Trump i en tid av globalisering En fallstudie om relationen mellan globalisering och nationalstaten inom ramen av Trumps presidentskap

(1)

Trump i en tid av globalisering

En fallstudie om relationen mellan globalisering och nationalstaten inom ramen av Trumps

presidentskap

Kandidatuppsats i statsvetenskap

(2)

(3)

Abstract

In times characterized by globalization and development of international politics Donald Trump became the president of the United States of America.

No one knew what impact the new nationalistic movements and Trump’s presidentship would have on globalization and the world. The aim with this essay is to analyze the relationship between globalization as a phenomenon and the nation-state within the frames of Trump’s presidentship. The theories used are nationalism by Ernest Gellner which implies that nationalism started to develop during the industrial revolution and a theory by Manfred Steger which explains the different dimensions of globalization. The method used is a qualitative case study and the material that is being analyzed is Trump’s policies during his presidentship (2017-2019). The analyze shows that Trump and his administration wants to change focus from the world to USA and its people. Trump’s policies shows that he strives to revert USA to become a more industrial Society again where nationalism was common and needed to secure the relationship between people and the State. The conclusions shows that Trump views globalization as something affecting the USA and the nation-state in a negative way. It also shows that Trump chooses to deny the main questions of globalization because he wants the nation-state to remain sovereign.

Keywords

Globalisering, Nationalstaten, Nationalism, Trump, USA, Industrialisering

Tack

Tack till min handledare Martin Nilsson och vännen Oskar Karlsson som har varit till stor hjälp under skrivandets gång.

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning 5

1.1 Problemformulering 5

1.2 Syfte och frågeställningar 6

2 Teori: Globalisering och Nationalism 8

2.1 Tidigare forskning 8

2.2 Teori om nationalism 12

2.3 Teori om globaliseringen och dess dimensioner 16

2.3.1 Den ekonomiska dimensionen 16

2.3.2 Den Politiska dimensionen 17

2.3.3 Den Kulturella dimensionen 19

2.4 Teoriernas roll 19

3 Metod 21

3.1 Tidsperspektiv 22

3.2 Teorikonsumerande studier 22

3.3 Övriga avgränsningar 22

3.4 Material och källkritik 23

3.5 Validitet och reliabilitet 24

3.6 Operationalisering 24

4 Analys 26

4.1 Ekonomiska dimensionen av globalisering och Trumps motsättningar 35 4.2 Politiska dimensionen av globalisering och Trumps motsättningar 37 4.3 Kulturella dimensionen av globalisering och Trumps motsättningar 40 4.4 Nationalstaten i en framtid av globalisering? Fel! Bokmärket är inte definierat.

5. Slutsatser och vidare forskning 42

5.1 Hur ser Trump på globaliseringen som fenomen? 42 5.2 I vilken utsträckning är Trumps politik protektionistisk och har ett fokus på

nationalstaten? 43

5.3 Vidare forskning 45

Källförteckning 46

(5)

1 Inledning

1.1 Problemformulering

År 2017 blev Donald J Trump vald som president för USA. Ingen trodde att han innan valet skulle lyckas vinna och bli president för USA och därmed sitta med ett enormt ansvar och inflytande över hela världen. Under den här tiden likt nu så var det också vanligt med högerextrema röster i de

västerländska länderna som gav folket en röst mot globalisering utan att det egentligen tydligt nämns. Många undrade då hur världen skulle förvandlas med Trump som president och vad som skulle hända med synen på

globalisering.

På senare tid har globaliseringen fått ett ordentligt uppsving, speciellt på den ekonomiska fronten där nationer handlar och förs samman mer med varandra än tidigare. Det här på grund av en ökad förmåga att kommunicera,

transportera och resa. Man skulle kunna säga att de geografiska hinder som tidigare förhindrat nationer att handla med varandra har blivit mindre vilket därmed betyder att världen kan ses som mindre. Det här kan både vara positivt och negativt men hur som helst så måste nationer handskas med varandra på ett helt nytt sätt än vad som tidigare behövts. Det betyder att den internationella politiken har fått en allt mer viktig roll. I den här

globaliserings-andan så råder en konflikt mellan det nationalistiska och det globala sättet att se på utveckling och framtiden. National-staten har sitt ursprung i industrialismen och utvecklades senare in på 1900 talet. Det här betyder att nationalstaten har växt fram ur en värld där det är fokus på det materiella med ett mål att bygga upp en välfärd inom nationens gränser. Hur förhåller sig den här idén om nationen och gränser i en tid som för övrigt präglas av det internationella och det globala? Den här utvecklingen har

(6)

också intensifierats på en väldigt kort tid vilket också gör att synen på nationalstaten i förhållande till världen krockar ordentligt. Har nationalstaten någon roll i varför den politiska dimensionen av globalisering har halkat efter jämfört med den ekonomiska dimensionen?

Med Trump så har motståndsrörelsen till globaliseringen fått en röst och hur har Trumps styre och politik förändrat hur USA förhåller sig till

globaliseringen. Kan man genom att stärka gränserna motverka den globala utvecklingen eller är globaliseringen här för att stanna? Problemet som kommer att behandlas i den här uppsatsen är således hur den politiska dimensionen påverkas av national-staten eller i det här fallet Trumps politik.

Det är inte heller bara staterna som globaliseras utan det är individer och folk i rörelse vilket ger extra problem till lösningen med stängda nationer. Det här har också tydligt visats inte minst i Trumps fall där nationalism verkar handla om folket i den egna nationen kontra folk som kommer utifrån.

Det här problemet är högst relevant eftersom globalisering ligger i tiden samt att vi befinner oss i ett förändringsstadium där utfallet fortfarande är oklart.

Nationernas roll i en global värld är fortfarande oklar vilket gör ämnet extra intressant. Därför är det av stor vikt att beakta och fördjupa sig i olika

förhållningssätt gentemot globaliseringen samt att ta till sig problem som den medför.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att analysera relationen mellan globalisering som fenomen och nationalstaten inom ramen för Trumps presidenttid (2017- 2019).

Frågeställningarna som besvaras är följande:

(7)

Hur ser Trump på globalisering som fenomen?

I vilken utsträckning är Trumps politik protektionistisk och har ett fokus på nationalstaten?

Detta innebär att uppsatsen både har fokus på i vilken utsträckning som Trumps politik är protektionistiskt samt hur den förhåller sig till den globala världsordningen. Samt hur Trumps politik påverkar USAs relation till globaliseringen och hur det kan påverkar politiska globaliseringens framfart. Således handlar det om att analysera relationen mellan

nationalstaten och globaliseringen som fenomen samt att särskilt analysera Trump-administrationens ställningstaganden i relation till den politiska dimensionen av globalisering.

I de följande teori och metod-kapitlen redogörs för uppsatsens uppbyggnad och utgångspunkter. Därefter i kapitel x analyseras Trumps policys och reformer för att sedan analysera utifrån de olika dimensionernas perspektiv.

Avslutande delen på analysen är en del som analyserar kopplingen mellan nationalism. Slutligen, i kapitel xxx presenteras uppsatsens övergripande slutsatser med fokus på frågeställningarna ovan.

(8)

2 Teori: Globalisering och Nationalism

I det följande teorikapitlet så redogörs för tidigare forskning och teorier gällande globalisering och nationalism. Det här är extremt relevant för

uppsatsen då materialet bygger upp och är grunden för undersökningen. Först så kommer det att presenteras tidigare forskning som sedan följs upp av teorier om nationalism och dess koppling till industrialiseringen samt en teori om globaliseringens dimensioner. De här delarna kommer att återkopplas till genom uppsatsens gång.

2.1 Tidigare forskning

Under uppsatsskrivandets period så har en stor del tidigare forskning om ämnet lästs och här presenteras några utav dem. De som valts är extra intressanta för uppsatsen då de täcker områden som den här uppsatsen snuddar vid på ett intressant sätt. Med dem här i ryggen är det lättare att ge sig på ämnet om globalisering, nationalism och Trump som kommer vara fokuset under den här uppsatsen.

Nationalism and Globalization: Challenging assumptions av Jonathan Hearn

Jonathan Hearn är författare och har skrivit flera böcker om nationalism och teorier om politisk makt. Han undervisar i politik och sociologi på University of Edinburgh hans forskning om nationalism och globalisering är väldigt intressant och tar därför med i uppsatsen.

Hearn menar att nationalism och globalisering är historiskt sammanfogade men att de nödvändigtvis inte behöver vara fundamentala motsatser till varandra. Hearn menar också att nationalstater är så pass olika när det gäller makt, resurser, grupperingar och utvecklande system så därför är det omöjligt att utveckla en teori gällande nationalstatens öde då de nationalstater som

(9)

finns skiljer sig så mycket som de gör. Slutligen så menar han också att uppdelning gällande nationella identiteter och kulturer är mer komplex än att de antingen är etniskt lagda eller ‘’medborgerligt’’ lagda. Nationalism bör skiljas från etnisk politik då nationalism i Hearns mening är att konstruktion av kollektiv identitet i sammanslutning med en självstyrande stat kontra etnisk politik gäller frågor där etniska grupper är inblandade. Han menar också att det finns en risk att blanda ihop dessa eftersom att globalisering ofta associeras med frågor där kultur, etnicitet, religion och språk krockar på grund av att folkgrupper förflyttas av olika anledningar. Han menar därför att etnisk politik endast kan komma att bli nationalism när det kombinerat finns olika tycken gällande territorium, identifikation och jurisdiktion (när man har befogenhet att skipa rätt). Med dessa argument som grund menar han att man bör förstå globaliseringens process som en förhandling av makt mellan nationalstater istället för en kraft som försöker ställa sig över nationalstaten. ¹ Hearn tar ställning till en viktig del gällande dispyten mellan nationalstaten och globaliseringen. Det här beaktas genom hela uppsatsen då det också är relevant för att kunna komma till vettiga slutsatser när det gäller Trump och globalisering.

Globalization and its discontents Revisited: Anti- Globalization in the era of Trump av Joseph E. Stiglitz

Stiglitz är en Amerikansk nationalekonom och professor på Colombia University. Han har också vunnit Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till minne av Alfred Nobel. Stiglitz har forskat mycket om globalisering och släppt många böcker om ämnet och hans fokus ligger på

1 Hearn, Jonathan. Nationalism and globalization: Challenging Assumtions. The SAIS review of international affair; Baltimore. Vol. 35, nr. 2. 2015. s: 5-11

(10)

det ekonomiska delarna av globalisering vilket är högst intressant och relevant.

Stiglitz menar att missnöje är kopplat till växandet av ojämlikhet då det är de som har det allra bäst ställt som påverkas som mest positivt av

globaliseringen medans medelklass och de allra fattigaste bara påverkas en liten del. Stiglitz understryker att globaliseringen skulle kunna påverka alla positivt om det hanterades på rätt sätt men att de internationella företag som sitter på mest makt på grund av globaliseringen aldrig skulle hjälpa till att förändra regelverket för globaliseringen till ett sådant sätt så att det gynnade den vanliga individen. Han menar dock att USA är ett av de få länder som har en makt att göra förändringar, kanske inte helt själva men de har makt att starta en våg, vilket sätter USA i en viktig position. ² Stiglitz menar också att USA förlorar sitt inflytande som de jobbat för att tjäna in under flera år. Där de jobbat för att få till en global ekonomisk ordning men nu hotar Trump denne och deras inflytande. Om USA fortsätter att gå i Trumps fotspår så riskerar USA att tappa både sitt globala inflytande samt sina invånares levnadsstandard. Men Trump har visat att gränser har betydelse när han genom sina tullar fick företag att börja tänka efter när de skapar globala försörjningskedjor. ³ Stiglitz menar att Trump vill gå ifrån de regler som har jobbats fram i hur man hanterar internationella relationer och regler för den globala ekonomiska ordningen. Trump vill gå ifrån multilaterala system där länder jobbar tillsammans till att försöka lösa problem land för land. ⁴

2 Stiglitz, Joseph. Globalization and Its Discontents Revisited: Anti-globalization in the era of Trump. WW Norton & Company, 2018. s. 74

3 Stiglitz, Joseph. Globalization and Its Discontents Revisited: Anti-globalization in the era of Trump. WW Norton & Company, 2018. s. xxxiv

4 Democracy Now!. Anti-Globalization in the Era of Trump: Joseph Stiglitz on Shared Prosperity Without Protectionism. 2017.11.30.

https://www.youtube.com/watch?v=WWVf7dkys4g&t=1s. (Hämtad 2019.05.06)

(11)

Stiglitz presenterar tre alternativ i vilken väg globaliseringens framtid kan ta om man utgår från hur det nu ser ut.

Washington Consensus

En mer strukturell globalisering med ekonomiska regler och ramar för hur det på marknaden ska gå till. Reglerna/ramarna är satta av och för stora företag som dominerar marknaden. Det negativa med den här vägen är att det är de rikaste som påverkas mest av det globala uppsving i ekonomin som man förväntar sig. Man kollar på statistik och arbetslöshet men glömmer att tänka på hur reformerna som släpps påverkar den vanliga människan som behöver förändring som mest. ⁵

De nya Protektionismen

Den nya protektionismen innebär att staten ska ta kontroll över sin egen politik och sin egen ekonomi inom sina gränser. Här skärper man

migrationen och stärker gränserna eftersom att man anser att andra folk tar nationens egna folks jobb och att det startar en negativ trend. Man sätter upp tullar för att få kontroll över sin egen marknad. Men Stiglitz beskriver den här vägen som en reträtt till tiderna efter andra världskriget vilket inte kommer påverka USA positivt. ⁶

Rättvis Globalisering

Det sista alternativet som presenteras innebär en rättvis globalisering som ser statens, marknadens och det civila samhällets roller och samspel. Med en marknad så kommer ofta social orättvisa vilket man bör ta kontroll över för

5 Stiglitz, Joseph. Globalization and Its Discontents Revisited: Anti-globalization in the era of Trump. WW Norton & Company, 2018. s. xxxviii

6 Stiglitz, Joseph. Globalization and Its Discontents Revisited: Anti-globalization in the era of Trump. WW Norton & Company, 2018. s. xxxix

(12)

att skapa en rättvis globalisering som inte gynnar några i bekostnad på andra som redan lever fattigt. Man bör förändra globaliseringens spelregler så att de står över företag och enskilda stater så att reglerna kan bli och förbli rättvisa. Endast det här kan förändra globaliseringen till något bra enligt Stiglitz.

Stiglitz lägger mycket fokus på det ekonomiska av globaliseringen vilket också krävs då globaliseringen har fötts utifrån en ekonomisk intensifiering men det här gör att han med sitt ekonomiska fokus skiljer sig en del från det politiska fokus som används i den här uppsatsen. Men trots det så har jag valt att ta med Stiglitz då hans böcker är så pass relevanta och precisa vad gäller att peka ut problem. Stiglitz har också ett fokus på USA och Trump vilket gör att vi har många gemensamma utgångspunkter. ⁷

Stiglitz har med sitt grundläggande fokus på det ekonomiska en viktig del i forskning som gäller globalisering då han med ett ekonomiskt perspektiv som grund för sina diskussioner om huruvida vad som är mest gynnsamt för USA i en tid av globalisering. Det här är därför högst relevant att ha i åtanke när man gör undersökningar inom ämnet.

2.2 Teori om nationalism

Ernest Gellner - Nations and nationalism

Nationalism enligt Gellner är främst en politisk princip som innebär att det politiska och det nationella folket går hand i hand. En nationalistisk känsla är en ilska väckt av den nationella principens åsidosättande eller en

tillfredsställelse av att den nationella principen uppfylls. En nationalistisk rörelse är en rörelse som har uppkommit med några av de här känslorna som

7 Stiglitz, Joseph. Globalization and Its Discontents Revisited: Anti-globalization in the era of Trump. WW Norton & Company, 2018. s. xlii

(13)

grund. Den nationella principen kan brytas ner genom att den politiska gränsen given en stat misslyckas med att inkludera det nationella folket den bör, eller så kan den inkludera rätt men också inkludera utländska grupper som enligt nationalisten inte bör inkluderas. Den nationalistiska principen kan också kränkas genom att den som styr har rötter i en annan nation än majoriteten som denne styr över. Kort sagt så kan man säga att nationalism handlar om politisk legitimitet där etniska gränser inte bör inkräkta på politiska gränser. Gellner menar också att antalet potentiella nationer är mycket större än andelen potentiella stater. Det här betyder att man aldrig kan komma till ett stadie där alla nationalister är nöjda samtidigt. ⁸

Staten beskriver Gellner som den eller de institutioner som ägnar sig åt att hålla ordning. Staten finns där institutioner som polis och domstol skiljer sig från det vanliga sociala livet. Det här är utvecklat från Webers teori om staten där han menar att staten är den som har legitimerat våld på sin sida.

Nationen beskrivs genom två simpla definitioner men Gellner menar att ingen av definitionerna är tillräcklig. Dock så hjälper de till att förstå vad nationalism är.

1. Två människor är från samma nation om och bara om dom delar samma kultur. Kultur i det här fallet innebär ett system av idéer, symboler, associationer samt sätt att bete sig på och sätt att kommunicera med varandra.

2. Två människor är från samma nation om och bara om dom anser att dom tillhör samma nation. Alltså nationer uppstår genom att

människor identifierar sig med varandra och känner lojalitet och solidaritet till den egna gruppen. Ett folk som pratar samma språk eller som bor i samma territorium blir en nation då de delar

8 Gellner, Ernest, Nations and Nationalism: New Pespectives on the Past. Blackwell Publishers, 1983. s. 1-3

(14)

ömsesidiga rättigheter och skyldigheter. Det är deras delade attribut som skiljer den nationens folk från annat folk.

Nationen och staten är sammanfogade när man pratar om nationalism. Enligt nationalism så är den ena utan den andra ofullständig. Dock så menar Gellner att både staten och nationen utvecklats självständigt innan de blev ett. Så både staten och nationen kan finnas till utan den andras ingripande. ⁹ Gellner beskriver steget från det agrariska samhället till det industriella samhället som förändringen som gjorde det möjligt för nationalism att komma till. I det agrariska samhället så beskrivs i princip 80% av befolkningen som bönder och det krävdes inte någon kultur för att

sammanfoga de olika klasserna och folkgrupperna. Men med det industriella samhället så hävdes de här barriärerna och folket levde tillsammans med fler möjligheter under samma stat där kultur blev en nödvändighet på ett helt annat sätt. Då det industriella samhället kom med idéer som arbetsfördelning i samhället, ett industriellt språk som skulle underlätta för folk att

specialisera sig inom sitt yrke. Det industriella samhället innebar

förändringar i den sociala strukturen. I det industriella samhället behövde folk vara mobila och redo på att samarbeta med folk som man aldrig träffat innan. Det krävdes också en kommunikation både mellan folk och inom ett yrke som krävde att man kunde behärska ett visst standardiserat språk inom yrket. Utbildningssystemet garanterade vissa sociala framsteg då en persons utbildning var dennes mest värdefulla ägodel och många fick också till utbildning då det i princip mass-producerades. Det industriella samhället innebar möjlighet till anställning, säkerhet, värdighet och ett nytt fokus på individen i samhället. Den industriella mannen är inte lojal till en kung, ett land eller ett öde utan till en kultur. Kultur är inte längre bara en förskönande bekräftelse och ett legitimiserande av en social ordning utan kultur är i det

(15)

industriella samhället ett nödvändigt medium till en atmosfär där dess medlemmar ska kunna andas, överleva och producera. I den här tiden menar man att staten och dess kultur behöver vara sammanfogade för att systemet ska fungera. Det är nu statens uppgift att se till att folket kan andas, leva och producera i samordning med varandra och då krävs det också att det är en kultur som dominerar ett samhälle. ¹⁰

Nationalism beskrivs således som en nödvändighet för att få det industriella samhället att gå ihop. Kultur svetsar samman personerna som kommer från olika bakgrunder men som nu måste leva i samma kulturella atmosfär. Det industriella samhället medför en ny enhetlighet som leder till en nationalism och som också krävs för att det materiella driv som det industriella samhället försökte effektivisera med hjälp av förändringar inom teknik, handel och sociala konstruktioner på arbetsmarknaden. Nationalism beskrivs också som oundvikligt då staten i princip använder sig av nationalistiska känslor för att bibehålla sin politiska legitimitet. ¹¹

Gellner understryker att nationalismen har förändrats i tre olika steg där det senaste och gällande steget är steget från det agrariska samhället till det industriella. Det här innebar ett helt annat fokus på effektivisering av produktion samt en strävan efter en välfärd. Den nya sociala ordningen medförde också att kultur fick en helt ny roll i samhället.

Den här teorin är vald som teori för nationalism eftersom det har ett fokus på ekonomi och industri som förklaringsfaktor.¹² Det här passar väldigt bra in på Trumps syn på nationen och den situationen som USA befinner sig i.

12 Baylis John, Smith Steve, Owens Patricia. The globalization of world politics: An introduction to international relations. Oxford university press, 2017. s. 437

(16)

Därför så passar den här teorin in på USA:s nuvarande situation då det är fokus på de ekonomiska problemområdena med globalisering.

2.3 Teori om globaliseringen och dess dimensioner

I den här delen kommer de olika dimensionerna av globalisering som kommer att beaktas i den här uppsatsen kategoriseras. Det här ses som en bakgrund som kan vara bra att veta för att följa med i uppsatsens framtida delar. Globalisering delas in för att påvisa de olika dimensionerna som påverkas på olika sätt och som får olika problem och blir därför som ett sätt att kategorisera uppsatsen analytiska delar.

2.3.1 Den ekonomiska dimensionen

Den ekonomiska dimensionen av globalisering utvecklades ur en värld av intensifiering av kommunikation på grund av en utvecklad teknologi som gör att det kan strömma enorma mängder av kapital över hela globen utan några större fysiska påfrestningar. Det här innebär att handel har ökat enormt på senare tid men det här innebär också att interaktionen mellan stater, folk och företag ökar. Efter andra världskriget startade man The international bank för att återbygga Europa efter andra världskriget. International bank blev senare känt som World bank. På senare tid användes det också för större industriella projekt i stater runt om i världen. År 1947 startades också General

Agreement on tariffs and trade (GATT) som sen blev känt som World trade organisation (WTO), huvudbas för globala regler och handel mellan nationer.

International monetary fund (IMF) skapades också för att administrera valutasystemet.¹³

13 Steger, B Manfred, Globalization: A Very Short Introduction, Fjärde Upplagan, Oxford University Press, 2017. s:39-41

(17)

Den ekonomiska globaliseringen kommer ur en neoliberal anda där fokus ligger på frihandel och att få bort handelsbarriärer mellan nationer. Man argumenterar för att integrerade marknader skulle resultera i internationella relationer och teknologiska framsteg som kommer vara en fördel för alla. På grund av frihandel så har nationella ekonomier ökat sin produktivitet rejält och flera miljoner har undkommit fattigdom i länder som Kina och Indien.

Dock så tjänar de rika ännu mer medans fattiga bara blir lite rikare. Det finns en orättvisa som inte går att påverka i en liberal marknad som har lett till en global kapitalism. ¹⁴

2.3.2 Den Politiska dimensionen

Politisk globalisering innebär intensifiering och expansion av politiska samband på en global nivå. De här processernas utveckling medför en rad problem vad gäller den suveräna staten och systemet med nationalstater i sig.

Genom internationella politiska organisationer och den internationella politikens ökande påverkan på omvärlden så väcks frågor om ett globalt politiskt styre. Stater påverkas också av andra globala symtom som till exempel migration och miljöfrågor som kan ha en påverkan i hur man ser på territorium och gränser. Världens olika politiska system har organiserats upp genom olika territorium vilket gör att folk identifierar sig med en viss nationalstat. ¹⁵ Gränsernas betydelse som världen har känt dem är nu i förändring eftersom det geografiska inte längre begränsar på samma sätt som det en gång gjorde. Det här gör att en fråga om nationalstatens framtid har uppkommit.

15 Steger, B Manfred, Globalization: A Very Short Introduction, Fjärde Upplagan, Oxford University Press, 2017. s:62

(18)

National-statens ursprung går att spåras tillbaka till i slutet av 1600-talet där Europa protestantismen har börjat ta över och där opersonliga självständiga stater började att utmana medeltidens era där makten ofta var lokal och personlig. Under de århundradena som följer så börjades också den politiska makten att centraliseras samt att staten började ta kontroll över samhället genom utvecklad administration och diplomatik. National-stater hade också den militära styrkan som behövdes för att utveckla sin handel vilket gjorde att systemet spreds. Den moderna nationalstaten började utvecklas efter första världskriget där Woodrow Wilson gick ut med sina kända 14 punkter baserade på ‘’national self-determination’’. Men idén om att alla nationella identiteter skulle få ett eget territorium i form av en suverän nationalstat visade sig vara omöjlig att genomföra i praktiken. Han underströk

etnicitetens roll i nationalstaten vilket gav stöd till radikala etnonationalister.

Hans andra idé ‘’league of nations’’ (nationernas förbund) var en

mellanstatlig organisation för internationellt samarbete och konfliktlösning och denna tillsammans med UN och andra internationella organisationer fungerade som en katalysator för den internationella politiken. ¹⁶

De huvudsakliga frågorna gällande den politiska dimensionen av

globalisering är alltså nationalstatens roll i en värld där gränser inte längre har samma värde på grund av teknologi, handel och folk som strömmas över gränserna men också migrationen och huruvida det etniska bör ha en

koppling till det territoriella eller inte. Det här på grund av att populistiska vågor tenderar att öka i västerländska inbitna nationalstater som blivit påverkade av starka strömmar av migration som hanterats mindre bra. I och med att nationalstaten ifrågasätts så uppkommer också diskussionen gällande

(19)

ett globalt styre eller i alla fall ett sätt att kunna påverka politiken mer internationellt.

2.3.3 Den Kulturella dimensionen

Den kulturella dimensionen syftar på intensifieringen av kulturellt flöde världen över. Kultur är ett väldigt brett begrepp då det i vissa fall syftar till hela människans upplevelse av världen. I och med möjligheten för folk att förflytta sig i världen samt att integrera genom internet så innebär det att kulturer möts eller krockar i större utsträckning än vad de tidigare gjort. Det här är grunden till den kulturella dimensionen.¹⁷ Det här har också lett till att man börjat prata om en global kultur där hela globen delar en kultur genom till exempel stora företag som finns världen över samt att internet, sociala medier och media i sig. När folk rör sig så är det inte bara kulturer som möts utan användandet av olika språk sprids. Globaliseringen av språk innebär att många stora språk blir ännu större medans mindre språk används i en mindre utsträckning. Frågorna i de kulturella dimensionerna handlar om vad som händer när folk från olika bakgrund möts i en större utsträckning. I de västerländska länderna har högerpopulistiska rörelser börjat öka som en reaktion där man ofta syftar på just kulturkrockar som ett problem. ¹⁸ 2.4 Teoriernas roll

Uppsatsens teorier används som hjälpmedel för att förklara ett visst fall alltså Trumps presidentskap. Här ligger fokus på nationalism och globalisering som teorierna också påvisar. Teorierna används i uppsatsen som glasögon

(20)

när materialet ska analyseras och gås igenom. Där den nationalistiska teorin påvisar ett historiskt sätt att se på nationalismen där den utvecklats och fått sina huvudsakliga karaktärsdrag under en viss tid vilket också ger en

förståelse för nationalismen grund och den tid som den utvecklats i. Det här kan användas i analysen för att ge ett nytt synsätt på situationen. Teorin om globalisering används för att påvisa vissa huvudsakliga frågor och

strömningar som har drivit och driver globaliseringens utveckling. Den påvisar också vissa konsekvenser och framtida problem inom olika områden.

Här ligger national-statens relation och roll i globaliseringen i fokus och därför är den lämplig att ha i åtanke i den här studien med Trump som exempel.

(21)

3 Metod

Det metodiska tillvägagångssättet för den här uppsatsen kommer vara kvalitativt, mer specifikt en kvalitativ fallstudie där jag använder mig av dokument-liknande material från Donald Trumps egen hemsida där han går igenom vad han har åstadkommit under sin tid som president. ¹⁹Materialet som samlas in där kommer beskriva och gå igenom Trumps politiska reformer som president samt så kommer det att kopplas till nationalstatens funktion i en globaliserad värld. Resultatet kommer att analyseras och gås igenom för att föra en diskussion om huruvida Trumps politik är restriktiv gällande internationella samarbeten världen över. Målet är sedan att komma till en förklaring om huruvida kopplingen mellan nationalstaten och den politiska dimensionen av globalisering förhåller sig till varandra.

En kvalitativ fallstudie är det bästa valet då problemformuleringen som beskrivs är ett stort förlopp och då är det vettigt att rationalisera problemet till ett fall som sedan mer eller mindre kan beskriva delar av det stora fallet.

Det stora förloppet kan vara en mångfald av händelser där fallet hoppas att förklara ett exempel i taget. ²⁰ Därför är endast den här metoden mest applicerbar när det gäller hur omfattande den här uppsatsen ska vara kontra ämnet som uppsatsen handlar om (globalisering). En annan positiv sak med fallstudien som metod är att problemet kan formas med tiden som fallet undersökt vilket gör att man får större precision när man fastställer sin problemformulering. ²¹Det man får se upp med när fallstudie används som

19 Donald J Trump for president Inc, Promises kept, https://www.promiseskept.com/

(2019.04.26)

20Ejvegård, Rolf. Vetenskaplig metod. Lund. Studentlitteratur AB. 2012 s.35

21 Ejvegård, Rolf. Vetenskaplig metod. Lund. Studentlitteratur AB. 2012 s.36

(22)

metod är att inte dra för breda slutsatser då fallet i sig inte till helt säkert speglar helheten.

3.1 Tidsperspektiv

Eftersom att materialet som används är Trumps politik så kommer också tidsperspektivet spegla Trumps presidentskap från 2017 till 2019. Trump installerades till president först 20 januari 2017 men valkampanjen ägde rum under 2016.

3.2 Teorikonsumerande studier

Den här uppsatsen är att betrakta som en teorikonsumerande studie då den försöker förklara ett enskilt fall genom att kolla på redan existerande teorier och förklaringsfaktorer inom ett område. I den här studien så används Gellners syn på nationalism och Stegers syn på globaliseringens olika dimensioner för att bidra till en förklaring. I en teoriprövande studie så hade istället teorin varit i centrum men så är alltså inte fallet här.²² I den här studien så används teorierna för att förstå Trumps politik och syn på globalisering ur olika perspektiv och förhoppningsvis bättre.

3.3 Övriga avgränsningar

I teorin om de fyra dimensionerna för globalisering som är skriven av Manfred Steger så tar han upp fyra olika dimensioner som är ekonomi, politik, kultur och ekologi men i den här uppsatsen så togs inte den

ekologiska dimensionen med då den anses ligga som en stor grundläggande fråga som rör globaliseringens alla delar. Den kommer inte finnas med som

22 Esaiasson,Peter, Gilljam,Mikael, Oscarsson,Henrik, Towns,Ann, Wängerud,Lena.

Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan.

Wolters Kluwer Sverige AB, 2017. s.42-43

(23)

en egen dimension då det är en effekt av globaliseringens ekonomiska dimension men den påverkar också den politiska dimensionen mycket så därför är det ur ett analytiskt perspektiv tydligare att behandla det som en stor politisk fråga istället för en dimension. ²³

Uppsatsen är också begränsad till USA och närmare bestämt Trump som källa för material och analys eftersom att USA ses som en stat som är ett slags centrum gällande globalisering på grund av deras stora inflytande och påverkan på sin omvärld. Samt så blir USA ett ännu mer centralt

forskningsobjekt i den här frågan då Trump är president och som Stiglitz beskriver det ‘’Donald J. Trump became president of the United States on January 20, 2017, and threw a handgrenade into the global economic order…’’ ²⁴ så skapar det ännu mer oklarhet i globaliseringens framtid och därmed så väcks fler relevanta frågor i ämnet.

3.4 Material och källkritik

Det huvudsakliga materialet används i uppsatsen är hämtat från Donald Trumps egen hemsida Promiseskept.com där de går igenom vad han

åstadkommit under sin tid som president. Det finns både nyheter om Trump på sidan men också kategorier om politiska områden där det radas upp politik som har genomförts.²⁵ Det här är högst relevant till uppsatsen eftersom det är Trumps politik som ska analyseras. Man bör dock ha i åtanke att det är vinklat åt det positiva hållet och därför så bör jag vara extra kritisk. Men eftersom att uppsatsens fokus inte ligger på hur bra Trump är som president

24 Stiglitz, Joseph. Globalization and Its Discontents Revisited: Anti-globalization in the era of Trump. WW Norton & Company, 2018. s. XV

25 Donald J. Trump for president Inc. Promises Kept. https://www.promiseskept.com/

(Hämtad 2019.05.17)

(24)

utan vad politiken påvisar för nationalism och hur USA som nationalstat har för roll i globaliseringen så har det ingen större påverkan på utfallet.

Politiken i sig är indelad i 14 punkter. Punkterna är Economy and jobs, Immigration, Foreign Policy, National Security and Defense, Regulation, Land and Agriculture, Law and Justice, Energy and Enviroment,

Government accountability, Health care, Infrastructure and technology, Social programs, Education och Veterans. De här punkterna kommer att gås igenom och kopplas till frågan om nationalstaten och globalisering samt analyseras för att förhoppningsvis få ett nytt perspektiv på den relationen.

3.5 Validitet och reliabilitet

Uppsatsen anses ha hög validitet då validitet handlar om att man mäter och undersöker det som är relevant i sammanhanget. Reliabilitet innebär att man mäter det på rätt sätt. Därför så är validitet grundläggande för att man ska kunna få en hög reliabilitet.²⁶ Validiteten för uppsatsen är hög då materialet som används är högst relevant till ämnet som helhet. Materialet som används är från Donald Trumps egen hemsida vilket betyder att det troligen visar den politik Trump är absolut mest nöjd över, därför blir det en god och tillförlitlig balans när det materialet kollas på med kritiska ögon.

3.6 Operationalisering

Uppsatsens analys genomförs genom att kolla på de olika reformerna och politiken som genomförts av Trump och med hjälp av den utgångspunkten jämföra nationalism och globalisering. Nationalism och globalisering kommer att analyseras och jämföras med hjälp av karaktärsdragen som visas

26 Esaiasson,Peter, Gilljam,Mikael, Oscarsson,Henrik, Towns,Ann, Wängerud,Lena.

Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan.

Wolters Kluwer Sverige AB, 2017. s.58

(25)

nedan för att tydligare se var det skär sig och vad för skillnader samt likheter det finns. Karaktärsdragen är inspirerade av Manfred Stegers dimensioner inom globalisering och är högst relevanta då de tar upp dimensionernas huvudsakliga problem och karaktärsdrag. De här karaktärsdragen är valda eftersom de anses ha en stor påverkan på globaliseringen och därför så är det också extra intressant att använda sig av just dessa då Trump anses vara emot globalisering. Det gör att just de här dimensionerna och karaktärsdragen ger en extra intressant analys och undersökning.

Nedan visas en figur med karaktärsdragen för varje dimension.

Figur 1

Ekonomiska Dimensionen Politiska Dimensionen Kulturella Dimensionen

Liberal marknad Gränser och nationalstaten Kulturellt flöde Strömmande kapital Internationella

organisationer

Mångkultur

Internationell handel Globala frågor Migration Utvecklad teknologi

(26)

4 Analys

I analysen kommer jag först att rada upp de olika prestationer som

presenteras på Trumps hemsida för att sedan punktvis gå igenom vad som har gjorts. Man bör här ha i åtanke att vissa punkter är vinklade för att påvisa Trumps positiva delar som president och dessa kommer därför inte att ha samma vikt i analysen. Analysen kommer att bestå av tre olika delar. Den första delen kommer att handla om olika reformer under Trumps

presidentperiod, den andra kommer att handla om de tre olika dimensionerna om globalisering och den tredje kommer att handla om nationalism och nationalstaten.

Economy and Jobs

Fokus gällande ekonomi och jobb ligger på att skifta fokus till de amerikanska hårt arbetande medborgarna. Trump minskar skatter ‘’ökar lönerna’’ för de hårt arbetande amerikanerna. Han gör detta genom att minska skatterna för mindre företag samt familjer för att underlätta för de amerikanska medborgarna. Man menar också att Trump skapat mer jobb och att arbetslösheten är lägre än tidigare. Han gör detta genom att satsa på amerikanska lokala industrier där fler kan börja arbeta. Man menar också att Trump har omarbetat internationella handelsavtal till USA:s fördel:

- Days after taking office, the President withdrew the United States from the Trans-Pacific Partnership negotiations and agreement.

- President Trump's Administration is working to defend American intellectual property from China's unfair practices through a range of actions.

- The President improved the KORUS trade agreement with the

Republic of Korea, which will allow more U.S. automobile exports to South Korea with lower tariffs and increase U.S. pharmaceutical access to South Korea.

(27)

- American agriculture has gained access to new markets under President Trump.²⁷

Här är det tydligt att Trump och hans administration vill ta tillbaka USA:s suveränitet och stora påverkan på ekonomin likt man hade under senare år av industrialiseringen där USA utvecklades i en otrolig fart. Man är också extra tydlig med att det är fokus på det amerikanska folket och inte några andra vilket tydliggör USA som nationalstat. De reformer som nämns är också tydliga karaktärer som påminner om industrialiseringens fokus tex. mer jobb till den amerikanska arbetaren och lokala industrier. Det finns också tydliga nationalistiska drag då man är tydlig med att fokus ska ligga på den

amerikanska medborgaren i alla frågor då Trump vill ses som folkets röst för nationen USA.

Immigration

Fokus gällande immigration handlar om att finansiera och försöka bygga muren mot Mexiko som Trump länge har lovat. Man drog sig också tillbaka ur ett samarbete som kallades ‘’Global Compact on Migration’’ som var en plan för hur man skulle dela upp och hantera migrationsfrågan världen över.

Man har också utvecklat Victims of immigration Crime Engagement (VOICE) som är speciellt utvecklat för att hantera och hjälpa offren i brott som är gjorda av utlänningar. Trump-administrationen har betalat större summor för att utöka antalet poliser och arbetat för att bekämpa ett antal internationella kriminella organisationer som negativt påverkat USA i olika områden. Man pratar också om hur satsandet på ICE (Immigration and

(Hämtad 2019.05.17)

(28)

Custom Enforcement) har lönat sig då de har lyckats få ut fler olagliga invandrare än tidigare år. ²⁸

I det här området så vill Trump understryka folkets säkerhet genom att stärka gränserna men det här gör han också för att synen på USA som en suverän nationalstat. Om han som ledare stänger gränser och skiljer folk från folk så kan han motsätta sig mot globaliseringens huvuddrag. Det Trump i princip gör är att påvisa att relationen mellan territorium, folk och stat fortfarande har stor betydelse. Här kan invandraren se ut som en fiende mot nationen för att återigen väcka en nationalistisk känsla i landet. Man lämnar också ICE för att visa att man är en självständig stat som styr över sina egna problem.

Foreign Policy

Trump-administrationen har på det här området omförhandlat olika

handelsavtal som har ansetts vara orättvisa för USA. Till exempel så har man satt en handelstull på stål och aluminium för att styrka amerikanska

industrier. Man omförhandlar också handelsavtal för att stärka de

amerikanska arbetarnas konkurrenskraft. Man har försökt öka produktionen inom USA och omförhandlar eller sagt upp olika internationella avtal.

Tanken här är att öka handeln inom USAs gränser för att det amerikanska folket ska få mer jobb och starkare ekonomi. Trump- administrationen föreslog också att ta till åtgärder och sätta en handelstull på industriella varor från Kina för att bekämpa Kinas orättvisa industriella policy. Man

konfronterade Kinas licensiering av teknologi då man ansåg att den bröt mot World Trade Organisations regler. Administrationen menar också att de byggt upp en respekt och ett självförtroende för USA genom att ställa upp för vissa individer som ‘’fastnat’’ i andra länder men också genom att ta

ställning i omdiskuterade frågor som tex när Trump erkände Jerusalem som

(Hämtad 2019.05.17)

(29)

Israels huvudstad. Trump har också tagit ställning mot Nordkorea för att styrka och säkerställa USA och dess inflytande. ²⁹

Här märks det också att Trump försöker fokusera på industrier inom USAs gränser för att gynna de amerikanska arbetarna. Man omhandlar också handelsavtal och samarbeten för att man tycker att globaliseringen har påverkat USA negativt och att man på det här sättet försöker att justera ordningen till deras fördel. Trump försöker också visa sig som en stark ledare som löser konflikter i till exempel Israel samt att man neutraliserar hot som skulle kunna skada USA och det amerikanska folket. Man märker också att Trump vill visa att USA är handlingskraftiga och suveräna i hur han hanterar internationella situationer.

National Security and Defense

Trump har vidtagit åtgärder för att bygga om militären med en ny strategi samt så har man bemyndigat försvarsministern samt militära befälhavare att kunna ta initiativ och agera utan ‘’micromanagement’’ från Washington.

Man lägger också fokus på att bekämpa terroristorganisationer samt att man igen understryker att man dragit sig ut ur Global Compact on Migration för att kunna återta amerikansk suveränitet över sina gränser. Trump och hans administration menar också att de i stort sett slagit ISIS. Trump lägger också stor vikt i att försöka få Nordkorea att ta bort sina Kärnvapen för att USA ska känna sig mindre hotat. Trump har också ifrågasatt Irans aggression. Samt så har man förbjudit folk från vissa (oftast muslimska) länder att besöka USA för att försvara det amerikanska folket från terroristattacker. Trump har också infört sanktioner mot Ryssland samt beaktat och ifrågasatt deras aggression.

(Hämtad 2019.05.20)

(30)

De har också hjälpt till att finansiera European Deterrence Initiative som är till hjälp för att försvara deras europeiska allierade. ³⁰

Trump vill på försvarsområdet visa att den amerikanska militären ständigt utvecklas och finns där för att försvara USA och det amerikanska folket. Den amerikanska militären är också ett viktigt kugghjul i den amerikanska

nationalismen. Det är viktigt att man som stolt amerikansk medborgare stödjer relationen med staten och folk som gör detta genom att gå med i militären ska hedras. Det här stärker också den nationalistiska känslan. Man fortsätter också att bygga upp islam som ett hot mot landet genom att förbjuda inkommande personer från vissa länder där islam råder som religion.

Regulations

Här presenterar man de bestämmelser som man drar tillbaka för att man anser att de påverkat amerikanska arbetare och ekonomin negativt. Till exempel så drar man tillbaka Obamas administrationsplan och hänvisar till en studie som menar att om USA hade följt den Parisavtalet så hade man vid 2040 förlorat ca 3 biljoner dollar samt så hade man förlorat ungefär 6.5 miljoner jobb i den industriella sektorn. ³¹

Trump fortsätter att prata negativt om Obama eftersom att de står så pass långt ifrån varandra i frågan om globalisering. Obama står på ett annat håll i frågan om globalisering och därför så fortsätter Trump att kritisera Obamas arbete som president för att styrka sin egen position och för att avstånd från Obamas kritik.

(Hämtad 2019.05.22)

(31)

Land and Agriculture

Här menar man att Trump fokuserat på förbättra livet för amerikaner som lever på landsbygden. Genom att ge staterna mer flexibilitet till att styra över Supplemental Nutrition Assistance program som är ett program som ger ut matkuponger till de som behöver det så menar att man förbättrar livet för folket på landsbygden. ³²

Trump försöker återigen visa att man bryr sig om det amerikanska folket och de amerikaner som arbetar på landsbygden.

Law and Justice

Även här ligger fokus på att säkerställa folkets säkerhet genom att anställa poliser och bekämpa brott. Man har även tagit ställning för amerikaner och deras rättigheter genom att till exempel ta ställning för några studenter vars yttrandefrihet blivit berövad på olika universitet i USA på grund av deras asiatiska ursprung. Man lägger stora summor pengar på att bekämpa framtida skolskjutningar. Man konfronterar också organiserad brottslighet och

försöker bekämpa internationella kriminella ligor. ³³

Även när det gäller lag och ordning så vill man utöka antal poliser för att bekämpa hotet som man menar uppkommit med invandringen till landet och med kulturkrockarna som sker. Man tar också ställning för amerikanska medborgare som behandlats illa. Nationalistiska rörelser förespråkar säkerhet och oftast så handlar det om att säkerställa nationen för folket för att stärka relationen mellan stat och folk. Därför är det en viktig punkt. Det här

behöver dock inte bara att ha att göra med nationalism men skulden som man

(Hämtad 2019.05.22)

(32)

lägger på folkgrupper som invandrare eller muslimer gör att det är lätt att dra den kopplingen.

Energy and Environment

Trump har storsatsat på att öka produktionen av energi genom att satsa på gas och olja för att sedan exportera det på den globala marknaden. Fokuset här ligger inte på att ‘’rädda miljön’’ utan på att få fler medborgare i arbete genom att satsa på olja och energiproduktion. Man fortsätter också genom att lova att USA ska dra sig tillbaka från Paris avtalet som är ett avtal mellan flera länder där man ska hålla den globala uppvärmningen under 2 grader samt att industrialiserade länder ska hjälpa utvecklingsländer. Man är också tydliga med att man vill gå ifrån Obamas Clean power plan som skapades för att bekämpa klimatförändring. ³⁴

I USAs situation där man tidigare haft stor påverkan på globala frågor så var det smartast av Trump att förneka miljöfrågan helt. Både för att det är ekonomiskt gynnsamt men också för att man bevarar sin suveränitet. Man kan också fortsätta satsa på miljöfarliga alternativ som dock är gynnsamt för det amerikanska folket i och med att det bidrar med jobbmöjligheter. Det är också känt att miljöfrågan är en stor del av globaliseringen och därför bara genom förneka den som ett problem så behöver man inte ta diskussionen.

Government Accountability

Trump följer upp sitt löfte att fixa den federala regeringen i USA genom att tillsätta nya domare och genom nya regler se till att det är det amerikanska folket som tjänas. ³⁵

(Hämtad 2019.05.22)

(33)

Healthcare

Trump drar tillbaka Obamacare och besparar de amerikanska invånarna på 35 miljarder som de annars hade betalat i skatter. Han menar också att priserna för sjukvård kommer att gå ner då konkurrenskraften kommer att öka när Obamacare läggs ner. Återigen så tar alltså Trump avstånd från Obama som han menar har bidragit till den trend som påverkat USA på ett negativt sätt. Trump har också satsat på att bekämpa missbruk som till exempel opioidkrisen som pågått i USA. ³⁶

Infrastructure and technology

Här har Trump satsat på att stärka lantliga samhällen genom att modernisera infrastrukturen samt att satsa på att bygga nya verksamheter och affärer i dessa samhällen. Man har också gett stater kapital för att utveckla

infrastrukturen i de lantliga samhällen där det behövs. Man satsar också på att lantliga vanliga amerikanska familjer ska få tillträde till bredband och därmed internet. ³⁷

Social Programs

Här understryker Trump att han satsat på att minska drogmissbruk. Han menar också att han erkänner livets ädla gåva och därför avfinansierar han delar av abort-industrin. Han har också undertecknat ett lagförslag om

‘’planned parenthood funding’’ som är till för att uppmuntra planerat föräldraskap. ³⁸

(Hämtad 2019.05.22)

(34)

Education

Trump och hans administration har här valt att expandera valet av skolor över hela landet så att föräldrar får mer att säga till om gällande sina barns utbildning. Man har också moderniserat studentlånet så att det är mer i tiden och mer användarvänligt. Man har också dragit tillbaka flera förordningar som man ansåg hade negativ inverkan på studenternas skolgång. ³⁹Man ser tydligt genom de flesta av Trumps reformer att man genom att förbättra livssituationen för vanliga amerikanska medborgare och att fokus bör ligga på USA och inte på några internationella samarbeten eller frågor. Det här ger tydliga kopplingar till nationalismens kritik mot globalisering, där man menar att man överdrivit globaliseringens fördelar då alla tydligen inte tjänar på det så mycket som man sagt. Det leder till att man hellre fokuserar på det inhemska. ⁴⁰

Veterans

Trump och hans administration har utvecklat och förbättrar förmånerna för nationens hjältar. Fokuset här ligger på ekonomiska förmåner gällande deras familjs möjligheter till utbildning samt veteranernas möjlighet till sjukvård om det behövs. ⁴¹ Man vill alltså styrka militärens ställning och poängtera hur pass viktig den är genom att hylla veteraner som hjälpt till att försvara nationen.

(Hämtad 2019.05.22)

40 Stiglitz, Joseph. Globalization and Its Discontents Revisited: Anti-globalization in the era of Trump. WW Norton & Company, 2018. s. 7-11

(Hämtad 2019.05.22)

(35)

4.1 Ekonomiska dimensionen av globalisering och Trumps motsättningar

Globaliseringen utvecklades ur en liberal marknad där internationell handel har dominerat och utvecklats i en enorm hastighet. Det verkar här som att Trump är rädd för att det amerikanska folket ska missgynnas av det internationella fokuset samt att människor som inte är amerikaner rör sig över gränser och påverkar den amerikanska marknaden negativt. Trump vill lägga fokus på det amerikanska folket istället för omvärlden. Risken med det är dock som Joseph Stiglitz har nämnt i tidigare forskning på det här området att USA tappar sin globala konkurrenskraft och deras inflytande som de faktiskt haft under globaliseringens utvecklingstid. ⁴² Trump vill skifta handeln så att det amerikanska dominerar den amerikanska marknaden samt att han vill bygga upp en amerikansk välfärd inom sina egna gränser genom att satsa på industrier. Han vill också skärpa gränserna så att det är det amerikanska folket som får ta del av den gynnsamma marknad han har försökt att återskapa. Det finns i det här tänket tydliga kopplingar till den nationalism som Gellner menar påbörjades under industrialiseringen där gränser fortfarande hade stor betydelse samt att man satsade på industrin för att utveckla standarden för sitt folk. Nationalstaten och nationalismen växte fram ur den här tiden där man hade ett materiellt fokus vilket också gjorde att det nationalistiska tänker fungerade bättre då. Då ett folk gemensamt

arbetade för att bygga upp sin och nationens ekonomiska framtid. I hand med globaliseringen så har också de materiella värderingar som tidigare rått förändrats till postmateriella värderingar då de materiella värderingar som handlar om överlevnad har kunnat tas för givet så att individer istället har

42 Stiglitz, Joseph. Globalization and Its Discontents Revisited: Anti-globalization in the era of Trump. WW Norton & Company, 2018. s. xxxiv

(36)

kunnat fokusera på värderingar som har med självuttryck att göra.⁴³ Det här har gett ett individualistiskt fokus vilket gör att nationalistiska rörelser och rörelser med fokus på individer krockar i flertal frågor då de ur ett

individualistiskt perspektiv kan se ut som att de går tillbaka i utvecklingen gällande individuella rättigheter och värderingar.

Utifrån materialet är det dock tydligt att Trump motsätter sig det som man kan koppla till den ekonomiska dimensionen av globalisering då man vill ta tillbaka handeln till det amerikanska folket innanför gränserna. Samt så förnekar man i princip miljön för att kunna gå tillbaka till ett industriellt fokus där också nationalismen fungerar som bäst. Genom att förneka miljöns problem så kan man spara de resurserna och lägga dem på folket. Samt så slipper man också att reformera och konstruera om delar för att få de

miljövänliga. Miljöfrågan anses vara en stor del av globaliseringen då det är en stor fråga som berör alla och går ut över nationernas gränser. Den har också uppkommit av den här eskaleringen av handel som globaliseringen medfört vilket också gör det relevant för alla eftersom alla har varit med och bidragit till att problemet eskalerat. Genom att förneka problemet med miljön så kommer man steget närmare det industriella samhälle som Trump verkar längta tillbaka till.

Trump är noga med den ekonomiska politik som han genomför ska påvisa att han vill bevara USA:s suveränitet och inte låta USA köras över av de globala institutioner som har utvecklats under globaliseringens tid. Globaliseringen handlar just mycket om internationella samarbeten och självklart kan det upplevas som om nationen tappar suveränitet och inflytande när man tvingas handla och samarbeta med andra nationer i många stora frågor. Men det man

43 Inglehart, Roland. Cultural Evolution, People’s Motivations are changing, and Shaping the World. Cambride University Press (2018). s. 3

(37)

glömmer är att om man drar sig ur så kommer de andra nationerna att

fortsätta samarbeta och handla med varandra vilket då betyder att man missar chansen att påverka globala viktiga frågor. Det är en stor risk med Trumps politik.

Trump har ju också som nämnt försökt omförhandla handelsavtal eftersom han menar att USA är bättre än de andra nationer som de handlar med så därför borde USA ha stora fördelar i de avtal de är med i. Men ett stort missförstånd här är att handelsavtal handlar om att man ska ha en

konkurrensfördel och inte en absolut fördel. Det här har lett till att han vill omförhandla avtal där man redan har en konkurrensfördel men eftersom Trump tror han kan få ut mer så väljer han att omförhandla redan bra avtal.

Risken är stor att avtalen inte alls blir till så stor fördel som Trump tror han kan. ⁴⁴

4.2 Politiska dimensionen av globalisering och Trumps motsättningar

Gällande den politiska dimensionen så ser vi ett stort fokus på att bevara nationalstaten. Det här ser vi genom att man på flera områden försöker minska det internationella och globala inte minst i form av internationella samarbeten men också inom det ekonomiska som vi tidigare nämnt. Trumps fokus ligger här på gränserna och att fokusera politiken till det amerikanska folket. Genom hela materialet vi gått igenom så ser vi att allt görs med fokus på att det amerikanska folket ska få det bättre. Man utvecklar militär och försvar samtidigt som man är tydlig med att den främsta fienden antingen är Ryssland eller internationella terroristorganisationer. Man försöker genom hela dokumentet understryka att det är utlänningarna som är en fara för

44 Joseph E. Stiglitz. Trump and Globalization. Journal of Policy modeling. Vol. 40, nr.3.

May - June 2018. (Hämtad 2019.05.27)

(38)

landet, både från till exempel Mexico men också från mellanöstern då man gjort så att folk från muslimska länder inte kan komma in i USA. Man understryker också hotet från Nordkorea och att stort fokus har legat på att få dom att lägga ner sina kärnvapen. Här finns också USA:s veteraner med i en hel punkt vilket understryker hur högt man värdesätter sin militär och sitt försvar för att fortsätta kunna värna om sitt folks säkerhet.

Man kan också se att Trump gör mycket för att lägga ner Obamacare samt att han avfinansierar abort-industrin vilket påvisar att han motsätter sig många individualistiska och postmodernt viktiga värderingar som värnar om en individs frihet på olika sätt. Men det kan också tolkas som att Trump vill att USA ska ses som ett företag där man vill åt ett mer industriellt fokus vilket man också märker i materialet där mycket satsningar handlar om materiella värden som industrier, arbete och folk. Trump verkar också vara missnöjd med USAs position i globaliseringen då han menar att den behandlat USA orättvist. Därför så försöker man istället arbeta med konkurrensen inom USA och omarbeta handelsavtalen till USAs fördel. Trump ser hela USA som ett företag och vill omarbeta nationens position genom att dra tillbaka sin handel och sitt fokus innanför gränserna. Det här kan tolkas som en direkt

motsättning mot globaliseringen och en för stor internationell påverkan.

Gällande globala frågor så har Trump försökt se till så att så många frågor som möjligt bara behandlas av USA och inte i några internationella samarbeten. Det här går tydligt att se då han drar sig ur Parisavtalet men också Global compact on migration som var ett samarbete för

migrationsfrågan där tanken var att man skulle hjälpas åt att ta ansvar.

Som nämnt tidigare så handlar den främsta diskussionen gällande

globalisering och nationalism om att national-staten har en chans att tappa sin suveränitet när det är så pass mycket internationella samarbeten och därmed frågor som sträcker sig utöver nationernas gränser. Det här betyder att national-staten tappar inflytande i frågor som tidigare endast suveränt har

(39)

varit i deras förfogande. Det går också att dra tydliga kopplingar till Gellners syn på nationalism där fokuset låg på det industriella och materiella. Trump försöker här tydligt att bevara USA som ett industriellt land där de också historiskt sett har haft som mest påverkan på sin omvärld. Kanske väljer man att försöka bevara det industriella och behålla suveräniteten inom nationen för att det tidigare varit ett framgångsrecept men risken är då att man tappar sin inverkan som man jobbat fram under flera år då man faktiskt varit med och utvecklat globaliseringens ”regler” som gäller. I utdraget ur Trumps UN tal nedan så nämner han också just det här, att USA drar sig tillbaka från internationella samarbeten för att få bevara sin suveränitet. Här säger man alltså att det handlar om att man sätter sig emot och är rädd för en global kontroll över nationer världen över. Men frågan är om det inte behövs samarbeten om regelverk och ramar att arbeta inom för att kunna kontrollera globaliseringen framfart likt det som Stiglitz nämnt om rättvis globalisering.

En omarbetad globalisering kräver också att man arbetar tillsammans för att omarbeta världsordningen till något bättre.

‘’This is great news for our citizens and for peace-loving people everywhere.

We believe that when nations respect the rights of their neighbors, and defend the interests of their people, they can better work together to secure the blessings of safety, prosperity, and peace.

Each of us here today is the emissary of a distinct culture, a rich history, and a people bound together by ties of memory, tradition, and the values that make our homelands like nowhere else on Earth.

That is why America will always choose independence and cooperation over global governance, control, and domination.

I honor the right of every nation in this room to pursue its own customs, beliefs, and traditions. The United States will not tell you how to live or work or worship.