Omsorgsnämnden

(1)

RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Omsorgsnämnden 2002-04-09

Plats och tid Hobysalen, Stadshuset, Ronneby, kl. 14.00 – 16.30

Beslutande Bo Johansson (s) ordförande Carin Nilsson (s)

Karl-Erik Danielsson (s) Lage Svensson (s)

Christer Falk (m) tjänstgörande ersättare Lena Strandberg (c) tjänstgörande ersättare Ola Svensson (rp) tjänstgörande ersättare

Ingrid Burfelt (m) Hans Kyhlbäck (v) Lennart Karlsson (v) Göran Andersson (kd)

Övriga deltagare Peter Jansson, omsorgschef Karin Widecrantz, MAS

Ingegerd Johansson, enhetschef, § 41 Birgitta Mattsson, sjuksköt.samordn. § 41 Inga-Lill Johansson, sekreterare

Birgitta Andersson, ersättare Utses att justera Carin Nilsson

Justeringens plats/tid Omsorgskontoret

Underskrifter

Sekreterare: Paragrafer:

52

Inga-Lill Johansson Ordförande:

Bo Johansson Justerande:

Carin Nilsson

ANSLAG/BEVIS

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Organ Omsorgsnämnden

Sammanträdesdatum 2002-04-09

Datum för anslags uppsättande

Datum för anslags nedtagande

Förvaringsplats för protokollet

Omsorgskontoret

Underskrift

Inga-Lill Johansson

____________________________________________________________________________________________

Justeras Utdragsbestyrkande

(2)

Omsorgsnämnden 2002-04-09

§ 52 Budgetäskande 2003.

Peter Jansson redovisar förslag till budgetäskande 2003.

Materialet har skickats ut i samband med kallelsen.

Bo Johansson (s) går igenom förslaget till budgetäskande 2003 och företar därvid vissa justeringar.

Bo Johansson (s) yrkar att nämnden ger sitt godkännande till budgetäskande 2003 med gjorda justeringar.

Omsorgsnämndens beslut.

Förslag till budgetäskande 2003 med gjorda justeringar överlämnas till Kommunfullmäktige.

Ingrid Burfelt reserverar sig för att utökning av ersättningen till Vårdförbundet med 182 tkr utgår.

_________________

Exp.

Kommunfullmäktige

(3)

Ronneby kommun Ram 2003

1(5)

OMSORGSNÄMNDEN

PLAN 2003

(i 2002 års löneläge och tkr)

263 727 Av nämnden äskade förändringar:

1. Verksamheten 2001 och 2002 + 4 200 2. Nationella handlingsprogram för

äldrepolitiken respektive hälso- och sjukvården

-

3. Planering för särskilda boende inom äldreomsorgen

-

4. Fler äldre/äldre -

5. Avgifter inom äldre- och

handikappomsorgen (maxtaxa)

+ 1 595 6. Rättssäkerheten inom

äldreomsorgen/arbetsmiljö

+ 1 062 7. Rehabilitering + 350 8. Statsbidrag flyktingar + 220 9. Nationell handlingsplan för

handikappolitiken

- 10. Nytt boende inom

handikappomsorgen (halvår)

+ 1 550 11. Daglig verksamhet (halvår) + 240

12. Obruten vårdkedja (OVK) + 200

13. Nytt vårdadministrativt data system

+ 300

14. Kvalitet -

15. Personal- och kompetensförsörjning

+ 2 000

16. Hyresökningar + 174

17. Omprioriteringsbeting + 620

Nämndens ramäskande 2003 276 238

NÄMNDENS ÖVERVÄGANDEN

Kommentar av förändringar enligt ovanstående listning 1. Verksamheten 2001 och 2002

Varje enhet inom Omsorgsverksamheten har lämnat verksamhetsberättelse för år 2001. Om det varit möjligt genom t ex en controller att analysera varje verksamhet i förhållande till kostnaderna skulle detta säkert ge viktig information. Inom ramen för tillgängliga resurser har en analys påbörjats av handikappomsorgen. För ett år sedan gjorde omsorgsnämnden en omfattande genomgång av inom vilka områden det skulle kunna gå att minska kostnaderna.

Budgetberedningen har tagit del av redovisningen. Resultatet blev att minska med nio platser på Vidablicks sjukhem, fem platser har nu avvecklats. I år skall antalet platser vid Vidablicks servicehus minskas med 18, f.n. har 11 platser avvecklats.

Omsorgsnämnden kommer snart att föreläggas förslag till riktlinjer för äldreomsorgen.

(4)

Lönekostnaderna de tre första månaderna innevarande år tyder på ett överskridande av fastställd budget 2002 med 4,2 Mkr.

2. Nationella handlingsprogram för äldrepolitiken respektive hälso- och sjukvården

Det har anställds fler personer senare år och med något högre sysselsättningsgrad.

Rehabiliteringsenheten har tillkommit.

F. n. pågår överläggningar med landstinget för att skriva ett avtal om läkarmedverkan vid kommunens särskilda boenden. Omsorgsverksamheten har också aktualiserat behovet av ökade resurser till primärvården för att möjliggöra kvarboendeprincipen i ordinärt boende även när den enskildes behov av sjukvård ökar.

Riksdagen har beslutat om dessa båda program. Statsbidraget för dess genomförande är 2002 för Ronneby 915 tkr, 2003 blir det 2 831 tkr och 2004 3 405 tkr.

3. Planering för särskilda boende inom äldreomsorgen

Enligt föreliggande förslag till ombyggnad av Vidablicks sjukhem kommer omsorgsnämnden få i uppdrag att utreda det framtida behovet av särskilda boende inom äldreomsorgen. Redan nu bör äldreboende 2 vid Ågården/Hälsocenter finnas med i den ekonomiska planeringen.

Kommunfullmäktige bör vidare ta ställning till kommunens uppfattning till att bygga (bygga om) kategorihus för äldre. Ett bostadsområde som skulle kunna bli aktuellt är Almvägen i Kallinge.

4. Fler äldre/äldre

Vi är nu på väg att få en helt ny situation inom äldreomsorgen genom att den äldsta generationen kommer att tillhöra de sk äldre/äldre medan deras barn också kommer att ha uppnått pensionsålder.

Antalet äldre/äldre, 85 år och äldre, har och kommer att utvecklas enligt:

1999-12-31 778

2000-12-31 784

2001-12-31 796

2002 (prognos) 798

2003 (prognos) 799

Äldre personer skall ha rätt att välja var man vill dö, vård i livets slut. Under 2001 var det 31 personer som avled i ordinärt boende. Dessa personer hade ett stort omvårdnadsbehov och i vissa fall behov av personal under hela dygnet. Sjukvårdens möjligheter även för äldre personer ökar kraven på rehabilitering. Det är idag mindre än hälften av samtliga dödsfall som inträffar på sjukhus. Idag är det självklart att ingen skall behöva dö i ensamhet.

5. Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen (maxtaxa)

Ett förslag till nya avgifter inom äldre- och handikappomsorgen är f. n. under beredning och kommer att beslutas av kommunfullmäktige.

Innevarande år (sju månader) kommer enligt våra beräkningar inte den nya taxan att minska intäkterna i sådan omfattning att budgeten påverkas. För 2003 måste vi ta hänsyn till de minskade intäkterna.

Statsbidragskompensationen är:

2002 2 485 tkr

2003 2 882 tkr

2004 3 422 tkr

(5)

3(5)

6. Rättssäkerheten inom äldreomsorgen/arbetsmiljö

Rättssäkerheten inom äldreomsorgen och arbetsmiljön för enhetscheferna har tidigare

aktualiserats. Rättssäkerheten har belysts genom länsstyrelsens tillsyn och arbetsmiljön genom dåvarande yrkesinspektionen och aktuella sjukskrivningar. Vissa åtgärder genomförs för närvarande i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Det finns dock starka skäl till att gå vidare.

7. Rehabilitering

8. Statsbidrag flyktingar

Flyktingar som kom till kommunen före 1996 och som är 55 år utgår ett särskilt statsbidrag till utförd hemtjänst. Statsbidraget minskar beroende på om någon blivit svensk medborgare eller avlidit.

9. Nationell handlingsplan för handikappolitiken

Uppdraget är att tillse att personer med funktionshinder skall få rätt till full delaktighet. En viktig utgångspunkt är att handikapp i stor utsträckning är en följd av brister i samhället. Detta synsätt innebär att handikapp kan elimineras genom att samhället ändras. Hela samhället har ett ansvar för att senast 2010 avskaffa ”enkelt åtgärdade brister” för att skapa tillgänglighet för alla.

Omsorgsnämnden och kommunala handikapprådet (KHR) har i uppdrag att engagera alla berörda i detta viktiga arbete. Inom kommunen är det framförallt byggnadsnämnden, tekniska nämnden, ABRI och Ronnebyhus som måste planera och vidta åtgärder för ökad

handikappanpassning. Omsorgsnämnden anser att kommun skall vara ett föredöme för att skapa ett samhälle tillgängligt för alla.

10. Nytt boende inom handikappomsorgen (halvår)

Under de närmaste åren kommer ytterligare elever att sluta gymnasiesärskolan. Dessutom bor några vuxna utvecklingsstörda f. n. kvar i föräldrahemmet. Vi beräknar att det kommer att behövas en gruppbostad 2003 och ännu en 2005.

Under 2003 kommer kommunens kostnad för den mellankommunal skatteutjämningen att minska med 1 200 tkr.

11. Daglig verksamhet (halvår)

För att verksamheten skall kunna bibehålla bra aktiviteter samt utvecklas så att den gynnar den enskilde omsorgstagaren kommer vissa behov att behöva utvecklas såsom ändamålsenliga lokaler och nya aktiviteter. Fler personer kommer att finnas i verksamheten.

12. Obruten vårdkedja (OVK)

Obruten vårdkedja, OVK, startade för några år sedan som ett utvecklingsprojekt mellan Landstinget Blekinge, Karlskrona och Ronneby kommuner. Syftet var att med hjälp av IT underlätta den författningsreglerade informationsöverföringen från Blekingesjukhuset till kommunen och primärvården för att förbättra vårdplaneringen. OVK betyder att säkerheten för och informationen till den enskilde förbättrats. Detta självklara behov blir ännu tydligare vid korta vårdtider inom akutsjukvården.

OVK har nu införts i hela Blekinge och i samband härmed har OVK Second edition installerats.

För att öka driftssäkerheten behövs bredband till stationära datorer. OVK bör också göras mobilt tillgängligt för i första hand hemtjänstens personal. Arbetet med att formulera avtal för det gemensamma systemet pågår. Lokalt i Ronneby måste resurser avsättas för systemförvaltning.

(6)

13. Nytt vårdadministrativt system

Omsorgsnämnden upphandlar ett nytt vårdadministrativt datasystem. För närvarande pågår utvärdering av lämnade anbud. Ett modern interaktivt system kräver lokal systemförvaltning och är troligtvis dyra i drift men kan förhoppningsvis ge oss större möjlighet till uppföljning och planering av verksamheten. Även det vårdadministrativa systemet bör vara mobilt tillgängligt för i första hand hemtjänstens personal.

14. Kvalitet

Omsorgsnämnden arbetar inom flertalet av verksamhetsområdena med kvalitetssäkring. En viktig uppgift är härvidlag att ha en utvecklad och bra dialog med olika intresseorganisationer.

KPR och KHR är grunden för detta arbete.

15. Personal- och kompetensförsörjning

Personal- och kompetensförsörjningsfrågorna kommer att bli av största vikt när verksamheten skall kunna svara mot de behov och den volym som vi har att planera för.

För att kunna bibehålla och rekrytera personal krävs ytterligare satsning på olika arbetstidsprojekt ex årsarbetstid. Personalen bör ges möjligheter att kunna välja önskad sysselsättningsgrad. Personalen måste också ges möjlighet att mera aktivt deltaga i tids- och verksamhetsplanering för ökad kontinuitet samt kunna påverka och ta ansvar för sin egen arbetssituation.

Omsorgsverksamheten har samlat olika idéerna i ett projekt under namnet Arbetslagsutveckling.

Projektets främsta syfte är att ge samtliga medarbetare möjlighet att bidra med hela sin kompetens.

Att möjliggöra anpassning av vårt arbetssätt utifrån den enskildes behov samt användande av IT-stöd för kvalitetssäkring och att minimera det indirekta vårdarbetet. IT-verksamheten i vårdarbetet måste i första hand utgå ifrån att kunna utgöra ett positivt stöd i våra medarbetares dagliga omsorgsarbete.

Att skapa en organisation som bygger på ett välutvecklat teamarbete där vars och ens

kompetens tas tillvara. Organisationen måste bygga på medarbetarna engagemang, kreativitet och kompetens. Den enskilde arbetstagaren får ta ansvar och vara delaktig i utformandet av arbetsmiljö, arbetstider och andra arbetsförhållanden. Att ansvar och befogenheter följs åt.

Om Omsorgsverksamheten skall kunna genomföra förändringsarbete i form av ex. arbetslagsutveckling måste tid kunna avsättas för reflektion.

Utbildning inom omsorgsverksamheten är viktig, vilket också framgår av kommunfullmäktiges beslut 98-12-03, § 155 och 00-11-30, § 152

Att utveckla ett hälsomedvetande och skapa möjligheter för personalen att må bra och känna trivsel på sin arbetsplats.

16. Hyreskostnader

Mellan 2001 och 2002 ökade de externa hyrorna med index ca 2,5%

(7)

5(5)

17. Omprioriteringsbeting

Omsorgsnämnden ser inga sådana möjligheter.

ÖVERGRIPANDE MÅLFORMULERINGAR

Omsorgsnämndens verksamhet regleras främst av lagstadgade (tvingande) insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt i särskilda boendeformer och dagverksamheter hälso- och sjukvårdslagen (HSL).

Psykiatrireformen har tydliggjort kommunernas ansvar för psykiskt funktionshindrades boende och sysselsättning.

Insatser som på sikt kan förebygga ett mer omfattande hjälp- eller vårdbehov prioriteras också.

Syftet med ett rehabiliterande synsätt är att förbättra livskvalitén för den enskilde vilket också minskar behovet av bl a hemtjänstinsatser och särskilt boende.

Att åldras och vara i behov av omvårdnadsinsatser, att vara funktionshindrad med behov av stöd och service, att få rätt insats och trygghet är en mänsklig rättighet och en samhällelig skyldighet.

Grundläggande för äldreomsorgen är att inom ramen för socialtjänstlagen erbjuda möjligheten att leva och bo självständigt och att meningsfull och aktiv tillvaro ges tillsammans med andra.

Omsorgsnämndens mål och inriktning är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för funktionshindrade. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

KOMMENTAR HORISONT 2004 –

Beslut om Vidablicks ombyggnad etapp 1 är under beredning och kan förväntas före sommaren.

Planeringen av äldreboende 2 på Ågården/Hälsocenter måste påbörjas. I den ekonomiska planeringen måste hänsyn tas till att om den boende skall ges möjlighet att leva och bo

självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra ökade resurser eftersom arbetssättet kommer att bli mer personalintensivt.

Ökad efterfrågan av hemtjänst inom äldreomsorgen är något som vi måste planera för. Tydlighet om kommunens åtagande bör ske genom riktlinjer för olika verksamheter.

Handikappomsorgen har behov av ytterligare en gruppbostad, troligtvis 2005, och en utökning av arbetstillfällena inom daglig verksamhet. Ungdomar och även äldre som nu behöver stöd från handikappomsorgen har andra erfarenheter och behov än tidigare generationer varför

verksamhetens innehåll måste utvecklas för att svara mot varje enskild individs behov. Ett nytt arbetssätt är mer personalintensivt.

Kommunens psykiatriverksamhet är väl fungerande. Nya diagnosgrupper gör att verksamheten kommer att utvecklas.

Kommunen har ett viktigt ansvar i olika typer av särskilda boenden och dagverksamheter enligt hälso- och sjukvårdslagen. Rehabilitering och habilitering är viktig.

Kommunens förändrade avfallshantering kommer, om den skall få avsedd effekt, att kräva ökade insatser från vår personal. Samtidigt måste det framhållas att vissa insatser är oförenliga med omvårdnadsarbetet p g a hygienskäl.

För att verksamheten skall kunna svara mot de behov och den volym som vi har att planera för blir personalförsörjningsfrågorna även på längre sikt av största vikt. Arbetet har inletts med bl a arbetstidsprojekt, årsarbetstid, ”fler heltider”, kompetensfrågor, arbetslagsutveckling.