Huvudområde: Företagsekonomi med inriktning internationella relationer, 15 hp Kurskod: FÖ9014
Stockholm 2020-06-10
GAME CHANGER?
Sveriges och Storbritanniens bilaterala försvarssamarbete efter Brexit
Författare: Erik Cederström & Karl Dalhammar
Handledare: Professor Mike Danilovic Examinator: Docent Fawzi Halila
KANDIDAT -uppsats
Figur 1, omslagsbild
Illustration: Henrik Malmsten och Staffan Löwstedt Avbildning från Svenska Dagbladets framsida 2020-01-31
Abstract
We have in our thesis focused on the bilateral defence and security cooperation between Sweden and Great Britain and investigated if Brexit have led to any consequenses on the cooperation between the two countries. We have also investigated possible consequenses on the bilateral cooperation in regards to Great Britain’s global ambitions. The defence cooperation is viewed from a Swedish perspective.
Great Britain is a major security actor with global ambitions. Although, the EU has been a platform for cooperation in different political fields, including defence and security. With Great Britain leaving the EU, Sweden and Great Britain will lose this common platform. This change needs to be considered, especially due to the fact that Sweden has declared the ambition to deepen the defence and security cooperation with Great Britain.
In this qualitative study we have turned to experts within the defence and security field with knowledge on the bilateral cooperation between Sweden and Great Britain. We have concluded that the bilateral defence and security cooperation have not been negatively influenced due to the British decision to leave the EU, nor it’s global ambition Global Britain.
Although, Great Britain have announced it’s global ambitions after Brexit, we have concluded both that they have an interest in Sweden's vicinity and also that the cooperation have instead deepened during the last couple of years. We can also conclude that there are conditions in favour of a continued and deepened defence cooperation between Sweden and Great Britain.
This thesis is written from a Swedish perspective. One of our recommendations for future research is recommending to explore the bilateral Swedish British defence cooperation from a British perspective.
Finally, we have concluded that ”Brexit” and Global Britain are not the ”Game Changer” as the title of the thesis imply. This was an assumption we made in the beginning of the work. But as the empirical studies have shown, this is not the case.
Keywords: Bilateral defence cooperation, Brexit, JEF, Joint Expeditionary Force, Swedish Armed Forces, Swedish British cooperation, Programme of Defence Cooperation.
Sammanfattning
Vi har i denna uppsats fokuserat på det bilaterala försvarssamarbetet mellan Sverige och Storbritannien och hur Brexit eventuellt påverkar samarbetet. Vidare har vi undersökt om Storbritanniens globala ambitioner påverkar det bilaterala försvarssamarbetet. Vi har belyst försvarssamarbetet ur ett svenskt perspektiv.
Storbritannien är en stor säkerhetspolitisk aktör med globala ambitioner och där EU har varit en naturlig plattform för samarbete inom flertalet olika politiska områden inklusive försvars- och säkerhetspolitik. Med Storbritanniens utträde ur EU så mister Sverige och Storbritannien denna gemensamma plattform för samarbete och denna förändring måste hanteras, speciellt då Sverige deklarerar att man vill fördjupa samarbetet med Storbritannien inom försvars-området.
I denna kvalitativa intervjustudie har vi vänt oss till sakkunniga inom det försvars- och säkerhetspolitiska området vilka har god kunskap om det bilaterala samarbetet mellan Sverige och Storbritannien. Vi kan konstatera att det bilaterala försvars- och säkerhetssamarbetet inte har fått några negativa konsekvenser kopplat till Storbritanniens utträde ur EU eller dess globala ambition Global Britain.
Trots att Storbritannien har aviserat globala ambitioner efter Brexit kan vi dels konstatera dess intresse att verka i Sveriges närområde samt också att vårt bilaterala samarbete snarare har fördjupats de senaste åren. Vi har även kunnat konstatera att det finns goda förutsättningar för ett fortsatt och fördjupat försvarssamarbete mellan Sverige och Storbritannien.
Denna uppsats är skriven ur ett svenskt perspektiv. En av våra rekommendationer för framtida forskning föreslår att även utreda försvarssamarbetet ur ett brittiskt perspektiv.
Avslutningsvis har vi konstaterat att Brexit och Global Britain inte är någon större ”Game changer” för det bilaterala försvarssamarbetet mellan Sverige och Storbritannien som uppsatsens titel implicerar. Detta var ett antagande vi gjorde när arbetet inleddes, men som utifrån vår empiri inte visat sig stämma.
Nyckelord: Bilateralt försvarssamarbete, Brexit, Försvarsmakten, JEF, Joint Expeditionary Force, Samarbetsprogram på försvarsområdet, Svensk-brittiskt samarbete.
Innehåll
1 Inledning ... 9
1.1 Introduktion ... 9
1.2 Problemformulering ... 10
1.3 Syfte ... 10
2 Bakgrund ... 11
2.1 Bilateralt försvarssamarbete Sverige - Storbritannien ... 11
2.2 Brexit – utmaningar och möjligheter ... 12
2.3 Global Britain – utmaningar och möjligheter ... 14
2.4 Bakgrundsdiskussion ... 15
3 Metod ... 17
3.1 Grundläggande synsätt ... 17
3.2 Forskningsdesign ... 17
3.3 Datainsamling/Empiri ... 18
3.4 Dataanalys enligt Inspired by Grounded theory ... 19
3.5 Val av referensram ... 21
3.6 Informationssökning ... 21
3.7 Syftesförskjutning ... 21
3.8 Etiska överväganden ... 22
3.9 Källkritik ... 22
3.10 Metoddiskussion ... 23
4 Empiri ... 25
4.1 Empirimodell ... 25
4.2 Storbritannien är en viktig säkerhetspolitisk aktör ... 27
4.3 Interoperabilitet är grunden för att kunna verka tillsammans ... 31
4.4 Ett fördjupat samarbete förstärker vår bilaterala relation ... 34
4.5 Skapa tröskeleffekt tillsammans med andra ... 39
4.6 Konsekvenser av Brexit ... 42
4.7 Empiridiskussion ... 45
5 Referensram ... 47
5.1 Internationella relationer ... 47
5.2 Institutionell teori ... 52
6 Analys ... 57
6.1 Internationella relationer ... 57
6.2 Försvarssamarbetet som institution ... 62
6.3 Sammanfattning ... 64
7 Slutsatser och rekommendationer ... 65
7.1 Slutsatser ... 65
7.2 Rekommendation för fortsatt försvarssamarbete ... 66
7.3 Rekommendation för vidare forskning ... 67
8 Källor ... 69
8.1 Webbplatser ... 69
8.2 Böcker ... 70
8.3 Forskningsrapporter och vetenskapliga artiklar ... 71
8.4 Intervjuer ... 72
8.5 Övrigt ... 73
8.6 Bildförteckning ... 73
9 Bilagor ... 75
9.1 Intervjumall ... 75
9.2 Framtagning av empirimodell ... 77
9.3 Databassökning ... 81
1 Inledning
1.1 Introduktion
Sverige och Storbritannien har haft samarbeten inom försvars- och säkerhetsområdet sedan en lång tid tillbaka. 2016 undertecknade Sveriges och Storbritanniens försvarsministrar ett bilateralt program för fördjupat försvarssamarbete, Programme of Defence Cooperation. Detta kan ses som ett erkännande att den bilaterala länken mellan de båda länderna är stark och att båda länderna ser varandra som viktiga partners inom försvars och säkerhetsområdet, både militärt som industriellt.
I en folkomröstning 2016 röstade Storbritanniens väljare ja till att lämna den Europeiska unionen. Själva utträdet ur EU genomfördes den 1 februari 2020.
EU kan beskrivas som en plattform där medlemsländerna kan skapa ett gemensamt förhållningssätt till att lösa konflikter och främja internationell förståelse vilket grundar sig i EU:s gemensamma försvars- och säkerhetspolitik (Europeiska unionen, 2019).
I och med Storbritanniens utträde ur EU så kommer försvars- och säkerhetspolitiken både i Europa och globalt att förändras. Mest signifikant är det faktum att Storbritannien har varit en stor försvarsaktör inom EU med en av de största försvarsmakterna inom unionen. I samband med att man lämnar EU har Storbritannien aviserat en ambition om att man vill ta en mer framträdande roll inom försvars- och säkerhetsområdet globalt:
”Global Britain is about reinvesting in our relationships, championing the rules-based international order and demonstrating that the UK is open, outward-looking and confident on the world stage”
(UK Government, 2018a).
Sverige ser Storbritannien som en viktig samarbetspartner. I och med Brexit så förändras relationen mellan Storbritannien och EU och med det även mellan Sverige och Storbritannien.
Här har dock Sverige varit tydlig med att man fortsatt ser Storbritannien som en viktig partner, både till EU och till Sverige:
”Sverige har varit drivande i utträdesförhandlingarna och verkat för bästa möjliga framtida EU-relation med Storbritannien.”
(Sveriges regering, u.å.).
Vår uppsats fokuserar på den bilaterala relationen mellan Sverige och Storbritannien inom försvars- och säkerhetsområdet och de eventuella risker som Brexit kan medföra på försvarssamarbetet ur ett svenskt perspektiv. Det vill säga att vi utrett hur man ser på samarbetet från svenskt håll.
Den svenska regeringen har varit tydlig i sina inriktningsbeslut om att alla stridskrafter ska bidra till att utöka och utveckla internationella samarbeten, bland annat det bilaterala samarbetet med Storbritannien. Vidare framför inriktningsbeslutet att säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra och hot mot fred och säkerhet avvärjs i gemenskap med andra länder och organisationer (Sveriges regering, 2017).
1.2 Problemformulering
Storbritannien har lämnat EU. Detta får konsekvenser på EU:s försvars- och säkerhetspolitik.
Det finns en risk att även de bilaterala relationerna kan komma att påverkas då EU ses som en naturlig plattform för politiska diskussioner även inom ramen för länders bilaterala relationer.
Sverige och Storbritannien har aviserat att båda är viktiga bilaterala partners. Från Sveriges sida har man uttryckt en vilja att fördjupa det redan etablerade bilaterala försvarssamarbetet.
Samarbetet är omfattande och berör en mängd olika områden på olika nivåer. För att kunna komma fram till slutsatser som svarar mot syftet med denna uppsats behöver vi utreda vad Sveriges och Storbritanniens bilaterala försvarssamarbete består av.
De konsekvenser som Brexit medför måste på något sätt hanteras så att det harmoniserar med Sveriges uttryckliga ambition om att fördjupa det bilaterala försvarssamarbetet. Det som följer av detta resonemang är den intressanta aspekten att utreda vilka dessa konsekvenser de facto är.
Inför EU-utträdet har Storbritannien aviserat en vilja om att intaga en mer framträdande global roll inom försvars- och säkerhetsområdet, Global Britain. Det kan möjligtvis finnas en risk att Storbritannien nedprioriterar Sverige och Nordeuropa, då man samtidigt ökar sin globala ambition med andra partners långt bort. En intressant aspekt är att utreda om det finns några bakomliggande faktorer som pekar på om detta påverkar Sveriges nuvarande inriktning att fördjupa vårt bilaterala försvarssamarbete med Storbritannien.
1.3 Syfte
Syftet med denna uppsats är att ur ett svenskt perspektiv utreda det bilaterala försvars- samarbetet mellan Sverige och Storbritannien ur två aspekter:
Vilka konsekvenser som Storbritanniens utträde ur EU får på samarbetet.
Vilka konsekvenser som Storbritanniens ökade globala ambition kan få på samarbetet.
2 Bakgrund
2.1 Bilateralt försvarssamarbete Sverige - Storbritannien
Sverige och Storbritannien har ett omfattande bilateralt försvars- och säkerhetssamarbete. De båda länderna har även ett omfattande försvarsindustriellt samarbete såväl som inom forskning och teknikutveckling (Sveriges regering, 2016). Under det första decenniet på 2000-talet deltog svenska marina enheter återkommande i brittiskledda multinationella övningar på plats i Storbritannien. Svenska marinen har återkommande genomfört stridsutbildning1 i Royal Navys regi i vad som kallas FOST, Flag Officers Sea Training. Under 2000-talet har Sverige och Storbritannien samarbetat i internationella militära operationer i till exempel Kosovo, Afghanistan och Libyen (ibid).
Sverige har haft stabsofficerare på plats i Northwood, London, placerade både i Natos och EU:s högkvarter under större delen av 2010-talet. Närvaro som inte har varit en del i vårt bilaterala samarbete per se men som ändå förmodligen har bidragit till en samverkan med Storbritannien som har underlättat senare fördjupning av samarbetet.
Ovanstående är exempel på ett omfattande samarbete som pågått under lång tid, något som inte nödvändigtvis har varit en del av en sammanhängande strategi. På senare år har emellertid bägge länderna betonat vikten av varandra som samarbetspartners. Sverige har velat knyta närmare band till ett antal olika internationella partners, varav Storbritannien är en.
2016 undertecknade Sveriges och Storbritanniens försvarsministrar ett bilateralt program för framtida försvarssamarbete, Programme of Defence Cooperation. Detta samarbetsprogram avser möjliggöra mer utbyte av koncept och doktrin, mer främjande av interoperabilitet och förmåga till gemensamt agerande samt mer utveckling av gemensam strategisk och operativ förståelse (ibid).
Samarbetsprogrammet från 2016 utgör det övergripande dokumentet och kompletteras av en aktivitetslista som revideras vartannat år. Senast aktivitetslistan reviderades var i december 2019. De olika aktiviteterna utgörs av både små och stora projekt, högt som lågt, och berör allt ifrån stabssamtal till gemensamma övningsaktiviteter och olika konkreta samarbetsprojekt
1 Karl Dalhammar deltog själv under övningar med 31.korvettdivisionen vid FOST och därefter övningen Joint Maritime Course i Storbritannien juni 2006.
Foto 1: Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist och Storbritanniens försvarsminister Michael Fallon signerar the Programme of Defence Cooperation i London.
Foto: Marinette Nyh Radebo/Regeringskansliet.
inom ett visst intresseområde. Ett sådant exempel kan vara utveckling av koncept och doktriner.
Sverige har personal permanent placerad vid DCDC (Development, Concepts and Doctrine Centre) det brittiska försvarsministeriets tankesmedja för konceptutveckling (Respondent 2, 2020). En grundförutsättning från Sveriges sida är att de olika projekt vi går in i ska leda till en konkret nytta. Det ska leda till en utvecklad förmåga (ibid).
En central del i utvecklingen av det bilaterala försvarssamarbetet med Storbritannien är Sveriges deltagande i JEF, Joint Expeditionary Force, där Sverige gick med 2017. JEF har tillkommit på brittiskt initiativ och är tänkt att kunna utgöra ett komplement till Natos stående förband. En förhoppning som är uttalad med JEF-initiativet är att man bygger upp förmågor med likasinnade partners, som den dagen det kan bli aktuellt att nyttja dem, kan möjliggöra en betydligt kortare tid till beslut och insats än vad som är fallet inom Nato. Sverige har varit pådrivande att JEF ska rikta sitt fokus mot Nordeuropa, och möjliggöra en förmågeuppbyggnad i Sveriges närområde. Även om JEF inte är ett bilateralt arrangemang, ses ändå deltagandet där som en slags drivkraft i utvecklingen av det bilaterala samarbetet (ibid).
2.2 Brexit – utmaningar och möjligheter
Storbritannien lämnade EU den 1 februari 2020 och har nu gått över i en så kallad övergångsperiod. Denna övergångsperiod innefattar förhandlingar om det slutliga avtalet vilket ska definiera den framtida relationen mellan Storbritannien och EU efter årsskiftet 2020.
Utifrån ett säkerhetspolitiskt perspektiv så kommer detta medföra en osäkerhet, både för Storbritannien och EU men även för enskilda nationer utifrån dess bilaterala relationer med Storbritannien.
Rossbach och Engvall (2018) skriver att Brexit innebär en osäkerhet och att det är oklart vad som kommer att hända med Storbritannien efter Brexit. Vidare hävdas att utifrån ett svenskt perspektiv så innebär Brexit en osäkerhet då Sverige mister en viktig partner inom EU. Detta kan också leda till oförutsägbara säkerhetspolitiska konsekvenser i en värld som upplever en alltmer utmanande global säkerhetspolitisk situation.
”The British exit from the European Union puts Sweden in a difficult position.”
(Bengtsson och Sundström, 2018)
Bengtsson och Sundström lyfter fram att Storbritannien har varit en viktig och nära partner för Sverige inom EU-samarbetet. EU har utgjort en bra plattform för Sverige och Storbritannien att diskutera olika politiska frågor där man delar gemensamma intressen. Då Sverige har sett Storbritannien som en ledande medlemsstat i EU, som ofta delat svenska intressen, så anses det från svenskt håll att Storbritannien fortsatt kommer spela en viktig roll inom det säkerhetspolitiska området. Kanske främst då genom FN:s säkerhetsråd (Kaljurand et al., 2017).
Som tidigare nämnts, har Storbritannien valt att lämna EU, vilket leder till en osäkerhet inom utrikes- och säkerhetspolitiken eftersom dess framtida relation till EU ännu ej är fastställd (Whitman, 2018). Brexit anses kunna påverka relationer inom både EU och Nato men också på bilateral nivå mellan olika nationer. Detta kan komma att leda till en utveckling som tydligt delar upp EU som en säkerhetspolitisk spelare och Nato som en allt större försvarsspelare. Det kan finnas en risk att detta leder till att Europas förmåga att agera inom den internationella arenan minskar just på grund av denna uppdelning. För EU:s del förlorar EU ett land med ett tydligt globalt synsätt och som besitter goda diplomatiska och strategiska färdigheter. Det är dock inte bara inom EU som man kan förvänta sig effekter av Brexit. Utan detta kan även få följdeffekter inom Nato, då Storbritannien intar en mer global roll som då eventuellt sträcker sig utanför Natos intressen (Major och Mölling, 2017).
Storbritanniens försvarsminister Michael Fallon, 2014-2017, uttryckte i en BBC Radio intervju följande om Storbritanniens roll inom Nato:
”Nato is the cornerstone of our defence...we’ll be doing more in Nato to compensate for our withdrawal from the EU.”
(Kaljurand et al., 2017).
En annan intressant aspekt är det strategiska partnerskap mellan EU och Nato som de båda organisationerna etablerade i samband med Natos toppmöte i Warsawa 2016, en ”Joint Declaration on EU-Nato cooperation”. Hur detta partnerskap kommer att påverkas på grund av Brexit är också något som bidrar till osäkerhet inom det försvars- och säkerhetspolitiska området (Black et al., 2017). Rogers hävdar att trots att Storbritannien lämnar EU så kommer de fortsatt vara engagerade i den europeiska säkerhetskontexten. Detta kan också tydliggöras utifrån en överenskommelse från september 2017, ”Future partnership”, som avser deklarera den framtida relationen mellan EU och Storbritannien inom utrikes- och försvarsområdet (Rogers, 2017).
Något som Xavier (2018) framhäver är att det finns förutsättningar för Storbritannien att i samband med Brexit säkerställa sina prioriteringar inom försvars- och säkerhetsområdet, men även att säkerställa sina bi- och multilaterala samarbeten med EU:s 27 länder och dess Nato- allierade. Bengtsson och Sundström (2018) framhäver även att Storbritannien vill kompensera för dess eventuella minskade inflytande i samband med Brexit och då säkerställa och fördjupa samarbeten i olika europeiska konstellationer. Dock är detta helt beroende på de eventuella vägval som Storbritannien står inför i samband med Brexit och dess möjligheter att säkerställa sina nuvarande säkerhetspolitiska åtaganden. Enligt Bakker et al. (2017) så är EU i behov av Storbritanniens militära förmåga samt politiska tyngd, vilket också Martill och Sus (2018) lyfter fram. De lyfter också fram det brittiska perspektivet där Storbritannien faktiskt mister många funktioner som ett medlemskap i EU medför.
Många nationer har en avvaktande uppfattning om ifall Storbritannien kan axla sin nya roll efter Brexit (Glencross och McCourt, 2018). Här kan framhävas att det finns risk för att Brexit kan leda till geopolitiska effekter för Storbritannien. Detta ska ses i förhållande till ett USA som sätter Amerika främst, ”America First”, vilket kan påverka den transatlantiska länken (Rogers, 2017).
EU:s globala strategi kom ut 2016 (Europeiska Unionen, 2016) och är ett led i att vitalisera den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken (Howorth, 2017). Strategin från 2016 har varit ett sätt för EU att visa sin ambition som en internationell diplomatisk och säkerhetspolitisk aktör. Den globala strategin togs fram innan folkomröstningen i Storbritannien var genomförd, och i och med detta har strategin byggt på att Storbritannien är en del av EU. Black et al. (2017) menar att när Storbritannien nu har lämnat EU så har unionen tappat en nyckelspelare som innehar expeditionära militära förmågor.
En prioriterad region för Storbritannien är Norden och Baltikum, där Norra gruppen och den brittiskledda snabbinsatsstyrkan Joint Expeditionary Force, JEF, utgör viktiga samarbetsforum.
Storbritannien har på senare år kopplats allt starkare till Natos försvar av Nordeuropa (Rossbach och Engvall, 2018).
Utifrån ett svenskt perspektiv så finns en viss risk i att om Nato utgör ett större fokus för Storbritannien i stället för EU, så kan detta leda till att Sverige får en något svagare säkerhetspolitisk position (Kaljurand et al., 2017). Bengtsson och Sundström (2018) hävdar dock att Storbritanniens ökade fokus på Nato kan leda till positiva effekter för Sverige utifrån ökat intresse i Östersjöregionen med fler övningstillfällen inom försvarsområdet samt med ökad operativ närvaro.
Bakker et al. (2017) hävdar också att Storbritannien har intensifierat sina ambitioner för att stärka sina bilaterala försvarssamarbeten med flertalet europeiska länder. Här kan också nämnas att just försvarsrelaterade frågor har till stor del hanterats utanför EU genom olika bi- och multilaterala samarbetsformer. Med detta så anses EU:s länder inte vara helt och fullt beroende av EU som försvarsorganisation. Oavsett det så blir det ett tapp i dess militära förmåga som då kan få negativa konsekvenser för EU:s bredare ambition och frågan är hur EU ska fylla det tappet? (Major och Mölling, 2017). Detta ska också ses i ett perspektiv där Storbritannien har utgjort cirka 20 procent av EU:s totala försvarsförmåga (Bakker et al., 2017).
2.3 Global Britain – utmaningar och möjligheter
Gavin Williamson, Storbritanniens försvarsminister under 2017-2019, belyste dess nya globala ambition under ett tal under 2019:
”Inevitably, there are those who say that we are in retreat. Those who beleive that, as we leave the European Union, we turn our back on the world. But, this could not be further from the truth. Whether people voted to leave or remain, they believe Britain must continue to play an important and major role on the international stage.”[…] ”We should be the nation that people turn to when the world needs leadership.”
(Williamson, 2019).
Storbritanniens regering hävdar att Storbritannien alltid har tagit en ledande roll avseende olika globala utmaningar (UK Parliament, 2018). Som ett led i att Storbritannien nu lämnat EU så kommer Storbritannien att mista den multinationella fördelen som EU kan utgöra men å andra sidan kan detta leda till den förväntade rollen som en flexibel och agil global aktör som snabbt ska kunna reagera inom utrikespolitiken och dess utmaningar.
Storbritanniens regering framhäver att konceptet Global Britain syftar till att landet avser vara en global utrikespolitisk aktör. Man vill visa att Storbritannien är fortsatt öppet och utåtriktat med en global närvaro och arbetar med allierade och partners för att leverera global säkerhet.
Vidare hävdas att Storbritannien ska utgöra en pålitlig partner mot allierade, säkerställa Storbritanniens kapacitet att försvara sina intressen mot eventuella motståndare och att leda åtgärder för att säkerställa global fred och säkerhet. Man belyser att det finns tre identifierade centra för global ekonomi och politisk influens vilka är av brittiskt intresse. Dessa är Nordamerika (till största del USA), Europa och dess närområde samt Stillahavsregionen. Att säkerställa inflytande i dessa områden är helt nödvändigt för att Global Britain ska lyckas (ibid).
Storbritannien belyser sin globala ambition i National Security Capability Review, mars 2018:
”We will strengthen our overseas network so that we can reinvest in our relationships around the world, champion the rules-based system including free trade, and use our soft power to project our values and advance UK interests.”
(UK Government, 2018b).
Enligt Theresa May, Storbritanniens premiärminister år 2016-2019, så är ”Truly global Britain”:
”[…] the best friend and neighbour to our European partners, but a country that reaches beyond the borders of Europe too. A country that goes out into the world to build relationships with old friends and new allies alike.”
(Martill och Sus, 2018).
Global Britain innebär att Storbritannien är öppet, inkluderande och utåtriktat mot omvärlden.
Vidare uttrycks en vilja att fördjupa Storbritanniens partnerskap och visa ledarskap inom hantering av globala utmaningar. Storbritanniens regering framhäver att dess globala styrka omfattar en stor bredd och djup i bilaterala och regionala relationer (UK Government, 2018b).
För att lyckas med Global Britain så förutsätter det en fokuserad geopolitisk hållning och att den militära förmågan på ett tydligt sätt bör kopplas ihop med dess internationella intressen.
Vidare hävdar Rogers (2017) att risken är uppenbar att Storbritanniens geostrategi dras i olika riktningar vilket gör att man hamnar i en osäkerhet i vilken riktning man vill gå.
Vidare framhäver Glencross och McCourt (2018) vissa utmaningar i Storbritanniens möjligheter att leva upp till sin roll som global aktör. Mycket av detta är kopplat till hur Storbritannien ska hitta sin roll i det internationella systemet. Så länge som Storbritannien varit en del av EU, som är en stor utrikes- och säkerhetspolitisk aktör, så har man kunnat dra fördel av EU:s multinationella storlek. Detta tappar nu Storbritannien.
Rogers (2017) nämner att det finns en risk kopplat till Storbritanniens nya globala roll vilket är dess minskade försvarsbudget som skulle omöjliggöra både att vara mer engagerade i Europa och samtidigt ge mer uppmärksamhet till sina övriga globala partners. Något som Rossbach och Engvall (2018) nämner är att Storbritannien kan tvingas prioritera om dess militära förmåga inte räcker till. Antingen fokuserar Storbritannien på avskräckning i Europa, med fokus på hotet från Ryssland, eller så kommer försvarsmakten att engagera sig globalt för att uppnå sina ambitioner i Global Britain (ibid). Risken finns att Storbritannien tvingas nedprioritera sina nordeuropeiska partners till förmån för andra åtaganden globalt.
2.4 Bakgrundsdiskussion
Det finns en ömsesidig vilja att fördjupa och formalisera samarbetet, vilket stipulerades i 2016 års underskrift av Programme of Defence Cooperation för ett fördjupat samarbete framåt.
Samarbetet omfattar ett flertal områden som exempelvis gemensamma övningar till samarbete inom militär förmågeutveckling. Vi har samtidigt kommit fram till att det finns ett väletablerat försvarssamarbete sedan en lång tid tillbaka. 2016 års deklaration om fördjupat försvarssamarbete ska ses som en signal till omvärlden att respektive nation ser varandra som viktiga samarbetspartners. Vi ser samarbetsavtalet som en vitalisering av sedan tidigare pågående samarbeten och samtidigt hävdar vi att man sänder en tydlig signal att man vill bredda samarbetet.
Vi har uppfattat att det från politiskt håll ses som viktigt att vi ska samarbeta med andra nationer inom försvars- och säkerhetsområdet. Signalen är tydlig att genom att samarbeta tillsammans med andra så får man synergieffekter som kan stärka respektive nations försvarsförmåga. Även om JEF är ett multilateralt samarbete så har vi uppfattat att detta samarbete kan ses som en stark drivkraft för utvecklingen av det bilaterala samarbetet mellan Sverige och Storbritannien. En intressant aspekt är hur JEF de facto leder till en ökad operativ förmåga att stå emot en kvalificerad motståndare?
Eftersom Storbritannien har varit en tongivande aktör inom EU så kommer unionen med stor sannolikhet att tappa globalt inflytande när Storbritannien lämnat EU. Det finns tydliga signaler från Storbritannien att man söker nya samarbetsformer inom försvars- och säkerhetsområdet i samband med att Brexit aktualiserats. Från svensk sida betonar man att Storbritannien är en fortsatt viktig partner, även efter att de lämnat EU. Brexit innebär en säkerhetspolitisk osäkerhet som Sverige måste förhålla sig till. Hur kommer Sverige och övriga partners lyckas skapa andra samarbetsforum med Storbritannien sedan de lämnat EU?
Under de senaste åren har Storbritannien uppvisat ett ökat intresse för norra Europa och Östersjöregionen. Man har tagit initiativ till samarbetsforum som Norra Gruppen, man har etablerat permanent närvaro i Baltikum och man har fördjupat samarbetet med partners inom JEF. Detta ökande engagemang har ingen tydlig koppling till Brexit, utan har enligt vår uppfattning snarare med den negativa säkerhetspolitiska utvecklingen att göra sedan Ryssland uppträder mer auktoritärt och aggressivt mot sina grannländer, vilket accelererade i samband med annekteringen av Krim 2014.
Storbritannien aviserar att man efter Brexit har större möjlighet att stå själv som en enskild global aktör, men säger samtidigt att man vill söka nya samarbetsformer med partners globalt.
Vår uppfattning är att Storbritannien inser att man inte kan agera själv på den globala arenan, man är trots allt beroende av andra. Men man vill kunna bestämma mer själv än vad som har varit möjligt inom EU.
Global Britain är Storbritanniens definition om dess framtida ambition som säkerhetspolitisk aktör och möjlighet att efter eget intresse kunna agera på den globala arenan. Storbritannien är trots sin militära styrka en nation som har begränsade militära resurser. Ett intressant perspektiv kan vara hur Storbritannien framöver kommer kunna leva upp till sina globala ambitioner? Man kommer förmodligen behöva göra prioriteringar om vilka samarbeten som faktiskt kommer kunna bli aktuella i framtiden.
3 Metod
Detta kapitel förklarar hur vi har lagt upp arbetet med uppsatsen och beskriver med vilken vetenskaplig metod vi kommit fram till uppsatsens resultat.
3.1 Grundläggande synsätt
I denna uppsats har vi valt att utgå från en hermeneutisk position. Utgångsläget är att vi vill utreda de underliggande faktorerna som ligger till grund för Sveriges och Storbritanniens försvarssamarbete och hur detta kan påverkas av yttre faktorer.
Utifrån problemområdet har vi valt en kvalitativ ansats. Vi grundar detta på att vi vill ha svar på frågor som börjar med ”Hur…”, det vill säga hur verkligheten förhåller sig till vår referensram. Med stöd av människors upplevelser har vi bäst kunnat beskriva vårt problemområde. Det är dem som dagligen jobbar med frågorna som kan ge de bästa svaren.
Då vi har empirin som utgångspunkt när vi gör vår analys, är detta per definition ett induktivt angreppssätt. Vi går från empiri till teori, det vill säga vi insamlar information om hur verkligheten upplevs med problemområdet som ram (Jacobsen, 2017).
3.2 Forskningsdesign
Det finns begränsad forskning inom just vårt problemområde som berör försvars- och säkerhetssamarbetet mellan Sverige och Storbritannien. Därför har vi valt en explorativ forskningsdesign för att stödja oss på vägen framåt. Med den explorativa forskningsdesignen ger vi oss själva möjlighet att fördjupa oss inom problemområdet utifrån vad våra intervjuer leder fram till. Enligt Jacobsen lämpar sig den explorativa problemställningen väl för insamling av kvalitativ data. Syftet är att möjliggöra att man går på djupet, får fram nyanser och är öppen för kontextuella aspekter. Jacobsen benämner detta intensiv design.
Vi började vår forskning med att identifiera vårt problemområde och syftet med vår forskning.
Detta gav oss stöd för att gå vidare med val av forsknings- metod för att på bästa sätt svara mot syftet i relation till det definierade problemområdet.
Efter val av kvalitativ metod studerade vi en rad vetenskap- liga rapporter och artiklar för att få en grundläggande upp- fattning om problemområdet.
Detta hjälpte oss i förberedelserna för våra intervjuer.
En FOI-rapport skriven av Rossbach och Engvall (2018) har varit en stor inspirationskälla till vår forskning. Det empiriska underlaget insamlades genom intervjuer som vi sedan analyserade med stöd av ”Inspired by Grounded Theory”. Utifrån dataanalysen skapade vi en empirimodell bestående av fem teman inom problemområdet som sedan låg till grund för empiriframställan.
Därefter tog vi fram vår referensram som stödjer den vidare analysen. I denna nyttjade vi empirin och referensramen som tillsammans resulterat i dragna slutsatser.
Figur 2. Forskningsdesign. Inspirerad av Alvehus (2013)
Processen har varit iterativ, där vi återkommande har gått tillbaka från olika steg till problemformuleringen och syftet, detta för att hålla den röda tråden genom forskningen. Detta har också varit nödvändigt då vi under arbetet erhållit ny information som har lett till viss syftesförskjutning och omformulering av problemformuleringen. Detta ser vi som en positiv utveckling av vår uppsats för att inte ignorera och låsa fast sig utan vara öppen för förändring under forskningens framskridande.
3.3 Datainsamling/Empiri
I vår kvalitativa studie är det empirin som är utgångspunkten för vår analys. Empirin har inhämtats genom intervjuer. Vi ser det som mest lämpat för detta arbete då vi är intresserad av personers individuella uppfattning inom problemområdet (Jacobsen, 2017). Intervjuer ger oss också möjlighet att ytterligare fördjupa oss i intressanta delar som framkommer under intervjun och på så sätt skapa förståelse för problemområdet. Slutligen anser vi att intervjuer ger oss en helhetsbild av ett problemområde som vi har funnit är begränsat utforskat.
3.3.1 Förintervju
Vår första intervju genomfördes med en forskare som har en god övergripande förståelse för det aktuella försvarssamarbetet mellan Sverige och Storbritannien. Syftet med denna intervju var att vi som författare skulle få en bättre helhetsförståelse inom uppsatsens problemområde som stöd inför kommande intervjuer.
3.3.2 Kvalitativa intervjuer
Våra intervjuer har genomförts som semistrukturerade intervjuer med öppna frågeställningar.
De öppna frågeställningarna avsågs möjliggöra för respondenten att svara fritt på frågan ur sitt eget perspektiv, och möjliggöra även för fördjupande följdfrågor. Vi har tagit intryck av praktiska tips på genomförande av intervjuer enligt Trost (2005). Vi har valt att definiera frågeställningar i förväg men har strävat efter att ha så öppna frågor som möjligt, sedan har vi lämnat öppet för följdfrågor med möjlighet till fördjupning. Intervjuguiden återfinns i bilaga 9.1.
Intervjuerna har genomförts under vecka 8 – 14 2020. Totalt har vi genomfört sju intervjuer, inklusive förintervjun. Dessa varade mellan femtio minuter till en och en halv timme. Samtliga intervjuer har helt eller delvis genomförts på telefon.
Till följd av COVID-19 under senare delen av intervjuperioden fick de senare intervjuerna genomföras helt på telefon. Detta har emellertid fungerat bra, och bedöms inte ha fått någon uppfattad negativ konsekvens på det samlade intervjuunderlaget.
Den sista intervjun bekräftade mycket av den information vi erhållit från tidigare intervjuer vilket vi bedömer som kännetecknande av mättnad. Detta förklaras enligt Jacobsen som att man kan sluta samla in information när ytterligare en intervju inte skulle tillföra någonting nytt (Jacobsen, 2017).
3.3.3 Urval av respondenter
För att belysa vår frågeställning ur olika perspektiv har vi både respondenter inom Försvarsmakten såväl som utanför. Respondenterna inom Försvarsmakten finns på militärstrategisk nivå. Vi har där intervjuat både handläggare med djup insikt i försvarssamarbetet såväl som chefer som har ett mer övergripande perspektiv. De respondenter som finns utanför Försvarsmakten har en god insikt i försvarssamarbetet på politisk nivå.
Den urvalsmetod som vi ansett vara mest relevant är utifrån ett informationskriterium. Jacobsen förklarar detta som att man väljer ut respondenter som har stora kunskaper om området man är intresserad av och kan tillföra omfattande sakkunskap. En nackdel med detta urvalskriterium är att det ställs stora krav på att man först måste veta hur bra informationskälla respondenten egentligen är (Jacobsen, 2017). Urvalet av respondenter har främst gjorts utifrån de befattningar
respondenterna besitter. De respondenter som vi bjudit in att delta i studien har samtliga god insikt inom det bilaterala försvarssamarbetet.
Inbjudan till intervjuerna har gått ut via mejl till samtliga identifierade respondenter. I denna inbjudan har vi inkluderat en kort bakgrund till vår forskning samt vår preliminära frågeställning och syftet med studien. Detta för att respondenten ska kunna ha en förförståelse för vad intervjun ska avhandla.
Vi har tyvärr haft ett mindre bortfall av inbjudna personer som inte haft möjlighet att ställa upp i vår forskning. Detta har inneburit att inbjudna personer från Storbritannien inte kunnat delta vilket fått till följd att den brittiska synen inom problemområdet ej tagits upp i detta arbete. Vi belyser endast problemområdet ur ett svenskt perspektiv. De övriga bortfallen har enligt vår bedömning inte påverkat vår forskning då vi har lyckats få med respondenter från de organisationer som har direkt koppling till problemområdet.
3.4 Dataanalys enligt Inspired by Grounded theory
Vi har genomfört dataanalysen enligt metoden ”Inspired by Grounded Theory”, IGT (Lysek, 2020). Inom klassisk Grounded Theory (Glaser, 1978) ska man inte ha i förväg definierade forskningsfrågor. Detta för att så förutsättningslöst som möjligt kunna analysera en observation.
Då vi redan från början av arbetet med uppsatsen haft ett avgränsat problemområde menar vi att det är just IGT som nyttjats, vilket vi även menar är fallet då vi endast genomfört det första steget av kodning enligt klassisk Grounded Theory.
Dataanalysen har skett i flera steg enligt följande:
Transkribering – Samtliga inspelade intervjuer har transkriberats ordagrant till text. En intervju spelades ej in, utan endast anteckningar fördes.
Kodning – Vårt intervjuunderlag har kodats som Open Coding enligt Grounded Theory (Holton och Walsh, 2017). I detta skede ville vi inte snäva in oss mot ett visst område. I enlighet med metoden har vi kodat allt utan förutfattade meningar. Det första steget gjordes genom att vi markerade samtligt innehåll som vi bedömde hade bäring mot problemområdet utifrån våra frågeställningar och syfte med uppsatsen.
Efter att den första rundan med kodning hade genomförts hade vi fått ett stort antal olika koder på materialet. Efter att vi gått igenom hela materialet en gång till hade vi fortfarande ett stort antal koder men fått ner antalet till totalt 78 st. Dessa 78 unika koder valde vi att gå vidare med till nästa steg i IGT, kategorisering.
Kategorisering – Våra 78 unika koder har vi grupperat till tjugo kategorier. I detta skede har vi valt att huvudsakligen utgå från koderna i sig, men emellanåt har vi dock gått tillbaka till vår ursprungsdata för att upptäcka eventuella olika nyanser. Vi har uppfattat att vissa koder har haft bäring mot flera kategorier. Vi har då delat på dessa så att vissa kategorier förekommer i flera teman. När vi väl var klara med kategoriseringen gick vi vidare till nästa steg i IGT, klustring.
Klustring – Det sista steget har varit att ta fram teman på en övergripande nivå som ramar in våra tjugo kategorier, vilket även kallas konceptualisering.
Dessa teman ligger till grund för vår empirimodell. Vår konceptualisering har lett oss fram till fem teman. Det har framkommit att några teman även utgörs av enskilda kategorier från steg 2.
Den sammanställda empirins fem teman presenteras i figur 4 nedan.
Modellframställning – Efter vår konceptualisering har vi tagit fram en modell som representerar vår empiri. Empirimodellen presenteras i kapitel 4. Själva framtagandet av modellen, inklusive beskrivning av kategorier och samband mellan dessa presenteras mer utförligt i bilaga 9.2.
Figur 3. Exempel på framtagning av tema ”Interoperabilitet är grunden för att verka tillsammans”. Temat har vuxit fram ur fem klustrade kategorier, vilka i sin tur har vuxit fram ur 23 olika koder.
Figur 4. Sammanställning av empirins fem teman (Cederström och Dalhammar, 2020)
3.5 Val av referensram
Med utgångspunkt från empirin har vi kommit fram till att vår referensram behöver utgöras av en kombination av två övergripande teoribildningar, Internationella relationer och Institutionell teori. Vi anser att båda dessa teoribildningar stödjer oss i analysen av empirin som både omfattar internationella relationer och den institutionella strukturen.
Vi har valt vår referensram för att bättre förstå de underliggande faktorer som ligger till grund för ett internationellt samarbete. Vi har där valt att exploatera de teorier som beskrivs inom Internationella relationer för att förklara mellanstatliga aspekter mellan olika nationer samt kompletterat referensramen med teorier ur Institutionell teori. Detta för att belysa de faktorer som kan utgöra förutsättningar för samarbetet och där det är själva försvars-samarbetet i sig som belyses ur ett institutionellt perspektiv.
3.6 Informationssökning
För att hitta relevant information till vår referensram, och även till vår bakgrund, har flertalet vetenskapliga databaser nyttjats. Vi har valt olika ämnesdatabaser för att skapa förutsättningar att få en bred informationsinhämtning. Urvalsprocessen för vald relevant information har skett i två steg, första steget har varit utifrån rubriksättning samt sammanfattning av publicerad information. Andra steget i urvalsprocessen har varit att gå igenom och läsa den från steg 1 valda publicerade informationen. En detaljerad redogörelse för databassökning återfinns i bilaga 9.3.
3.6.1 Sökord i databaser
- ”Internationella relationer”
- ”International relations”
- ”Brexit”
- ”Global Britain”
- ”Bilateral cooperation”
- ”International security”
- ”Institutionell teori”
- ”Institutional theory”
3.6.2 Databaser
- Academic Search Elite - JSTOR
- SAGE Journals
- Taylor and Francis Online - Wiley Online Library - Google scholar 3.7 Syftesförskjutning
Vi har gradvis utvecklat vår syftesformulering under arbetets gång. Det övergripande syftet med studien har hela tiden varit detsamma, men efter hand som vi blivit mer insatta i problemområdet har även syftesformuleringen justerats. Vi har gjort denna omformulering av syftet för att få en bättre röd tråd mellan vår empiri och problemformuleringen. Under arbetets gång har tonvikten i arbetet gått mot att beskriva vad försvarssamarbetet går ut på. Vår bedömning är att syftesförskjutningen ur detta perspektiv endast marginellt påverkat utformningen av det fortsatta arbetet under processens gång.
Vi har även omformulerat syftet till att samarbetet utreds ur ett svenskt perspektiv. Detta då vi ej haft några respondenter från Storbritannien, vilket var den ursprungliga planen. Att inte ha med det brittiska perspektivet har enligt vår mening påverkat nyanser i beskrivningen av framförallt nyttan med samarbetet och dess underliggande faktorer. Detta har lett till vår rekommendation att belysa försvarssamarbetet även ur ett brittiskt perspektiv i framtida studier.
3.8 Etiska överväganden
Vi har genom arbetet fortlöpande haft en etisk medvetenhet där vi har utgått ifrån vetenskapsrådets forskningsetiska principer: sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och konfidentialitet (Vetenskapsrådet, 2017). Avseende empiriinsamling så har vi följt de fyra grundläggande principerna i enlighet med ”god forskningssed” som utgivits av Vetenskapsrådet: informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitets- kravet (Vetenskapsrådet, 2002).
Informationskravet har uppfyllts genom att inbjudan har gått ut via mejl där presentation av uppsatsen framställts samt syftet med intervjun.
Samtyckeskravet har uppfyllts genom att deltagande i studien har varit helt frivilligt. Inför genomförandet har vi ställt frågan ifall respondenterna godkänner att vi ljudinspelar intervjun.
Bland respondenterna så har en avböjt att bli inspelad varför vi då istället har fört anteckningar i samband med intervjun.
Nyttjandekravet har uppfyllts genom att vi har informerat om att det inspelade och transkriberade intervjuunderlaget endast kommer hanteras av författarna själva. Samtliga respondenter har tillfrågats ifall vi får citera dem.
Konfidentialitetskravet har uppfyllts genom att samtliga respondenter i inledningen av intervjun informerats om att de deltar konfidentiellt.
Vissa respondenter har tipsat om andra tänkbara respondenter till oss. Vi har varit konsekventa att inte själva prata med respondenterna om vilka andra personer som eventuellt deltar i studien.
Det är en relativt begränsad skara som har kunskap om vårt forskningsområde, och det är lite av att ”alla känner alla”.
Forskningsområdet bedömer vi inte vara speciellt kontroversiellt som sådant. Däremot kan det tänkas vara känsligt i så måtto att vår frågeställning berör Sveriges förhållande till annan nation.
Vi har i inledningen av varje intervju diskuterat detta med respektive respondent. Eftersom samtliga respondenter på ett eller annat sätt är vana att arbeta konkret med frågor som berör försvarssamarbetet mellan Sverige och Storbritannien har vi bedömt att det har varit tillräckligt.
När intervjuerna väl har genomförts har det visat sig att våra frågeställningar inte har upplevts som något problem ur ”känslighetssynpunkt”.
Samtliga respondenter har blivit erbjudna att erhålla ett exemplar av uppsatsen när den är slutförd.
Författarna har kännedom, om än begränsad, kring försvarssamarbetet som involverar Sverige och Storbritannien. Erik är placerad i Storbritannien med insikt i framförallt JEF-samarbetet.
Karl är placerad vid Marinstaben med insikt i försvarssamarbetet mellan Sverige och Storbritannien ur ett marint perspektiv. Detta ser vi som positivt då vi med våra respektive bakgrunder enklare kan relatera till vår empiriinformation samt föra djupare diskussion med våra respondenter under intervjuerna.
3.9 Källkritik
De källor som använts i arbetet har utvärderats och källkritiskt granskats utifrån kunskap och kompetens (Jacobsen, 2017). Flertalet källor har nyttjats för att insamla information till arbetet.
Där vi hittat flertalet användbar information från en källa så har vi valt det i stället för att ange information från flera olika källor. Dock ska detta vara i enlighet med våra källkritiska kriterier för uppsatsen.
Utifrån sökresultat som erhållits vid sökning i databaserna har de källkritiska kriterierna nyttjats som vi nämnt ovan med tillägg av upphov och syfte (ibid). Fakta som erhållits och använts i arbetet har till stor del varit sekundärkällor vilka ligger som grund till bakgrundskapitlet samt
referensramen. Genom att använda vetenskapliga databaser har det gett en trovärdighet till de källor som nyttjats för referensramen och bakgrunden till uppsatsen.
I samband med informationssökning inom problemområdet har valda källor nyttjat dels samma primärkällor men också följt liknande struktur och resonemang kring problemområdet, dock med ett oberoende av varandra. Genom att välja flera olika källor anser vi att det har ökat trovärdigheten i den sammanställda informationen och minskat risken för källors beroende.
3.10 Metoddiskussion
Vi har i denna uppsats valt kvalitativ ansats med ett induktivt angreppssätt. Vi har uppfattat detta som det mest lämpade utifrån syfte och problemställning finna svar på uppsatsens problemområde.
Med en kvalitativ ansats där vi ville svara på frågan hur verkligheten uppfattas har det lett oss in på det induktiva angreppssättet. Genom att inhämta information via intervjuer om hur samarbetet mellan Sverige och Storbritannien, Brexit och Global Britain uppfattats av våra respondenter, har vi kunnat uppnå en fördjupad förståelse. Respondenterna arbetar själva med frågor som direkt berör försvarssamarbetet mellan Sverige och Storbritannien och på så sätt har vi kunnat erhålla adekvat information till vår forskning.
Att nyttja IGT i samband med vår dataanalys har visat sig fungera väldigt bra. Det har varit en insiktsfull process vilket visade sig vara ett väl fungerande sätt att hitta samband och strukturer i den insamlade informationen. IGT förde med sig en positiv effekt vilket var att utifrån inbördes resonemang mellan oss författare fick vi en djupare förståelse för empiriunderlaget.
Den insikten blev tydlig efter vår genomförda analys.
Detta har varit en iterativ process där vi hela tiden kunnat reflektera kring huruvida problemområdet, problemformulering och syftet hänger ihop med utvecklingen av de övriga delarna, så som empirin, referensram och bakgrundsteorin. Detta har gjorts för att få en röd tråd genom uppsatsen. Under uppsatsens utveckling så har vi haft anledning att gå tillbaka och finjustera syftet och omformulera problemställningen.
4 Empiri
I detta kapitel framställer vi den sammanställda empirin som erhållits från våra intervjuer.
Empirin är presenterad utifrån den dataanalys vi genomfört, vilket lett oss till fem olika teman inom uppsatsens problemområde.
Under våra förberedelser för intervjuerna tog vi fram en intervjumall med tre övergripande perspektiv, vilka har ett tydligt samband med vår problemformulering och syftet med arbetet.
Dessa tre övergripande perspektiv är:
Beskrivning av det bilaterala försvarssamarbetet
Konsekvenser av Brexit
Storbritanniens globala ambitioner
Dessa tre perspektiv har präglat våra intervjufrågeställningar. Intervjumallen återfinns i bilaga 9.1.
Respondenterna har i sina svar utgått från deras egna erfarenheter och uppfattningar utifrån sin relation till försvarssamarbetet mellan Sverige och Storbritannien, vilket gett upphov till vår framställda empirimodell. Modellen kan således inte sägas vara generaliserbar eller möjlig att återupprepa utan den är giltig i just denna kontext. Man kan säga att den är en överblicksbild över hur vi uppfattade situationen våren 2020 med utgångspunkt från våra sju respondenter.
4.1 Empirimodell
Den modell vi tagit fram ur empirin har fem övergripande teman. Modellen är tänkt att förklara de förutsättningar som utgör grunden för försvarssamarbetet mellan Sverige och Storbritannien.
Modellen förklaras nedan.
Som grundplatta utgörs temat med beskrivning av Storbritannien som en viktig säkerhetspolitisk aktör som söker etablera samarbeten med en mängd partners globalt, där Sverige är en av dem.
För att kunna nå verkan tillsammans måste man uppnå interoperabilitet, vilket beskrivs i temat.
Interoperabilitet är en grundförutsättning för att kunna verka tillsammans.
Figur 5: Modell av empirins fem teman. Dessa teman beskriver förutsättningar för försvarssamarbetet, nyttan av detta och eventuella konsekvenser på samarbetet med anledning av Brexit. (Cederström och Dalhammar, 2020)
I nästa tema beskrivs hur ett fördjupat samarbete förstärker vår bilaterala relation. I detta tema beskrivs själva försvarssamarbetet mellan Sverige och Storbritannien i praktiken.
I toppen på pyramiden beskrivs i temat den nytta i form av ökad operativ förmåga som försvarssamarbetet ska mynna ut i.
De konsekvenser som Brexit kan tänkas ha på försvarssamarbetet beskrivs i ett separat tema, vilket åskådliggörs av figuren som en pil framåt. Med detta avses att samarbetet påverkas i någon mån.
Framtagandet av modellen presenteras översiktligt i kapitel 3. En fördjupad redovisning av modellframtagningen redovisas i bilaga 9.2. Respektive tema beskrivs i följande avsnitt i detta kapitel.
4.2 Storbritannien är en viktig säkerhetspolitisk aktör
Storbritannien är en viktig säkerhetspolitisk aktör med globala intressen. Detta kan kopplas till att de är att betrakta som en närvarande global aktör vilket hör ihop med dels dess historia med det brittiska imperiet och dels det Brittiska samväldet. En intressant aspekt som bör lyftas fram i detta resonemang är att Storbritannien kommer att definiera sin globala strategi efter Brexit i
”Strategic Defence and Security review” som ska slutföras under 2020.
Bara för att Storbritannien har en global ambition så leder det inte per automatik till att Storbritannien kommer minska sitt intresse för det Europeiska närområdet eller för deras försvars- och säkerhetspolitiska samarbetspartners.
4.2.1 Storbritannien har globala intressen med partners världen över
I och med Storbritanniens utträde ur EU så finns en ambition att se sig själva utanför EU som en global spelare och genom utträdet ur EU kan göra detta på ett mer tydligt sätt.
”Ett Global Britain som handlar om att nå ut utanför Europa”
(Respondent 1)
En annan aspekt att lyfta fram utifrån Storbritanniens roll inom den globala säkerhetspolitiken är att de trots Brexit fortsatt är en av de permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd. Vidare är Storbritannien en av världens kärnvapenmakter samt kan kategoriseras till de länder som har en expeditionär försvars- och säkerhetspolitisk kapacitet. På så sätt kommer Storbritannien alltid att ses som en relevant och viktig samarbetspartner även efter Brexit. Här kan också lyftas fram att det är främst två länder i Europa som just har förmåga till styrkeprojektion utanför Europa och det är just Storbritannien men även Frankrike. Här är också viktigt att nämna att Storbritannien är en fortsatt stor aktör i Nato.
”Man får komma ihåg att Storbritannien är fortfarande en stor aktör i Natosamarbetet och där kommer de att spela en roll.”
(Respondent 7)
Ett annat samarbete som kan lyftas fram är ”Five-Eyes”- ett underrättelsesamarbete mellan de fem länderna USA, Storbritannien, Australien, Nya Zeeland och Kanada.
Utifrån historia och även nutid så lyfte Respondent 6 fram citatet från Storbritanniens tidigare överbefälhavare, om att Storbritannien är en mellanstor stat med en global ambition. Det engelska citatet återges enligt följande:
”A medium sized country with a global ambition”
(Respondent 6).
Detta kan ställas i paritet med Storbritanniens globala ambitioner men man måste från britternas sida också vara tydliga med vad man vill med denna ambition. Vilken ambition vill man lägga an för att säkerställa en global närvaro? Det är detta som kan ses som nyckeln, dels för Storbritannien men också för Storbritanniens nuvarande och framtida partners inom försvars- och säkerhetsområdet. Här ligger också ett samarbetsperspektiv om hur och med vilka partners man kommer man bygga denna globala ambition med.
Man kan tillägga att det finns rötter till stora delar av världen men det är upp till Storbritannien att förvalta detta historiska arv. Det vilar ett stort ansvar på den nuvarande regeringen som nu leds av Boris Johnsson, och hur den nuvarande regeringen ser på de historiska banden och hur detta länkar till andra delar av världen.
Ett uttryck som har växt fram i Storbritannien är ”International by design” och genom detta uttryck så vill man visa att man är flexibel och agil avseende internationell samverkan. Dock ska tilläggs att detta uttryck myntades innan Brexit.
”[…] man ville vara flexibel och agil i sin internationella samverkan, vilket visade sig passa väldigt bra med tanke på att man hade råkat ut för Brexit.”
(Respondent 1)
För Storbritannien så kommer det att krävas en permanent närvaro och nära samarbete med nationer i de regioner som man avser prioritera i sin globala ambition. Detta kan ligga i linje med Storbritannien och dess möjlighet till att förstärka banden med ”det gamla samväldet”. När det gäller ”det gamla samväldet” så har Storbritannien erfarenhet av att ha relationer med länder långt borta. Man kan se det som att det har varit normen för Storbritannien. Det ligger också nära tillhands att vända sig till de länder som man tidigare haft en tradition att samarbeta med.
Men det kan vara viktigt att poängtera att britterna inte försöker fastna i gamla traditionella rutiner utan hitta nya sätt att samarbeta och kanske då i nya samarbetskonstellationer.
4.2.2 Brittisk självbild som global maktspelare
Storbritannien har en självbild om att vilja ta en plats på den globala arenan. Men trots att det kan utgöra en vilja från deras sida så kan det också vara så att utifrån Storbritanniens globala ambition så har de inget val. Utan de tvingas helt enkelt till att söka sig ut globalt och bygga samarbete med olika delar av världen efter Brexit. Detta oaktat om att Storbritannien fortsatt vill samarbeta med de europeiska länderna och inte minst med de nordeuropeiska länderna utifrån gemensam värdegrund.
”[…] Storbritannien vill väldigt gärna fortsätta samarbetena med de europeiska länderna och inte minst med de nordeuropeiska där vi liksom har mycket värdegrund gemensamt […]”
(Respondent 6)
Begrepp som Global Britain eller ”Britain in the World” är något som på något sätt ska definiera denna globala ambition, vilket kommer att omarbetas i samband med Storbritanniens
”Strategic Defence and Security review” som kommer att slutföras under 2020. Denna översyn kommer att omhänderta Storbritanniens utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska ambition efter Brexit. Denna översyn kan också leda till att utifrån att Storbritannien är en aktör med intressen i stora delar av världen som också har kvalificerade militära förmågor så bör det finnas en strategi för hur detta ska omsättas och till vilken utsträckning de kan tillmötesgå detta.
”[…] hur utfallet på den kommande Strategic Defence and Security Review kommer att se ut och hur man kommer att ha råd att finansiera den aviserade ambitionen. Det är väl den delen som vi många nu väntar att få svar på.”
(Respondent 7)
Ett tydligt exempel på Storbritanniens expeditionära förmåga är deras flotta som kan uppträda
”over the horizon”, och då främst med intressen i Asien. Storbritanniens nya tillskott till flottan, två hangarfartyg, har kanske inte så stor roll att spela i Europa eller som europeisk styrkeprojektion.
”Man har ju på ett skickligt sätt etablerat sig på kartan världen över, genom ett antal så kallade string of pearls för att kunna dels säkerställa inflytande men även påverka händelseutvecklingen i den regionen.”
(Respondent 7)
Storbritannien kan nu enskilt på ett mer tydligt sätt visa närvaro i till exempel Asien. Med sin expeditionära förmåga har Storbritannien kunnat etablera sig på kartan världen över just tack vare sin möjlighet till närvaro. Storbritannien har med detta kunnat säkerställa inflytande och kunnat påverka händelseutvecklingen i olika regioner.
4.2.3 JEF som globalt instrument
Vidare kan man nämna JEF som är ett multilateralt samarbete med ett globalt perspektiv. Det är viktigt att betrakta JEF utifrån att Storbritannien har ett globalt intresse som vi inte bör glömma när det handlar om gemensamma nordeuropeiska samarbeten. Där har olika samarbetspartners kanske inte liknande globala ambitioner. Det är också viktigt att påpeka att trots att JEF är globalt så finns även ett nordeuropeiskt fokus. I JEF så finns egentligen inte några begränsningar utan det är viljestyrt.
Storbritanniens ambition att göra saker globalt, kan också leda till att man blir mer beroende av sina samarbetspartners lokalt.
”Jag tror att JEF och samarbetet med Storbritannien, särskilt nu efter Brexit, är ett viktigt sätt att ha fortsatt brittiskt engagemang här i vårt närområde […]”
(Respondent 4)
Detta kan vara ett led i att medan man genomför operationer i andra delar av världen så behövs ändock ett fokus på närområdet och då med lokala samarbetspartners stöd.
4.2.4 EU:s roll påverkas
Med sin globala ambition så handlar det också mycket om att Storbritannien vill skapa handlingsfrihet och för den delen inte knyta upp alltför starka band med EU efter Brexit.
”Storbritannien vill vara lite fri i manövern, och inte allt för nära knyta upp sig mot EU i allt för starka ledband.”
(Respondent 1)
Detta kan ges olika uttryck beroende på hur mycket Storbritannien vill engagera sig i EU i framtiden. Sverige har drivit linjen att man vill att EU ska kunna hålla en fortsatt nära relation med Storbritannien, vilket också kopplas till EU-förhandlingar som ligger till grund för samverkan med ”tredje land”. Sverige vill exempelvis att Storbritannien fortsatt ska kunna vara engagerade i European Defence Agency, EDA. Men detta måste i så fall omhändertas genom ett specifikt tredjelandsavtal.
”I och med att Storbritannien försvinner från EU så tappar EU en otroligt viktig aktör.”
(Respondent 4)
EU har utgjort en plattform för samarbete, och mycket har skett ”automatiskt” inom EU. Även inom försvars- och säkerhetsområdet. Ur brittiskt perspektiv är det viktigt att säkerställa någon form av samarbetsstruktur med EU så att man inte riskerar att marginaliseras.
4.2.5 Sveriges relation med Storbritannien påverkas
Från svenskt perspektiv har vi delat gemensamma intressen med Storbritannien inom EU och European Defence Agency, EDA. När Storbritannien lämnat EU så har en av Sveriges dialogpartners inom unionen försvunnit. I och med Brexit har Sverige tappat en viktig samarbetsyta med Storbritannien vilket ökar betydelsen att hitta andra samarbetsformer för att fortsatt kunna föra en bra dialog med Storbritannien. Detta har bland annat getts uttryck i att Sverige har drivit linjen att Storbritannien ska ha ett fortsatt nära deltagande och samarbete med EU inom försvars- och säkerhetsområdet.
”Sverige har drivit linjen att man vill att UK ska ha ett fortsatt nära deltagande och samarbete med EU inom det försvars- och säkerhetspolitiska området.”
(Respondent 3)
Från politiskt håll påtalar man tydligt vikten av att vi har en nära relation med Storbritannien.
Vidare betonas att olika samarbeten ska utvecklas med ett antal prioriterade partners, varav Storbritannien är en av dessa. Vi har länge samarbetat i olika internationella insatser och haft nära samarbete med bland annat personalutbyte och elever i Storbritannien.
Vidare grundar sig samarbetet på att vi har gemensamma intressen i att säkerställa en god säkerhet i vårt närområde och i norra Europa, vilket inte bara Sverige och Storbritannien tjänar på, utan även i en vidare krets så som EU och Nato och andra aktörer som är verksamma i området.
Vad gäller Sverige och Storbritannien så har samarbetet inom det försvars- och säkerhetspolitiska området ökat det senaste åren. Med Storbritanniens ökade intresse för samarbete med Sverige så är JEF ett viktigt samarbete.
”[…] så är Storbritannien en viktig samarbetspartner. Och det ges dels uttryck för i olika samarbetsområden och man återkommer ofta i olika officiella utlåtanden om vikten av detta. Och det är inte bara Sverige som ger uttryck för det utan det är även Storbritannien.”
(Respondent 7)
Detta kan ses som en del för Storbritannien att fortsatt behålla nära anknytning till vår del av världen och så också till andra partners. Som en del i att inte påverkas negativt i samband med Brexit har Storbritannien ökat sin intensitet i att få ett nära samarbete med flertalet nationer, däribland Sverige. Här kan också framhävas att samarbetet grundar sig på och är förtroendeskapande mellan partners vilket utgörs av någon form av utbyte. Vidare handlar det om att hitta gemensamma intresseområden där man kan hitta områden som ömsesidigt gagnar de partners som ingår i samarbetet. En ömsesidig nytta ger också uttryck för vikten av betydelsen av att samarbeta med vissa partners inom försvars- och säkerhetsområdet.
4.2.6 Sammanfattning
Storbritannien är en global aktör, inte minst genom sitt medlemskap i Nato och sin permanenta plats i FN:s säkerhetsråd. Storbritannien behöver definiera sin nya försvars- och säkerhetspolitiska roll efter Brexit. Ett led i detta är Storbritanniens ”Strategic Defence and Security review” vilket kommer definiera just detta. Från svenskt perspektiv så är Storbritannien en viktig försvars- och säkerhetspolitisk samarbetspartner som tillsammans har ett gemensamt intresse i det europeiska närområdet. Det är inom de områden som vi har gemensamma intressen som utgör grunden för samarbetet. Genom samarbete uppstår förutsättningar att skapa säkerhet tillsammans med andra.
