Nätverket Uppdrag Hälsa

(1)

5 december 2013

www.natverken.se 1 (17)

Nätverket Uppdrag Hälsa

Verksamhetsberättelse 2013

Nätverket för tjänstemän i landsting och regioner

Blekinge – Dalarna – Gävleborg – Halland – Jämtland - Norrbotten - Skåne – Stockholm – Sörmland - Uppsala – Värmland – Västerbotten – Västernorrland – Västmanland

– Västra Götaland – Örebro - Östergötland

(2)

Nätverket Uppdrag Hälsa ... 1

Om Nätverket ... 4

Nätverkens vision och strategiska områden ... 4

Nätverkskonferensen ... 5

Strategiskt område: Kunskap om befolkningens behov ... 6

NHD Nätverksgrupp 8 februari: Jämlik hälsa – värnar vi de med särskilda behov? ... 6

Temaseminarium 1 mars: Medborgardialog – eller samtal med befolkningen? ... 6

NHD Nätverksgrupp 17 maj: Sociala investeringar ska bidra till en jämlik hälsa ... 7

NUH Nätverksgrupp 31 maj: Processtödjarens komplexa roll ... 7

Temaseminarium 4 juni: Vård på lika villkor ... 8

Sörmland UPPmärksammar barnen ... 8

Jämlik hälsa och vård ... 8

Strategiskt område: Uppdrag ... 9

NUH Nätverksgrupp 7 mars: Det professionella uppdragsgivandet: Från politisk budget till verksamhet och resultat ... 9

NUH Nätverksgrupp 10-11 oktober: Framgångsfaktorer för en befolknings- och behovsbaserad hälso- och sjukvård. ... 10

NHD Nätverksgrupp 7-8 november ... 11

NUH Nätverksgrupp 5 december: Prioriteringar, systemtänkande och simulering ... 11

Temaseminarium 6 december: Styrningsformer och dess konsekvenser ... 11

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ... 12

Samverkansgrupp för hälsoekonomer i landsting och regioner ... 12

Nationella Prioriteringskonferensen 2013 ... 12

Tove - Medicinsk teknik och hälsoekonomi ... 12

Strategiskt område: Uppföljning ... 13

Temaseminarium 4 oktober: Hälsofrämjande och förebyggande insatser ... 13

Konkurrensverkets referensgrupp ... 13

Övrigt ... 14

Organisation ... 16

(3)

Ordföranden har ordet

Den verksamhetsberättelse för 2013 som du nu håller i din hand visar med all önskvärd

tydlighet omfattningen avseende såväl bredd som djup på de frågor som nätverket arbetar med.

Våra strategiska områden Behov – Uppdrag – Uppföljning är grundläggande för att tillgodose medborgarnas behov av en god hälsa och jämlik vård, samtidigt som vart och ett av dem innefattar mängder med olika dimensioner.

Det är naturligtvis omöjligt att under ett verksamhetsår beröra alla de områden som påverkar människors hälsa, men under 2013 har vi verkligen lyckats att fånga de mest aktuella frågeställningar som vi brottas med i vår vardag.

Jämlik hälsa, medborgardialog, vård på lika villkor, patientmakt, det professionella

uppdragsgivandet, hälsofrämjande och förebyggande insatser liksom befolkningsutvecklingens påverkan på behovet av vård är exempel på temaseminarier och gruppaktiviteter under året. Om detta och mycket mer kan ni läsa i denna skrift. Fördjupade anteckningar och bildmaterial finns att tillgå via vår hemsida som i år har fått en ansiktslyftning.

Utöver detta har vi som tjänstemän deltagit i många nationella aktiviteter där vi representerat nätverket och jag kan med glädje konstatera att 2013 är ett år då vårt nätverk fått en förnyad och förstärkt roll nationellt. Våra kunskaper är efterfrågade av SKL, Prioriteringscentrum,

Socialstyrelsen och naturligtvis av enskilda landsting. Vid dessa tillfällen representerar vi alltid det perspektiv som bör vara vårt mantra:

Ledning och styrning ur ett befolknings- och behovsperspektiv.

Den 1 november tillträdde Sofie Edberg som en ny koordinator i nätverket vilket är en

välkommen förstärkning av koordinatorsfunktionen. Det innebär att vi kan göra de efterfrågade satsningar på utbildningsaktiviteter för tjänstemän och förtroendevalda som vi kommer att starta upp under 2014 och framför allt kunna erbjuda efter valet 2015.

Jag vill tacka alla som medverkat i nätverkets aktiviteter under året. Ett särskilt tack går förstås till nätverkens koordinator Anne Bylund och till arbetsutskottets medlemmar som är en ständig källa till inspiration för mig. Det är en förmån att få vara ordförande i en omgivning av så inspirerande, kunniga och engagerade personer.

Ralph Harlid

Ordförande Nätverket Uppdrag Hälsa

(4)

Om Nätverket

Nätverket Uppdrag Hälsa är ett nätverk för tjänstemän som arbetar med att utveckla uppdraget – och därmed den demokratiska styrningen av hälso- och sjukvården samt vård och omsorg – ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Nätverkets grundläggande uppgift är att stödja och underlätta medlemmarnas arbete genom att skapa goda kontakter och bra erfarenhetsutbyte. I olika aktiviteter och projekt utvecklar vi kunskap, metoder och verktyg gemensamt.

Vi arbetar i nära kontakt med vårt syskonnätverk, Nätverket Hälsa och Demokrati, som är partipolitiskt neutralt och riktar sig till förtroendevalda som arbetar med motsvarande frågor, men då utifrån ett politiskt befolkningsföreträdarperspektiv.

De två Nätverken arbetar med sina uppdrag och för de egna medlemmarnas nytta. Det har visat sig fruktbart att vid vissa tillfällen ha gemensamma möten och seminarier, att kunna diskutera de olika rollerna friare (förtroendevald och tjänsteman) utan koppling till organisationen på hemmaplan.

Nätverket är öppet för landsting och regioner som vill bidra till en utveckling i enlighet med Nätverkets syfte och mål.

Nätverkens vision och strategiska områden

Nätverken arbetar med att öka befolknings- och behovsperspektivet i styrning och ledning av hälso- och sjukvård samt vård och omsorg. Nätverken ska vara ett stöd och en inspirationskälla för förtroendevalda och tjänstemän i landsting och kommuner.

Vision

En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård som utgår från befolkningens behov

och bidrar till en bättre hälsa

Nätverken utgår från tre strategiska områden i sitt arbete för att nå visionen. Dessa är:

En central utgångspunkt i arbetet är att ständigt utgå från de olika rollerna/ansvarsnivåerna som finns och i Nätverkens arbete ska det vara tydligt till vilken målgrupp arbetet riktas så att resultatet kan omsättas i praktiken. Nätverkens arbete fokuserar främst mot nivåerna:

fullmäktige, styrelse/nämnd samt tjänstemannaledning.

Behov

Uppdrag Uppföljning

(5)

Nätverkskonferensen

Vart annat år arrangerar Nätverken en större nationell konferens med något landsting/region som värd. Den 11.e konferensen hålls 5-6 februari 2014 i Sundsvall med Jämtland och Västernorrland som värdlandsting.

Temat är: Hälsa – ett gemensamt ansvar, och fokus är på samverkan över gränser för det gemensammas bästa.

Styrgruppen för konferensen leds av Ingeborg Wiksten, Västernorrland och Anna Gundersson, Jämtland. Övriga deltagare är Jan Åke Simonsson, ordförande NHD, Harriet Hedlund,

Västerbotten, Berit Wirödal, Skåne, Mats Eriksson, SKL/Halland, Ralph Harlid, ordförande NUH, Christina Ståhl, Skåne, Anna Gidlund, Västernorrland (lokal projektledare) samt Anne Bylund, koordinator.

Programgruppen som leds av Anne Bylund har inledningsvis bestått av Nina Fållbäck Svensson, Jämtland samt Markus Kallioinen, Västernorrland. I slutfasen har Annika Mellquist, Blekinge, Peter Hollbrink, Västernorrland samt Håkan Sundberg, Västra Götaland klivit in i

programarbetet.

En lokal projektgrupp ansvarar för allt praktiskt arbete inför och under konferensen. Arbetet leds av Anna Gidlund, Västernorrland.

Styrgruppen har träffats vid två tillfällen under året. 21 februari på Södra berget i Sundsvall och 22 augusti i Stockholm. Programgruppen har träffats 11 juni och har även haft några

telefonmöten.

Arbetet har löpt på bra, föreläsarena blev helt klara i mitten på oktober och inbjudan med program skickades ut i mitten på november.

Ett vykort som aviserade konferensen skickades ut i våras, tyvärr visar det sig att få verkar ha nåtts av detta. Därför kommer en extra kraftinsats göras vid utskicket av inbjudan och program, så att rätt målgrupp nås.

(6)

Nätverkens strategiska områden

I följande avsnitt har vi sammanfattat Nätverkens aktiviteter under det gångna året kopplat till respektive strategiska område. Varje avsnitt inleds med utdrag ur Nätverkens handlingsprogram (markerat med kursiv text).

Strategiskt område: Kunskap om befolkningens behov

De förtroendevaldas legitimitet mäts till stor del i hur verksamheterna uppfyller medborgarnas behov. Det ställer stora krav på att tjänstemannaledningen är lyhörd för det demokratiska systemet.

Nätverket Hälsa och Demokrati

Nätverket Hälsa och Demokrati utvecklar former för en behovsbaserad styrning av hälso- och sjukvården genom att fördjupa och bredda kunskapen om medborgarnas behov och förväntningar.

Med utgångspunkt i behovsanalyser, resultat och hälsoeffekter av gjorda insatser samt politiska värderingar konkretiseras de politiska målen och uppdragen för en behovsstyrd hälso- och sjukvård.

Nätverket Uppdrag Hälsa

Nätverket Uppdrag Hälsa utvecklar arbetssätt för att stödja de förtroendevalda i deras roll som befolkningsföreträdare med utgångspunkt från deras förutsättningar, ambitioner och vilja.

Detta sker genom att ta fram relevanta kunskapsunderlag kring befolkningen och dess hälsa samt genom att ge stöd för utvecklingen av behovsstyrnings- och samverkansprocesserna samt inför de förtroendevaldas dialoger med befolkningen.

Aktiviteter

För att stödja inriktningen i handlingsprogrammet kan nämnas några av årets aktiviteter:

NHD Nätverksgrupp 8 februari: Jämlik hälsa – värnar vi de med särskilda behov?

Onödig ohälsa? Jens Ineland, fil dr i socialt arbete, Umeå Universitet gav oss en bild över svårigheter och möjligheter för att göra skillnad för personer med funktionsnedsättningar.

Funktionshindrade har överlag sämre socioekonomiska förutsättningar och lägre autonomi än befolkningen generellt. Ohälsan är 10 gånger vanligare hos personer med funktionsnedsättning, men 30 % av ohälsan beror på faktorer möjliga att påverka/åtgärda.

Etnisk baserad ojämlikhet i hälsa. Rebecca Popenoe disputerad i socialantropologi och adjunkt på Karolinska Institutet berättade om forskning som visar att svenskar med rötter utanför Norden har i genomsnitt sämre hälsa än etniska svenskar, och att "nya" svenskar känner sig i genomsnitt mindre nöjda med den vården de får. Dessa hälsoskillnader har bl a sina orsaker dels i olika förutsättningar för hälsa hos olika etniska grupper, dels i socioekonomiska

skillnader, dels i språkbarriärer och ibland i uttalad diskriminering.

Temaseminarium 1 mars: Medborgardialog – eller samtal med befolkningen?

Kan medborgardialogen stärka den representativa demokratin? Martin Carlsson, Örebro Universitet berättade om aktuell forskning kring medborgadialoger och nämnde tre trender: De

(7)

www.natverken.se 7 (17) politiska partierna i Sverige har en ohotad central position i den svenska demokratin. Samtidigt tyder ett antal trender på att partierna i vissa avseenden förlorat i betydelse för medborgarna.

Svenska medborgare har blivit mer individualistiska och föredrar i allt högre omfattning ett politiskt deltagande som är tillfälliga, individualiserade och sakfrågeorienterade. Politiken och samhällsstyrningen har blivit mer komplexa.

Reflektioner kring dialoger - Görel Korkman, Västmanland, reflekterade över sina

erfarenheter från dialoger. ”En sak som blivit tydlig i arbetet med dialoger är att vi haft mycket verksamhetsperspektiv i våra beslut”. Ser vi samma bild som medborgarna? En strukturerad form för dialoger ger en bredare kunskap, men det är fortfarande svårt att nå vissa grupper som har stora behov. Hur fångar vi dem?

Reflektioner kring dialoger - Ralph Harlid, Västra Götaland, reflekterade över sitt ansvar som tjänsteman för att föra dialoger med befolkningen när han tar vissa beslut som påverkar

befolkningen. Det är en skillnad mellan att som demokratiaktör och förtroendevald föra dialog med medborgarna och att som serviceaktör och tjänsteman föra dialog med brukarna. Dessa dialoger har olika fokus, men båda behövs för att skapa trygghet och legitimitet.

Vad menar vi med jämlik hälsa? Sara Fritzell, Med Dr i folkhälsovetenskap bl a i Stockholms läns landsting har studerat ojämlikhet i hälsa och hälsan hos utsatta grupper och hon började sin föredragning i ett globalt perspektiv: medellivslängden i Sierra Leone: 41 år, Sverige: 81 år, 21 000 barn under 5 dör dagligen av sjukdomar som går att förebygga. Länderna i Europa har blivit allt rikare, men de sociala och hälsorelaterade klyftorna ökar.

NHD Nätverksgrupp 17 maj: Sociala investeringar ska bidra till en jämlik hälsa Sara Hellblom Gustafsson, projektledare landstingets ledningsstab i Sörmland berättade om ett arbete som pågår i Sörmland där man i

projektet ”Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik”. Ett förslag finns om att införa screening för autism och andra utvecklingsavvikelser i samband med det allmänna hälsobesöket på BVC vid 2 ½-års ålder. Det kommer innebära att fler hittas tidigt och att stora insatser ska ges från flera huvudmän. Var uppstår kostnaderna och var uppstår vinsten?

Jämlik hälsa. För att nå en jämlikare hälsa behöver den ojämlika hälsan identifieras och följas upp. Jan Åke Simonsson berättade om Handlinsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland.

Den visar på behovet av samverkan med t ex kommuner och andra aktörer i samhället för att kunna utjämna olikheter i hälsa. Varje aktör som är engagerad i arbetet fattar sina beslut inom respektive organisation.

NUH Nätverksgrupp 31 maj: Processtödjarens komplexa roll

Utbildning för förtroendevalda. Ibland tenderar utbildningar till förtroendevalda att bli ”nu ska vi lära dom allt vi kan, allt om verksamheterna, ekonomin, organisationen osv”. Som ny, deltidspolitiker blir det lätt att anta att det som ”serveras” är det enda rätta. Marie-Louise Lövberg, Västra Götaland, berättade om sina erfarenheter från planering och genomförande av utbildningar för regionens förtroendevalda. Framgångsfaktorerna var att upplägget var gjort utifrån politikernas önskemål, att en person hade ansvaret för det samlade upplägget, att föredragshållarna inkluderades i dialog om innehållet i förväg, höll antalet bilder i presentationsmaterialet nere och att det gavs utrymme för reflektion i mindre grupper.

Stöd inför samtal. Samtal med befolkningen kan bidra till en annan sorts kunskap/information än den som ges från och om verksamheterna vilket kan ”öka fingertoppskänsla” för de

förtroendevalda i styrning och uppföljning. Anders Öhlund, Norrbotten har ansvaret för stödet till fullmäktiges beredningar och tillsammans med utredaren Jenny Norlin berättade han om hur

(8)

www.natverken.se 8 (17) de utvecklar tjänstemannastödet. Ett faktapaket togs fram utifrån uppdraget, men förde en

diskussion om distinktionen mellan önskemål och behov samt innebörden av samtal och dialog.

Stöd för att utveckla samverkan mellan huvudmän. I Värmland har den högsta politiska ledningen och tjänstemannaledningen i länets kommuner, landsting och region träffats kring de gemensamma utmaningarna i befolkningen sedan 2007. Hur kan man stödja samverkan mellan huvudmännen så att det blir systematiskt, långsiktigt och givande – och med respekt för de förtroendevalds perspektiv och logik? Åsa Löfvenberg, Värmland visade på framgångsfaktorer och fallgropar när man som tjänsteman ska stödja samverkan över huvudmannagränser.

Temaseminarium 4 juni: Vård på lika villkor

Makt åt patienterna – hur påverkar det en vård på lika villkor? Regeringens ensamutredare Johan Assarsson berättade om delbetänkandet kring ny patientlag. Han tog sin utgångspunkt i en historisk beskrivning, att sjukvården till stor del organiserats efter fältsjukhusmodeller och konstaterade att även Hälso- och sjukvårdslagen har många år ”i nacken”. Johan berättade om de tre delbetänkandena i Patientmaktsutredningen: Ny patientlag, Lagen om hälso- och sjukvårdsverksamhet samt Informationsöverföring.

Vad menar vi med vård på lika villkor? Hur bidrar den till jämlik hälsa?

Ofta nämns tandvården som ett bra exempel på att arbeta förebyggande och att bidra till en mer jämlik tandhälsa genom att göra olika. I Stockholm arbetar man med ett riktat preventivt arbete för att förbättra tandhälsan för utsatta grupper. Katarina Lundell, som är tandvårds- och IT- samordnare i Folktandvården Stockholms län AB gav oss sina erfarenheter om arbetet med förebyggande och vilka resultat man uppnått.

Angereds närsjukhus. Ger vi vård på lika villkor när människor dör nio år tidigare i vissa delar av Sverige? Kräver det särskilda lösningar? Ralph Harlid berättade att upphovet till Angereds sjukhus var en behovsanalys som visade på att man dog nio år tidigare i området jämfört med andra delar i Västra Götaland.

Sörmland UPPmärksammar barnen

Socialstyrelsens Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UPP-centrum) och Nätverken har initierat och medverkat i ett utvecklingsarbete i Sörmland. Målgruppen har varit den högsta politiska ledningen och tjänstemannaledningen i Sörmlands landsting och kommuner. Fokus har varit på barns och ungas psykiska hälsa. Socialstyrelsen har tagit fram en skrift ”Samverka för barns bästa – en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer” där Nätverkens medverkan i Sörmlands utvecklingsarbete omnämns som ett exempel.

Jämlik hälsa och vård

Nätverken fick under 2011 en förfrågan från Sveriges Kommuner och Landsting om att ställa sig bakom en Nationell plattform för jämlik hälsa och vård. Syftet är att tydliggöra och mobilisera arbetet för en mer jämlik hälso- och sjukvård.

Vid respektive årsmöte samma år beslutade sig Nätverket Hälsa och Demokrati och Nätverket Uppdrag Hälsa att ställa sig bakom plattformen. Idag är det ett 20-tal nationella organisationer och myndigheter som gjort detsamma.

SKL har bjudit in till samordningsmöten vid två tillfällen under året (januari och oktober). Vid träffarna diskuteras vad som sker inom respektive organisation, tankar kring fortsatt

erfarenhetsutbyte och kommande konferenser. SKL:s nästa nationella konferens hålls 21 mars 2014.

(9)

Strategiskt område: Uppdrag

En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård, med utgångspunkt från befolkningens behov och förväntningar, ställer stora krav på att de politiska målen och uppdragen kopplas till behoven.

Behovskartläggningar och dialoger med befolkningen är underlag till behovsanalyser för att identifiera hälsogap. Därefter sker politiska avvägningar och prioriteringar inför

formuleringen av mål och uppdrag.

Tjänstemannaorganisationens arbete med att formulera uppdrag utifrån de politiska målen innebär att ställa krav på en väl fungerande helhet av olika aktörers enskilda insatser för befolkningens bästa.

Nätverket Hälsa och Demokrati

Nätverket Hälsa och Demokrati utvecklar former för att systematiskt hämta kunskap om vad som är möjligt att uppnå och söker verktyg som stödjer de förtroendevalda i deras roll som uppdragsgivare.

Nätverket Uppdrag Hälsa utvecklar former och metoder för att bygga effektiva och hållbara system för uppdragsstyrningen. Detta sker genom att formulera konkreta, uppföljningsbara mål utifrån de förtroendevaldas långsiktiga målsättning samt genom att utveckla dialogformer med utförarna.

Aktiviteter

Med utgångspunkt i handlingsprogrammet sammanfattas aktiviteter kopplat till området Uppdraget nedan:

NUH Nätverksgrupp 7 mars: Det professionella uppdragsgivandet: Från politisk budget till verksamhet och resultat

Tjänstemännens roll är bl a att tolka de politiska uppdragen, tydliggöra målen, identifiera möjlig ambitionsnivå och omsätta allt detta till verksamhet som ger resultat. Tjänstemän har olika roller i denna process och uppträder bl a som ansvariga för verksamhetsutveckling, som

förändringsagenter och som processtödjare i utvecklingsarbetet både i relation till politiker och i relation till vårdgivare. Nätverksgruppens möte ägnades åt exempel på budget- och

planeringsprocesser med fokus på hur omsättning av mål till verksamheters uppdrag fungerar samt vilka utmaningar som finns i arbetet. Två exempel fanns med som

utgångspunkt/inspiration:

Christina Ståhl från Skåne berättade om den övergripande planeringsprocessen och beskrev hur uppdragen ser ut till nästa nivå och hur man kan arbeta för att omsätta mål i uppdrag.

Från Sörmland bidrog Ing-Marie Andrée med en genomgång av budget- och

planeringsprocessen. Hon reflekterade över möjligheter och utmaningar när mål ska omsättas till verksamhetsinriktning.

Under dagen diskuterades kring hur processen från politiska mål till konkretisering kan se ut och kring hur dialogformer och process ska fungera för att mål ska bli resultat.

(10)

www.natverken.se 10 (17) NUH Nätverksgrupp 10-11 oktober: Framgångsfaktorer för en befolknings- och behovsbaserad hälso- och sjukvård.

Förståelse för den politiska logiken

Christina Ståhl, Skåne inledde passet med att visa en film där två före detta landstingspolitiker i Östergötland för ett samtal kring sin roll, sina behov av kunskap och tjänstemannastöd.

Tanken är att filmen ska användas i två utbildningspaket som kan hållas av Nätverken centralt eller lokalt. Utbildningspaketet ska innehålla OH-bilder, handledning, filmer m m. Dessutom kommer träffar för de som ansvarar för förtroendemannautbildningar hållas i samband med valet 2014. Syftet är att få in Nätverkens perspektiv på ett naturligt sätt och över tid.

Paketering och presentation av beslutsunderlag

Staffan Carlsson gav exempel på hur vi kan tänka – och tänka om – kring hur vi paketerar och presenterar information för de förtroendevalda? Hur kan vi sortera ut, förenkla och rensa så att man ”ser skogen” utan att för den skull bli politiska? Vilken information behövs sedan var? När det gäller strategiska beslut borde vi jobba mer med aggregerad information, index och

indikatorer. Som tjänsteman måste man även våga säga nej: underlagen är tillräckliga. Mer blir inte bättre. Det handlar om roller och tillit, att de förtroendevalda litar på oss. Presentationen blir bättre utan tabeller – visualisera med kartor, etc. Det är viktigt med ett målgruppsanpassat och bra paketerat underlag/beslutsunderlag. Tar jag fram underlag till utskott, beredning, styrelse?

Vad var det som hände egentligen?

Plötsligt uppstår skeenden i grupper som är helt oväntade, konflikter dyker upp, någon väljer att hoppa av, etc. Gruppers utveckling är kopplat till ett framgångsrikt ledarskap. Hur kan kunskapen användas i det dagliga arbetet? Anne Bylund berättade om FIRO, Fundamental Interpersonal Relations Orientation, en relationsteori som forskats fram av Will Schutz med anledning av hur olika grupper lyckas bättre eller sämre. FIRO utgår från att alla grupper har tre huvudfaser; tillhöra, rollsökning och samhörighet.

Projektarbete

Gunilla Benner Forsberg, Stockholm berätta om projektarbete som arbetsform och problematiserade kring om vi verkligen lever upp till ”det bästa av världar” kring följande punkter:

Arbetsmetoden kan vara process även i projekt. Vi kanske tänker för lite inför val av

arbetsform. Formen kan inte vara det viktigaste – utan vad vi ska uppnå, det är lätt att bli slav under verktygen. När det krisar finns det ett värde med en modell: ”vem tar beslut, vem har mandat”? Det är viktigt att våga formulera tydliga resultat, uppföljning, implementering redan vid projektstart. Använd ”de hjälpsamma vännerna” d v s frågorna var, när, hur, varför etc.

Kommunikation och konflikt

En demokratisk styrning handlar ofta om värderingskonflikter som ska lyftas fram och debatteras. Kommunikation och konflikt har ett intimt samband och det finns konflikter som inte ger något mervärde, utan kräver dialog och förhandling för att framgång ska nås.

Olle Bingerud reflekterade kring Jan Eliassons fyra punkter vid Nätverkskonferens 2012: Ordets makt, Respekt för människor och deras kulturer, Känsla för tajming, Personliga relationer.

(11)

www.natverken.se 11 (17) NHD Nätverksgrupp 7-8 november

Blir vi sjuka av inkomstskillnader? Trenden i västvärlden är tydlig. Vår levnadsstandard förbättras men skillnaderna ökar mellan rika och fattiga. Vad betyder detta för vår hälsa?

Stämmer tesen i Jämlikhetsanden - att vi blir sjuka av inkomstskillnader? Vad säger den senaste forskningen i frågan? Vad kan politiker göra för att förbättra folkhälsan? Therese Nilsson, forskare i nationalekonomi och verksam vid Lunds universitet bidrog med sina

forskningsresultat.

Vård på distans – möjlighet till jämlikare vård och hälsa med invånaren i fokus. Vad har vi för möjligheter med dagens teknik? Hur kan vi både effektivisera hälso- och sjukvården och samtidigt skapa en jämlikare vård och bättre hälsa?

Thomas Molén, Koordinator e-hälsa, Västerbottens läns landsting bidrog till aha-upplevelser och visade på många

möjligheter med e-hälsa i glesbygd, som även bör utvecklas i tätort.

Temamöten med befolkningen och samverkan kring sociala investeringar. Agneta Andreasson-Bäck, ordförande i södra hälso- och sjukvårdsberedningen i Dalarna berättade om sina erfarenheter från hälso- och sjukvårdsberedningarnas arbete och från samverkan i

Hedemora kring tidiga insatser och sociala investeringar.

Att vara befolkningsföreträdare

En kort film där två förtroendevalda från olika partier problematiserade kring rollen som befolkningsföreträdare stimulerade till diskussioner kring roller och ansvar. Filmen kommer att användas i ett utbildningspaket som nätverken ska ta fram.

NUH Nätverksgrupp 5 december: Prioriteringar, systemtänkande och simulering Nätverksgruppens möte hålls samma dag som Nätverkens årsmöten.

Vad har tjänstemännen för ansvar för prioriteringar?

Var går gränsen mellan förtroendevaldas ansvar, tjänstemännens ansvar och professionens ansvar? Hur kan vi som tjänstemän bistå i prioriteringsarbetet - utan att vi för den skull tar över det värderingsraster som våra förtroendevalda ska stå för – vilken är vår roll? Hur kan vi bidra till att utförarna tar ett tydligare ansvar för sina vertikala prioriteringar? Vilka kunskaper behöver vi som tjänstemän för att vara ett bättre stöd både till de förtroendevalda men också till utförare? Ann Fjellner, Överläkare och senior medicinsk rådgivare, Stockholms läns landsting.

Systemtänkande och simulering - för att stödja beslutsfattande inom hälso- och sjukvårdssystemet, på både strategisk och mer operativ nivå

På vilket sätt kan man bygga upp och tillhandahålla en kompetens som kan bistå vad det gäller att skapa beslutsunderlag för förändrings-, vägvals- och investeringsbeslut, och inte minst för att överhuvudtaget kunna förstå de komplexa frågor landstings-/regionvärlden brottas med. Stefan Bengtsson, funktionsledare Systemtänkande och Simulering, Stockholm, visar några

modellexempel och berättar om hur deras arbete stöttar beslutsfattarna.

Temaseminarium 6 december: Styrningsformer och dess konsekvenser Seminariet hålls dagen efter respektive nätverks årsmöte.

Vad styr vårt beslutfattande? Mona Riabacke, filosofie doktor i risk- och beslutsanalys. På vilka grunder fattar vi våra beslut? Hur mycket information behövs? Har vi insikt i vad som påverkar beslutsfattandet? Vad styr beslutsfattandet i organisationer och råder det en kunskapsbrist om hur och varför människor fattar de beslut som de gör?

(12)

www.natverken.se 12 (17) Leder olika styrningsformer till olika resultat? Alla delar behövs, men vad får det för

konsekvenser om någon del ”tar över”? Vad är fördelarna med respektive fokus? Hur

påverkar ekonomistyrning (budget och ersättningssystem), produktionsstyrning (produktivitet), kunskapsstyrning (evidens och kvalitet), respektive behovsstyrning (hälsoeffekter) möjligheten att nå målet en jämlik hälsa och vård på lika villkor. Ralph Harlid, Västra Götaland samt Milan Knezevic, Sörmland.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdsdirektörerna har bjudit in nationella aktörer till träffar kring hur hälso- och sjukvården kan bli mer hälsofrämjande. De har tagit sin utgångspunkt i det positionspapper som SKL:s styrelse antog i juni i år. Vid en första träff i augusti deltog Åsa Löfvenberg, NUH AU, Värmland och Anne Bylund. Vid mötet uppdaterade organisationerna varandra om pågående aktiviteter och diskuterade möjliga samverkanspunkter framöver. Nätverket framhöll bl a uppföljningsområdet som särskilt viktigt att utveckla. Nästa träff sker 10 december.

Samverkansgrupp för hälsoekonomer i landsting och regioner

Nätverken har stöttat en samverkansgrupp för hälsoekonomer i landsting och regioner genom att finansiera en projektplats för gruppen för erfarenhetsutbyte via rapporter och underlag. Detta innebär en mindre årlig kostnad.

Syftet är att stimulera till ökad samverkan i hälsoekonomiska frågeställningar och analyser i praktisk tillämpning. Den hälsoekonomiska gruppen kommer även att finnas med

kontaktuppgifter på www.natverken.se under fliken kontakt.

Nationella Prioriteringskonferensen 2013

Nätverken har, genom Charlotta Gyland, medverkat i planeringsarbetet inför den Nationella Prioriteringskonferensen 21-22 oktober 2013 och tog bl a initiativ till ett plenumpass där bl a Ralph Harlid, ordförande NUH, Västra Götaland medverkade under rubriken: I de bästa av världar. Nätverken hade även en monter på plats för att sprida information om aktuella fokusområden samt om Nätverkskonferensen 2014.

Tove - Medicinsk teknik och hälsoekonomi

Nätverken ingår i det så kallade Tove-nätverket som startade 2008. De som ingår i TOVE är (förutom Nätverken) SKL, Vårdförbundet, Läkarförbundet och Swedish Medtech.

Arbetet har resulterat i några konferenser under åren för erfarenhetsutbyte och 2 oktober arrangerades en konferens där hälsoekonomins betydelse vid upphandling av medicinteknik belystes. Anne Bylund har medverkat i planeringen och Jan Åke Simonsson var en av de som gav sina reflektioner i slutet av dagen.

(13)

Strategiskt område: Uppföljning

En styrning ur ett befolknings- och behovsperspektiv måste ta hänsyn till flera perspektiv där kraven på både jämlik hälsa samt vård på lika villkor ska kunna följas upp.

Förutom befolkningens hälsoläge är även den självupplevda hälsan, befolkningens

förväntningar, resultat och hälsoeffekter av gjorda insatser viktiga områden att ha kunskap om.

God vård är ett övergripande mål och bör även kunna följas upp ur ett befolkningsperspektiv.

Det finns mängder av data som väntar på att användas mer systematiskt. Utmaningen är nästa steg, när underlagen ska sammanställas med andra fakta och analyseras för att ge en bättre helhetsbild och kunna jämföras över tid.

Nätverken Hälsa och Demokrati

Nätverket Hälsa och Demokrati utvecklar det politiska kravställandet om vilken fakta som behövs för att kunna följa upp och analysera målen och uppdragen ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Det är särskilt viktigt att anpassa informationen till de olika ansvarsnivåerna.

Nätverket Uppdrag Hälsa utvecklar former och metoder för systematisk uppföljning och analys av data som underlag för behovsanalyser. Detta sker genom att identifiera relevanta data samt utveckla former för att pedagogiskt presentera analyser så att de utgör ett stöd för de

förtroendevalda i sitt uppdrag att formulera nya mål och uppdrag.

Aktiviteter

För att stödja handlingsprogrammets inriktning har följande aktiviteter genomförts:

Temaseminarium 4 oktober: Hälsofrämjande och förebyggande insatser Positionspapper Hälsofrämjande sjukvård, Sveriges Kommuner och Landsting har i juni antagit ett positionspapper kring Hälsofrämjande sjukvård. Ingvor Bjugård, utredare vid sektionen för hälsa och jämställdhet berättade om innehållet och SKL:s arbete framöver inom detta område. Nätverken kommer att fokusera extra på uppföljning under 2014 – indikatorer som kan följas över tid, för att följa en god och jämlik hälsa.

Checklistor för beslutsfattare. Psynk-projektet på Sveriges Kommuner och Landsting har tagit initiativ till en checklista för politiker och beslutsfattare. Ing-Marie Wieselgren, projektledare för Psynk berättade om tanken med checklistan och ville gärna få Nätverkens synpunkter på innehållet och användbarheten. Ing-Marie är nationell samordnare kring psykisk hälsa, tillsammans med Anders Printz, Socialdepartementet.

Befolkningsutveckling och vårdkonsumtion. Ralph Harlid reflekterade över det faktum att befolkningen i Göteborgsområdet kommer öka vilket leder till ökat behov av Hälso- och sjukvård. Hur kommer vårdtyngden att påverkas när vi blir fler och också äldre och

urbaniseringen fortsätter? Urbaniseringen är en global trend och påverkar levnadsförhållanden och hälsan, både positivt och negativt (segregation och försämrad socioekonomi på landsbygd t ex).

Konkurrensverkets referensgrupp

Konkurrensverket har regeringens uppdrag att följa upp landstingens arbete med vårdvalssystem i primärvården ur konkurrenssynpunkt. Inom ramen för uppdraget ska de bland annat analysera

(14)

www.natverken.se 14 (17) utvecklingen beträffande mångfalden av vårdgivare inom primärvården och analysera

förutsättningarna för kvalitetskonkurrens. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 28 februari 2014. Nätverken har fått en förfrågan om, och tackat ja, till att delta i en referensgrupp där Åsa Löfvenberg NUH AU, Värmland deltagit.

Övrigt

Lokala utbildningar och föreläsningar

Anne Bylund har under året engagerats för planerandet och genomförandet av utbildningar samt informationsträffar enligt nedan:

 Strategiutvecklingsdagar kring framtidens hälso- och sjukvård i Jämtland med länets samtliga kommuner och landsting, 6 februari och 21-22 mars.

 Förläsning för Beredningen för behovsstyrning, Östergötland, 13 november.

Presentationsmaterial

En enkel folder som beskriver Nätverken med kontaktuppgifter till respektive arbetsutskott finns framtagen. Utöver det finns även OH-bilder som är tillgängliga för medlemmarna.

Materialet finns på www.natverken.se.

Nätverksfilmen

Nätverken har producerat en film för att belysa och stimulera diskussioner kring en

behovsbaserad styrning och uppföljning av hälso- och sjukvården. En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård av god kvalitet utgående från medborgarnas behov är ett stort och komplext område att hantera och diskutera. Våra bilder är olika även om vi kanske använder samma uttryck. Filmen vill, på ett lite provokativt sätt, visa hur olika våra bilder kan se ut.

Den kan användas i utbildningar och gemensamma utvecklingsarbeten och en enkel

handledning har tagits fram för att få ut mesta möjliga vid användningen. Tänkt målgrupp för filmen är förtroendevalda/befolkningsföreträdare och tjänstemän i landsting och regioner.

Filmen, som använts vid ett flertal tillfällen runt om i landet, har uppskattats som en bra ingång för diskussioner om en behovsbaserad styrning. Filmen med en kort handledning kan köpas för 500 kronor.

www.natverken.se och Nätverkens nyhetsbrev

www.natverken.se är en unik samlingsplats för underlag från hela Sverige kopplat till Nätverkens kärnvärden. Driften sköts via avtal med Stockholms läns landsting och Västra Götaland har webbadministratörsansvaret.

Sarah Öfwerström, Västra Götaland, är nätverkens webbansvarige. De landsting som valt att utse webbansvariga har i och med det personer som har till uppgift att stimulera

erfarenhetsutbytet via webben genom att lägga ut dokument/rapporter/underlag som är av intresse för Nätverkens medlemmar.

Lokalt webbansvariga idag finns i följande landsting/regioner och de är:

Blekinge: Annika Mellquist, Halland: Patrik Birgersson, Jämtland: Hans Fröling, Norrbotten: Gun Vikström, Skåne: Kristin Skoog, Sörmland: Lena Johanson Blom, Västernorrland: Christina Mattson, Västmanland: Marianne Thörnholm,

Västra Götaland: Maria Borg och Sarah Öfwerström, Örebro: Carl Olsson samt Östergötland:

Monica Ulriksson.

(15)

www.natverken.se 15 (17) Nyhetsbrevet har drygt 450 prenumeranter och bygger på information från Nätverkens

aktiviteter, våra medlemmar samt samverkanspartners. 5 nyhetsbrev har skickats ut under året och ytterligare ett inplaneras i december.

Tack till våra samarbetspartners

Nätverkens synsätt och arbetsområden är organisationsövergripande. Erfarenheter visar att det finns stora vinster för medborgarna om befolknings- och behovsperspektivet är en gemensam bas för samverkan mellan landsting, kommuner och andra aktörer.

Nätverket Uppdrag Hälsa samverkar nära med Nätverket Hälsa och Demokrati samt med flera nationella organisationer – till vilka Nätverken vill skicka ett varmt tack för aktiv, engagerad och utvecklande samverkan.

Sveriges kommuner och landsting (SKL)

Under året har Nätverken träffat representanter från SKL vid några tillfällen. Det är angeläget att uppdatera varandra på pågående aktiviteter och fokusområden. Nätverken har också haft möjlighet att disponera sammanträdeslokaler vid behov på Hornsgatan 20.

Övriga samverkanspartners

Samverkan sker även med Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet (FHI), Prioriteringscentrum, Nätverket för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) samt Myndigheten för Vårdanalys (MYVA) samt Swedish Medtech.

(16)

Organisation

Det informella arbetssättet är grunden för Nätverkens arbete. Verksamheten finansieras av medlemmarna som också styr den formella organisationen, ägarmötet, nätverksgruppen och arbetsutskottet.

Ägarmötet

Ägarmötet är Nätverkets beslutande organ. Det består av utsedda representanter för ordinarie medlemmar. Varje medlem (landsting/region/kommun) utser en representant ur

nätverksgruppen att företräda sig i ägarmötet. Regionbildningar (f n Stockholm, Skåne och Västra Götaland) utser två representanter.

Ägarmötet ansvarar för att såväl löpande som strategiska frågor behandlas, t ex: fastställa handlingsplan, regelverk, medlemsavgift, budget. Övriga uppgifter är val av ordförande och medlemmar i arbetsutskottet, granskare samt valberedning.

Utöver årsmötet 5 december så har ägarmötet även träffats 31 maj för att diskutera en förändring av medlemsavgifterna.

Landsting/region Ägarrepresentanter och i förekommande fall ersättare Blekinge Annika Mellqvist, Gunilla Skoog

Dalarna Suzanna Westberg, Johan Larsson Gävleborg Anders Tollmar

Halland Staffan Carlsson, Åse Allberg, Petter Larron

Jämtland Nina Fållbäck Svensson, Hans Fröling, Ingela Jönsson Norrbotten Anders Öhlund

Skåne Christina Ståhl, Charlotta Gyland

Stockholm Eva Hellström, Gunilla Benner-Forsberg, Stefan Bengtsson Sörmland Anna Ekholm, Håkan Wramner

Uppsala Christina Lindberg, Niklas Rommel Värmland Eva Stjernström, Åsa Löfvenberg Västerbotten Helen Björklund, Eva Grahn Västernorrland Peter Hollbrink, Anna Gidlund Västmanland Åke Tegelberg

Västra Götaland Ralph Harlid, Susanne Tedsjö, Håkan Sundberg, Håkan Hilmér Örebro Olle Bingerud, Katrin Boström

Östergötland Bengt-Göran Emtinger, Henning Sand

Nätverksgruppen

Nätverksgruppen är Nätverkets arbetsforum. I denna grupp kan fler representanter för medlemmarna än ägarmötets samt representanter för samarbetspartners ingå.

(17)

www.natverken.se 17 (17) Gruppens uppgift är att arbeta praktiskt med Nätverkets frågor och att stödja aktiviteter vid hemlandstingen.

Arbetsutskott

Arbetsutskottet är Nätverkets beredande organ och initierar och driver frågor av principiell natur. I arbetsuppgifterna ingår att verkställa ägarmötets beslut, bereda frågor till ägarmötet och samordningsgruppen, löpande följa Nätverkets ekonomi och beslutande verksamhet samt att företräda Nätverket i olika sammanhang. Arbetsutskottet har träffats 7 mars, 4 juni, 27 augusti (telefonmöte), 5 november (telefonmöte) samt vid två tillfällen tillsammans med Nätverket Hälsa och Demokratis arbetsutskott, 21 januari och 22 augusti.

Arbetsutskottet har under 2013 utgjorts av:

Ralph Harlid, Västra Götaland, ordförande Annika Mellquist, Blekinge

Christina Ståhl, Skåne

Gunilla Benner-Forsberg, Stockholm Olle Bingerud, Örebro

Staffan Carlsson, Halland Åsa Löfvenberg, Värmland

Valberedning

Valberedningen har bemannats av Katrin Boström, Örebro, Johan Larsson, Skåne samt Eva Stjernström, Värmland.

Koordinatorfunktionen

Koordinatorn är underställd Nätverkets ordförande och samordnar det löpande arbetet.

Koordinatorn har i uppgift att stödja, utveckla och samordna Nätverkens beslutade

aktivitetsområde, sköta Nätverkens löpande ekonomi, vara samordnande mellan Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa och på olika sätt stödja och vara bollplank till medlemmarna.

Anne Bylund har varit koordinator på 80 % under året, Charlotta Gyland 50 % fram till och med maj, Sofie Edberg, 80 % från 1 november. Patrik Birgersson, landstinget i Halland har ansvarat för den praktiska hanteringen av ekonomin på 15 %. Sarah Öfwerström, Västra Götaland har svarat för systemadministration av hemsidan på 10 %.

5 december 2013

Ralph Harlid Anne Bylund,

Ordförande Koordinator