SVENSKA TOBAKS AB 1990
o
Arets nyheter
Nya produkter har lanserats inom alla produktslag under 1990.
Right Ultra med·7 mg tjärhalt och Prince Extra Lights med 9 mg var årets cigarettnyheter.
För dem som rullar sina cigaretter själva lanserades John Silver Extra Light rulltobak och filterhylsor och &cort Light. Cigarr- och cigarillnyheterna var: Accent No 2 Extra Light, en filtercigarill
med Curzel filter, Bellman Brazil, Bellman Sweet, Frans Suell cigarillsortiment och den handrullade cigarren Fokina. Ny på den rökfria marknaden var Ettan portionssnus.
Det sockerfria tuggummit Orbit lanserades också under året.
Arsöversikt 1990
SVENSKA TOBAKS AB
Verksamheten i sammandrag
Belopp i MSEK där ej annat anges
Fakturerad försäljning . . . . . . . . Tobaks-och konfektyrskatt . . . . Försäljningsintäkt . . . . ...•.•••••.
härav utlandsförsäljning .•..•...••
i % av försäljningsintäkten •.•...••
Rörelseresultat . . . . ... . Resultat före bokslutsdispositioner och skatter . Rörelsemarginal. . . . Avkastning på sysselsatt kapitall ...••••
Lämnade koncernbidrag ...••
Eget kapital2 . . • • • • • • • • • • • • • • ••
Totalt kapital . . . . . . . • • . . • . . . .•
soliditet (skatt 30%)
Investeringar i anläggningar. . . . . . . Kostnader för forskning och utveckling ...•.
Medelantal anställda ... .... .. .
Utbetalda löner och ersättningar ... ..•.••.••
1990 8017 -5577 2440 204 8%
793 975 32%
46%
1048 940 3135 30%
80 56 1423 233
l Rörelseresultat plus finansiella intäkter i relation till totalt kapital vid redovisningsårets utgång minskat med räntefria rörelseskulder.
l Redovisat eget kapital samt 70% av obeskattade reserver.
The House of Blend AB
1989 7301 -5134 2167 192 9%
655 955 30%
45%
814 987 2995 33%
75 39 1411 215
-.-·-·· )
STA Försäljning AB
Svenska Tobaks AB
Frans Suell Cigars AB
The House of Borkum Riff AB
Gothia Tobak AB
STA Trading AB
3
Reserea AB
Fleximark AB
En årsöversikt
Människor röker inte för att Tobaks- bolaget finns. Tobaksbolaget finns för att det finns människor som röker. Vår uppgift är att förse de människor, som valt att röka, med efterfrågade högkvalitativa pro- dukte~ som så långt det är möjligt minskar de hälsorisker som för- knippas med rökning.
Affärsmässighet
Tobaksbolaget har samma·mål som andra företag, att verksamheten ska drivas affärsmässigt och med god lönsamhet. Det.är basen för vårt handlande. Våra ägare kräver det och det ligger i de anställdas intres- se. God lönsamhet ger oss dessutom större frihet att välja lösningar på de problem vi ställs inför. Vi har under en följd av år presterat goda resultat. Det gäller också 1990.
Människorna
Ett företags förmåga är varken mer eller mindre än de anställdas kom- petens och motivation. Det är ett många gånger omvittnat faktum att människor trivs på Tobaksbolaget Vi vill att de ska göra det också i framtiden. Därför satsar Tobaksbo- laget på de anställda genom utbild- ning, bättre arbetsmiljö, friskvård och inte minst ökade möjligheter att själva påverka sitt arbete och arbe- tets innehåll. För företaget är det en investering för framtiden.
Förtroende
Vår verksamhet bygger på en kon- troversiell produkt. Därför har ett etiskt förhållningssätt stor betydelse för vårt förtroende och vår image.
Vi måste göra mer än att bara hålla oss innanför lagens råmärken. Det
Lars Elmenius analyserar samspelet mellan affiirsmässig- het, människor och förtroende.
är en ambition som alltid har funnits i företaget. Under 1990 har vi för-
l tydligat och fastlagt den i en ned- . tecknad policy. I den klargör vi bl a
var vi står i fråga om ungdom och tobaksbruk Tobak är en vuxenvara!
Där anger vi vår ambition med 'forskning och produktutveckling.
Under de senaste 20 åren har tjär- halten i röken från svenska cigaret- ter halverats. Vi ska halvera den en gång till före sekelskiftet. I policyn har vi också uttalat att vi ska verka för ett bra umgänge mellan rökare och icke-rökare.
Strategi och ledarskap
Våra strategier bygger på affärsmäs- sighet, människor och förtroende.
Det är runt dessa tre faktorer vår verksamhet kretsar och de är grund- elementen i vår ledarskapsfilosofi.
När vi nu presenterar vår årsöver- sikt för 1990 har vi valt att belysa inte bara sådant som syns i en van- lig ekonomisk årsredovisning utan även det som handlar om männi- skorna och förtroendet. Se det gärna som en början till ett etiskt bokslut.
Förändring för framtiden Förändringstakten i företaget har varit hög under de senaste åren. Det har ställt höga krav på anpassning och förnyelse. Krav som också inne- burit stimulans i vårt arbete.
Morgondagen kommer att innebära många nya möjligheter - men också problem. Vi ska fortsätta föränd- ringsarbetet för att uppnå ökad pro- duktivitet och effektivitet och för att stärka vår konkurrenskraft. Det är därför vi redan p.u har börjat for- ma framtidens arbetsorganisation.
5
Det är därför vi investerar i ny pro- duktionsutrustning i våra fabriker samtidigt som vi satsar på att höja medarbetarnas kompetens. Vi inve- sterar för framtiden.
LARS ELMENIUS Verkställande direktör
Förtroendekapitalet
Tobaksdebatten, den mångåriga och ständigt pågående debatten om tobakens farlighet, är en faktor av stor betydelse för Svenska Tobaks AB:s företags kultur.
Höga krav på etik
Det finns i nästan all industriell till- verkning riskmoment som samhället med lagar och regler och tillverkarna med olika försiktighetsmått söker minimera; och det finns risker för- knippade med många slags produkt- användning och konsumtion - miljöhot, trafikfaro:r~ risker till följd av överkonsumtion, biverkningar av i övrigt nyttiga produkter o sv. Men tobak och alkohol intar en särställ- ning på konsumentområdet, därför att de inte är nödvändighetsvaror, därför att de kan missbrukas och därför att de under så lång tid har utsatts för organiserad kritik. De anställda i ett tobaksföretag kan för- denskull tycka sig leva med en tyngre ansvarsbörda än industri- anställda i allmänhet och på
före-
tagsledningen i ett tobaksföretag ställs högre krav på etisk medveten- het och distinkt formulerade rikt- Unjer för verksamheten.
Under 1990 har Svenska Tobaks AB i medvetande om detta ansvar arbe- tat med att förtydliga och konkre- tisera sin viljeinriktning och all- männa företagsfilosofi. Resultatet är bl a en tobakspolicy, som kommuni- } ceras till alla anställda och som skall
reglera såvällångsiktiga beslut och investeringar som det dagliga arbetet inom produktion och försäljning.
1 Tobakspolicyns tillkomst är inte motiverad av opinionstrycket, även om det har hårdnat, eller av några nya ställningstaganden. I sak ut- trycker den inte någon ny syn på företagets uppgifter. Betoningen av ansvar mot konsumenter och myn- digheter har lång tradition i bolaget.
Men det har i samband med etable- ringen av en ny organisation vuxit fram ett behov av en precisering av riktlinjerna för verksamheten. På basis härav skärps de anställdas medvetenhet om det etiska elementet i företagskulturen. Framför allt be-
tonar policyn det aktiva draget i företagets hållning till de kontro- versiella frågorna och vikten av en dialog med konsumenter, handel och opinionsledare och internt med de anställda.
Den skrivna policyn fastslår allas rätt till en rökfri miljö och Tobaks- bolagets skyldighet att slå vakt om denna rätt - och, självklart, om rökamas rätt. Policyn säger vidare att tobak är en vuxenvara och att vi därför inte skall marknadsföra våra produkter mot ungdom.
Etik rör emellertid inte bara vad som skall undvikas utan i lika hög grad vad som bör göras. Vår uppgift som företag är att förse de människor som finner en stimulans i tobak med högkvalitativa produkter som så långt det är möjligt minskar de hälsorisker som förknippas med tobaksbruk Genom forskning och produktutveckling skall vi nå allt längre i denna strävan att sänka risknivån.
7
Sven-Olof Almqvist, process- och produktforskning på Reserca, testar en prototyp till ny utrustning tänkt för bl a piptobakstillverkning.
Trude Johanssort och Carina Olofsson, Gothia Tobak gör kvalitetskontroll på portionssnus.
Kommersiell och moralisk utmaning
Människor röker inte för att det finns ett svenskt tobaksföretag, men vårt bolags existens och uppträdan- de skulle kunna vara ett skäl till att man nyttjar tobak annorlunda i Sve- rige än i andra länder. Och det är en kommersiell och moralisk utmaning för oss att bidra till rökvanor som ökar fördragsamheten med dem som ..._, röker.
Gruppen feströkare växer och vane- rökarna minskar i antal. Både socialt och medicinskt är detta en önskvärd utveckling. Cirka 70% av Svenska Tobaks AB:s försäljning ligger nu vid eller under den norm som EG har satt som mål när det gäller tjär- halten i cigarettrök Vår uthålliga produktutveckling och varuinfor- mation för att rikta konsumtionen mot skonsammare produkter har
·'således haft framgång.
Förtroendekapitalet
Men detta arbete måste drivas vidare med oförminskad kraft. Vår lång- siktiga intjäningsförmåga är bero- ende av hur vi sköter vårt förtroende- :eQital, både hos rökarna - som
med sina bestämda märkesval och sin märkestrohet anses mer kvalitets- medvetna än konsumenter på många andra varuområden - och hos han- ' deL myndigheter och allmänhet.
Policyarbete, intern information och utbildning under 1990 har präglats av denna insikt.
Vi vill bidra till god rökkul~ därför att detta ligger i samhällets och den enskildes intresse. Men det är natur- ligtvis inte oviktigt att vi också företagsekonomiskt vinner på att vår image präglas av ansvarstagandet och satsningarna på forskning. I en tid när miljö och hälsa är honnörs- orden framför andra i samhället, är omsorgen om förtroendekapitalet,
den etiska medvetenheten, minst lika angelägen som omsorgerna om det mänskliga kapitalet, medarbetarna, och vårt kommersiella kapital i form av inarbetade produkter, marknads- andelar och en stark produktions- apparat.
Ett bra företag skall tjäna peng~
för att kunna trygga verksamhetens fortbestånd och tillgodose ägamas krav på avkastning, i vårt fall också för att kunna leverera in skatte- miljarder till statskassan. Men intjä- ningen får inte gå ut över värden som öppenhet, ansvar, förändrings- vilja. Det finns för vår del ett starkt samband mellan lönsamhet och legi- timitet. Det gångna årets policyut- formning har i hög grad manifesterat det förhållandet.
9
Elisabeth Lindholm, operatör på Frans Suells fabrik i Härnösand, packar filter- cigarillen Accent No l.
Varför ska vi forska?
Vi driver egen forskning och produktutveckling för att kunna erbjuda konsumenterna efterfrågade hög- kvalitativa produkter med lägsta möjliga risknivå.
Dessutom stöder vi från oss fristående forskning kring tobak.
Gunilla Englund vid kemtox-avdelningen på Reserea extraherar nikotin och dess ned- brytningsprodukter för att bestämma nikotin- nivån hos snusare.
Det började på 50-talet
Trots ett månghundraårigt bruk visste man fortfarande ganska litet om tobak och tobakens effekter. Olof Söderström, verkställande direktör r ' i dåvarande tobaksmonopolet, hördel · till dem som insåg att vi måste öka ~ vårt kunnande. En forskningsavdel- ning inrättades och grunden till dagens forskningsverksamhet var lagd.
Vår satsning på forskning är avse- värd i förhållande till vår med inter- nationella mått mätt ringa storlek och vår forskning håller en hög internationell standard. Vi vill med- verka till ökad kunskap om tobak och ju mer vi lär oss om dess egen- skaper desto bättre produkter kan vi göra.
Vad ska vi forska
i?
Vi ska Öka vår långsiktiga kunskap om tobak genom grundforskning
inom t ex farmakokinetik {om hur ämnen tas upp i människokroppen) och tobakskemi (aromerna). Genom satsning på tillämpad forskning bygger vi upp ett kunnande om bl a
1 processteknik, beredning av tobak och cigarettens konstruktion.
Dessa kunskaper kan sedan omsät- tas i utveckling av nya produkter . . Ett exempel är Blend, som när den 'lanserades 1971, var en av de första
lågtjärecigarettema i Europa. Sedan dess har vi halverat tjärhalten i röken från svenska cigaretter. Lika viktigt är det att veta vad som är bra eller dåligt med snus. Att ta reda på mer om och vidareutveckla de för Sverige typiska rökfria produktema är en självklarhet för oss.
Kontakter, samarbete och utbyte med forskare från andra delar av världen vid tex internationella symposier är självfallet en viktig del i forskningsarbetet.
Växtfysiolog Rolf Carlsson och hans assistent Gunilla Persson vid Lunds universitet driver upp tobaksplantor för tobak.sodlingsprojektet.
11
Varför ska just vi forska?
Som enda tillverkare av tobakpro- dukter i Sverige - och med en dominerande ställning på mark- naden - har vi ansvar för att våra konsumenter får de produkter de vill ha. Genom målinriktad forsk- ning och produktutveckling kan vi ge konsumenterna tobaksprodukter med så låg risknivå som möjligt och med högsta produktkvalitet. Därför ska vi satsa på forskning. I fram- tiden kommer tobak att användas på många nya sätt och den kompe- tens vi idag bygger upp på områden som t ex naturprodukters lagrings- beständighet, aromer, kvantifiering och identifiering av smakupplevelser kommer att kunna användas även på dessa nya områden. Det är också ett skäl till att vi ska satsa på forsk- ning.
Medicinska expertrådet
Redan 1957 tog Tobaksbolaget initiativ till bildandet av Medicinska expertrådet. Rådet består av fram- stående företrädare för skilda natur- vetenskapliga och medicinska forsk- ningsområden och har under åren stimulerat svenska forskare vid universitet och högskolor att intres- sera sig för tobaksforskning. Ända sedan starten har Tobaksbolaget genom expertrådet lämnat medel till tobaks- och nikotinanknuten medicinsk och biologisk forskning.
Merparten av den forskning som bedrivs om tobak och dess verk- ningar i Sverige finansieras med medel från Tobaksbolaget.
Tobaksmedicinsk professur På Medicinska expertrådets inrådan donerade 1990 Tobaksbolaget 20 miljoner kr till en tobaksmedicinsk professur vid Karolinska Institutet.
Tanken är att en kvalificerad person ska ta ett samlat grepp över tobaks- forskningen och sedan kunna fun- gera som sakkunnig i olika samman- hang. Regeringen utökade, i sam- band med sitt godkännande, förut- sättningarna med att "professuren inriktas mot forskning med syfte att minska tobakens skadeverk- ningar och bruket av tobak". Pro-
Pauline Forsström, kemtox-avdelningen på Reserca, mäter vattenhalten i snus.
fessuren kommer att förläggas till Huddinge sjukhus. Donationen överlämnades till minne av nobel- pristagaren Ulf von Eulet en av Karolinska Institutets förgrunds- gestalter och hedersledamot i Medi- cinska expertrådet.
Forskningsprojekt - några exempel
Tobaksodling
i
SkåneTobak är en kraftfull växt med stora möjligheter att utnyttjas inom andra områden än traditionellt tobaksbruk Ett försök med att odla svensk tobak i Skåne pågår sedan några år tillbaka i Resereas regi.
Syftet med projektet är att med modem växtförädlingsteknik fram- ställa en i olika avseenden bättre tobaksråvara.
I samarbete med bl a växtfysiolog Rolf Carlsson vid Lunds universitet
har tobakssorter lämpliga för det svenska klimatet tagits fram och 1990 började den industriella för- söksprocessen.
Tobaken skördas grön och växt- saften pressas ut under högt tryck.
Saften och den hoppressade, torkade tobaksmassan används sedan på olika sätt. Ämnen intressanta för bl a livsmedels- och läkemedelsindu- strierna kan utvinnas. Tekniken hjälper oss också att både ta bort oönskade och att anrika för tobaks- produkter eftertraktade ämnen.
Parallellt med odlings- och process- försöken i Skåne är flera andra forskare verksamma inom projektet.
Universitetslektor Lars Björk på BiomedicinsktCenter och professor Jim Kutney vid University of British Columbia i Kanada forskar i arom- ämnen. På Biomedicinskt Center arbetar också professor Lars Rask på att med genteknologi få tobaks-
plantan att producera proteiner intressanta för läkemedelsindustrin.
Tobaksodlingsprojektet är i sin linda och mycket återstår att göra i prak- tiken. Det framtida resultatet av projektet kan bli tobaksprodukter som inte bara har goda smakegen- skaper motsvarande konsumenter- nas krav utan också är befriade från oönskade ämnen. Men inte minst kan helt nya produkter inom helt andra områden komma fram.
Vad är tobaksarom?
Varifrån kommer den karaktäristiska tobaksaromen i torkad tobak? En del av tobaksforskningen är att söka svaret på denna fråga. Det finns tusentals aromföreningar i tobak.
Med hjälp av gaskromatografi och masspektrometri kan man särskilja och identifiera dem. Då det bara går
att utvinna något milligram arom-
' , ämnen ur 100 kilo tobak är det
.. ,.·
nödvändigt att skapa en syntes, en kopia. Efter provrökning av produk- ter som tillförts den syntetiska aro- men är aromämnet klart för indu- striell tillverkning. Med syntetiska sk tobaksegna aromämnen kan man förbättra smaken på tobaksproduk- ter. Det finns tex tobak med efter- traktat små mängder oönskade ämnen men den kan å andra sidan ha en dålig arom. Smaken kan då kornpenceras med hjälp av tobaks- egna aromämnen och konsumenten får en tobaksprodukt där hälser aspekten har beaktats utan avkall på smakkvaliteten.
Curzel Filter en världsnyhet Cigaretter med kolfilter är inte spe- ciellt ovanliga. Curzel filtret är ett kolfilter, men det är unikt. Det tar bort minst hälften av de oönskade ämnena i cigrettröken. Curzel filtret, som utvecklats på Reserca, består till ena delen av ett konventionellt cellulosa-acetatfilter. I den andra delen finns partiklar av högaktivt kol inbakade. Upptagningsytan är l 000 kvadratmeter per gram kol.
Röken från en cigarett delas upp i partikelfas ca 10% (populärt be- nämnt tjära) och gasfas ca 90%.
Partikelfasen absorberas delvis av den konventionella filterdelen. Gas- fasen består till största delen av ofarligt syre och kväve. En liten del, ca 5%, är lättflyktiga organiska ämnen som aceton, bensen och : metanol. Det är giftiga och irrite-
rande gaser av den här typen som mer än halveras av Curzel filtret.
Av Tobaksbolagets produkter är för närvarande cigaretten Star Light och cigarillen Accent No2 försedda med Curzel filter.
Hur mäter man nikotin
Att veta så mycket som möjligt om hur nikotin tas upp, utsöndras eller överhuvudtaget uppträder i män- niskokroppen är centralt i tobaks- forskningen. Nikotinstudier ingår i flera projekt som drivs på Reserca.
Ett gäller tex snus. Genom att mäta förekomsten av nikotinets nedbryt- ningsämnen bl a kotinin i saliv, blod- plasma och urin hos tobaksanvän- dare kan man bestämma nikotin-
Den nyskördade skånetobaken lastas av för vidare bearbetning i testanläggningen.
Ämnen som kan utvinnas ur tobaksplantan
• Nikotin - nikotinet kan återföras • Betakaraten - är ett pigment till den torra tobaksmassan eller som används som ett naturligt färg- säljas som bekämpningsmedel mot ämne inom livsmedels- och foder- tex bladlöss. industrin. Det är också ett anti-
• Kristallint protein - proteinet är fullständigt rent och finns i stora kvantiteter i växtsaften. Den kan användas som diettillskott till tex födoämnesallergiker och njursjuka.
Proteinet bryts ner helt, utan sk slaggämnen, i människokroppen.
Livsmedelsindustrin kan använda proteinet i glass, youghurt o dyl.
nivån i kroppen hos en person som utsatts för en bestämd mängd tobak eller tobaksrök. Försök på Reserea har visat att rökare och snusare med normalkonsumtion har samma kon- centration av nikotin i kroppen.
Man studerar också hur olika fak-
1.3
cancermedeL
• BNK (b ladnäringskoncentrat) - kan användas som foder till t ex grisar.
• Q
10 - är ett enzym redan nu populärt som hälsokost. Anses ha förbättrande inverkan på immun- försvaret och kunna motverka hjärt- infarkter.torer påverkar nikotinupptaget:
tobaksblandning, pH-värde, toba- kens malning osv. Utifrån vad som kommer fram kan man sedan på- verka och förbättra slutproduk- temas egenskaper.
Människorna i företaget
Människorna
i
företaget har en avgörande inverkan på dess utveckling. Medarbetarnas kompetens och motivation är av största betydelse för företagets framtid . .Vi vill ge människornai
Tobaksbolaget ökad arbetsglädje och ytterligare förbättra effektiviteten.Därför arbetar vi inom företaget med fyra strategiskt viktiga utvecklingsområden.
·Ledarskap
• Arbetsorganisation
• Lönepolitik
• Kompetensutveckling
._.:
Eva Persson, personalansvarig på Gothia Tobak, leder ett seminarium i ledarskapsteori för deltagarna i aspirantutbildningen.
Något om året som gått - ett sammandrag
Aterkommande attityd- undersökning
Under hösten 1990 genomfördes en attitydundersökning där alla anställda svarade på frågor om arbetsmotivation, organisation och ledarskap. Resultatet var till stora delar positivt, bl a ansåg cirka 70 % av de anställda att de känner hög arbetstillfredsställelse. En så- dan undersökning ska i fortsätt- ningen genomföras vartannat år.
Det kommer att bli en god grund för fortsatta insatser inom de fyra utvecklingsområdena.
Ledarskap - ny filosofi Den ledarskapsfilosofi som lades fast 1989 har börjat föras ut i före- taget under året. Det har skett genom chefsutbildning på olika ni- 'våer. I den nya filosofin framhålls .. ,-("'
··~ ,.z:, .
\..~\\"".f>
; }
~-·:."'':
~-·
./""'
:
.. ~ ·; . ..._-
se (se diagram) visar att utbild- ningsnivån är betydligt högre i flera av våra konkurrentländer. Att satsa på medarbetamas utveckling är dock tradition inom Tobaksbola- get. Därför svarar kompetensen mot de krav som ställs för att lösa dagens arbetsuppgifter, trots att vissa grupper saknar högre formell utbildning. Det anser de anställda själva enligt svaren i attitydunder- sökningen vi gjorde under året.
... ~~. ~ .•. :
..
10 000 kr per anställd.,
begrepp som resultatorientel'in&
positiv människosyn och ambassa- dörskap - ett personligt uppträ- dande som skapar respekt för före- taget både internt och externt.
Ny
organisation på prov I flera av Tobaksbolagets dotter- bolag prövas nu i liten skala nya former att organisera arbetet. Man arbetar i små testgrupper och grundtanken är densamma i alla försök. Arbetsinnehållet ska ut- vidgas och befogenheter ska flyttas ner i organisationen. Strävan är att skapa en större arbetstillfredsstäl- lelse och möjlighet att påverka det dagliga arbetet.Lönepolitiken fastlagd
Det är en lönepolitik med sikte på framtiden som vi nu utarbetat och lagt fast. Där betonas bl a vikten av att vi håller lönerna på konkurrens- kraftiga nivåer. Betydelsen av att ge den enskilde individen ökade möj-
l
ligheter att påverka sin lön är en annan viktig punkt som tas upp.
Ökad satsning på kompetensutveckling
Den formella grundutbildningen inom Tobaksbolaget ligger på en tillfredsställande nivå jämfört med svensk industri - men är det till- räckligt? En internationell jämförel-
Resultat per medarbetare Redovisning av företagets utveck- ling mätt i ekonomiska termer per medarbetare (TSEK)
Första steget i kompetensutveck- lingen tas redan när en nyanställd introduceras i företaget. Introduk- tionen är så långt som möjligt skräddarsydd och anpassad till kommande arbetsuppgifter. Där- efter ska kompetensutveckling ingå naturligt i varje medarbetares arbe- te och regelbundet diskuteras med närmaste chef.
I begreppet kompetensutveckling ingår alla åtgärder som görs för att förbereda en medarbetare på för- ändringar i företaget. Det kan vara kurser men också i stor utsträck- ning arbetscirkulation eller inlär- ning av ny arbetsteknik Under 1990 investerade Tobaksbolaget cirka 11 miljoner kronor i utveck- ling av medarbetarna. Det motsva- rar cirka 7 000 kronor per anställd.
Bedömningen är dock att detta inte är tillräckligt för att möta framtida behov. Därför har vi för 1991 ökat satsningen på utveckling til116 mil- joner kronor dvs cirka 10 000 kro- nor per medarbetare.
Fakturerad försäljning per medelantal anställda Förädlingsvärde per medarbetare
1990 1715 1086 243 1423
1989 1536 948
224 1411 Summa lön och sociala kostnader per medarbetare
Antal medarbetare i medeltal
15
Utbildning för alla
Några exempel på utbildning som genomförts under 1990.
300 Malmöanställda på datorutbildning
Efter en obligatorisk introduktion på fyra timmar erbjöds alla med- arbetare vid The House of Blends cigarettfabrik i Malmö att delta i en fortsättningskurs på 20 timmar.
Cirka 300 gick kursen, en viktig introduktion till arbetet i framti- dens cigarettfabrik. Terminaler kommer inom några få år att finnas överallt i produktionen. Då är grundläggande datorkunskap nöd- vändig.
Säljarna viktiga
Våra säljares arbete har en av- görande betydelse för hur vi lyckas på marknaden. Förutom bra pro- dukter är det en tungt vägande konkurrensfaktor att denna grupp är välutbildad. Därför genomgår de regelbundet kurser och utbild- ningsdagar.
Karriär på fabriksgolvet
Att delta i Tobaksbolagets aspirant- utbildning ger våra operatörer möj- lighet att gå vidare till arbetsledare- eller specialistbefattningar. Kursen startade 1989 med 13 deltagare rep- resenterande samtliga dotterbolag.
De går igenom tre seminarier per år och 1992 blir det examen.
Tobaksskolan
Årligen deltar cirka 65 personer i grund- och fortsättningskurser i Tobaksskolan. Kurserna, som tar 2-3 dagar, behandlar bl a tobaks- kemi, råtobak, inköp och lagring av tobak.
Trainee
Tobaksbolaget har deltagit i Procordiakoncernens traineepro- gram. Under 18 månader har före- taget 11stått fadder" åt två aspiran- ter. Erfarenheterna är mycket goda, så goda att båda nu är anställda inom Tobaksbolaget
Nationella chefsprogrammet En utbildning för chefer och blivan- de chefer inom Tobaksbolaget Kursen behandlar bl a företags- gruppen, företagets affäre~ om- världen och den egna chefsrollen.
Internationella chefsprogrammet
En grupp chefer från Tobaksbolaget deltar i denna utbildning tillsam- mans med kollegor från systertöre- tagen i Europa och USA. Program- met behandlar chefsskap/affärs- mannaskap i internationellt per- spektiv.
Utbildningsnivåer inom industrin
En internationell jämförelse 1987
Andel av arbetskraften med lågre utbildning än gymnasium
Andel av arbetskraften med högskoleexamen Källa: Sta.tens Industriverk 1987 %
n
l !
Personalens utbildning inom Svenska Tobaks AB
Utbildningskategorier fördelat på antalet anstallda, %
50
40 30 20
10
o
Gymnasium, tekniskt institut,
\~
Yrkesskola eller motsvarande 12
Uppgift saknas
/ 2
Grundskola eller motsvarande
42
Kllla: SIFO, lntam aHi'lydundetSOicnlng SVrmsklll Tobaks AB. 1990
Leif Hansson (i mitten) föreläser om råtobak fi;1 frv Carina Braman, Ljiljana Krickic, Mikael Persson och Petra Persson. Alla från The Hous~
of Blrnd i Malmö.
Att trivas på arbetet
Hur känns det att gå till arbetet hos Tobaksbolaget? Vad tänker enskilda medarbetare om företaget, verksam- heten och cheferna?
De flesta mår bra
För att få svar på dessa frågor genomfördes 1990 en attitydunder- sökning där alla anställda inom Tobaksbolaget fick möjlighet att del- ta. Svaren visar att sju av tio trivs på sitt arbete. Andelen som känner engagemang för sin arbetsuppgift är mindre. Vi tror att det nya sättet att organisera arbetet, som vi nu testar, kommer att förbättra denna siffra.
Många saknade klara mål för sig själva och sin arbetsgrupp. Därför är det en prioriterad uppgift att klar- göra målen för varje medarbetare inom varje bolag i tobaksgruppen.
Medarbetarsamtal är ett sätt att genomföra detta.
Låg sjukfrånvaro
Totalt har Tobaksbolaget en låg sjuk- frånvaro. Ofta är det den sk korttids- frånvaron ( l - 5 dagar) som orsa- kar planeringsproblem i ett företag.
Genomsnittet inom vårt företag är endast cirka 1,7% per medarbetare och år. Svensk industri ligger på cirka3%.
Korttidsfrånvaron är dessutom något lägre bland kollektivanställda än bland tjänstemän. Däremot är skillnaden stor mellan dessa grupper när det gäller längre sjukskrivningar.
Sjukfrånvaro i Svenska Tobaks AB
Antal dagar per sjukskrivnings- tillfälle 1- Sdagar Fler än 5 dagar
Sjukfrånvaro i % kollektiv-
anställda tjänstemän Arbetspaus med gymnastik är numera rutin vid Göteborgsfabriken
17
Personalomsättning
Hur de anställda trivs kan också av- läsas i hur många som lämnat före- taget under året. Tobaksbolaget har låg personalomsättning. Bland de kollektivanställda var den 9,2% och bland tjänstemännen 10,5%. Sk na- turlig avgång t ex pensionering är inräknad i siffrorna.
Profilkampanj
Företaget har haft lätt att rekrytera medarbetare. Flera av bolagen inom gruppen har kö med sökande som vill börja inom företaget. För att ytterligare öka allmänhetens kun- skap om företaget som arbetsgivare genomfördes en profilkampanj under året. Där berättade anställda som representerade olika yrkeskate- gorier om företaget och sitt arbete.
Arbetsmiljö och hälsovård
Det är uppbenbart att skillnaden mellan kollektivanställdas (13,8%) och tjänstemäns (2,9%) sk längre sjukfrånvaro beror på skilda typer av arbetsuppgifter och arbetsmiljö.
Långtidssjuka tillbaka
Ett utvecklingsprojekt som gäller långtidssjukskrivningar pägår i The House of Blends cigarettfabrik i Malmö. Projektet genomförs i sam- arbete med Arbetslivsfonden. Målet är att aktivera de sjukskrivna och om möjligt skapa förutsättningar för dem att komma tillbaka i arbete. Det handlar bl a om att med hjälp av sjukgymnast träna avslappning och att få kroppskännedom samt att få tillfälle att diskutera sina problem.
Projektet ska utvärderas under 1991.
Fri sjukvård och friskvård
Fri läkarvård, fria läkemedel, fri kiro- praktor-och naprapatbehandling för alla anställda infördes 1990 efter en försöksperiod på ett år. Dessa förmå- ner gäller inom hela företagsgruppen.Inom bolagen bedrivs friskvård på arbetstid. Det sker i form av korta gymnastikpass för- och eftermiddag.
Dessutom finns det flera motions- grupper som tränar både före och efter arbetet.
Hans Grahn och Lars Söderkvist vid mekaniska verk- staden i Malmöfabriken ser över en strängmaskin för cigarettillverkning.
THE HOUSE OF BLEND AB
JanÅrefors
VD, The House of Blend
Produkter: Cigaretter Antal anställda: 520 Omsättning 1306 MSEK
Huvudmärken: Blend, Right, John Silver The House of Blend är ledande på cigarettmarknaden i Sverige. Den uppgick 1990 tilll0,6 miljarder styck. Populäraste märket var före- tagets Gula Blend. Tvånyheter lanse- rades med framgång: Right Ultra med 7 mg och Prince Extra Lights med 9 mg tjärhalt. I oktober introdu- cerades Blend Extra Mild och Blend Ultra på den finska marknaden. För- säljning av svenska cigaretter i utlan- det är främst inriktad på svenska chartermål runt Medelhavet och på Kanarieöarna.
Cigaretter
Försäljning i Sverige The House of Bland Ovriga
86 87 88 89 90
Milj st 12000 10000 8000 6000 4000 2000
o
Anna-Greta Frost, operatör vid Frans Suell Cigars i Härnösand arbetar bl a med filtercigarillen Accent No 1.
FRANS SUELL CIGARS AB
Per Kollberg
VD, Frans Suell Cigars
Produkter: cigarrer, cigariller Antal anställda: 141
Omsättning: 70 MSEK
Huvudmärken: Accent No l, Bellman, Cortez, Frans Suell
Cigarr- och cigarillmarknaden ökade under året till 134 miljoner styck.
Framgången med filtercigarillen Accent No l fortsatte och en ny variant lanserades, Accent No 2 Extra Light, med Curzel filter. Bell- man sortimentet utökades med cigarillen Bellman Brazil och med cigarren Bellman Sweet. Nylan- serade Fokina är den första hand- rullade cigarr som tillverkats i Sverige sedan 50-talet. Cigarrskolan, en spe- cialkurs för tobakshandeln startades.
19
Cigarrer och cigariller
Försäljning i Sverige Frans Suell Cigars
övriga Milj st
140 120 100 80
60
40 20 86 87 88 89 90 o
Annelie Olsson vid Aroikafabriken packar Borkum Riff till piprökare över hela världen,
Piptobak
Försäljning i Sverige
The House of Borkum Riff Övriga
Norsk gränshandel Ton 500
400
300 200
100 86 87 88 89 90 o
THE HOUSE OF BORKVM RIFF AB
Bjarne Kimland
VD, The House of Borkum Riff
Produkter: Piptobak, rulltobak Antal anställda: 163
Omsättning: 223 MSEK Huvudmärken
Piptobak: Greve Hamiltons Blandnin&
Borkum Rift Caravelle
Rulltobak: John Silver, Escort, Rolling Piptobaksmarknaden i Sverige upp- gick under 1990 til1256 ton och rull- tobaken ökade till 898 ton. Största märken är piptobaken Hamiltons Blandning och rulltobaken/ohn Silver Cigaretttobak Två rulltobaks- märken lanserades, Escort Light och John Silver &tra Light. Av företagets piptobaksexport går större delen till USA, Kanada och Schweiz. Export- produkten framför andra är Borkum Riff, ett av världens största pip- tobaksmärken.
; ~,.
.. ·l' ·
Rulltobak
Försäljning i Sverige
The House of Borkum Riff övriga
Norsk gränshandel Ton . 1200
1000 800 600 400 200 o
86 87 88 89 90
Anita Jönsson vid portionssnustillverkningen i Göteborg kontrollerar dosorna innan locken sätts på.
Stefan Gel1cner VD, Gothia Tobak
GOTHIA TOBAK AB
Produkter: Snus, portionssnus, por- tionstobak
Antal anställda: 256 Omsättning: 378 MSEK Huvudmärken
Lössnus: Ettan, Generalsnus, Grovsnus Portionssnus: General Portionssnus, Grov Portionssnus, Tre Ankare, Catch Blå Portionstobak: Piccanell, Jackpot
Gothia Tobak är den enda tillverka- ren av rökfria tobaksprodukter i Sverige. Den svenska marknaden var i det närmaste oförändrad och upp- gick till4 632 ton. Portionssnuset fortsatte att öka. Under året lansera- des Ettan, Sveriges mest sålda snus- märke, också som portionssnus.
I USA utökades försäljningsområdet för portionssnuset High Country något. Catch Mini rikslanserades i Danmark.
21
Snus
Försäljning i Sverige*)
86
Lössnus Portionssnus
87 88 89
•) Varav G01hia Tobaks försäljning motsvarar närmare 100%
90 Ton 5000
4000
3000
2000
1000
o
Kjell Bjurefors, marknadsansvarig på STA Tradirzg, testar försäljningsstället för tuggummiproduktema.
Nils Erik Magnusson VD, STA Tradirzg
STA TRADING AB
Verksamhet: Främst import av agentur- produkter
Antal anställda: 7 Omsättning: 100 MSEK
Huvudprodukter: Tobakstillbehör, konfektyrer
STA Trading är ledande på den svenska marknaden för tobakstillbe- hör. Marknaden för rulltobakstillbe- hör utvecklades positivt under 1990.
I sarnarbete med The House of Borkurn Riff lanserades John Silver Extra Light filterhylsor samtidigt med tobaken med samrna namn.
STA Trading ansvarar för försälj- ningen i Sverige av Wrigley:s tugg- gummiprodukter. Under året lanse- rades Orbit, Europas mest sålda sockerfria tuggummi, på den svenska marknaden.
Cigarettpapper/Filterhylsor
Försäljning i Sverige
86
STATrading Övriga
87 88 89 90
Milj st 1400 1200 1000 800 600 400 200
o
Veijo Lilja, Göran Hallgren och Elsa Bogedal på Tobaks- data arbetar med handterm~nalsystemet för handeln.
Christer Pettersson VD, STA Försäljning
STA FÖRSÄLJNING AB
Verksamhet: Försäljning och distribution av tobaks- och agenturvaror
Antal anställda: 300
Omsättning: Redovisas av respektive uppdragsgivare
STA Försäljnings tre distributions- centraler levererade närmare 25 000 ton varor till cirka
n
000 kunder.Det innebär en daglig hantering av 36000 orderrader. Två säljkårer för- delade över landet på fyra regioner med cirka 100 säljare ingår i verk- samheten.
Inom företaget finns också STA-gruppens exportavdelning.
Exporten svarade för 8% av grup- pens totala försäljning.
23
Tobaksdata, som ingår i STA För- säljning, fungerar som serviceorga- nisation när det gäller ADB-tjänster till bolagen inom STA-gruppen.
En decentralisering av databehand- lingen inom gruppen har börjat genomföras. Den bygger på sk lokala arbetsstationer och minidato- rer i lokala nät.
Ett nytt system med handterminaler i butik testades under året i syfte att rationalisera orderhanteringen.
Kunden kan genom handterminal och datamodem få sin order över- förd via telenätet direkt till leveran- tören.
Sandborgh, analysserviceavdelningen på Reserca, mäter innehållet i rökBn från cigaretter med hjälp av rök- maskinen.
Arne Björnberg VD, Reserea
RESERCAAB
Verksamhet: Bedriver främst tobaksre- laterad kemisk och biologisk forskning Antal anställda: 53
Omsättning: 50 MSEK
Reserea bedriver kvalificerad grund- och tillämpad forskning. Huvudin- riktningen är naturproduktskemi (särskilt aromämnen och farrnako- logiska aktiva ämnen), toxikologi samt utveckling av tillverknings- processerna. Företagat utför också kemiska och fysikaliska analyser och undersökningar i välutrustade labo- ratorier.
Mer än hälften av medarbetarna på Reserea är akademiker, 13 har doktorerat och tre har professors- kompetens.
FLEXIMARK AB
Antal anställda: 10 Verksamhetsort: Malmö Omsättning: 8 MSEK
Produkter: märksystem för bl a elbran- schen.
Fleximark AB tillverkar och mark- nadsför märksystem för i första hand elbranschen. Bland kunderna finns verkstadsindustri, kraftföretag, företag inom off-shore samt elin- stallatörer. Cirka 60% av Fleximarks omsättning är export, huvudsakligen inom Västeuropa.
UlfThoren VD, Fleximark
TOBAKSVAR UlMPORTEN
Till moderbolaget, Svenska Tobaks AB, hör avdelningen för tobaksvaru- import. Den ansvarar för import och distribution av de flesta utländska tobaksvarorna på den svenska mark- naden. Marknadsföringen av dessa produkter sköts av respektive ut- ländskt företag eller dess represen- tant i Sverige. Tobaksvaruimportens omsättning motsvarar närmare 17%
av gruppens omsättning av tobaks- varor i Sverige.
25
Förvaltningsberättelse
Utdrag
Svenska Tobaks AB är helägt dotterbolag till Procordia United Brands AB, fd Swedish Tobacco Group AB, och ingår i Procordia- koncernen.
Koncernen
Den trend som varit rådande på den svenska marknaden och som inne- burit en långsamt minskande efter- frågan på varor baserade på tobak har fortsatt under det gångna året.
Särskilt har detta gällt efterfrågan på cigaretter som minskat med 3%
under 1990. Efterfrågan på röktobak har gått ner med drygt l% medan marknaden för snus har ökat något.
En uppgång i efterfrågan noteras för cigarrer och cigariller. Tobaks- koncernen som är dominerande marknadsledare inom samtliga produktområden har försvarat sina marknadsandelar och även förstärkt dessa. Undantag härifrån är produkt- gruppen cigaretter där marknads-
andelen minskat något som en följd av den skärpta konkurrensen.
Under året har åtta nytanseringar ägt rum vilka samtliga mottagits positivt av Tobakskoncernens konsumenter.
Inom produktområdet cigaretter har
lanserats Right Ultra och Prince
Extra
Lights. Produktområdet rökfri tobak har börjat marknadsföra Ettan portionssnus och inom produkt- området röktobak har två nya rull- tobakssorter Escort Light och John Silver Extra Light tillförts markna- den. Inom området cigarrer och cigariller har lanserats cigarrenBellma~ Sweet samt cigarillerna Bellman Brazil och Accent No 2.
Representationen för 'Wrigley:s tuggummi i Sverige har under året övertagits av STA Trading AB.
Under 1990 har beslut fattats om investering i en ny anläggning för be- redning av tobak i Arvikafabriken.
Investeringen beräknas uppgå till drygt 25 MSEK. Vidare har medel anslagits för förprojektering av om- byggnad av anläggningen i Härnö- sand. Uppdraget omfattar även en genomgripande rationalisering av cigarr-och cigarilltillverkningen.
Beslut har under året fattats om att avveckla verksamheten i utvecklings- bolaget AB Komet.
Under 1990 har 20 MSEK lämnats som gåva till Karolinska Institutet för inrättande av en professur i medi- cinsk tobaksforskning.
Tobaksutredningens betänkande be- träffande Tobakslag har framlagts under året och Tobakskoncernen har vid sidan av Tobaksbranschförening- en och andra i Sverige verksamma tobaksföretag yttrat sig över be- tänkandet.
Koncernens försäljningsintäkter uppgick 1990 till2440,0 MSEK (få2166,9) exklusive tobaks- och konfektyrskatt vilket är en ökning med 12,6% sedan föregående år. Av den totala försäljningen under året utgjorde 8% (f å 9%) försäljning utanför Sverige.
Vinsten före dispositioner och skatt uppgick till974,5 MSEK (f å 955,1).
Investeringar i anläggningar under 1990 uppgick till sammanlagt 80,2 MSEK (få 74,7) varav maskiner och inventarier 72,6 MSEK (få 43,1) samt fastigheter 7,6 MSEK (få 31,6).
likvida medel i koncernen är väsent- ligen placerade i Procordlas koncern- kontosystem och redovisas som lik- vidmellanhavanden med moder- bolag. Dotterbolagens likvida medel motsvaras av en skuld hos Svenska Tobaks AB .
• f '
)
Omsättning
86 87 88 89 90
Omsättning fördelad
på
produktslagMSEK
Ci aretter 1306
MSEK 2500
2000
1500
1000
500
o
Importerade tobaksvaror
/ 355
Ov_rigt
~ Piptobak/rulllobak
221
~
Avkastning på sysselsatt kapital*
89 90
378
50
40
30
20
10
o
Rörelseresultat*
Efter avskrivningar Efterfinansnetto
89 90
Investeringar*
Anläggningar
- Planenliga avskrivningar
89 90
*) Koncernens omorgan isatlon 1989 gör att jämförbart sifferunderlag, lämpligt att redovisa i diagramform, endast finns för de två senaste åren.
'27
MSEK
1000
800
600
400
200 o
MSEK 80 70
60 50 40
30 20 10
o
Resultaträkning
Förkortad version, koncernen
MSEK 1990 1989
Rörelsens intäkter . .... .. . 2453 2188 Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader -1607 -1477
Rörelseresultat före avskrivningar . 846 711
Avskrivningar enligt plan .. .... . 53
-
56Rörelseresultat efter avskrivningar . . . • • . . . 793 655
Finansiella poster . . . 182 158
Resultat efter finansiella poster . . . • • • • • • • . . 975 813 Extraordinära poster . . . . ..•.... 142 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt . . . • • • . 975 955 Förändring av obeskattade reserver
varulagerreserv . . . . . . • . ..• 67 2
ackumulerade överavskrivningar ..••...•.... 14 51
Koncernbidrag ... . -1048 - 814
Fö. ran" dring av fö' rnvPlsefond ... J - . . . . 15
Resultat före skatt . . . •. 23 190 Skatt . . . . . . • . . . . • • • . ... ... . 2 6 Arets vinst .. , ...•. 21 196
Balansräkning
Förkortad version, koncernen
MSEK 1990-U-31 1989-12-31
TILLGÅNGAR
Omsättningstillgångar
Kassa och kortfristiga placeringar t t t t t t • , • • • • • • •
Kundfordringar . . . . . . . .... . Övriga kortfristiga fordringar ... . , Varulager . . . . ... ,
'Summa omsättningstillgångar ....••. , . , . , .. , .... .
Anläggningstillgångz.r Finansiella fordringar . . -Aktier och andelar ....
.. Pågående nyanläggningar Maskiner och inventarier . Fastigheter ... ... . Summa anläggningstillgångar
Summa tillgångar . . . . ... ... . SKULDER OCH EGET KAPITAL
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder ... . Övriga rörelseskulder . . . . . ... . Summa kortfristiga skulder . . . • . • . • . • . • •
Långfristiga skulder . . . Obeskattade reserver
Varulagerreserv . . . . . . ... .. . .Ackumulerade överavskrivningar ... .... .. . Förnyelsefond ... ... .. . Summa abeskattack reserver .
Eget kapital 'Bundet eget kapital
AktiekapitallOO.OOO aktier
a
nom. 100 kr Reservfond ..Koncernreserv Fritt eget kapital
Fria reserver . . . . . . . . .. . . .Årets vinst . . . . . . .. . . .~~ .. • • • . . . . • • • • . . . . Summa eget kapital . • .. .. • . • ...
Summa skulder och eget kapital ........ •... ...
29
1527 1400
576 574
50 55
621 631
2774 2660
15 15
2
17 27
209 199
118 94
361 335
3135 2995
118 114
1930 1720
2048 1834
16 16
248 315
186 199
15
434 529
10 10
15 20
6 6
585 384
21 196
637 616
3135 2995
Hans Källenius
STYRELSE
Klaus Unger ordförande, verkställande direktör Procordia United Brands AB.
Göran linden vice ordförande, v verkställande direktör och sektor- chef i AB Procordia.
Carl-Åke Franzen direktör ekonomi och finans Proeardia United Brands AB.
REVISORER
Ordinarie
Bo Ö Johansson v verkställande direktör Proeardia United Brands AB.
Hans Källenius verkställande direktör Proeardia Beverages AB.
Roland Perlström direktör information och samhällskontakt Proeardia United Brands AB.
SteUan Öhrström direktör
Göran Tidström, auktoriserad revisor Sven-Erik Johansson, professor Suppleanter
Åke Danielsson, auktoriserad revisor Lars Östman, professor
Personalrepresentanter Ordinarie
Ingrid Holmberg Representerar PTK Christer Nordgren Representerar LO Suppleanter Gunnar Sjödin Representerar LO Göran Sjölander Representerar PTK
Roland Lindell, Bo Aulin, Lars Elmenius, Lennart Nilsson och Ulf Svensson
·LEDNING
Lars Elmenius verkställande direktör
Roland Lindell direktör ekonomi och administration
Lennart Nilsson direktör personal
Ulf Svensson direktör information
BoAulin chefsjurist
MEDICINSKA EXPERTRÅDET
Till STA-gruppen finns ett medicinskt expertråd knutet. Det består av experter inom de forskningsområden som berörs av tobak och har som sin uppgift att verka för svensk forskning om tobaksbrukets biologiska och medicinska verkningar, följa internationell forskning och ge bolagets ledning vägledande synpunkter vid såväl utveckling av nya produkter som i frågor rörande upp- lysning, reklam o dyl.
Professor Anders Ahlbom Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Stockholm
Docent Tony Axell
mst. för oral kirurgi och medicin -Tandvårdshögskolan
Malmö
Professor Börje Orettner Öron-, näsa- halskliniken Huddinge Sjukhus Huddinge
Professor Håkan Eriksson
Avd. för reproduktiv endokrinologi Karolinska Sjukhuset
Stockholm
Professor Göran Hedenstierna Institutionen för klinisk fysiologi Akademiska Sjukhuset
Uppsala
Professor em. Bo Holmstedt Institutet för miljömedicin Karolinska Irtstitutet Stockholm
Professor Tomas Hökfelt Institutionen för histologi Karolinska Institutet Stockholm
Professor Lennart Kenne Institutionen för organisk kemi Arrheniuslaboratoriet
Stockholms Universitet Stockholm
Professor Dick Killander Onkologiska kliniken Lasarettet
Lund
31
Professor Britta Wahren Avdelningen för virologi Statens Bakteriologiska Laboratorium
Stockholm
Professor Per Olov Wester Medicinkliniken
Regionsjukhuset Umeå
Professor Bengt Westermark Institutionen för patologi Akademiska Sjukhuset Uppsala
Direktör Klaus Unger Proeardia United Brands AB ordförande
Direktör Lasse Hjern Proeardia United Brands AB sekreterare
ADRESSER
SVENSKA TOBAKS AB (Maria Bangata 6) 118 84 STOCKHOLM Tfn 08 658 01.30 VD: Lars Elmenius
THE HOUSE OF BLEND AB (Maria Bangata 6)
11884 STOCKHOLM Tfn 08 658 01.40 VD: Jan Årefors Fabrik:
The House of Blend AB Hanögatan9
21124MALMÖ Tfn 040 38 25 00 Chef: Lars Andersson
FRANS SUELL CIGARS AB (Maria Bangata 6)
118 84 STOCKHOLM Tfn 08 658 01.60 VD: Per Kollberg Fabrik:
Frans Suell Ogars AB (Fiskaregatan 4) Box 53
87101. HÄRNÖSAND Tfn 06ll130 40 Chef: Sven-Åke Vest
,,:
•• <
THE HOUSE OF BORKUM RIFF AB (Maria Bangata 6)
118 84 STOCKHOLM Tfn 08 658 03 00 VD: Bjarne Kimland Fabrik:
The House of Borkum Riff AB . (Strandgatan)
BoxTI3
67123 ARVIKA Tfn 0570130 00 Chef: Glenn Nordqvist
GOTHIA TOBAK AB ifrollhättegatan l) JoxJ59
401.22 GÖTEBORG Tfn 03180 49 20 VD: Stefan Gelkner Fabrikschef: Lars Kronquist .Jtockholmskontoret:
Gothia Tobak AB (Maria Bangata 6) TIB 84 STOCKHOLM Tfn 08 658 01.50 STA TRADING AB (Maria Bangata 6) TIB 84 STOCKHOLM Tfn 08 658 0170
VD: Nils Erik Magnusson
STA FÖRSÄLJNING AB (Maria Bangata ·6)
ll8 84 STOCKHOLM Tfn 08 658 02 00 VD: Christer Pettersson Distributionscentraler:
STA Försäljning AB (Svetsarvägen 22) 17189SOINA Tfn. 08 28 9150 Chef: Kjell Friberg
·'
STA Försäljning AB Hanögatan 9 ..
2ll24MALMO Tfn 040 38 25 00 Chef: Björn Persson STA Försäljning AB (Torsgatan l) BoxJ59
40122 GÖTEBORG Tfn 031804820
Chef: Per-Olof Lindström
33
RESERCAAB (Maria Bangata 6) TIB 84 STOCKHOLM Tfn 08 658 0180 VD: Arne Björnberg FLEXIMARK AB Kosterögatan l;?
2ll24MALMO Tfn 040 38 27 50 VD: llli Thoren
Ide och projektledning: Suzanne Grahn, Informationsavdelningen Svenska Tobaks AB
Grafisk formgivning: Grafisk Design AB, Vällingby Foto: Stig Segerström, Svenska Tobaks AB
Richard Conricus, Malmö Robert Brenner, Stockholm Externa skribenter: "Förtroende kapitalet"
Hans Ingvar Hanson, Carta Relationskonsult
"Människorna i företaget"
Sven Olof Schedin,
Schedin Kommunikation AB
Produktion: Print Productian AB/Larssons Offset AB Stockholm, 1991
()
III
SVENSKA TOBAKS AB
EIT PROCORDIAFÖRE.TAG
