärvsarbetande inom kategorin dagbefolk- ning. Med förvärvsarbetande dagbefolkning avses förvärvsarbetande invånare vilket arbetar i området, oberoende folkbokföringsort.

Bland dessa 70 st. arbetade de allra flesta inom näringslivet. Totalt arbetade 64 st. inom den privata sektorn, var av 45 st. män och 19 st. kvinnor. Den vanligaste åldersgruppen

Befolkningstäthet Km2 Hotagen Färre än 5

5- 10 10 - 20 20 - 30 Fler än 30

inom näringslivet i området var vuxna 45–64 år vilket utgjorde 38 st. Bland unga 16–24 år fanns det inte några förvärvsarbetande invånare bland dagbefolkningen. Något som kan förklaras av att många unga studerar.

Den sektor med minst antal förvärvsarbetande i området var den offentliga. Totalt arbe- tade endast 6 st. i den offentliga sektorn, samtliga kvinnor. Den mest vanliga åldersgrup- pen i områdets offentliga sektor var invånare i åldersgruppen 45–64 år vilket utgjorde 4 st. Bland unga 16–24 år samt invånare äldre än 65 år fanns det inte några förvärvsarbe- tande invånare bland dagbefolkningen.

Studerar vi förvärvsarbetande i området fördelat på bransch kan vi se att verksamheter inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske hade flest arbetstillfällen i området. Totalt 19 st. var av 3 kvinnor och 16 män. Branschen var populärast bland vuxna 45–64 år vilket utgjorde 8 st. Därefter kommer kulturella och personliga tjänster. Totalt 11 st. var av 3 kvinnor och 8 män. Inom kulturella och personliga tjänster var den vanligaste åldersgrup- pen invånare 45–64 år vilket utgjorde 8 st.

3. Arbetsplatser/arbetsställen (hur försörjer vi oss?), hur många har sin arbetsplats i området?

Både den sammanräknande förvärvsinkomsten och den disponibla inkomsten i området Hotagen ligger under rikets nivå. Områdets kvinnor har en mindre medelinkomst än om- rådets män, detta i likhet med riket i stort. Hushållens disponibla inkomst ligger på 347 000 kr/år, vilket är lägre än medelinkomsten för hushållen såväl i Krokoms kommun som för riket i stort samma år.

De flesta arbetstillfällen som finns i Hotagen 2019 är inom jordbruk, skogsbruk och fiske (58 st.), därefter följer verksamheter inom byggverksamhet (9 st.), handel; reparation av motorfordon och motorcyklar (7 st.).

Nästan alla arbetsställen i området består av små och ensamföretag vilket utgör hela 89% av arbetsplatserna i området 2019. Resterande arbetstillfällen hade 1–4 anställda 10% och 5–9 anställda hade 1% av arbetstillfällena.

Största arbetsplatserna: Den största arbetsplatsen i området är ett företag inom bygg- verksamhet med 5–9 anställda. Därefter kommer 12 arbetsgivare med 1–4 anställda inom handel; reparation av motorfordon och motorcyklar, transport och magasinering, jordbruk/skogsbruk och fiske, utbildning, kultur/nöje och fritid och byggverksamhet.

Under åren 2016–2018 har antalet butiker inom detaljhandeln varit relativt oförändrat.

Antalet butiker har under den aktuella perioden gått från 4 till 5. Antalet anställa inom

detaljhandeln i området har gått från 6 till 7. Butikernas omsättning har under de senaste tre åren ökat för att sedan minska. 2018 uppgick omsättningen i området till 12,7 mil. Kr exkl. moms.

4. Näringsliv och privata arbetsplatser

Förvärvsarbetande personer bosatta i området 2017 arbetade till största del inom privat sektor 82%, samt 13% inom kommunal sektor, 2% inom landstingssektorn och 2% inom statlig sektor.

De två vanligaste sektorerna bland områdets kvinnor 2017 var privat sektor där 52% av kvinnorna arbetade samt kommunal sektor där 34% av kvinnorna arbetade. De förvärvs- arbetande kvinnorna arbetade i störst utsträckning inom vård och omsorg samt utbild- ning.

Samtliga män i området arbetade inom privat sektor d.v.s. 100%. De förvärvsarbetade männen arbetade i störst utsträckning inom jordbruk, skogsbruk och fiske samt energi och miljö.

5. Arbetspendling

I området Hotagen bor totalt 122 förvärvsarbetande med bostad i området, var av 55 st. kvinnor och 67 st. män. Bland dessa arbetar lite mer än hälften i området 64 st. d.v.s.

52%. Vidare arbetspendlade 58 st. d.v.s. 48% ut från området. Arbetspendlade in i områ- det gjorde endast 4 st. var av 3 st. från övriga kommuner i området.

Av de 58 st. som arbetspendlade ut från området pendlade 60% till Krokoms kommun, 31% till Östersunds kommun och 5% till Kiruna kommun. För resterande 4% saknas upp- gifter om ort för arbetspendling.

Tabell 1: Arbetspendling från Hotagen 2017

6. Boendeformer (småhus, lantbruk, hyresfastigheter, gårdar, bostads- rätt)

Totalt finns 126 bebodda fastigheter i området Hotagen. De flesta byggnader som är bebodda består av småhus 58%, lantbruksfastigheter 40% och hyresfastigheter 2%. I området finns totalt 720 obebodda fastigheter där en majoritet av dessa är småhusfast- igheter och lantbruksfastigheter.

Tabell 2: Antal bebodda fastigheter i området

7. Bygdens köpkraft - vart finns det utrymme att stärka den lokala själv- försörjningen?

Området Hotagen utgörs av glesbygd. Vi har undersökt omsättningen av varor och tjänster i glesbygd och jämfört dessa med den genomsnittliga omsättningen i Sverige från inrapporterad statistik till SCB år 2012. Vi har valt ut några varor och tjänster som är intressanta för Krokoms kommun.

För grupperna livsmedel & förbrukningsvaror ligger omsättningen i glesbygd något under genomsnittet i Sverige (600 kr/år mindre per hushåll). Även när det gäller alkoholhaltiga drycker och tobak ligger man i glesbygd ca 100 kr/år och hushåll lägre än det svenska genomsnittet. Man spenderar också i glesbygd 480 kr/år och hushåll mindre på möbler och inventarier än genomsnittet. En anledning kan vara att 68% av befolkningen arbets- pendlar till andra kommuner, framförallt Östersunds kommun som endast ligger 4 mil bort och handlar där.

När det gäller utemåltider, kläder och skor så spenderar man i glesbygd dock snäppet mer än genomsnittet på detta. Det är dock oklart vad det beror på.

Offentlig och kommersiell service

Kommersiell och offentlig service behövs för att skapa miljöer där det är attraktivt att bo, arbeta och driva företag. De aktörer som tillhandahåller kommersiell service har därför en mycket viktig roll i att skapa förutsättningar för näringslivsutveckling och attraktiva livsmiljöer i hela Krokoms kommun.

Grundläggande kommersiell service menas dagligvaror såsom livsmedel och förbruk- ningsvaror i hushållet, drivmedel, post- och pakethantering, apotek och betaltjänster (kontanter, betalningsförmedling, dagskassahantering).

Offentlig service kan vara både statlig och kommunal. Den statliga servicen kan bl.a vara tillgång till Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket, inga av dessa har kontor i Krokoms kommun men arbetar med digitala verktyg för att vara tillgängliga för alla medborgare. I Krokoms kommun är det Region Jämtland/Härjedalen som ansvarar för tillgång till akutsjukvård, hälsovård och kollektivtrafik.

Grundläggande kommersiell service

I området finns idag två dagligvarubutiker. Rötviken och Valsjöbyn. På båda orterna finns post och paketutlämning, apoteksombud samt tillgång till vissa betaltjänster. Båda butikerna är utpekade som två av kommunens fyra servicepunkter. Servicepunkter har Krokoms kommun utpekat för butiker med placering i områden där det är särskilt viktigt att det finns tillgång till service, med utgångspunkt från dagligvarubutik och drivmedels- försäljning, här finns även tillgång till wi-fi samt mötesplats/cafehörna.

Butikerna är även Service- och trygghetspunkter (SOT). Med SOT-punkter menas service- punkter som har en integrerad krisberedskap för att tillhandahålla en viss nivå av service i händelse av en krissituation. Det gäller framförallt kommersiell service i form av att kunna säkerställa tillgång till livsmedel och drivmedel under en kortare period. Det finns två drivmedelsstationer, Rötviken och Valsjöbyn.

Offentlig service

Det finns en förskola Rötviken och en grundskola i Valsjöbyn. Bokbuss kommer till för- skola, grundskola och vissa byar en gång i månaden www.krokom.se/bokbussen.

I området finns InfoPoints för turist information på Valsjöbua och Handlar´n i Rötviken.

ör boende, restauranger och övriga privata aktörer inom kommersiellservice se mer på:

www.krokom.se/seochgora samt www.krokom.se/naringsliv

Vård och omsorg (Region JH)

Det finns tre hälsocentraler i Krokoms kommun. Krokom och Föllinge som drivs av Region JH. I Änge finns även en privat hälsocentral. För tandvård finns folktandvården i centrala Krokom samt en privat tandläkare i Nälden. Kommunala äldreboenden finns i Föllinge, Ede/Offerdal samt i Krokom. Länstrafiken har uppdrag att ansvara för färdtjänst och sjukresor i Krokoms kommun.

Kollektivtrafik

Region Jämtland Härjedalen har det politiska och ekonomiska ansvaret för den allmänna kollektivtrafiken i Krokoms kommun och hela länet där länstrafiken är utförare. Mer info och turlista finns på www.lanstrafiken.se

Infrastruktur

Infrastrukturen har en helt avgörande roll för att kommuners medborgare skall kunna bo i våran kommun, att varor och tjänster skall kunna transporteras inom regionen, nationellt och internationellt gör näringslivet konkurrenskraftigt. På Krokoms kommuns vägnät är transporter av människor och varor med långa avstånd en utmaning. Dels på grund av Kommunens geografiskt stora yta men även hur vi skall ställa om från fossil- till icke fossila drivmedel.

Kommunen ansvarar för drift och underhåll av väg-, gång- och cykelvägnätet samt väg- belysning där Krokoms kommun är väg¬hållare. Det är Trafikverket som ansvarar för de statliga vägarna, till exempel E14, Offerdalsvägen och Rödö¬vägen. Förutom de kom- munala och statliga vägarna finns det många enskilda vägar där det i regel är en lokal samfällighetsförening som ansvarar för skötseln.

Bredbandsinfrastruktur är en viktig förutsättning för medborgare, tillväxt, näringsliv, levande landsbygd och utveckling av kommunal verksamhet. Bredbandsnätet i Krokoms kommun ägs av IP-Only som även driver den fortsatta bredbandsutbyggnaden. Läs mer om byggstatus för bredband i Krokoms kommun på IP-Onlys webbplats: www.ip-only.se.

IKrokoms kommun har 68% av alla fastigheter tillgång till fiber. Det finns 565 mil väg, 14 drivmedelsstationer, fyra el-laddstationer, en järnvägsstation samt 150 mil skoterled.

© Lantmäteriet och Krokoms kommun

0 5 10 km

¯

"

H Drivmedel

"

! El-laddstation

"

X Järnvägsstation

© Lantmäteriet och Krokoms kommun

0 5 10 km

¯

Riksintresse friluftsliv Riksintresse kulturmiljövård Riksintresse rennäring

Riksintressen är geografiska områden som har utpekats därför att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter.

Förenings-, kultur- och friluftsliv

Runt om i Krokoms kommun finns ett levande föreningsliv, många samlingslokaler och olika fritidsanläggningar vilket ger möjligheter till en stimulerande fritid- året om. Här finns många aktiva föreningar där du kan utöva din favoritsport eller exempelvis allt från teater, musik, hantverk och dans med mycket mer.

Motions- och elljusspår finns i anslutning till de flesta av kommunens större orter. Vin- tertid är en del av dessa preparerade skidspår. Föreningar och privatpersoner har också möjlighet att boka och använda lokaler och anläggningar för olika aktiviteter.

Fritidsanläggningar 2019 De anläggningar som finns markerade på kartan är idrottsanläggningar som kommunen äger eller ger anläggningsbidrag till. Det finns också ett antal privatägda anläggningar samt ett antal längdspår utan belysning. Utöver dessa så tillkommer bland annat hembygdsgårdar och andra typer av samlingslokaler. Några av de aktiva föreningarna i området är Föreningen Ansättfjällen, Hotagenkortet, Hotagen sportclub med flera.

VALSJÖBYN

RÖTVIKEN RÖRVATTNET

HÄGGSJÖVIK

BAKVATTNET JÄNSMÄSSHOLMEN

OLDEN

RÖNNÖFORS

ÅKERSJÖN SKÄRVÅNGEN

LILLHOLMSJÖ

LANDÖN

ALMÅSA

ÄNGE TULLERÅSEN

ASPÅS NÄLDEN

KROKOM DVÄRSÄTT

RÖDÖN ÅS YTTERÅN

VAPLAN TRÅNGSVIKEN ALSEN

KLUK KAXÅS

FÖLLINGE

STORÅBRÄNNA

LAXSJÖ LIERNE

KOMMUNE

STRÖMSUNDS KOMMUN

ÖSTERSUNDS KOMMUN ÅREKOMMUN

Agenda 2030 syftar till att skapa en hållbar utveckling. En hållbar utveckling innebär att vi tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Det innebär att vi måste leva på ett sätt idag så att framtida generationer ska kunna ha samma möjligheter som vi.

De tre dimensionerna av hållbar utveckling, det vill säga de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna, var en viktig utgångspunkt i framtagandet av de globala målen. De tre perspektiven genomsyrar målen för att skapa en hållbar, inkluderande och rättvis utveckling för alla.

Agenda 2030 är den mest ambitiösa planen för hållbar utveckling som världen någonsi- nantagit. Alla medlemsländer i FN har beslutat att arbeta tillsammans för en social,mil- jömässig och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Alla 17 mål i Agenda 2030 är lika viktiga. En del är beroende av varandra och når vi ett av målen har det positiva effekter även på de andra.

De globala målen för hållbar utveckling gäller för alla människor och länder. Vi behöver tillsammans genomföra förändringar på så väl global och nationell nivå, som regional och lokal nivå. I Krokoms kommun jobbar vi på många sätt för en hållbar utveckling, men det finns fortfarande stora utmaningar. Utmaningarna är globala men lösningarna är ofta lokala, Tillsammans kan vi göra skillnad!

Arbetet med analysen har genomförts dels med hjälp av Kolada, Kommun- och lands- tingsdatabasen där vi har analyserat nyckeltal kopplat till Agenda 2030. Samt en ge- nomfört en genomlysning av kommunala styrdokument. Efter varje sammanfattning av hållbarhetsmålen har även en hållbarhetsbarometer bifogats.

Syftet med denna är att ge en nulägesanalys som definierar och prioriterar genomföran- det av det sammanhållna hållbarhetsarbetet utifrån lokalt specifika utmaningar.

Hållbarhetsbarometern utgår från ett Krokoms perspektiv i jämförelse med nationen.

Bygdernas styrkor och potential

natur

friluftsliv _jakt upplevelser

fisk e idr ott

skoter

byalag

föreningsliv

lugnt

lugnt tryggt

företagare

kreativt

gemenskap

historia

traditioner kompisar

lyhördhet

ärlig

beständig nära sammahållning hjälpsamhet

hemvändare

välkomnande

levande

hjälpsam fjäll

litet

enkelt

nyfikenhet

tryggt fjällnatur

naturupplevelser

driftig

engagemang

engagemang

framtidstro service

mathantverk

aktiviteter kultur

livskvalitet

mångsidig entreprenörer

fiber turism

vandra

luft

trevlig

ostressad smultronställen

kommunikationer

kreativitet

oexploaterat

oexploaterat

glad

Hotagen

Föllinge- Laxsjö

Nulägesbild över bygdens styrkor och möjligheter som

tagits fram utifrån de 11 workshops och medborgardialoger

som genomförts under 2019/2020.

Bilagor och länkar

En hållbar bygd - Agenda 2030 SCB statistik

Sammanfattningar workshops och medborgardialoger:

• Sammanfattning enkät ungdomar

• Sammanfattning företagare

• Sammanfattning inflyttare

• Sammanfattning nyanlända

• Sammanfattning workshops bygder

• Sammanfattning workshops digitalt

Dessa sammanfattningar hittar du på www.krokom.se/dialogmoten

Sammanfattning utmaningar :

• Besöksnäringens kartläggning

Kartläggningen hittar du på www.krokom.se/se-och-gora

Olika kommunala strategier:

• Näringslivsstrategi

• Turismstrategi

• Hållbarhetsstrategi

Strategier finns på www.krokom.se/forfattningssamling