4 december 2015
Nätverket Hälsa och Demokrati
Minnesanteckningar från NHD nätverksgrupp 3 december inklusive årsmöte och temaseminarium 4 december 2015
Plats: Hornsgatan 20 Stockholm Deltagarförteckning se sista sidan
Närverksgruppsmöte 3 december
Inledning
Ulrika Jörgensen hälsar alla hjärtligt välkomna och konstaterar att det är en del som inte varit med tidigare varför ordet går runt för en kort presentationsrunda.
Beredningar för befolkningens hälsa och demokrati i Sörmland
Landstingsfullmäktige i Sörmland beslutade i november 2014 att inrätta fyra särskilda beredningar, tre för åldersgrupperna; barn och ungdomar, vuxna och äldre samt en demokratiberedning. Varje beredning har ett eget reglemente där respektive uppdrag finns beskrivet, se länk nedan. För beredningarna kopplade till de tre åldersgrupperna sägs bl.a. att beredningarna ska ”på ett strategiskt sätt bidra till att stärka folkhälsan”
och uppdraget är att analysera och identifiera hälsoläget och vårdbehovet i respektive åldersgrupp. Det ingår också att beredningarna ska lämna en årlig rapport till
fullmäktige.
Britta Bergström, ordförande i äldreberedningen i Landstinget
Sörmland, berättar om intentionerna och ambitionerna med dessa beredningar samt hur arbetet har gått det första året. Britta utgår från bilden här bredvid, vilken kan sammanfatta äldreberedningens arbete under året. Vid beredningens redovisning till fullmäktige är det också den enda bild hon tänker ta med sig.
Många lärdomar har vunnits under året.
Ytterligare kartläggningsarbete behövs.
Samverkan är otroligt viktigt. Tid, uthållighet och arbete på lång sikt är nyckelbegrepp. Se bifogade dokument nedan för: reglemente, uppdrag, rapport till LF och bild.
Brittas bild Reglemente Uppdrag Rapport till LF
Överdosering av styrning?
”Krisen är här - i Sverige och i resten av världen. Nu väntar tuffa år där företag och offentliga aktörer måste vända på varje krona. Vikande intäkter måste mötas med kapacitetsreduktion, ökad inre effektivitet och tydlig styrning”
Så börjar en artikel som Sven Siverbo, professor inom företagsekonomi vid högskolan i Trollhättan, har skrivit tillsammans med en kollega.
För regioner och landsting har vardagen länge kunnat beskrivas i en åldrande befolkning med ökade behov där vi kan göra allt mer för allt fler och med resurser som blir allt mer ändliga. Ofta har vi satsat på att anamma olika modeller för styrning för att lösa
ekvationen men har vi kritiskt granskat om nya styrsystem verkligen reducerat osäkerhet och bidragit till bättre beslut?
Sven tar sin utgångspunkt i en historiebeskrivning av moden i organisering och styrning sedan 70-talet och framåt. Vi får följa utvecklingen från 70-talets långtidsplanering genom decentralisering, marknadisering i olika omgångar via mätning, Lean osv till var vi är idag som Sven menar är lite osäkert. Möjligen är det avbyråkratisering och
värdebaserad styrning som är modet 2015.
Sven menar att det inte på något sätt är konstigt att nya modeller och moden får gehör och genomslag då trycket på mer/ny/annan styrning är stort. Till exempel påverkar ökat utbud och efterfrågan, att det vi företar oss blir allt mer komplext, skandaler,
uppfattningen att det är ansvarslöst att inte styra, ökat kravställande osv. Det vi dock måste komma ihåg är att alla modeller har sina bra och dåliga sidor och att vi ibland kanske har en övertro på att den nya modellen ska lösa alla problem.
Resonemanget går vidare i varför styrning behövs? Egentligen handlar det om att få någon att göra något denne annars inte hade gjort, att informera vägleda, motivera och faktiskt tvinga men också för att det finns konflikter mellan organisatoriska, personliga och professionella mål. Det handlar om att reducera osäkerhet. Men är mer styrning alltid bättre?
Ett annat faktum som Sven tar upp är att organisationer inte allt för sällan arbetar utifrån flera styrmodeller samtidigt. När en ny styrmodell införs i en organisation t.ex. i
samband med åtgärdspaket eller annat förändringsarbete sker det ibland utan att avveckla den gamla modellen vilket kan skapa motstridiga styrsignaler.
Utifrån detta är det risk för överdosering av styrning, vilket kan skapa problem men även hanteras på olika sätt. Till exempel genom att ”buffring”, ofta i form av chefer som endast släpper igenom viss mängd styrning för att nå funktion i organisationen, eller genom stöd i ledarskapet. Det sistnämnda är något som verkar vara väldigt viktigt för funktion i alla modeller.
Svens bilder
Sociala investeringar för att åstadkomma förändring
På senare år har diskussioner om och satsningar på sociala investeringar påtagligt ökat i kommuner och landsting. Syftet med dessa investeringar har framförallt varit att
förebygga och minska ojämlikheter i hälsa samt skol- och arbetsmarknadsutfall. Men vad är egentligen en social investering? Hur identifierar man sociala investeringar? Hur mäter man effekter? Hur visar man på samhällsekonomisk nytta?
Tomas Bokström, projektledare på SKL, gästar oss för att berätta om goda exempel, framgångsfaktorer med mera samt diskutera det här med sociala investeringar med oss.
Bakgrunden till SKL:s arbete med sociala investeringar kommer ur och är en del av arbetet med PSYK, barn och ungas psykiska hälsa, som sedan har övergått i ”Uppdrag psykisk hälsa”, arbete med psykisk hälsa för hela befolkningen.
Över 50 kommuner och landsting/regioner arbetar med sociala investeringar och över 1,3 miljarder kr är reserverade runt om i landet. Planering och diskussioner pågår dessutom i ytterligare 87 kommuner och landsting. Till exempel har Stockholm tagit beslut 2015 om att satsa på sociala investeringar.
Vad är då en social investering? Det ska vara en tydligt definierad insats som ska förhindra framtida negativa utfall och minska kostnader. Det ska vara en insats tidigt i ålder eller i en process och förhålla sig till ”business as usual” och implicerar
ineffektiviteter i ordinarie verksamhet.
Tomas menar att arbete med sociala investeringar delvis innefattar ett nytt arbetssätt.
Han visar sex steg att arbeta efter: - tvärsektoriella analyser av verksamheten, - strategiskt val av insatser som kan bidra till förbättrade resultat, - bedömning av effekter, uppföljning och utvärdering av satsningar, tvärsektoriellt genomförande av satsningar, implementering och uppskalning av lyckade satsningar.
Sociala investeringar kräver också organisation. Det kräver aktivt engagemang från högsta ledningen som möjliggör ett tvärsektoriellt perspektiv i utvecklingsarbetet och det kräver att finansiella medel avsätts för att driva utvecklingsarbetet. Medel behöver användas verksamhetsöverskridande och lyfta upp risken i utvecklingsarbetet från enhetsnivå till organisationsnivå. Sociala investeringar kräver ett aktivt ägarskap.
Tomas redovisr därefter två relativt framgångsrika exempel från Örebro och
Norrköping. Hur de har hanterat de olika stegen i arbetet, framgångar de har rönt och svårigheter de har stött på.
Vi stannar tillsammans upp vid det här med effektutvärdering, vilket är svårt. Effekten av en insats ska beräknas som skillnaden i resultat med och utan gjord investering.
Svårigheten är att bedöma vad resultatet hade varit utan gjord investering alltså vilket verkan investeringen har tillfört.
Arbetet har hittills mottagits positivt och fått stöd från politiker och tjänstemän.
Lärdomar är dock att det krävs omfattande analysarbete kring målgrupp, behov och insatser och att utformning av finansiell modell och riskdelningsprinciper beror på insats och investerare.
Ett av utvecklingsspåren för sociala investeringar är arbete med vad Tomas benämner som ”sociala utfallskontrakt”, modeller och principer för relationen mellan ansvariga för utfallet (KF/LF/RF/nämnd/osv) och privata investerare. Andra delar i utvecklingsarbetet
handlar om checklistor, informationsmaterial, rollbeskrivning, modell för återföring och IT-stöd.
Tomas avslutar med ett antal reflektioner. Han menar att en av svårigheterna är att sociala investeringar utmanar befintliga arbetssätt i offentlig sektor. Det kan också vara riskabelt och satsningar kan misslyckas, allt är inte effektivt eller lönsamt. Vad det handlar om är att nå grupper som den generella välfärdsmodellen inte kompenserar i tillräcklig utsträckning. Kanske kan sociala investeringar vara sättet att utveckla den
”Nordiska modellen”?
Tomas bilder
Årsmöte
Nätverket Hälsa och demokrati höll årsmöte enligt gällande regelverk. Bland annat godkändes verksamhetsberättelse 2015, handlingsprogram 2016-2019 fastställdes och tider för 2016 beslutades.
Verksamhetsberättelse 2015 Handlingsprogram 2016-2019 Kalendarium 2016
Beställarrörelsens insatser för svensk hälso- och sjukvård från början av 1990-talet och framåt.
Vad hände från 1990 fram till 2005 – Anders Eklund och Göran Maathz, tidigare aktiva inom Beställarnätverket, gav oss en kort genomgång av vad nätverket såg som sin mission. Vad lärde man sig och finns det metoder och redskap som togs fram då som lever vidare och som kan användas idag.
Den nya formen av styrmodell som utvecklades i början av -90 talet hade mycket att göra med att den ekonomiska utvecklingen vände och det blev allt trängre avseende expansion och fortsatt utbyggnad. Pengarna tog slut. Då blev diskussionerna om hur organisation och finansiering skulle te sig, centrala.
En slags försöksverksamhet tog fart – olika beställar- utförarmodeller prövades. Så småningom utkristalliserades gemensamma utgångspunkter för beställarfunktionerna.
Politikerna hade ett uttalat befolkningsansvar
Att invånarna fick vård på lika villkor och av god kvalitet och bästa möjliga service inom tillgängliga resurser, vilket innebar,
Att man måste ha kunskap om invånarnas hälsotillstånd och behov av vård
Känna till patienternas synpunkter, utveckling inom vårdens olika områden och invånarnas konsumtion av hälso- och sjukvård.
Vilket var då perspektivskiftet vid denna tid? Man gick från:
Resurser till behov
Produktion till resultat
Marginaltänkande till helhetstänkande
Äskandeprocess till förhandling
Budgetstyrning till avtalsstyrning
1995 bildades nätverket och ett embryo till nätverkets första handlingsprogram togs fram. I detta tryckte man på kompetensutveckling – därur växte seminarier och utbildningar fram. Kurser över 18 månader erbjöds samt ett stort antal kortkurser.
Nätverket försökte hålla hög kvalitet på teoribildningen kring varje seminarium. Ett antal projektrapporter sattes ihop. Många arbetsgrupper kring olika frågeområden startades – och resultatet blev ett stort och gediget kunskaps- och erfarenhetsutbyte.
Politiken närmade sig 1998 och 2000 bildades förtroendemannanätverket.
Göran Maathz funderade kring vilka frågeställningar, metoder och redskap som lever vidare och kan vara värda att fundera över idag. Beställarcykeln är fortfarande
användbar. Frågan kring vad som är behov är fortfarande central. Hälsorelaterade behov kontra åtgärdsbehov behöver fortfarande analyseras. Styrs sjukvården idag mer av efterfrågan än av behov? Hälsobeskrivningar och behovsanalyser – viktigt att göra skillnader på dessa och att det ena följer på det andra. Vertikal och horisontell
prioritering är en stor utmaning. Föredragningen avslutades med några gemensamma reflektioner.
Anders och Görans bilder
Beställarrörelsens insatser för svensk hälso- och sjukvård från början av 1990-talet och framåt.
Lärdomspapper 1 Lärdomspapper 2
Temaseminarium 4 december
Ralph Harlid, ordförande i Nätverket Uppdrag Hälsa inledde dagen med en stunds reflexion över gårdagen. Det var en innehållsrik dag för båda nätverken – som innehöll kunskapspass både gemensamt och var för sig. Inom ramen för denna reflexionsstund så framfördes också förhoppningen att de förtroendevalda försöker få med sig tjänstemän
”hemifrån”. Den historiska återblicken upplevdes av flera av de närvarande som bra och nyttig.
Dags att utveckla den etiska plattformen för prioriteringar
Per Carlsson, professor och föreståndare för Prioriteringscentrum, Linköpings universitet medverkar.
Grundförutsättningen för framgångsrika prioriteringar är öppenhet och systematik. De tankar som lyfts kring behov av förändringar inom ramen för de etiska principerna är en förhoppning om förtydliganden för att exempelvis minska utrymmet för godtycke, Lars Sandmans rapport, se prioriteringscentrums hemsida.
Principer, oavsett vad de rör, ska överlag peka på en värdemässig riktning, att skapa en värdemässig samsyn.
En av huvudfrågorna som Per menar, är vilken roll den etiska plattformen ska ha framöver. Är den ett diskussionsunderlag, har den enbart en symbolisk funktion eller ska de ge en tydligare vägledning än vad de gett hittills.
Den etiska plattformen kom 1997. Redan då ställdes frågan om hur man skulle omsätta dessa i praktiken. Tolkningar för operationalisering vidtog, både på statlig och på
landstingsnivå. Socialstyrelsens arbete med att tolka och ta fram riktlinjer föll men de användes istället som genomgående principer vid framtagandet av de första nationella riktlinjerna för hjärtsjukdomar 2002-2004. Svenska läkaresällskapet satte igång professionella grupper för tolkning av principerna. 2006 kom den nationella modellen för öppna prioriteringar från PrioC. I denna så skapades också den systematiska klassifikationen för rangordning.
För att tydliggöra varför bland annat Per Carlsson anser att det finns behov av
renovering av den etiska plattformen så ställs ett antal frågor och Per ger exempel på de svårigheter man idag ser avseende tillämpning av de etiska principerna.
Människovärdesprincipen – rätt till vad? Likabehandling? Lika möjlighet till hälsa?
Hänsyn till kronologisk respektive biologisk ålder? Ska funktion i samhället spela roll ex vis vid epidemier? Ekonomisk situation – medfinansiering/ egenfinansiering? Det finns möjlighet till en mängd olika tolkningar.
Behovs- och solidaritetsprincipen – Hur bedöma storleken på behov/ svårighetsgrad?
Behov i relation till patientnytta? Varaktigheten hos ett tillstånd eller storleken på livslängdspåverkan/ kronologisk ålder? Lika möjligheter till vård?
Kostnadseffektivitetsprincipen – rangordning av övriga principer contra
kostnadseffektivitetsprincipen? Ska den endast användas där två metoder för samma tillstånd finns? Vad menas med en rimlig relation kostnad/ effekt? Ska storleken på patientgruppen spela roll? Frågor om samhälleliga grupper/ kostnader?
En statlig utredning?
Borde kunna klara ut vissa oklarheter och ge en bättre vägledning för ett mer självklart sätt att tänka vid beslutsfattande.
Borde rimligtvis även skapa ett ökat engagemang och förståelse om den etiska plattformen
Bidra till ökad kunskap bland hälso- och sjukvårdspersonal
och ökad medvetenhet om prioriteringar bland patienter och medborgare
Sessionen avslutas med gruppdiskussioner runt fem angelägna frågor kring den etiska plattformen, prioriteringar och dess utmaningar.
Pers bilder
Tankar inför planering 2016
Under dagen så diskuterades också lite kring upplägg och innehåll för våra träffar under 2016.
Utifrån vårt nya handlingsprogram så föreslogs tre teman under året, Jämlik hälsa, Samverkan samt ledarskap – ledning styrning. Utifrån dessa rubriker finns många intressanta ingångar. Flera intressanta idéer och förslag framkom från de närvaranden som kan leda till inspel och föredragningar 2016.
Det hälsofrämjande mötet – hur påverkas det av politiska beslut och organisationens värderingar?
Vid nätverksgruppsträffen i oktober i Nätverket Hälsa och Demokrati rönte passet kring hälsolitteracitet många intresserade frågor och funderingar. Som en delvis fortsättning på det gästar Jörgen Herlofsen, legitimerad psykiater och psykoterapeut vid Akademiska sjukhuset, oss och berättar och diskuterar om det hälsofrämjande mötet.
Det ligger en utmaning i att skapa en vårdorganisation som är välkomnande och
förståelig men samtidigt tillräckligt produktionseffektiv med allt vad det innebär och att dra gränser för vilka insatser som ska erbjudas.
Inledningsvis resonerar Jörgen om sjukdomsperspektivet kontra hälsoperspektivet. Som bilden här bredvid försöker visa menar ser Jörgen att det är skillnad på en sjukdomsinriktad och hälsoinriktad syn på vårdens utformning. Skillnaden ligger i delaktigheten i processen och den medicinska personalens förhållningssätt till patienten.
Utifrån sjukdomsperspektivet söker patienten hjälp och utifrån hälsoperspektivet konsulterar
patienten vården. Värt att notera är att det är ett betydande problem i det vardagliga vårdarbetet att samhället med all rätt förväntar sig tillgänglighet och gott bemötande samtidigt som vården ska klara av att sortera och avgränsa utan att uppfattas som onödigt avvisande.
Vi diskuterar tillsammans var gränsen går mellan friskt och sjukt? Diskussionen utgår ifrån begreppen illness=må dåligt, disease=sjukdom och sickness=sjukroll. Livlig diskussion följer och det konstateras att det inte är helt lätt med någon tydlig gränsdragning. Jörgen lägger till ett konstaterande om att ”utrymmet för normallidandet verkar krympa”, vilket många håller med om.
Med den nya patientlagen som utgångspunkt resonerar sedan Jörgen om attityder, förväntningar och språkbruk. Den nya patientlagen innefattar: -från mottagare av vård till medskapare, -stärka och tydliggöra patientens ställning, -främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Jörgen ställer olika begrepp och ord emot varandra och diskuterar hur man kan se på just det hälsofrämjande mötet. Till exempel handlar det om att möta istället för a bemöta, hälsoplanera istället för att vårdplanera, beskriva förutsättningar istället för att ställa krav och medskapa istället för att få hjälp.
Genom en historisk genomgång av olika vetenskapliga paradigm från Sokrates till Martin Bauber kompletterat med penicillinets Alexander Flemming konstateras att en hälsofrämjande vård bygger både på naturvetenskap och på humanvetenskap. Det handlar om att se alla tre delar av den hälsofrämjande processen -meningsfullhet;
vardagsvärden, -symtom; sjukdom, -patientens resurser; påfrestningar i vardagen för att nå vårdmålen att främja patientens fysiska och psykiska hälsa, dess värdighet och känsla av realistiskt hopp. Retoriskt ställer Jörgen frågan, ”Har samhället blivit lite väl
För att nå detta vad krävs då av yrkespersonen? Jörgen menar att det krävs omdöme, förmåga att lösa problem, professionella kunskaper, relations och samverkanskompetens och kreativt tänkande. Men än om detta är uppfyllt så finns det ändå hinder på vägen till exempel i samhällets krav och strukturer, i medias kraft och inte minst i
vårdorganisationerna själva.
Avslutningsvis lyfter Jörgen exempel på vad som kan förbättras för att nå en mer hälsoinriktad utformning av vården: -mer kontakt mellan beslutsfattare och professionen, -mer utrymme åt reflekterande diskussion, -tydligare budskap till allmänheten om vad som förväntas.
Jörgens bilder
Dagarna avslutas med en önskan om en skön och god jul – och en lyckosam hemresa i det stormiga vädret.
För anteckningarna Sofie Edberg, koordinator Staffan Carlsson, koordinator
Deltagare Nätverksgrupp 151203 Agneta Andreasson-Bäck Dalarna
Bengt Bergqvist Jämtland Härjedalen Britta Bergström Sörmland
Carina Sjölund Västmanland Catarina Engström Östergötland
Ewa Back Västernorrland
Fredrik Sjöstrand Östergötland Gunnar Fors Västernorrland
Hanne Alvner Örebro
Hans Hedlund Västernorrland
Inger Akalla Stockholm
Ing-Marie Nilsson Axelsson Skåne Karin Olsson Lindström Skåne Kenneth Johannesson Värmland LarsÅke Carlsson Västra Götaland
Louise Svahn Gävleborg
Margit Bik Halland
Maria Nyman Stjärnskog Skåne
Ninos Maraha Stockholm
Torbjörn Holmqvist Östergötland Ulrik Hammar Västra Götaland Ulrika Jörgensen Halland
Yvonne Augustin Skåne Staffan Carlsson Nätverken
Deltagare Temaseminarium 151204
Ann Hörnebrant- Sturesson Skåne NHD
Bengt Bergqvist Jämtland Härjedalen NHD
Carina Sjölund Västmanland NHD
Catarina Engström Östergötland NHD
Christina Ståhl Skåne NUH
Ewa Back Västernorrland NHD
Fredrik Sjöstrand Östergötland NHD
Hanne Alvner Örebro NHD
Hans Hedlund Västernorrland NHD
Harriet Hedlund Västerbotten NHD
Henning Sand Östergötland NUH
Inger Akalla Stockholm NHD
Inger Dahlbom Stockholm NUH
Ing-Marie Nilsson Axelsson Skåne NHD
Irene Bävman-Fjäll Sörmland NUH
Jeanette Sehlberg Västernorrland NUH
Karin Olsson Lindström Skåne NHD
Katrin Boström Örebro NUH
Kenneth Johannesson Värmland NHD
LarsÅke Carlsson Västra Götaland NHD
Louise Svahn Gävleborg NHD
Margit Bik Halland NHD
Maria Nyman Stjärnskog Skåne NHD
Ralph Harlid Blekinge NUH
Sevek Engström Västmanland NUH
Torbjörn Holmqvist Östergötland NHD
Ulrik Hammar Västra Götaland NHD
Ulrika Jörgensen Halland NHD
Yvonne Augustin Skåne NHD
Åsa Löfvenberg Värmland NUH
Sofie Edberg Nätverken Staffan Carlsson Nätverken
