Implementation av kalkyl- och planeringsverktyg hos byggentreprenör på ett planerat byggprojekt.
Implementation of tools for cost calculation and time management for a building contractor on a planned construction project.
Michael Gunnarsson
Abstract
For a building contractor the normal procedure of securing a contract for a
construction project is by tender. To be able to come up with a tender that covers all the costs of that particular construction and also generates a revenue there will probably be a need to use some kind of calculation tool. The building contractor AR Bygg AB do normally not calculate on this kind of tenders because they only work with project in the corporation group in which they are belonging to. They have a wish that they in the future years will have the ability to make this kind of tender calculations, and to get there they have decided to try a set of computer based tools for calculations and time management of construction projects.
The purpose with this thesis is to by use of the computer programs Bidcon
Bygg/anläggning and Plancon Planner make a foundation for the company when it comes to calculating and planning of construction projects. The thesis will be based on an upcoming construction work on an office building in central Umeå where two floor levels will be added on top and a new segment with six floors adjacent to the existing building will be added as well. The outcome from the calculations and plans will later on be used to compare how well the calculations match the reality.
The calculations will be performed by quantifying all the building components by examine the engineering drawings that are available and then the quantity data will be transferred into the calculations program. This will also result in a time plan that tells the construction time based on the resources that AR Bygg AB has available.
In the end these calculations shows that the construction project will cost around 16 million Swedish kronor and that the time to build it will be around 9-10 months based on a work force of four people. The work has also resulted in a number of building component types created especially for the project in the stage of calculations. For continued use of this calculation tool, a thorough follow-up in some areas will be required to update prices and times for the parts that are of great importance for AR Bygg AB.
Förord
Detta examensarbete har skrivits i samarbete med byggentreprenören AR Bygg AB i Umeå. Examensarbete för högskoleingenjörer i byggteknik är den avslutande kursen på högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik vid Umeå Universitet. Utbildningen är på 180 högskolepoäng och av dessa omfattar examensarbetet 15 högskolepoäng.
Jag har funnit det mycket intressant att vara med i en del av en byggprocess där
kostnadskalkylering samt även i viss mån tidsplanering arbetats fram med för företaget nya verktyg. Mina förhoppningar är att mitt utförda arbete kommer att vara till nytta för företaget i framtiden.
Jag vill tacka Hans Westin som varit min företagshandledare under examensarbetet.
Möjligheten att kunna sitta i samma lokaler har varit värdefullt när frågor och funderingar har dykt upp, samtidigt som det även har gett en inblick i det dagliga arbetet på arbetsplatsen.
Därefter vill jag även tacka min handledare vid Umeå Universitet, Sara Bäckström, som hjälpt mig under examensarbetets gång.
För att tillgodogöra sig rapportens innehåll underlättar det att ha grundläggande kunskaper inom byggproduktion.
Maj 2015
Michael Gunnarsson
Innehåll
Sammanfattning ... i
Abstract ... ii
Förord ... iii
Innehåll ... iv
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.1.1. Liknande byggprojekt ... 2
1.2 Problembeskrivning ... 2
1.3 Syfte och målsättning ... 3
1.4 Frågeställning ... 3
1.5 Avgränsningar ... 3
2. Teoretisk bakgrund ... 4
2.1. Kalkylering ... 4
2.2 Mängdberäkning ... 4
2.3 Projektplanering ... 6
2.4 Datorbaserade hjälpmedel ... 6
2.4.1 Klassifikation av byggdelar ... 6
2.4.2 Bidcon ... 7
2.4.3 Plancon ... 8
2.4.4 AutoCAD ... 8
2.4.5 BIM – Building Information Model ... 8
2.5 Massivträ och limträ ... 8
3. Indata ... 9
3.1 Stomme ... 9
3.2 Yttertak ... 10
3.3 Fasader ... 10
3.4 Stomkomplettering ... 11
3.5 Invändiga ytskikt och rumskomplettering ... 12
4. Genomförande ... 13
4.1 Litteraturstudier ... 13
4.2 Analys av ritningar ... 13
4.3 Projektspecifika delar, priser och tider ... 13
4.4 Mängdavtagning ... 14
4.4.1 Stomme ... 14
4.4.2 Yttertak ... 15
4.4.3 Fasader ... 17
4.4.4 Stomkomplettering ... 17
4.4.5 Invändiga ytskikt och rumskomplettering ... 18
4.5 Kalkylsammanställning ... 18
4.6 Projektplanering ... 18
5. Resultat ... 20
5.1 Kostnadskalkyl ... 20
5.2 Tidplaner ... 20
5.2.1 Tidplan baserad på kalkylposter ... 20
5.2.2 Tidplan baserad på byggdelar ... 21
5.3 Projektunika byggdelar ... 22
6. Diskussion och slutsatser ... 23
6.1 Kalkyler ... 23
6.2 Planering ... 24
6.3 Slutsats ... 25
6.4 Fortsatt arbete ... 25
7. Referenser ... 26
Bilagor
Bilaga 1. Ritningsunderlag
Bilaga 2. Specifikationer på projektspecifika byggdelstyper Bilaga 3. Nettokalkyl
Bilaga 4. Slutsida
Bilaga 5. Tidplaner
1.
Inledning
Idag sker ett kontinuerligt byggande i samhället och för byggentreprenörer betyder det ökade arbetstillfällen. Vanligtvis sker det en anbudsupphandling av ett byggprojekt mellan en beställare och flertalet byggentreprenörer innan det beslutas om vem som får utföra byggprojektet. För detta gör byggentreprenören en anbudskalkyl utifrån det förfrågningsunderlag beställaren tillhandahåller. I en sådan situation är det viktigt att ha ett bra system för kalkyleringen för att veta att lagt anbud täcker de kostnader som byggprojektet innebär samt ger företaget en vinst. Detta samtidigt som det lagda anbudet är konkurrenskraftigt mot andra anbudsgivare [6]. För ett byggföretag vilket normalt inte jobbar med anbudsgivning utan istället ingår i en större koncern där de utför interna byggprojekt blir förutsättningarna något annorlunda.
1.1 Bakgrund
AR Bygg AB ingår tillsammans med Umehem Ett AB, Umehem Två AB, Umehem Fyra AB och Umehem Nio AB i koncernen Umehem Fastigheter AB. Fastighetsbeståndet består av kontors-, bostads-, affärs- och industrilokaler i centrala Umeå.
Under 2015 påbörjar Umehem Fyra AB en förtätning av den befintliga fastigheten Audumbla 8 med adress Skolgatan 50-52/Sveagatan 8. Fastigheten består av tre plan med cirka 3200 kvm uthyrningsbar kontorsyta samt källare och byggdes under 1960- talet. Byggnaden har en stomme av betong, en fasad av tegel och marmor samt tak av ärgad kopparplåt. Stommen för den planerade på- och tillbyggnaden, vilket figur 1 [19]
visar en illustration över nedan, utgörs av en lätt konstruktion i massivträ i två
våningar och ett nytt tak. Till det följer också en tillbyggnad på byggnadens södra sida som består av källare och fem våningsplan. Där kommer utrymmen för VVS-schakt, kommunikationsutrymmen i form av trapphus och hiss samt uthyrningsbar lokalyta att finnas. Tillbyggnaden är också förberedd för att i framtiden även sammankopplas med en höghusdel för bostäder som det finns planer på att bygga.
Planerad byggstart av massivträstommen är beräknad till månadsskiftet
augusti/september 2015 och önskat inflyttningsdatum för hyresgäster är satt till efter midsommar 2016.
Figur 1. Illustration över planerad på- och tillbyggnad av befintlig byggnad.
1.1.1. Liknande byggprojekt
AR Bygg AB har de senaste åren bland annat jobbat med ett större byggprojekt åt Umehem Fyra AB i kvarteret Embla 5 i centrala Umeå. Där har en befintlig
trevåningsbyggnad byggts på med ytterligare tre våningar, vilket figur 2[20] nedan visar, och dessutom utökats med en sju våningar hög tillbyggnad intill som dockats ihop med den befintliga. Påbyggnaden har utförts i massivträ levererat av Martinsons och tillbyggnaden består av en betongstomme i källare och första våningsplanet och övriga våningar är även de uppbyggda av massivträ. De färdiga byggnaderna erbjuder totalt cirka 9000 kvm uthyrningsbar yta och bland de större hyresgästerna återfinns bland andra Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan [10].
Figur 2. Bilden visar delar av på- och tillbyggnaden av fastigheten Embla 5.
1.2 Problembeskrivning
AR Bygg AB har under de senaste åren i stort sett bara haft arbeten med om-, på- och tillbyggnader av egna fastigheter inom koncernen. Då arbetet utförs inom koncernen har inte behovet av att göra en grundlig kostnadskalkyl/anbudskalkyl funnits, utan de har i stora drag gjort en uppskattning på en kvadratmeterkostnad samt använt tidigare erfarenheter när de planerat projekt. När det mesta arbetet görs inom koncernen har det heller inte funnits något behov av att ta fram anbudskalkyler på externa
byggprojekt. I framtiden vill dock företaget ha möjligheten att kunna göra
anbudskalkyler för externa projekt samtidigt som mer exakta kalkyler för arbeten inom den egna koncernen också skulle underlätta planering och materialbeställningar.
På samma sätt har planeringen av olika typer av resurser vid byggprojekten gjorts på ett enklare sätt. Ofta har tidplaner upprättats i form av enklare Microsoft Excel-
dokument där moment, resurser, tider m.m. lagts in. Problemet har dock varit att hålla dokumentet “levande” allt eftersom projektet fortskrider och det sker förändringar i tidsplaneringen. Problemet gör sig gällande ännu mer när flera byggprojekt samtidigt pågår parallellt med varandra vilket ställer höga krav på bra planering. Bristen på ett smidigt verktyg för tidsplanering har med tiden gett att mer och mer av tidsplaneringen hållits i huvudet hos ansvarig person. Det gör att belastningen på denne ökar samtidigt som problem kan uppstå när personen inte finns tillgänglig på plats.
1.3 Syfte och målsättning
Syftet med examensarbetet är utarbeta en grund till byggföretaget AR Bygg AB för kalkylering och planering av framtida byggprojekt genom en implementering av
verktygen Bidcon Bygg/anläggning och Plancon Planner. Med dessa verktyg som grund vill företaget skapa sig möjligheten att i ett tidigt skede kunna göra kostnadskalkyler för framtida byggprojekt. För projekt inom den egna koncernen skulle detta ge en bra grund till planering för inköp av byggnadsmaterial och samtidigt ger det även en god bild om hur lång tid projektet kommer ta att genomföra. Bättre kontroll över den tid det tar att genomföra ett byggprojekt kommer att underlätta den långsiktiga
planeringen för företaget. Samtidigt kommer det också att vara en fördel för
fastighetsägaren som med en mer exakt tidplan kan lämna ett tydligare besked om när en inflyttning kan påbörjas för en eventuell hyresgäst.
Målet med examensarbetet är att på beställning från AR Bygg AB utarbeta ett Bidcon- projekt utifrån befintliga projekteringshandlingar för på- och tillbyggnad av
kontorsfastigheten Audumbla 8 i centrala Umeå. Detta kommer därefter ligga till grund för ett underlag till en efterkostnadskalkyl samt projektplanering som examensarbetet ska resultera i. Tanken är att AR Bygg AB i ett första steg i övergångsprocessen ska använda dessa framtagna underlag för att utvärdera hur väl de stämmer överens med verkligheten. Det vill säga hur väl det framtagna underlaget för efterkostnadskalkylen och projektplaneringen stämmer överens med de kostnader och tider som projektet i slutändan resulterat i. Samt även i vilken utsträckning det går att anpassa innehållet för att passa den egna verksamheten.
1.4 Frågeställning
• Vilken kalkylsumma resulterar användandet av kalkylverktyget Bidcon Bygg/anläggning i för byggprojektet Audumbla 8 vilket innefattar en på- och tillbyggnad av en befintlig fastighet?
• Hur lång byggtid kommer projektet att resultera i utifrån en tidplan framtagen i Plancon Planner med utgångspunkt från kalkylunderlaget och befintliga
resurser i AR Bygg AB?
• Hur behöver byggdelar skapas och anpassas för att passa in i kalkylen?
1.5 Avgränsningar
Examensarbetet är avgränsat till att innefatta på- och tillbyggnaden av
kontorsfastigheten Audumbla 8. Detta från befintlig betongstomme vid påbyggnad samt från ovankant betongstomme på tillbyggnad och görs utifrån befintliga projekteringshandlingar i den mån dessa ger möjlighet till.
Implementationen av systemen för kalkylering och tidsplanering görs på en grundläggande nivå för företaget. Produkten är vid avslutat examensarbete inte slutgiltig men ska i befintligt skick kunna användas som underlag för efterkalkyler och uppföljning av tidsplanering samtidigt som den även ska vara en grundstomme att kunna utveckla vidare. Antingen genom att utveckla det befintliga projektet med ytterligare data eller att använda det som grund för ett annat projekt.
De kalkyler som tas fram kan inte jämföras med verkligheten då företaget inte gjort någon egen kostnadskalkyl och projektet ännu inte påbörjats. Detta görs av företaget själv i ett senare skede.
Tidsmässigt är examensarbetet begränsat till 10 veckor varav cirka 5 veckor är tillgängliga för genomförandet. Milstolpar har därför satts upp för att motverka att arbetet växer under arbetets gång.
2.
Teoretisk bakgrund
Mycket av den teoretiska bakgrund som följer nedan är hämtad från boken
Byggstyrning skriven av Ervin Révai [6]. I de fall där andra källor förekommer hänvisas dessa löpande i texten.
Ett byggprojekt består av ett flertal skeden från det att en idé eller ett behov om att bygga uppkommer till att byggnaden står färdig. Kortfattat kan dessa delas upp i tre delar: program, projektering och produktion.
I programskedet görs bland annat utredningar om det finns ekonomiska
förutsättningar för att utföra byggprojektet. Ett program tas därefter fram där det redovisas vilken verksamhet som kommer att vara aktuell i byggnaden, vilka krav detta ställer på slutprodukten i form av lokalytor, utrustning, ventilation, värme, belysning, ytskikt med mera.
I projekteringsskedet fastställs hur byggnaden ska utformas både vad gäller utseende och konstruktion och resulterar i bygghandlingar i form av ritningar och beskrivningar.
I produktionsskedet används sedan dessa bygghandlingar för att uppföra byggnaden.
Beroende på vilken typ av entreprenadform som byggnationen ska utföras med kommer anbudsskedet att infalla antingen före eller efter projekteringsskedet. Vid totalentreprenader är det entreprenören som står för projekteringen och lägger därmed ett anbud före detta medan det vid en general- eller delad entreprenad sker efter
projekteringsmomentet. Gemensamt för båda är att det vid anbudsmomentet krävs kalkyler för att räkna ut hur mycket projektet kommer att kosta för byggentreprenören att utföra. Denne behöver därefter lägga ett anbud som förutom att det täcker bygg- och andra kostnader även ger avkastning till företaget.
2.1. Kalkylering
Både när det gäller uppdrag som erhållits via anbud eller om det är ett projekt som ska utföras inom den egna verksamheten bör någon form av kostnadskalkyl tas fram. Detta för att i förväg kunna beräkna de kostnader som byggprojektet väntas resultera i.
Tillvägagångssättet är att bryta ned byggnaden i dess beståndsdelar och beroende på hur exakt kalkyl som i slutändan önskas görs kalkylen mer eller mindre detaljerad. Ju mer i detalj kalkylerna görs desto bättre kommer förhoppningsvis även resultatet att spegla den verkliga kostnaden. En del av arbetet med en kostnadskalkyl går ut på att ta reda på vilka mängder av alla de olika byggdelarna i form av byggmaterial som kommer att gå åt. Det kan gälla antalet kubikmeter betong till en grund eller hur stor area innerväggar som behöver sättas upp för att dela av lokaler i mindre rum.
Vid kalkylering är det tre begrepp som ofta används för att tillsammans beskriva vad som påverkar byggkostnaden.
• Resurs: Arbetskraft, material, maskiner
• Aktivitet: Byggproduktionen där resurserna används
• Resultat: Det som kombinationen av resurser och aktiviteter resulterar i
2.2 Mängdberäkning
Mängdberäkningar som görs ligger till grund för att beräkna de kostnader som kommer att uppstå för att genomföra ett byggprojekt. Det gäller kostnaderna för det materialet som beräknas gå åt, de maskiner som krävs, det egna arbetet vid byggandet samt
kostnader för underentreprenörer. Mängdberäkningar används i olika skeden i ett byggprojekt. Det är till en början i anbudsskedet, men även före byggstarten utförs en mer noggrann mängdberäkning för att bättre kunna planera tid, resurser och
materialinköp. Även under byggets gång görs mängdberäkningar för att följa upp de beräknade värdena för tid- och materialåtgång med verklig åtgångsdata.
Beräkningarna utförs genom en noggrann genomgång av det tillgängliga
förfrågningsunderlaget eller andra bygghandlingar i form av A- och K-ritningar och tekniska beskrivningar som finns för byggprojektet. Utifrån ritningar mäts mängder för olika byggdelar upp vilket kallas mängdavtagning. Det kan till exempel handla om hur många kvadratmeter gipsvägg som ska sättas upp eller hur mycket betong och
armering som behövs för att gjuta en grundplatta.
Ett sätt att underlätta och effektivisera framtagandet av mängdförteckningar är att använda olika typer av datorbaserade verktyg som hjälpmedel. Det är också så de flesta mängdförteckningarna tas fram nuförtiden. Mer om detta finns att läsa i kapitel 2.4 Datorbaserade hjälpmedel.
För att mängdavtagning ska ske på ett korrekt och enhetligt sätt har Svensk Byggtjänst tillsammans med branschens myndigheter och organisationer tagit fram två böcker med mätregler som är kopplade till AMA. För projekt som innefattar husbyggnad är det boken MER Hus 11 som innehåller aktuell information och instruktioner om hur
mängdförteckningar ska tas fram.
Enligt MER Hus 11 finns det ett antal mätregler som gäller vid mängdavtagning.
Mätstorheter med tillhörande mätenhet som ska användas är någon av följande:
• antal, st
• längd, m
• teoretisk eller verklig area, m²
• teoretisk eller verklig volym, m³
• teoretisk eller verklig vikt, ton (eller kilo om så är angivet vid enskild regel) [8]
I begreppet aktivitet räknas arbetsinsatsen som krävs tillsammans med de material, infästningsdetaljer och hjälpmedel för att åstadkomma det förväntade slutresultatet.
Vid bedömning av hur lång tid det tar att utföra ett specifikt arbetsmoment beräknas denna utifrån enhetstider. Beräkning av enhetstider för moment tas fram genom ett medeltal för en hur lång tid det tar för en person att utföra en enhet av ett visst arbete.
Det kan till exempel vara hur lång tid det tar att sätta upp en kvadratmeter gipsvägg eller montera ett fönster. Den arbetstid som därefter beräknas utifrån en arbetsarts enhetstid anges i persontimmar, vilket kan förkortas till ptim eller pt och skrivs normalt med två decimaler. Endast i undantagsfall används tre decimaler för att minska risken för stora avvikelser. Det gäller bland annat vid armering av betong samt montering av foder, lister och socklar.
Den sammanlagda tiden för ett arbetsmoment beräknas genom multiplikation av enhetstiden för det specifika arbetet samt den teoretiska mängden som
mängdavtagningen från ritningarna gett, vilket visas i figur 3 nedan.
Figur 3: Beräkningsgång för tidsåtgång.
Tidsåtgången visar därmed den tid det tar för en person att utföra ett arbete och genom att tillsätta ytterligare en personresurs till arbetet halveras den totala tidsåtgången.
Teoretisk mängd Enhetstid Tidsåtgång
2.3 Projektplanering
Inför byggstart är det viktigt att produktionen är välplanerad utifrån tider och resurser.
Vanligtvis redovisas tidsplanering i ett så kallat Ganttscheman där horisontella staplar motsvarar en aktivitet som breder ut sig längs en tidsskala. Aktivitetens längd
motsvarar den tid det tar att utföra aktiviteten och start- och slutdatum går enkelt att läsa från planen. En plan som visar hur hela produktionen ska genomföras kallas tid- eller arbetsplan. Inom husbyggnad är det dock vanligast att ordet tidplan används.
Beroende på projektet storlek kan tidplanerna delas upp i flera mindre tidplaner eller som en samlad tidplan, då även kallad huvudtidplan. För de olika aktiviteterna som ingår i tidplanen kontrolleras vilka aktiviteter som är beroende av varandra. Det gäller bland annat vilka aktiviteter som måste vara påbörjade eller slutförda innan andra kan börja, vilka aktiviteter som går att utföra samtidigt eller aktiviteter som har
färdigdatum som måste hållas.
Med aktiviteterna utplanerade på tidslinjen enligt den ordning de bör eller måste utföras följer därefter planering av de resurser som finns tillgängliga, alltså
arbetskraften som ska utföra dessa aktiviteter. Målsättningen är att skapa en jämn sysselsättning över tiden och beroende på antalet arbetare kan aktiviteter behöva flyttas fram eller bak i tiden för att få denna jämnhet. Med för många aktiviteter lagda vid en och samma tidpunkt kommer de inlagda resurserna inte att räcka till. Det kommer antingen att leda till förseningar eller att ytterligare resurser måste tillsättas för att tidplanen ska hålla.
2.4 Datorbaserade hjälpmedel
För att underlätta kalkyl- och planeringsarbetet kan diverse datorbaserade hjälpmedel användas. I följande underrubriker beskrivs de datorprogram som använts under examensarbetet samt hur byggdelar klassificeras och hur utvecklingen på
teknikområdet ser ut.
2.4.1 Klassifikation av byggdelar
En byggnad är uppbyggd av ett stort antal olika byggdelar och därför behövs ett system för att dela upp och skilja på dessa. Byggdelarna delas upp i olika grupper beroende på typ och placering i byggnaden och klassificeras enligt någon typ av system. För detta finns det olika typer av klassificeringssystem där systemet BSAB 96 är det som till stor del används idag och återfinns bland annat i AMA. BSAB 96-systemet är uppbyggt av koder som består av siffror och bokstäver och dessa betecknar tillsammans olika typer av byggdelar och produktionsresultat. Ett annat system som är en föregångare till BSAB 96 är SfB [5]. Byggdelar delas i det systemet upp i huvudgrupper med en nivå undergrupper vilket byggdelstabellen i figur 4[21] visar på nästa sida.
Figur 4. Byggdelstabellen visar uppdelning av byggdelar i huvudgrupper och undergrupper enligt klassificeringssystemet SfB.
2.4.2 Bidcon
Bidcon Bygg/anläggning är ett datorbaserat kalkylprogram som används för att göra kostnadskalkyler över bygg- och anläggningsprojekt. Detta görs genom att mängder som tagits fram vid mängdavtagning kan läggas in i programmet under en post för en sådan byggdel som därefter resulterar i ett kalkylunderlag. För att enkelt kunna lägga in mängddata har programmet ett inbyggt register som är uppbyggt med nivåerna resurser, produktionsresultat och byggdelstyp [8].
• Resurser är byggstenarna som behövs för att kunna bygga någonting. Dessa resurser kan bestå av arbetskraft, material, maskiner och UE. Exempel på materialresurser är byggvaror av olika slag.
• Produktionsresultat skapar en aktivitet där resurser i form av både material med pris och åtgångstal samt enhetstider för arbetet är sammanlänkat för att resultera i en färdig produkt.
• Byggdelstyp är en sammansättning av ett eller flertalet produktionsresultat och ger fördelen att endast en mängd behöver anges. Det kan till exempel vara en innervägg bestående av produktionsresultaten reglar och gipsskivor. För varje enhetsmängd som anges för byggdelstypen motsvarar det en viss mängd av dessa båda produktionsresultaten. Detta leder till att byggdelstyper på ett enkelt sätt visar information om materialmängder, arbetstider, kostnader med mera för alla ingående resurser [7].
Det inbyggda registret för byggdelstyper som utgår ifrån SfB-systemet innehåller många färdiga recept och kan på så vis snabbt ge en beräknad kostnad för arbete, material och underentreprenörer samt beräknade arbetstimmar för just det momentet bara genom att ange en mängd. I de fall när inte önskad typ av byggdelstyp återfinns i byggdelsregistret finns möjligheten att antingen göra en ändring eller komplettering i en befintlig byggdelstyp eller att skapa en helt ny byggdelstyp genom att tillsätta de produktionsresultat och/eller resurser som krävs för det önskade slutresultatet [7].
Ur programmet går det därefter att ta fram olika typer av rapporter, däribland slutsida och olika typer av kalkyler som till exempel kan redovisa de byggdelstyper och
produktionsresultat som ingår i kalkylunderlaget. Möjlighet finns också att exportera kalkylunderlaget till planeringsverktyget Plancon Planner [1].
2.4.3 Plancon
Plancon Planner är ett datorbaserat tid- och resursplaneringsprogram från samma programleverantör som Bidcon Bygg/anläggning. Programmet ger möjligheten att bygga upp ett underlag för tid- och resursplanering antingen genom att manuellt skapa tidsatta aktiviteter eller genom att importera ett kalkylunderlag från Bidcon. Ur en sådan import erhålls direkt ett underlag som innehåller de aktiviteter med
byggdelstyper, produktionsresultat och resurser som tagits fram vid kalkylen i Bidcon.
Det innebär att dessa aktiviteter är tidsatta i arbetstimmar och går därmed direkt att planera utifrån de resurser som finns tillgängliga. Dessutom följer även data om material- och UE-kostnader med i importen vilket bland annat underlättar vid planering av materialinköp [7].
Aktiviteter som finns skapade eller importerade går enkelt att sortera och flytta framåt och bakåt i tiden för att få de i den ordning som de ska utföras. I de fall där till exempel en aktivitet är beroende av att en annan aktivitet är påbörjad eller avslutad finns en mängd funktioner för att skapa länkar med villkor och beroenden mellan olika aktiviteter.
Genom att tillsätta en eller flera resurser i form av arbetare till de olika aktiviteterna kan tiden för att slutföra aktiviteten påverkas. Om flera arbetare arbetar på samma aktivitet kommer samma mängd arbetstimmar att kunna genomföras på kortare tid. På det här viset ger Plancon Planner goda möjligheter att på ett överskådligt sätt se hur tillskott och omfördelning av resurser påverkar tiden för att utföra alla aktiviteter [2].
2.4.4 AutoCAD
AutoCAD är en programvara från programvaruleverantören Autodesk som används som verktyg för att producera ritningar i 2D och 3D [11].
2.4.5 BIM – Building Information Model
Det pågår en ständig utveckling bland de verktyg som används inom projektering och modellering av byggnader och däribland är användandet av BIM-verktyg något som används mer och mer. BIM kan på svenska översättas till
byggnadsinformationsmodellering och beskriver en modell som representerar en byggnad i en digital objektsform. Den virtuella modellen är uppbyggd med alla dess ingående byggdelar där information om objekt i form av t.ex. fönster, väggar finns inlagda i modellen. Detta tillsammans med uppgifter om bland annat ekonomi, produktegenskaper, tid med mera. Utifrån denna BIM-modell kan sedan ritningar, kostnadskalkyler, materiallistor, energisimuleringar, tidplaner med mera tas fram från ett och samma program [9].
2.5 Massivträ och limträ
Massivträ eller KL-trä (korslimmat trä) som det också kallas består av en massiv träskiva av hyvlat virke som limmas ihop i korslagda skikt. Det ger ett byggelement av låg vikt som samtidigt är tvärstyvt och tåligt. Konstruktionen med prefabricerade massivträskivor tillåter stora spännvidder och snabba montage och används med fördel som bjälklag eller lastbärande väggar [12].
Limträ används både för balkar och pelare och består av lameller av trä som fingerskarvas och limmas ihop till balkar och pelare i önskad dimension. Trots en förhållandevis låg egenvikt jämfört med stål och betong har limträ hög
bärförmåga [13].
3. Indata
I följande avsnitt presenteras den indata för på- och tillbyggnadens som kalkyl- och planeringsunderlaget grundas på utöver de befintliga projekteringshandlingarna. Dessa indata är baserad på uppgifter från samtal med Hans Westin som är VD för Umehem Fastigheter AB.
3.1 Stomme
Byggnadens stomme består av prefabricerade element av massivträ och limträ. Den projekteras, tillverkas och levereras av Martinsons Byggsystem och fordrar därmed endast montering och komplettering på byggarbetsplatsen. I figur 5 nedan sida visas befintlig och planerad stomme i sektion där blåa linjer visar betongstomme, gröna linjer visar den prefabricerade stommen för på- och tillbyggnaden samt rosa linjer som visar takkonstruktionen.
Figur 5. Urklipp från sektionsritning A-40_S_B-B som visar stomuppbyggnad. Blåa linjer visar betongstomme, gröna linjer visar de prefabricerade stomdelarna och rosa linjer visar takkonstruktionen. Hela ritningen återfinns i bilaga 1.
Stommen för tillbyggnaden består uteslutande av väggelement i 120 mm KL-trä samt bjälklagselement av 209 mm KL-trä. Stommen ställs på underliggande betongstomme som tillhör plan 1. Sektionsritning A-40_S_B-B återfinns i bilaga 1 och visar stommens uppbyggnad i sektion.
Stommen för påbyggnaden kan delas upp i segment om bjälklag för installation, golvbjälklag samt väggstomme.
Bjälklag för installationer återfinns under plan 5 och plan 6 och är anpassade för att ge utrymme för bland annat VVS-installationer. På befintlig betongstomme monteras en kantbalk av 145 mm KL-träskiva längs med hela byggnadens fasadkant samt där vindstabiliserande väggar ska placeras. Kantbalken monteras mot betongen i våg över hela byggnaden med hjälp av vinkelbeslag och undergjuts därefter för att laster från ovanliggande konstruktion ska fördelas jämnt ner i betongstommen. Övrig yta på betongbjälklag byggs upp av ett bärverk bestående av stolpar och bärlina i 90x90 mm limträ där stolpar som fästs med vinkeljärn i betongstommen fördelas med c/c-måttet
1200 mm mellan varandra. I byggnadens längdriktning läggs och skruvas sedan en bärlina mellan stolparna. Kantbalk och bärverk bildar tillsammans upplag för den 70 mm KL-träskiva som bildar golvbjälklag för plan 5. Installationsutrymmet fylls även med 300 mm lösullsisolering av ljud- och klimattekniska skäl.
Pelare och balkar av limträ vars syfte är att bära upp bjälklaget för plan 6 monteras på betongbjälklaget likt kantbalken med tillhörande infästningsbeslag och undergjutning.
Påbyggnadens ytterväggar mot norr, väster, och söder utgörs av en prefabricerad träregelvägg inklusive fabriksmonterade fönster. Ytterväggen mot öster utgörs tillsammans med invändiga väggar runt trapphus, hisschakt samt vindstabiliserande innerväggar av 120 mm KL-träskivor.
Ovan plan 5 ligger bjälklagselement av 209 mm KL-trä upplagda mellan yttervägg och limträbalkar. Ytterväggar ställs direkt på bjälklagelementen och ytorna inom väggarna byggs upp av samma typ av bärverk för installationer som på våningsplanet under och där placeras sedan 70 mm KL-träskivor för att bilda golvbjälklaget för plan 6.
3.2 Yttertak
Taket till på- och tillbyggnaden utgörs av ett 8° låglutande valmat tak med en
takstomme av prefabricerade takstolar som monteras med c/c-mått 1200 mm. Dessa täcks med råspont och taklagspapp på utsida och vindsbjälklaget kompletteras med innertak av armerad plastfolie, glespanel samt dubbla 13 mm gipsskivor.
Vindsbjälklaget isoleras dessutom med 600 mm lösullsisolering.
Taksprångets uppbyggnad består av en fotplåt, fotbräda, hängränna samt en undersida av målad plåt fäst på underliggande glespanel.
På plan 6 är ytterväggarna på tre sidor av byggnaden indragna för att ge plats åt en terrassyta, se planritning A-40_P006 i bilaga 1. På underliggande bjälklag av KL-trä byggs en lutande takkonstruktion av konstruktionsvirke, råspont och takpapp samt en uppbyggnad med reglar och trallvirke. Konstruktionen utrustas också med fotplåt och hängränna för avvattning. Samma konstruktion används på de balkonger som byggs i anslutning till tillbyggnaden.
Taket kompletteras med övriga beslag och avvattningsprodukter.
3.3 Fasader
Byggnadens fasad består av måttsågade fasadskivor av plastlaminatmaterial från tillverkaren Lamiroc [17]. Fasadskivorna fästs med skruv i läkt på en bakomliggande isolering av typen Västkustskiva [18] som varierar i tjocklek beroende på placering på fasaden. För områden ovanför fönster sätts 50 mm Västkustskiva och övriga ytor 80 mm Västkustskiva. Figur 6 [22] på nästa sida illustrerar områden med 50 mm respektive 80 mm Västkustskiva. Fasadritningar som visar fasadens utformning återfinns i bilaga 1.
Figur 6. Urklipp från illustrationsmodell som visar nivåskillnad mellan fasadskivor ovanför fönster (mörkgrå) samt fasadskivor under (rödbrun) och vid sidan om (ljus) fönster.
Runt de fabriksmonterade fönstren sätts egentillverkade plåtbeslag med Z-profil som täcker in fönstret och går in bakom fasadskivan på tre sidor och i fönstrets nederkant sätts en bleckplåt.
Utöver de fabriksmonterade fönstren tillkommer ett antal entrédörrar, fönsterdörrar och fönster i tillbyggnaden vilka monteras på byggarbetsplatsen.
Runt om terrassytan på plan 6 samt på balkongerna på plan 3-5 monteras ett balkongräcke av stål och glas.
3.4 Stomkomplettering
Byggnadens stomme kompletteras med undergolv, innerväggar, invändiga dörrar och glaspartier samt trappor.
Ett undergolv läggs på golvbjälklagen för plan 2-6 i tillbyggnaden samt plan 6 i
påbyggnaden. Detta för att motverka att stegljud överförs mellan våningsplanen genom KL-träbjälklaget. Undergolvet behövs inte för plan 5 i påbyggnaden då underliggande våningsplan är avskilt med betong och lösullsisolering. Uppbyggnaden av undergolvet består av en ljudisolerande gummimatta av fabrikatet Aprobo 4dB [16] med
golvspånskiva liggande ovanpå.
Stomväggar av KL-träskivor som vetter in mot lokalerna kläs med ett lager 13 mm gipsskivor. Utöver dessa väggar sätts gipsväggar upp för att dela upp lokalytan i kontor och andra utrymmen. Den aktuella väggtypen benämns XR16 och den ger en
ljudklassning på 48 dB. XR16 är uppbyggd med en 70 mm stålregelstomme med c/c- mått 450 mm. Mellan reglarna finns 45 mm mineralullsisolering och båda sidor kläs in med dubbla 13 mm gipsskivor [15].
Invändiga glaspartier består av hela glasrutor som monteras med metallskenor runt om. Glashöjden bestäms från mellan golvnivå till underkant undertak.
Innerdörrar består av ljudklassade kontorsdörrar med karmyttermått 1015 mm, glasdörrar med karmyttermått 1215 mm samt standarddörrar för toalett och andra utrymmen med karmyttermått 1015 mm.
Byggnaden kompletteras med tre stycken trappor, två stycken spiraltrappor av metall i förlängningen av befintliga trapphus samt prefabricerade trappmoduler för trapphuset som uppkommer i tillbyggnaden, även dessa i metall.
3.5 Invändiga ytskikt och rumskomplettering
Väggar i byggnaden spacklas och målas generellt med undantag för väggar som omsluter trapphusen. De kläs med parkettgolv för att ge ett exklusivare intryck. I toalettutrymmen sätts kakel på väggar från golv till undertak.
Golvbeläggningar består i kontors- och gemensamhetsutrymmen av en textilmatta med undantag för lunchutrymmet där linoleummatta läggs. Linoleummatta läggs även i utrymmen för städ och andra mindre utrymmen. Toalettutrymmen klinkersätts och i trapphusen läggs golvplattor och golvsockel av Terrazzo [14] på golv och
måttanpassade plattor av Terrazzo sätts på trappsteg.
I hela lokalen sätts ett undertak för att ge plats för installationer av el, VVS o.s.v.
Generellt sätts ett nedpendlat bärverk med ljudabsorberande iläggsplattor i lokalerna med dimensionerna 1200x600 mm. För toalett- och förrådsutrymmen sätts dock en undertaksstomme av plåtreglar med gipsskiva som målas.
Golvsockel i färdigmålat trä sätts i hela byggnaden och salning runt fönster i yttervägg består av målade MDF-skivor på tre sidor och en målad metallplåt alternativt en laminatskiva som fönsterbräda.
På både plan 5 och 6 återfinns köksutrustning för bland annat tillagning av mat och disk. Se planritningar A-40_P005 och A-40_P006 i bilaga 1 för placering av objekt.
4.
Genomförande
Nedan följer en beskrivning om hur arbetet med att ta fram ett underlag för kalkyl och tidplaner genomförts. Där det i texten hänvisas till ett ritningsnummer återfinns dessa i bilaga 1. Uppgifter om mängder, priser, tider m.m. återfinns i nettokalkylen i bilaga 3.
4.1 Litteraturstudier
I ett inledande skede samt under hela arbetets gång inhämtades information genom att studera litteratur och annan information som var aktuell för examensarbetet. Litteratur som varit till stor nytta var boken Byggstyrning skriven av Uno Nordstrand och Ervin Révai i upplagorna 2002 och 2012. Dessa böcker innehåller bred information om hur ett byggprojekt ska styras från start till mål och för det här arbetet var det främst avsnitten som behandlar kalkylering, planering samt datorstödda verktyg som var av stor vikt. Anledningen till att två olika upplagor använts var att avsnittet som behandlar datorstödda verktyg inte var lika ingående i den senare upplagan.
Utöver dessa användes även ett antal andra böcker och dokument som stöd men dock i mindre utsträckning. Här ingick bland annat AMA MER Hus 11 som innehåller mät- och ersättningsregler för husbyggnadsarbeten och den användes i och med det arbete med mängdavtagningen som gjorts. Den innehåller mätregler och beskrivningar på bland annat utformning för olika byggdelar.
För att lära sig att arbeta i och använda verktygen Bidcon Bygg/anläggning och Plancon Planner användes två övningshäften i PDF-format [3], [4], ett för varje
verktygsprogram, både i ett förberedande skede samt som stöd under arbetets gång.
Även den information som finns att tillgå från programleverantörens hemsida var till nytta för rapport och utförande
4.2 Analys av ritningar
En stor del av arbetet gick ut på att ta fram mängddata för de olika byggdelar som på- och tillbyggnaden kommer att bestå av. Det var det som låg till grund för vad som senare kom att resultera i det efterfrågade kalkyl- och planeringsunderlaget. Detta har möjliggjorts genom tillgången till aktuella projekteringsritningar i form av
planritningar för plan 1-6 och tak, flertalet sektionsritningar samt fasadritningar. Dessa ritningar fanns tillgängliga som utskrifter, i PDF-format och som DWG-fil för läsning i programmet AutoCAD.
Som komplement till dessa ritningar erhölls även preliminära handlingar från Martinsons som projekterar, tillverkar och levererar massivträstommen i element färdiga att montera på plats. Dokumenten beskriver hur de byggdelar de levererar är uppbyggda, tänkt placering, offertpriser samt en tidplan för montering av blocken för väggar och bjälklag.
Då projektet under examensarbetets utförandetid fortfarande befanns sig i ett projekteringsstadie fanns ännu inga helt kompletta och slutgiltiga ritningar. Som komplement användes därför även ritningar från på- och tillbyggnaden av
kontorsfastigheten Embla 5. Detta då konstruktionen i stora drag påminner om hur påbyggnaden kommer att utföras på fastigheten Audumbla 8. Förutom planritningar framtagna i egen regi användes även handlingar framtagna av Martinsons i form av olika detaljritningar för infästningar och byggdelsplaceringar. Detaljritningarna fanns tillgängliga som utskrifter i A1-format.
4.3 Projektspecifika delar, priser och tider
Projektspecifika byggdelstyper skapades utifrån redan befintliga byggdelstyper eller som helt nya byggdelstyper. Där möjlighet fanns användes offererade priser, både från
det aktuella projektet samt tidigare utförda projekt, för material och byggdelar genom att de räknades om till enhetspriser.
Eftersom AR Bygg AB själva utför mycket av det som i Bidcon är benämnt med UE, vilket står för underentreprenör, behövde dessa poster uppdateras till att räkna med materialkostnad och enhetstid separat istället för den sammanslagna UE-kostnaden där kostnader för material och arbete är sammanräknat. Nya eller uppdaterade
byggdelstyper och produktionsresultat togs därför delvis fram men på grund av att AR Bygg AB bland annat tillverkar mycket av plåtbeslagen själva var dessa svåra att pris- och tidsätta.
4.4 Mängdavtagning
Mängdavtagningen utfördes på ett systematiskt sätt genom att utgå från samma byggdelssortering som standard används i Bidcon, vilken utgår från byggdelstabellen som beskrivs i kapitel 2.4.1.
Detta innebär i ett första skede att projektet delades upp i huvudgrupperna:
• 3. Stomme
• 4. Yttertak
• 5. Fasader
• 6. Stomkomplettering
• 7. Invändiga ytskikt och rumskomplettering
Beroende på typ av byggdel sorterades de därefter in under respektive undergrupp.
Framtagna mängder fördes kontinuerligt in i kalkylunderlaget i Bidcon för motsvarande byggdelstyp eller produktionsresultat.
4.4.1 Stomme
Viktig information om materialmängder och priser fanns i startskedet inte tillgängligt från stomleverantören Martinsons. Initialt utfördes mängdavtagningen utifrån de befintliga projekteringshandlingarna och mängder fördes in i kalkylunderlaget i Bidcon. Dessa poster utgår därför i startskedet från registrets befintliga enhetspriser och enhetstider.
En ny byggdelstyp som anges per löpmeter skapades för kantbalken och höjden i mm för kantbalken i 145 mm KL-trä måttades fram utifrån ritning A-40_S_B-B och lades in som en parameter i byggdelstypen. Med en detaljritning och infästningsplan från projektet Embla 5 över anslutning mellan kantbalk och betong som stöd lades även en viss andel vinkelbeslag till per löpmeter. Därefter måttades antalet löpmeter kantbalk som krävdes utifrån ritning A-40_P005 och mängden lades in i kalkylen.
Mängder för bärverket till golvbjälklaget till plan 5 respektive plan 6 togs fram genom att i sektionsritningen A-40_S_B-B mäta ut stolphöjd för respektive plan. I ritningarna A-40_P005 och A-40_P006 ritades ett rutmönster i AutoCAD motsvarande
limträstolparna med c/c-mått 1200 mm. Korsande linjer som inte sammanföll med annan konstruktion räknades som en stolpe och därefter räknades löpmeter fram för bärlinan. Mängder i form av styckevis stolpe och löpmeter bärlina fördes in i kalkylen där nya byggdelstyper skapats för stolpe respektive bärlina med separata poster för plan 5 och 6.
Ytterväggskonstruktionen sattes samman till en ny byggdelstyp utifrån en
väggsnittsritning från projektet Embla 5 och namngavs till YV-31-03 enligt Martinsons benämning för väggtypen. Utifrån planritningar A-40_P005 och A-40_P006 för plan 5 och 6 måttades löpmeter för dessa väggar fram och multiplicerades sedan med
respektive vägghöjder som togs fram från ritning A-40_S_B-B. En tabell fördes för att summera alla väggar med olika takhöjder. Uträknade väggytor lades in under poster i Bidcon uppdelade per våningsplan för att underlätta vid eventuella ändringar samt för att i planeringsskedet kunna ha dem under olika aktiviteter.
På samma sätt togs väggytor fram för de väggar som består av 120 mm KL-träskivor vilket innefattade ytterväggar, väggar runt trapphus samt vindstabiliserande
innerväggar och fördes in i kalkylunderlaget.
Golvytor för bjälklagsplattor i 70 mm respektive 209 mm KL-trä måttades fram i AutoCAD för plan 2-6 i respektive planritning och lades in i kalkylen i poster för varje byggdelstyp.
Längder och antal togs fram för pelare och balkar i limträ utifrån planritningar innan de överfördes till motsvarande poster i Bidcon.
Då kantbalk och limträpelare i efterhand måste undergjutas med betong lades poster in i kalkylen för pelare som angavs per styck och kantbalk som angavs per löpmeter.
Posternas innehåll i form av mängd betong uppskattades utifrån detaljritningen från Embla 5 som visar anslutning mellan kantbalk och betong respektive pelare och betong.
Den yta med lösullsisolering som täcks i installationsbjälklaget måttades ut från planritning och lades in i en post motsvarande 600 mm isoleringstjocklek.
Efter att nya projekteringshandlingar samt offert inkommit från Martinsons
uppdaterades kalkylen. Då offertlistningen av stommen gjorts efter den totala mängden av respektive byggdelstyp gick dessa inte att dela upp i delar för respektive våningsplan o.s.v. Därför lades den angivna mängden in under respektive post i Bidcon tillsammans med den offererade anbudssumman. Samtidigt skapades ytterligare nya poster för att lägga in de montagetider av stommen som Martinsons angivit. Uppdelningen beror på att montagetiden är uppdelat i andra segment än hur det är listat i offerten.
4.4.2 Yttertak
För takkonstruktionen mängdades en area fram för taktäckning som i Bidcon utgjordes av en post innehållandes taklagspapp och råspont.
Mängdavtagning av de prefabricerade takstolarna förenklades något då en byggdelstyp för valmade takkonstruktioner inte fanns i registret i Bidcon. Kalkylen utgick istället från att taket har en sadeltakskonstruktion. Spännvidder för takstolarna till på- och tillbyggnaden måttades fram utifrån planritningen A-40_P007 och lades in i Bidcon.
Detta resulterade i en typ för påbyggnaden samt två typer för tillbyggnaden. Antalet takstolar som krävs räknades fram utifrån c/c-måttet 1200 mm.
För undertaket måttades den totala arean på insidan av ytterväggen i planritningen A- 40_P006 och angavs i Bidcon i en post som anpassats för att överensstämma med undertakets konstruktion. Mängden lösullsisolering beräknades också från samma planritning där arean till ytterkant yttervägg togs med i beräkningarna.
Taksprångets konstruktion och sammansättning togs fram utifrån en befintlig byggdelstyp i Bidcon. Med den som grund justerades parametrar för taklutning,
virkesdimensioner, utstick samt c/c-avstånd utifrån mått hämtade från sektionsritning A-40_S_B-B. Samtidigt ändrades takfotsinklädningen från träpanel till målad
metallplåt fäst på glespanel för att överensstämma med hur taksprånget kommer att utformas. Figur 7[23] på nästa sida visar en detaljbild från Bidcon av byggdelstypen för taksprånget.
Figur 7. Detaljbild från Bidcon som visar taksprångets uppbyggnad.
Med material och mängder angivna för varje ingående produktionsresultat sattes sedan takfotens löpmeter in som mängd för byggdelstypen. En specifikation över
byggdelstypen finns under bilaga 2.
För terrassens trallkonstruktion skapades en ny byggdelstyp där beräknade och uppskattade mängder sattes in för isolering, råspont, taklagspapp samt regel- och trallvirke. En förenklad bild över konstruktionen visas i figur 8 nedan. Mängden terrassyta kunde därefter anges i kvadratmeter och togs fram via planritningar för respektive våningsplan. En specifikation över byggdelstypen återfinns i bilaga 2.
Figur 8. Bild urklippt från sektionsritning A-40_S_B-B som visar en förenklad uppbyggnad av terrassen med terrasstrall (grönt) och den underliggande
konstruktionen (rosa) som består av bland annat taktäckning och isoleringsskikt. Se bilaga 1 för komplett ritning.
Avslutningsvis tillkom också en del plåtbeslag och avvattningsprodukter. Dessa måttades fram i löpmeter utifrån plan- och fasadritningar som återfinns i bilaga 1.
4.4.3 Fasader
Två olika byggdelstyper skapades för 50 mm respektive 80 mm Västkustskiva med utanpåliggande läkt och fasadskiva. De två typerna delades in i olika poster för plan 5 och 6 samt tillbyggnaden. Utifrån de fyra fasadritningarna mättes den totala
fasadarean för respektive fasaddjup och våning i AutoCAD och fördes in under respektive post i kalkylen. Specifikation över dessa två byggdelstyper återfinns under bilaga 2.
De fabriksmonterade fönstren räknades och mättes för att i en post för komplettering av fönster ange mängder för plåtbeslaget av Z-typ samt bleckplåten. Mängderna angavs som parametrar i byggdelstypen och den mängd som angavs är antalet fönster som ska kompletteras.
De övriga fönster och dörrar som monteras på plats räknades och lämpliga
motsvarigheter baserade på mått från projekteringsritningarna valdes ur registret i Bidcon och antalet av respektive typ lades in.
Från planritningarna har löpmeter för terrassräcket måttats fram och sedan lagts in under en post i Bidcon som hämtats från registret. Detta räcke är dock inte av samma typ som ska monteras på Audumbla 8, men i brist på exakta specifikationer och offererat pris för det planerade räcket får posten stå kvar enligt ovan med möjligheten att senare uppdatera uppgifterna.
4.4.4 Stomkomplettering
En ny byggdelstyp togs fram i Bidcon för ett undergolv innehållandes
produktionsresultat i form av golvspånskiva och ljuddämpande gummimatta vars mängd angavs i kvadratmeter. Ytorna måttades utifrån planritningarna för plan 2-6 och delades i kalkylen upp i två poster. En för tillbyggnaden i plan 2-5 och den andra för hela plan 6.
För de väggar som ska kompletteras med gipsskivor måttades löpmeter fram utifrån planritningarna. Tillsammans med tidigare utmätta vägghöjder kan totala väggytor beräknas. Den totala mängden lades in i en post i Bidcon.
Även för de uppreglade gipsväggarna fördes tabeller för att underlätta beräkningarna av den totala mängden väggyta som krävs. Sedan har ytor för glaspartier och dörrar beräknats på samma sätt och räknats bort utifrån planritningar. Separata poster för varje våningsplan lades till i Bidcon och beräknade mängder angavs för respektive post.
För väggtypen XR16 ingår golvsockel på båda sidor om väggen, men för yttervägg samt gipsbeklädda KL-träväggarna lades detta på som en separat post. Löpmeter togs fram från planritningarna i AutoCAD och lades in i poster uppdelade för plan 2-4, plan 5 och plan 6 för att underlätta justeringar och kommande tidsplanering.
De invändiga glaspartierna måttades fram per löpmeter och lades in under poster för plan 5 respektive plan 6. Parametrarna sattes att räkna på 2,7 m glashöjd per löpmeter vilket ger en glasyta från golv till undertak.
Innerdörrar för kontor, passager, toaletter och övriga utrymmen valdes godtyckligt ur registret och anpassades till karmmått enligt ritningar. Dörrtrycke och lås valdes till som produktionsresultat i byggdelstyperna och för toalettdörrarna valdes speciella WC- beslag. Antalet dörrar av de olika typerna räknades utifrån planritningar och angavs i kalkylen under respektive post.
Trappan i tillbyggnaden levereras i måttbeställda halvplansmoduler. Priset per modul räknades fram utifrån en offert från projektet Embla 5 där samma typ av
trappkonstruktion monterats. Antalet moduler beräknades utifrån ritning A-40_S_B-B och sattes in under en manuell kalkylpost tillsammans med den framräknade
prisuppgiften. Kalkylposten innehåller dock ingen montagetid då några uppgifter om detta inte fanns att tillgå.
De två spiraltrapporna som sätts in i påbyggnaden saknar pris och montagetid.
Manuella kalkylposter lades dock in även för dessa för att senare kunna kompletteras med uppgifter om pris och tid.
4.4.5 Invändiga ytskikt och rumskomplettering
För de olika ytskikten togs areor fram för golv, väggar och tak utifrån tidigare
mätningar samt nya mätningar i respektive ritningar i AutoCAD och fördes in i tabeller och beräknades. Mängder för respektive yta sattes in i poster tagna direkt ur registret i Bidcon för textilmatta, linoleummatta, klinker, kakel och målning.
För trapphusen där det läggs Terrazzo på golv och i trappsteg skapades ett nytt produktionsresultat där kvadratmeterpriser beräknades på offerter från projektet Embla 5 där samma typ av golvbeläggning lagts in och enhetstiden antogs att motsvara liknande sättning av marmorplattor.
Väggarna som kläs med golvparkett måttades upp och en ny kalkylpost med väggparkett skapades där mängden för väggytan angavs.
Ytor för det nedpendlade undertaket togs fram från samma tabeller som för
golvytskikten och lades i Bidcon in under separata poster för plan 2-4, plan 5, plan 6 samt separata poster för trapphusen. Detsamma gjordes för de utrymmen vars undertak består av målade gipsskivor på stålreglar.
De två pentryn som återfinns på plan 5 och 6 utgår från en byggdelstyp i Bidcon för ett standardkök. Utifrån planritningarna för plan 5 och 6 anpassades de ingående
produktionsresultaten i byggdelstypen för att i möjligaste mån överensstämma med den uppritade inredningen. Generellt utgår inredningen från 600 mm bänkskåp och till dessa lades bänkskivor, vitvaror och andra detaljer till i kalkylen.
Utrustning i toaletter och städutrymmen valdes utifrån den standardutrustning som finns i byggdelstyperna i registret.
4.5 Kalkylsammanställning
Efter avslutad mängdavtagning där mängder, tider och priser för de olika byggdelarna för på- och tillbyggnaden lagts in och justerats i Bidcon återfanns nu ett sammanställt underlag. Utifrån detta underlag kunde olika typer av kalkyler tas fram utöver den skapade slutsidan. För det här examensarbetet togs en nettokalkyl fram och den visade alla poster med byggdelstyper med underliggande produktionsresultat. Uppgifter från nettokalkylen redovisades också på slutsidan tillsammans med omkostnader och centraladministration och summerades i slutändan till en slutsumma. Dessa dokument ligger till grund för när AR Bygg AB senare följer upp och jämför de kalkylerade
posterna med vilka mängder, priser och tider bygget i verkligheten resulterat i. På slutsidan lades även uppgifter om bruttoarea för på- och tillbyggnaden in för att få fram ett nyckeltal för pris per kvadratmeter.
4.6 Projektplanering
Ett nytt projekt skapades i verktyget Plancon Planner där projektstart sattes till måndag 31 augusti 2015. Med kalkylunderlaget från Bidcon som utgångspunkt
planerades utförandet av byggprojektet. Genom en import av projektet i Plancon kunde
all projektdata från kalkylen direkt sorteras som aktiviteter. Då dessa aktiviteter bestod av byggdelstyper och produktionsresultat vilka innehåller utförandetid och resurser var det direkt möjligt att planera aktiviteterna utifrån egna villkor. Efter exporten ligger alla aktiviteter i samma hierarkiska nivå. Utifrån rubrikerna stomme, yttertak, fasader o.s.v. sortera
des
de underliggande aktiviteterna in i undergrupper för att skapa en hierarkisk ordning vilket underlättar den översiktliga planeringen.I utgångsskedet var de resurssatta aktiviteterna tillsatta med en resurs motsvarande en byggnadsarbetare. Samtidigt hade alla aktiviteter samma startdatum vilket ger en enorm arbetsbelastning i startskedet. Genom att antingen tillsätta fler arbetare eller justera aktiviteterna minskar den totala arbetsbelastningen. Den generella planeringen gjordes efter egna antaganden om när och i vilken ordning olika aktiviteter ska läggas. I ett första steg lokaliserades de aktiviteter som var beroende av varandra. Alltså de aktiviteter som till exempel måste vara avslutade innan en annan aktivitet kan påbörjas. Dessa drogs isär och vissa aktiviteter länkades ihop med ett villkor och styrdes därefter beroende av varandra. Planeringen förändrades med anledning av detta och det visades bland annat genom att sluttiden skjuts framåt i tiden samt att beläggningen minskade under vissa tider. Därefter tillsattes fler resurser utifrån företagets resurstillgångar, i det här fallet fyra arbetare, in på aktiviteterna som samtidigt spreds ut över tidslinjen med målet att erhålla en så jämn beläggning som möjligt över hela byggtiden.
För att visa möjligheterna i Plancon togs två olika tidplaner fram. Skillnaden mellan de två är sättet som exporten sker från Bidcon. Den ena exporterades utifrån byggdelstyp vilket innebär att aktiviteterna delas upp efter samma sortering som i byggdelstabellen.
Detta gav en tidplan med färre aktiviteter. Den andra exporterades utifrån kalkylpost vilket gav betydligt fler aktiviteter då de delades upp i separata byggdelstyper med dess underliggande produktionsresultat.
5.
Resultat
Efter genomfört arbete enligt beskrivning i föregående kapitel kan ett resultat i form av kostnadskalkyl, tidplaner samt en sammanställning av projektspecifika byggdelstyper presenteras.
5.1 Kostnadskalkyl
Utifrån det framtagna underlaget för en efterkostnadskalkyl visar tabell 1 nedan de förväntade kostnaderna. Komplett nettokalkyl med uppgifter om byggdelar och produktionsresultat återfinns i bilaga 3. Komplett slutsida återfinns i bilaga 4.
Tabell 1. Redovisning av kostnader utifrån kostnadskalkyl. Kostnader anges exkl. moms.
Material 5 213 000 kr
Arbete 1 925 000 kr
UE 7 961 000 kr
Omkostnader 698 000 kr
Arbetstid 5203 timmar
Projektkostnad 15 797 000 kr
Anbudssumma 16 979 000 kr
Nyckeltal BTA 6 378 kr/m²
Den totala projektkostnaden uppgår till cirka 16 miljoner kronor där kostnader för material, arbete, UE och omkostnader är inräknade. I raden som i detta fall anger en anbudssumma har procentsatser för centraladministration och vinst även räknats med i slutsumman enligt standardparametrar i Bidcon.
Ett nyckeltal utifrån bruttoarean resulterar i en byggkostnad på 6 378 kr/m².
Med hänsyn till offererande företag har offertpriser i kalkylen justerats i efterhand.
5.2 Tidplaner
Projektet har planerats utifrån startdatumet 31 augusti 2015 med mål att vara färdigställt innan midsommar 2016. Resurser som fördelats är genomgående fyra arbetare. Två tidplaner togs fram där aktiviteterna baserades på byggdelar respektive kalkylposter.
5.2.1 Tidplan baserad på kalkylposter
I figur 9 på nästa sida visas en tidplan för på- och tillbyggnaden som är baserad på kalkylposter. Det ger en väldigt komplex uppdelning av aktiviteter där varje
byggdelstyp med dess ingående produktionsresultat redovisas och måste planeras var för sig. Enligt denna planering och en resurstilldelning om fyra arbetare är det
beräknade datumet för färdigställande 2 juni.
Figur 9. Tidplan baserad på byggdelar, se bilaga 5.
5.2.2 Tidplan baserad på byggdelar
I figur 10 nedan visas tidplanen för på- och tillbyggnaden av fastigheten Audumbla 8 baserad på aktiviteter uppdelad i byggdelar. Den har resulterat i ett färre antal aktiviteter än vad tidplanen som baserats på kalkylposter gjort. Med en jämn
resursfördelning på fyra arbetare genom hela byggtiden beräknas bygget vara klart till 4 maj 2016.
Figur 10. Tidplan baserad på byggdelar, se bilaga 5.
5.3 Projektunika byggdelar
Projektet har resulterat i ett antal byggdelstyper som skapats specifikt för projektet.
Dessa är listade i tabell 2 nedan med benämning samt enhet för mängdangivelse. Dessa återfinns även med specifikationsblad i bilaga 2.
Tabell 2. Projektunika byggdelar.
Benämning Enhet
Akustikgolv tj=45 m²
Bärlina för uppbyggnadsgolv, Limträ 90x90 m
IV-03-02 m²
Kantbalk KL-trä, 5 skikt, tj=145 m
Stolpe för uppbyggnadsgolv, Limträ 90x90, l=300 st Stolpe för uppbyggnadsgolv, Limträ 90x90, l=750 st
Taksprång med inklädd takfot m
Trall terrass m²
Väggparkett m²
Västkustskiva tj=50 + Lamiroc tj=6,0 m² Västkustskiva tj=80 + Lamiroc tj=6,0 m²
YV-31-03 m²
6.
Diskussion och slutsatser
Det utarbetade resultatet är ett bra underlag för en efterkostnadskalkyl och tidsplanering och kommer att vara företaget till gagn i dess fortsatta arbete. De möjligheter som användning av verktygen innebär kan förhoppningsvis bidra till att företaget kan fortsätta verka både på ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt då en väl utförd kalkyl i ett tidigt skede ger en god bild om hur den ekonomiska delen av projektet måste lösas. Samtidigt som kalkylen även ger en detaljerad förteckning på vilka material som behövs och i vilka mängder. Med en god planering i samband med inköp baserade på en väl utförd kalkyl och tidplan minskar förhoppningsvis risken att exempelvis leveranser av byggmaterial kommer vid fel tidpunkt eller kommer i för stora eller små mängder.
6.1 Kalkyler
Kalkylunderlaget som tagits fram är som beskrivit tidigare i rapporten inte att uppfatta som en komplett och slutgiltig kostnadskalkyl. Den har tagits fram utifrån givna
förutsättningar och har utifrån dessa utförts i den mån dessa har getts möjlighet till. I och med att det under projekteringsstadiet hela tiden sker ändringar och tillägg kommer vissa kalkylposter att behöva uppdateras i efterhand. Dessutom har vissa byggdelar varit svåra att överföra till poster i kalkylen då uppgifter för pris och/eller montagetid saknas eller varit svåra att ta fram. Detta gäller bland annat inköp och montage av trappor av olika modeller. De har dock ändå lagts in i en kalkylpost för att när data över pris och tid finns tillgängligt kunna lägga in detta i kalkylen. De
offererade priser som angetts i rapporten kan i vissa fall vara känsliga för offererande företag ifall de sprids utanför organisation och offererade kunder. I samråd med berörda företag har det därför gjorts justeringar i kostnadskalkylen som bifogats till denna rapport. För den kalkyl som överlämnas till AR Bygg AB ingår dock de korrekta prisuppgifterna.
Som underlag har de befintliga projekteringsritningarna fungerat bra för att ta fram mängder. Möjligheten att använda AutoCAD som verktyg vid mängdavtagningen underlättar då det ger mått och areor med stor precision jämfört med att till exempel använda skalstock på utskrivna ritningar. Systemet som sådant tror jag är lämpligt utefter de förutsättningar som företaget har. Ett alternativ kunde ha varit att övergå till ett mer BIM-anpassat system som blir mer och mer vanligt där kopplingen mellan ritningar och kalkyler är mer integrerade med varandra, men det skulle troligen kräva en stor förändring vad gäller andra programvaror som används vid projekteringen.
Då stommen projekteras och levereras av Martinsons är det svårt att själv göra en detaljerad kalkyl över stommen. Men med den offert som lämnats på stomdelarna har byggdelstyper i limträ och KL-trä tagits fram för de lite mer speciella stomdelarna som inte återfinns i registret. Genom att använda dessa tillsammans med de i registret befintliga byggdelstyper i en tidig kalkylering finns möjligheten att ta fram en uppskattad byggkostnad innan offert tas emot från leverantör.
Takkonstruktionen förenklades något i och med att ett valmat tak ger en mer komplex uppsättning av takstolselement och någon färdig byggdelstyp finns inte heller i registret i Bidcon. Vad som skulle kunna göras är att ta fram totalkostnader för tidigare utförda projekt med samma typ av tak och därifrån räkna fram ett enhetspris och enhetstid per kvadratmeter som läggs in i en kalkylpost utan ingående material. Även konstruktionen för terrasstrallen förenklades något på grund av begränsningar i Bidcon. En närmare analys om materialåtgång kan i ett framtida skede göras för denna byggdelstyp, alternativt att de olika skikten i konstruktionen delas upp i separata poster. Min åsikt är dock att det främst kan vara enhetstiden som behöver kontrolleras då det bland annat kan krävas en del extra bearbetning av konstruktionsvirket.
Plåtarbeten på tak och även på övriga delar av byggnaden är en del av kalkylen som har lett till en del problem och osäkerhet. Problemet uppstår då mycket av det som i Bidcon går under kategorin UE, dvs. utförs av till exempel en plåtentreprenör, görs själva av AR Bygg AB och kostnader för material och arbete därför ska vara uppdelat separat i kalkylposterna. En ytterligare försvårande faktor är att AR Bygg AB även tillverkar mycket av plåtbeslagen själva och arbetstiden för tillverkningen bör på så vis även det ingå i enhetspriset för plåtbeslagen. För att ha ett bra underlag att använda i kalkylerna för diverse plåtarbeten kommer det därför krävas att alla olika typer av plåtbeslag sammanställs med enhetspriser och enhetstider. Utifrån detta skapas eller uppdateras därefter aktuella byggdelstyper eller produktionsresultat. Det kan innebära en del jobb men ger i slutändan möjlighet till en mer korrekt kalkyl.
Även för fasaden tillkommer en del poster med plåtarbeten som behöver kontrolleras och ändras på samma sätt som det beskrivits i stycket ovan. För fasadskivorna av laminat kan enhetstid och materialspill vara en osäkerhet. Beroende på vilken storlek de olika fasadskivorna levereras i samt hur de utifrån dessa storlekar därefter sågas ut kommer det troligen att leda till ökad arbetstid samt spill.
Rent generellt kommer en viktig del i att få till ett bra system för kalkylering vara att följa upp den nu gjorda kalkylen under byggtiden och i efterhand gå in och justera priser och tider. Det kommer i fortsättningen ge ett för företaget användbart verktyg till att ta fram detaljerade kostnadskalkyler, både för produktion inom koncernen men även vid eventuella anbudsupphandlingar för andra projekt.
De kalkylerade summorna som i resultatet är uppdelade på material och UE är till viss del missvisande då de delar i kalkylen som går under UE egentligen utförs av AR Bygg AB själva. Detta ger att en del av den kalkylerade summan för UE ska delas upp i kostnader för material samt arbetstid. Posterna för material- och arbetskostnader kommer således att öka samtidigt som även arbetstimmarna kommer att öka. Det hela betyder att mängden arbetstimmar som kalkylen resulterat i kommer att stiga allt eftersom UE-aktiviteter görs om till att utföras av företaget själv.
Någon direkt jämförelse av kostnadskalkylen kan i detta läge inte göras då någon annan kalkyl inte finns att jämföra med. Det nyckeltal för bruttoarea som tagits fram visar endast kostnaderna för själva stommen samt kompletterande delar interiört och exteriört. Utöver det som nu har behandlats i kalkylen tillkommer också en mängd andra delar. Schaktning och gjutning av källarstomme, rivning av bland annat det befintliga taket, installation av el, VVS etc. samt en hel del annat kommer att innebära ökade kostnader vilket också höjer nyckeltalet för bruttoarean.
6.2 Planering
Som planeringen som gjorts utifrån kalkylunderlaget visar i tidplanerna infaller den beräknade tiden för slutförande innan hyresgäster är beräknade att flytta in. Datumen skiljer sig dock åt mellan de olika tidplanerna av den anledningen att tidplanen baserad på kalkylposter är mer komplicerad att planera vilket leder till att det är svårare att få till en jämn resursbeläggning. Detta går givetvis att påverka väldigt mycket beroende på hur resurser fördelas. Planeringen som gjorts är grundläggande och har i stort utförts utifrån egna kunskaper och antaganden. Det är mycket mer än det som
kalkylunderlaget visar som ingår i en tidplan och många andra aspekter som den måste anpassas efter. Bland annat etableringstid, möten, maskiner m.m. Detta är självklart något för den som sitter på rätt kunskap att göra för att få till en bra och korrekt tidsplanering. De framtagna tidsplanerna kommer dock att fungera som en grund för företaget att försöka jobba sig in på att använda. Den stora frågan är på vilken nivå av detaljplanering som är lämplig att utgå ifrån. Av de två tidplaner som tagits fram är den baserad på kalkylposter väldigt specificerad med varje byggdel redovisad. Med denna
