Stereotypisering av en förort:
En fallstudie om Tenstas gestaltning i Dagens Nyheter och Aftonbladet under 2019 Josephine Frans & Salim Mezher
C-uppsats – Examensarbete
Huvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskap Högskolepoäng: 15 hp
Termin/år: VT 2020 Handledare: Elisabeth Stúr Examinator: Kajsa Falasca
Kurskod/registreringsnummer: MK094G Utbildningsprogram: Kommunikation och PR
Abstract
Titel: Stereotypisering av en förort: En fallstudie om Tenstas gestaltning i Dagens Nyheter och Aftonbladet under 2019
Författare: Frans, Josephine & Mezher, Salim
Kurs, termin och år: Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C) Examensarbete, Vårtermin 2020
Antal ord i uppsatsen: 14 394
Problemformulering & Syfte: Tensta klassas som ett särskilt utsatt förortsområde och medieforskare har länge pekat på att kommunikationen om förorten i media genomsyras av stereotypisering genom gestaltningsprocesser.För många människor är medier den viktigaste källan till information. Det media kommunicerar bidrar till skapandet av föreställningar som påverkar både allmänhetens uppfattning om verkligheten i förorten och de som bor i dessa områdens syn på sig själva och sin hemort. Att kommunicera är att gestalta, varje gång vi kommunicerar med någon gestaltar vi verkligheten på något särskilt sätt och eftersom människan alltid strävar efter att skapa mening i tillvaron är gestaltningsprocesser ofrånkomliga. Med detta i åtanke har studien i syfte att undersöka hur förorten Tensta gestaltas i de svenska nyhetstidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2019.
Metod och material: E n kvantitativ innehållsanalys har genomförts på totalt 73
analysenheter från Dagens Nyheter och Aftonbladet för att få ett mätbart resultat och en utvald artikel avändes illustrativt i en kvalitativ analys för att fördjupa och berika resultatet.
Huvudresultat: Resultatet i denna studie visar hur Tensta gestaltades i nyhetsrapporteringar.
Den undersökta förorten gestaltades till en majoritet på ett övergripande neutralt sätt i Dagens Nyheter och ett övergripande negativt sätt i Aftonbladet. De mest framträdande stereotyperna som gick att urskilja ur artiklarna var kriminalitet mest framträdande i Dagens Nyheter medan gäng & ligor och övriga problem kopplade till låg socioekonomisk status mest framträdande i Aftonbladet.
Nyckelord: gestaltning, framing, dagordning, agenda-setting, stereotyp, Tensta, förort
1
Innehållsförteckning
1. Introduktion 4
1.1 Problemformulering 4
1.2 Syfte 6
1.3 Frågeställningar 6
2. Bakgrund 7
2.1 Miljonprogrammet 7
2.2 Särskilt utsatta områden 7
2.3 Låg socioekonomisk status 8
2.4 Tensta 8
2.5 “Förorten” 9
3. Teori och Tidigare forskning 10
3.1 Stereotypisering 10
3.1.1 Definition 10
3.1.2 Förortsstereotyper i media 11
3.2 Dagordningsteorin 12
3.2.1 Bakgrund 12
3.2.2 Attributdagordning 13
3.2.3 Medierna och samhällets dagordning 14
3.2.4 Kritik mot dagordningsteorin 15
3.3 Gestaltningsteorin 16
3.3.1 Bakgrund 16
3.3.2 Framträdande 17
3.3.3 Gestaltningens funktioner 17
3.3.4 Händelseorienterade och tematiska gestaltningar 18
3.3.5 Kritik mot gestaltningsteorin 20
4. Metod och material 21
4.1 Kvantitativ innehållsanalys med illustrativ fallstudie 21
4.1.1 Kvantitativ innehållsanalys 21
4.1.2 Illustrativ fallstudie 21
4.2 Urval och empirisk bakgrund 22
4.3 Validitet, intersubjektivitet och reliabilitet 23
4.3.1 Validitet 23
4.3.2 Reliabilitet och intersubjektivitet 24
4.4 Genomförande och sammanställning av resultat 25
2
4.4.1 Kodschema 25
4.4.2 Sammanställning av resultat och analys 26
4.4.3 Hermeneutik 26
4.5 Metodförslag och metodproblem 27
4.5.1 Metodproblem 27
4.5.2 Metodförslag 28
5. Resultat och analys 29
5.1 Tenstas övergripande gestaltning i media 29
5.1.1 Tenstas övergripande gestaltning i Dagens Nyheter 29 5.1.2 Tenstas övergripande gestaltning i Aftonbladet 30 5.1.3 Sammanfattning av Tenstas övergripande gestaltning i media 31 5.2 Sambandet mellan mediernas och samhällets dagordning 31 5.2.1 Sambandet mellan mediernas och samhällets dagordning i DN 32 5.2.2 Sambandet mellan mediernas och samhällets dagordning i Aftonbladet 33
5.2.3 Sammanfattning 34
5.3 Framträdande stereotyper av Tensta i media 34
5.3.1 Framträdande stereotyper av Tensta i Dagens Nyheter 34 5.3.2 Framträdande stereotyper av Tensta i Aftonbladet 36 5.3.3 Sammanfattning av framträdande stereotyper av Tensta 37 5.4 Tematiska eller händelseorienterade gestaltningar 37 5.5 Gestaltningsfunktioner i medias kommunicering om Tensta 38 5.5.1 Illustrativ fallstudie av gestaltningsfunktioner 39
6. Slutsatser och slutdiskussion 44
6.1 Slutsats 44
6.2 Slutdiskussion 45
6.3 Förslag på fortsatt forskning 46
7. Källförteckning 47
8. Bilagor 53
8.1 Kodschema 53
8.2 Kodningsinstruktioner 56
8.3 Figurer 58
1. Introduktion
“Visionen om det nya samhället och den moderna människan som var central för samhällsplaneringen under 1950- och 60-talen har nu fallit i glömska och ersatts av medias
3
reportage, som ofta fokuserar på sociala problem eller kritiserar förortens arkitektur och livsmiljö.” – (Carlgren & Wegraeus, 2002:7)
Så lyder ett citat taget ur Miljonprogram och media – Föreställningar om människor och förorter, en samproducerad rapport mellan Integrationsverket och Riksantikvarieämbetet publicerad för 18 år sedan. I förordet, där citatet är utdraget, beskrivs massmedias centrala roll i gestaltandet av förorten. Det media kommunicerar bidrar till skapandet av
föreställningar som påverkar både allmänhetens uppfattning om verkligheten i förorten och de som bor i dessa områdens syn på sig själva och sin hemort. Avsikten med rapporten var att skapa utrymme och nya, mer konstrastrika, alternativa berättelser av förorten (Carlgren &
Wegraeus, 2002:7-8).
Nu, nästan två decennier efter publiceringen av rapporten kan det uppfattas som att ingenting har förändrats, att målet inte är uppnått (Sundqvist Anrell, 2005:46-47). Två av de orter (Rinkeby och Tensta) som presenterades och analyserades i rapporten då, är nu med i
Polisens lägesrapport om utsatta områden (Nationella operativa Avdelningen (Noa), 2019:7).
Enligt lägesrapporten har den låga socioekonomiska status som präglat förorten under generationer frodat en stark kriminell struktur som bidragit till en alternativ social ordning som genomsyras av våldshandlingar och droger (Noa, 2017:4). Med utgångspunkt i detta och det faktum att medieforskare länge pekat på att förorten genomsyras av stereotypisering, väcktes en vilja att undersöka hur förorten kommuniceras genom media.
1.1 Problemformulering
Då verkligheten är för oändlig och gränslös för att en individ själv ska kunna skapa en fullständig bild av den, fungerar medier som ett stöd (Strömbäck, Andersson & Nedlund, 2017:14). Självklart är det svårt att inkludera och representera alla i samhället men det är fördelaktigt att kommunicera en så varierad bild av verkligheten som möjligt eftersom den onekligen är mer komplex än stereotyper av olika samhällsgrupper (Hall, 2013). Det media kommunicerar ger oss information och antydningar som hjälper oss att strukturera och organisera våra upplevelser och intryck av verkligheten.Enligt medieforskaren Jesper Strömbäck (2004:30) kan detta bland annat vara antydningar som styr oss i en riktning om
4
vad som har hänt, är viktigt, eller kräver åsikter och handlingar men även vad som anses vara viktiga samhällsproblem.
Medias makt över allmänheten på mikronivå, det vill säga mediernas makt över människor till skillnad från deras makt över organisationer, institutioner eller samhällen kallas för
medieeffekter (Strömbäck, 2009:84). Under förutsättningen att medieinnehåll konsumeras har media således en viss makt över våra tankar och vår verklighetsuppfattning (Strömbäck, 2004:25). Den vikt medierna fäster vid specifika frågor och betydelsen som samhället applicerar på samma frågor, har en stark förbindelse och visar på en typ av
kommunikationseffekt som kallas dagordningsfunktion (Bryant, Thompson & Finklea 2013:87), dagordningsfunktionens effekt påverkar både människors åsikter och beteende (Griffin, Ledbetter och Sparks, 2019:373). Tidningar har en viktig roll i samhällets kunskapsspridning och opinionsbildning eftersom deras framställning av olika grupper påverkar enskilda individers uppfattningar (Georgiou & Silverstone, 2005). Att kommunicera är att gestalta, varje gång vi kommunicerar med någon gestaltar vi verkligheten på något särskilt sätt och eftersom människan alltid strävar efter att skapa mening i tillvaron är gestaltningsprocesser ofrånkomliga (Strömbäck, 2009:119). Enligt Strömbäck är en vanligt förekommande metafor att medierna, eller snarare nyheterna, representerar en spegelbild av verkligheten (Strömbäck, 2009:121).
Enligt den framträdande forskaren inom gestaltning, Robert Entman (1993:57), kan en större förståelse för gestaltning hos kommunikatörer skapa bättre förutsättningar för en mer
nyanserad gestaltning av det som ska kommuniceras. Inomvetenskapligt är studien intressant därför att den kan komma att bidra till forskningsparadigmet och kumulativiteten inom kommunukationsfältet (Entman, 1993:58). Med detta i åtanke ska föreliggande undersökning studera hur Stockholmsförorten Tensta kommuniceras och därmed gestaltas i den svenska nyhetsrapporteringen.
5
1.2 Syfte
Syftet med studien är att undersöka vilken verklighet Dagens Nyheter och Aftonbladet gestaltar om Stockholmsförorten Tensta genom kommunicerandet av framträdande attribut och förortsstereotyper under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2019.
1.3 Frågeställningar
1. Vilka stereotyper dominerar i rapporteringarna om Tensta i Dagens Nyheter respektive Aftonbladet?
2. Hur sammankopplar media förortsfrågor med samhällets dagordning genom gestaltningsfunktioner i Dagens Nyheter respektive Aftonbladet?
3. På vilket sätt gestaltas Tensta i Dagens Nyheter respektive Aftonbladet?
4. Hur gestaltas Tensta i media i ett specifikt fall?
6
2. Bakgrund
2.1 Miljonprogrammet
År 1965 beslutade riksdagen att en miljon nya bostäder skulle byggas under en 10-årsperiod i Sverige, för att möta bostadsbristen och den stora inflyttningen till städerna
(Stockholmskällan, u.å.; Johansson, 2019). Namnet “miljonprogram” kommer från det riksdagsbeslut som togs och ett “miljonprogramsområde” refererar till de bostadsområden som byggdes under åren 1965-1974 (Stockholmskällan, u.å.).
Områdena byggdes för arbetarklass och medelklass av både kommuner och privata byggföretag. För att effektivisera arbetet så att byggtiderna och kostnaderna hölls låga infördes standardmått och många likadana hus byggdes i samma område. I Stockholm byggdes 180 000 nya bostäder och en ny stadsdel uppkom varje år under satsningens årtionde. Sedan de första områdena stod färdiga i slutet av 1960-talet har det debatterats i massmedia (Carlgren & Wegraeus, 2002:7). Till en början skildrades de nya områdena som framtidens ideal med modern stadsplanering (Stockholmskällan, u.å.). Sedan kom kritiken;
inflytt skedde innan bygget var färdigt och projektet fick en stämpel som permanent ofärdig och resultatet av en misslyckad bostadspolitik (Sundqvist Anrell, 2005:48-49). Exempel på miljonprogramsområden i Stockholm utöver Tensta är Akalla, Backlura, Byälvsvägen i Bagarmossen, Fältöversten på Östermalm, Hjulsta, Husby, Rinkeby, Skärholmen, Sätra, Vårberg, Östberga och Bredäng (Stockholmskällan, u.å.).
2.2 Särskilt utsatta områden
År 2014 presenterade Rikskriminalpolisens underrättelseenhet en rapport kallad ”En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället”. I den beskrivs fenomenet utsatta områden. Rapporten upprättades på uppdrag av den nationella ledningsgruppen (NOLG) efter ett seminarium. Uppdragets direktiv är att en lägesbild kontinuerligt ska uppdateras och fungera som ett grunddokument för Polisen (Rikskriminalpolisen, 2014:5).
7
Uppdaterade lägesbilder har sedan dess kommit 2015, 2017 och 2019. Syftet med den första rapporten var dels att fungera som ett grunddokument för Polisens kommande operativa beslut. Dels presentera en nationell problembild som skulle tydliggöra vilka begrepp som kan användas av Polisen för att beskriva problematiken (Rikskriminalpolisen, 2014:5).
Lägesbilderna har kritiserats av såväl allmänheten som politiker på grund av bland annat benämningen på problemområdena och faktumet att listorna är offentliga (Engzell-Larsson, 2019). Polisen har delat upp problemområdena fördelat på grad av utsatthet. Dessa grader är riskområde, utsatt område och särskilt utsatt område. Tensta (Rinkeby/Tensta) ingår i den sistnämnda vilket, som namnet avslöjar, är den mest problematiska graden. Polisen
definierade i 2017 års lägesbild ett särskilt utsatt område som följande: “Ett särskilt utsatt område uppvisar en problematik som i hög grad kräver gemensamma insatser från flera samhällsaktörer för att komma till rätta med existerande problem” (Noa, 2015:13). Ett
särskilt utsatt område kännetecknas av bland annat en hög koncentration av kriminalitet (Noa, 2019:4).
2.3 Låg socioekonomisk status
Socioekonomisk status är ett samlingsbegrepp som används för att beskriva en individs position i samhället given en blandning av sociala och ekonomiska omständigheter. Det mest använda måttet för att räkna socioekonomisk status utgår från bland annat: yrke, inkomst och utbildning (SCB, u.å). Enligt Polisens rapport om utsatta områden så ses bland annat hög arbetslöshet, låga inkomster, låg gymnasiebehörighet och den fysiska miljön som faktorer för en låg socioekonomisk status (Noa, 2017:12).
2.4 Tensta
Tensta är en stadsdel som ligger i stadsområdet Västerort i Stockholm. Tensta tillhör även Järva vilka de stadsdelar som byggdes under miljonprogrammet kring Järvafältet kallas. År 2018 bodde det 18 870 invånare i Tensta (SCB u.å.)varav 83,3% av befolkningen har en utländsk bakgrund. Det är en hög andel av befolkningen jämfört med hela Stockholms län, där andelen ligger på 33.3%. Medelinkomsten i Tensta är lägre än den i hela länet; år 2017
8
beräknades medelinkomsten vara 204 600 SEK, jämfört med länssnittet på 374 400 SEK (Stockholms Stad, 2018).
2.5 “Förorten”
Förorten såsom den benämns i denna studie används som en diskursiv kategori om de förorter som kopplas till problemområden, miljonprogram och utsatta områden. “Förorten” i denna studie avser således inte den faktiska betydelsen av termen förort vilket kan definieras som
“avgränsat samhälle eller bostadsområde inom en större stadsregion” (Nationalencyklopedin, u.å.).
9
3. Teori och Tidigare forskning
Följande avsnitt presenterar studiens teoretiska ramverk. För att uppnå syftet och besvara studiens frågeställningar om hur media gestaltar Tensta tar studien sin utgångspunkt i tre teorier; stereotypisering, gestaltningsteorin och dagordningsteorin. Avsnittet inleds
stereotypisering och tidigare forskning om gestaltningsteorin i relation till stereotypiseringen som präglar kommunikationen om Tensta och dess invånare. Dessa stereotyper konkretiseras i avsnittet för att kunna användas som variabler i kodschemat som i sin tur kommer utgöra studiens resultat och analys. Då studien syftar till att undersöka hur förorten Tensta gestaltas i media blir det viktigt att ta områdets mest utmärkande demografiska drag i beaktning. Som tidigare nämnt har Tensta en låg socioekonomisk status (se avsnitt 2. Bakgrund) och ett högt antal invånare med utländsk bakgrund jämfört med övriga länet.
Sedan presenteras dagordningsteorin för att det ska vara lättare för läsaren att förstå sambanden mellan den och gestaltningsteorin då båda teorier har en snarlik utgångspunkt och hänger ihop. Båda teorier är framträdande i forskningsområden som berör medieeffekter och nyhetsbevakning av samhället och återkommer i studiens analys och diskussion av
studiens resultat.
3.1 Stereotypisering
3.1.1 Definition
För att den sociala världen ska förstås på ett simpelt sätt kategoriserar enligt Susan Andersen, Roberta Klatzky och John Murray (1990:192) individer andra i ett socialt sammanhang genom att tilldela dem klasser som representerar typer av människor. Detta kallas social stereotypisering och förklaras av dem som allmänt delade antaganden om vissa typer av människor. Detta representeras som kognitivt omfattande, väl organiserade kategorier eller kognitiva scheman. Andersen, Klatzky och Murray (1990:192) definierar sociala stereotyper
10
som en social kategori märkt med nominalfraser vars funktion syftar till att sammanfatta och simplifiera ett brett spektrum av egenskaper som personer delar inom kategorin.
Stereotyper sammanbinder och underlättar uppkomsten av potentiella skillnader inom kategorin med hjälp av de mest framträdande och förenklade attributen. Nominellt märkta sociala kategorier varierar dock i makten de besitter till förskrivning av personliga attribut;
t.ex. arbetsbeskrivningen florist bär tyngre beskrivande vikt än butiksbiträde. Med utgång i detta är begreppet stereotyp oftast “reserverat” för märkningar som i samförstånd bär särskild vikt och mening som t.ex. arbetsnarkoman, politiker, kock eller busschaufför, vilka alla är väldigt specifika.
Andersen, Klatzky och Murray (1990:192-193) diskuterar hur social kategorisering även innefattar hur människor även identifierar andra genom enstaka egenskaper. Termer som beskriver enstaka egenskaper kan vara till exempel konservativ, extrovert och maskulin.
Skillnaden mellan stereotyper och egenskaper är att kategorisering av enstaka egenskaper är adjektiv som innefattar en relativt snäv betydelse som oftast föreskriver det specifika
attributet som denoteras och närbesläktade tillstånd eller beteenden av en individs
personlighet. Egenskaper är således inte lika komplexa sociala kategorier som stereotyper eftersom de beskriver typikalitet bättre. Att socialt kategorisera människor genom
stereotypisering fyller med Andersen, Klatzky och Murrays resonemang en viktig funktion i tillhandahållandet av förenklande och resurssparande spegling av en komplex verklighet (Andersen, Klatzky & Murray, 1990:200).
3.1.2 Förortsstereotyper i media
Vid sent 1970-tal började bostadsområdena i Miljonprogrammen kopplas till kriminalitet och låg social status i rapporteringarna och förorten började förknippas med begreppet
problemområde. Sedan kom 1980-talet och ordet invandrare började spela en stor roll i kommunikationen om förorterna, det är nu en plats som domineras av kriminalitet, våld, ungdomsgäng, kvinnoförtryck och omoderna traditioner. Samtidigt växte bilden av förorten som full av färger, musik, exotiska människor och mat från hela världen fram. I båda fallen markeras tydligt att förorten skiljer sig från det övriga samhället, där journalisten och läsaren lever och verkar. Under 1990-talet växte kritiken mot den onyanserade rapporteringen om
11
förorten från forskare och mediekritiker. Forskare inom medievetenskap har länge pekat på hur rapporteringen om förorten genomsyras av stereotypisering med en tydlig koppling till etnicitet där förorten framställas som motsatsen till “det svenska” (Sundqvist Anrell, 2005:47-49).
I en studie om Tenstas mediebild från 2010 konstateras det att mediebilden till större andel dominerades av negativa nyheter jämfört med den genomsnittliga Stockholmsförorten.
Resultatet visade även att det mest förekommande ämnet var brottsnyheter. Informanterna i studien hade en hög medvetenhet om den negativa mediebilden av deras hemort samtidigt som en stor del ansåg att bilden var mer negativ än de egna upplevelserna av orten. Det framkom även att informanterna upplevt att människor som inte var bosatta i orten själva reagerade starkt när de fick reda på vart informanterna var bosatta. Vilket de ansåg hade grund i den information som media kommunicerar om Tensta som gestaltas som en medial utgrupp (Guibourg, 2010:1). I antologin Sociala problem och socialpolitik i massmedier diskuterar Helena Blomberg, Christian Kroll, Tommy Lundström och Hans Swärd (2004:13) hur rapporteringen kring lågstatusförorter/problemområden och sociala problem är
generaliserande och stereotypiserande. Enligt medieforskaren Gunnar Nygren (2005:177) domineras bilden av invandrartäta och resurssvaga förorter av kriminalitet och sociala problem (Nygren 2005:177). Nygrens (2005:161) forskning visar även på att
nyhetsrapporteringen kring förorterna skiljer sig från den om innerstaden. Rapporteringen från nyheterna är enligt Nygren (2005:163) positiv till 25% jämfört med den om innerstaden som är positiv till 36%. I en studie gjord av James Ettema och Limor Peer framkom det att även när nyheterna om låginkomstområden var positiva så framställdes dem genom gestaltningar av sociala problem (Ettema & Peer 2004:290).
3.2 Dagordningsteorin
3.2.1 Bakgrund
Dagordningsteorin (eng: agenda setting theory) var formellt utvecklad och namngiven 1972 av Max McCombs och Donald Shaw i en studie om det Amerikanska presidentvalet 1968 (Severin & Tankard Jr. 2001:220). Sedan dess har nästan ett halvt århundrade av forskning
12
utförts av McCombs och Shaw och effekten masskommunikation har över människors världsbild har med teorin konstaterats (Griffin, Ledbetter & Sparks, 2019:368).
Dagordningsfunktionens effekt kan konkretiseras med ett exempel om det “amerikanska kriget mot droger”. Droger deklarerades år 1971 som USAs största samhällsfiende av USAs 37:e president Richard Nixon (DEA, u.å:28). Åren därpå, 1986-1989, visade
opinionsundersökningar att allmänheten var mer och mer oroliga för drogproblemen i landet.
Samtidigt som mängden rapporterade fall om illegal droganvändning egentligen stadigt föll (Severin & Tankard Jr. 2001:219). Hur allmänhetens uppfattning och den faktiska
verkligheten inte stämde överens förklaras med dagordningsteorin.
Medias dagordningsfunktion syftar på medias förmåga att höja vikten och känslan av en specifik frågas betydelse i samhället, genom upprepad nyhetsbevakning och rapportering. Det som får utrymme i massmedia är det som är uppe på dagordningen/agendan, och det är det som således får förhöjd betydelse i samhället (Severin & Tankard Jr. 2001:219).
Dagordningsteorin är en relativt konkret och objektiv teori som även är simpel och praktiskt användbar i kvantitativa undersökningar (Griffin, Ledbetter och Sparks, 2019:378). Gång på gång under flera år har den bevisats funka i flera olika sammanhang och länder, däribland Sverige (Griffin, Ledbetter och Sparks, 2019:378; Strömbäck, 2009:102, 106).
3.2.2 Attributdagordning
Genom att betona eller lägga vikten på vissa attribut av en fråga över andra, formar media hur vi tänker angående dessa frågor. De frågor och attribut som får mest uppmärksamhet tolkar vi som en indikation på att de är viktigare än andra (Griffin, Ledbetter och Sparks, 2019:370;
Strömbäck, 2009:113). Media överför genom sin kommunikation en dominant samling attribut kring framträdande frågor, detta kallas för gestaltning (eng: framing) (Griffin, Ledbetter och Sparks, 2019:370). Enligt Griffin, Ledbetter och Sparks (2019:370) definierar James Tankard medias gestaltning som den centrala organisatoriska idén för nyhetsinnehåll som tillförser en kontext och antydningar, vilket influerar vilka attribut inom en fråga som dyker upp i våra sinnen när vi tänker på dem. Det gör vissa kännetecken framträdande medan andra nedtonas, detta kommunicerar i sin tur om man ska se på en fråga som positiv eller negativ.
13
En och samma fråga eller objekt kan ha både en positiv och en negativ gestaltning beroende på vem som kommunicerar den (Griffin, Ledbetter och Sparks, 2019:370-371). Att rapportera en fråga utan att betona vissa attribut över andra är omöjligt vilket således innebär att
gestaltning är oundvikligt (Griffin, Ledbetter och Sparks, 2019:372; Strömbäck, 2009:114).
Attribut avser egenskaper som man i vardagen till exempel kan sammankoppla med med personer i vår omgivning. Ordets bemärkelse kan ha varierande betydelse men ska enligt Strömbäck (2009:112) ses som en generisk term som täcker alla de egenskaper och drag som kännetecknar en fråga eller ett objekt. En fråga eller ett objekt avser det som vår
uppmärksamhet riktas mot eller som vi ska ha attityder eller åsikter om (Strömbäck, 2009:112), i denna studies fall avser frågan Tensta.
3.2.3 Medierna och samhällets dagordning
För att förstå världen utöver vår personliga upplevelse ser vi till nyhetsmedia. För att mäta mediernas dagordning utförde McCombs och Shaw en analys som avslöjade fem
huvudfrågor, vilka utgjorde mediernas dagordning. Efter att mediernas dagordning
identifierades i studien avgjordes allmänhetens dagordning. Detta gjordes genom att fråga människor om vilka frågor de ansåg vara viktigast. McCombs och Shaw delade upp de specifika svaren i samma breda kategorier som upptäckts i analysen av nyhetsmedia.
Rangordningen av de fem frågorna på båda listorna var nästan identiska (Griffin, Ledbetter och Sparks, 2019:369). Dagordningsfunktionen kan förklaras med att mediernas dagordning över tid formar allmänhetens dagordning (Griffin, Ledbetter och Sparks, 2019:368). En studie gjord av forskare från Yale har fastställt relationen mellan orsak och verkan av
inflytandet från mediernas dagordning till allmänhetens dagordning. Studien var den första av många som påvisade starka bevis över att den mediala dagordningen orsakar vilka nyheter eller händelser som blir framträdande i allmänhetens dagordning (Griffin, Ledbetter och Sparks, 2019:370).
McCombs och Shaw sammanställde under 40 år en lista som representerade allmänhetens mest bestående oro i USA. De flesta människor kan inte vara uppmärksam på mer än ett dussin frågor, normalt kan ens intrapersonella dagordning hålla koll på cirka fem frågor åt gången. Den intrapersonella dagordningen är listan av frågor och problem mest framträdande för en enskild individ under en viss tidpunkt. Genomsnittet på till exempel en nation eller ett
14
communitys intrapersonella dagordning är, som tidigare nämnt, allmänhetens dagordning även kallat samhällsdagordning (Griffin, Ledbetter och Sparks, 2019:368; Strömbäck, 2009:104, 111). Tar man i sin tur en specifik fråga och jämför den med allmänhetens
dagordning finner man förbindelser mellan dem eftersom media kommunicerar frågor som att de är i ett sammankopplat nät där vissa kopplingar är starkare än andra. Likt gestaltning är detta en oundviklig företeelse, media kommunicerar signaler om vilka frågor som går ihop (Griffin, Ledbetter och Sparks, 2019:372-373).
Samhällets dagordning i Sverige 2018 - Valu
Valåret 2018 gjorde SVT en undersökning för att analysera hur och varför det svenska folket röstade som de gjorde. Denna valundersökning kallas Valu och gjordes genom intervjuer med nära 12 000 väljare i 100 valdistrikt utanför olika vallokaler runt om i landet (SVT a, 2018).
Resultatet visade att de fem frågor som påverkade väljarna mest var följande:
1. Sjukvård 2. Utbildning 3. Jämställdhet 4. Sociala välfärden 5. Lag och ordning
(SVT b, 2018).
3.2.4 Kritik mot dagordningsteorin
Dagordningsteorin utvecklades på 1960- och 1970-talet under en tid då medielandskapet var väldigt olik dagens. På den tiden kom nyheterna från ett fåtal källor medan det idag finns nyheter alla tider på dygnet och sociala medier erbjuder mer innehåll än någon kan ta till sig.
McCombs tror dock inte att den digitala eran förändrar dagordningsfunktionen så mycket (Griffin, Ledbetter och Sparks, 2019:378). Dagens algoritmer använder personlig data för att skräddarsy vad man ser vilket innebär att till exempel resultatet i en sökmotor kan se olika ut från person till person. Den digitala eran kan innebära att vi sätter vår egna dagordning, vilket skulle förstöra skillnaden mellan mediernas dagordning och allmänhetens dagordning som är fundamentalt för teorin (Griffin, Ledbetter och Sparks, 2019:379). Sedan massmedia inte ser ut nu som då kan teorin förlora sin relevans över tid (Adams, Harf & Ford, 2014:6).
15
3.3 Gestaltningsteorin
3.3.1 Bakgrund
“Framing essentially involves selection and salience. To frame is to select some aspects of a perceived reality and make them more salient in a communicating text, in such a way as to
promote a particular problem definition, causal interpretation, moral evaluation, and/or treatment recommendation for the item described” – (Entman, 1993:52).
Gestaltningsteorin (eng: framing theory) utvecklades av sociologen Erving Goffman och presenterades första gången i boken Frame analysis år 1974. Det engelska uttrycket “to frame” (att gestalta) innebär att framställa något på ett särskilt sätt. Begreppet gestaltning är relaterat till dagordningsteorins attributdagordning (se avsnitt 3.2.2). Kärnan i teorin utgår från att mediernas beskrivningar och gestaltningar av en fråga, händelse, process eller grupp har betydelse för hur människor uppfattar det som nyheten handlar om, vilket följaktligen påverkar människors verklighetsbild (Strömbäck, 2009:114-120).
Gestaltningsteorin grundar sig i att människor försöker att skapa mening i tillvaron. Det innebär att gestaltningsprocesser alltid finns närvarande i det dagliga livet. När man
kommunicerar med andra gestaltar man verkligheten på ett eller annat sätt. Nyheter, som är ett medium för kommunikation, kan beskrivas som en spegelbild av verkligheten. Den metaforen innebär att vi får en objektiv bild av verkligheten genom att ta del av nyheter i olika medier som TV och tidningar. Detta synsätt ligger till grund för mediernas makt
eftersom vi förväntar oss att media kommunicerar sanna nyheter (Strömbäck, 2009:118-120).
Tanken att media speglar verkligheten är dock orimlig. Medierna är begränsade när det kommer till deras format, då verkligheten i princip är obegränsad och mediernas struktur och innehåll är det motsatta. Detta innebär att det dem kommunicerar är beroende av olika val (Griffin, Ledbetter & Sparks, 2019:368). Dessa val påverkas bland annat av vad som ses som fakta samt val av t.ex. ämne, ord, betoningar, perspektiv, källor, händelser och bilder. Genom att media genom sin kommunikation framhäver till exempel vissa problem, förklaringar och värderingar, gestaltas och formas aspekten av verkligheten på ett sätt. Därför kan man snarare
16
säga att medienyheter är en gestaltning av verkligheten än en spegelbild av den (Strömbäck, 2009:120-121).
3.3.2 Framträdande
Gestaltningar belyser vissa delar av information i frågor som ligger i grund för
kommunikation genom att förhöja dess framträdande. Framträdande, eller saliens, refererar till engelskans salience vilket kan definieras som en del av information som är mer kännbart, meningsfullt eller minnesvärt för allmänheten. Att gestalta innebär att välja vissa aspekter av en uppfattad verklighet och göra dem mer framträdande i en kommunicerande text genom att främja vissa specifika problemformuleringar, orsaksförklaringar, moraliska värderingar och/eller förslag till problemlösningar(Entman, 1993:52). Sannolikheten att mottagare förstår informationen som kommuniceras, urskiljer meningsvärdet och därför bearbetar och lägger det på minnet ökas av högt framträdande. Information i texter kan bli mer framträdande genom placering, repetition eller associationer till kulturellt bekanta symboler. Även en relativt vag del av en text kan ha högt framträdande om delen stämmer överens med en mottagares existerande kognitiva schema. Entman (1993:53) förklarar kognitiva scheman som det som utgör en individs trossystem och innebär inom gestaltning koncept som
kategorier och stereotyper som konnoterar mentalt lagrade idékluster som guidar individers bearbetning av information. Då framträdande är en produkt av interaktionen mellan text och mottagare behöver förekomsten av gestaltning i en text såsom forskare uppfattar den, inte nödvändigtvis vara densamma som allmänhetens uppfattning av den (Entman, 1993:53).
Ordet schema betyder “översiktlig bild av något” och kognitiva scheman är alltså ett sätt att mentalt organisera kunskap och minne (Strömbäck, 2009:99).
3.3.3 Gestaltningens funktioner
Gestaltning har enligt Entman (1993:56) minst fyra lägen i kommunikationsprocessen;
kommunikatören, texten, mottagaren och kulturen. De två förstnämnda är relevanta att gå djupare inpå för denna studie. Kommunikatören gestaltar medvetet och omedvetet när denne väljer vad som sägs, detta guidas genom dennes kognitiva schema. Texten innehåller
gestaltning som yttrar sig i närvaron eller frånvaron av vissa nyckelord, fraser,
stereotypiserade bilder, källor och meningar som förser tematiserande förstärkande kluster av fakta och omdömen. Alla lägen bearbetar en gestaltnings dominanta betydelse och har
17
liknande funktioner (Entman, 1993:52). Funktionerna sker vanligtvis genom diagnostiseringar, utvärderingar och förskrivningar på följande vis:
Problemformulering – bestämmer vad ett kausalt medel innebär med vilka kostnader och fördelar, detta mäts i regel oftast i form av gemensamma kulturella värden. Med andra ord definierar ett specifikt problem och dess fördelar eller nackdelar.
Orsaksförklaring – identifierar vad eller vilka krafter som skapar problemen.
Moraliska värderingar – utvärderar de kausala medlet och dess effekt det vill säga, utvärderar problemet och dess effekt utifrån moraliska värderingar.
Förslag till problemlösning – erbjuder och rättfärdigar hantering för problemen och förutser dess sannolika effekt, det vill säga, ger förslag till hur man kan lösa problemet.
(Entman, 1993:52-56)
Entman (1993:56) konkretiserar dessa funktioner med ett exempel om kalla kriget som dominerade USAs utrikesnyheter. Gestaltningen om kalla kriget belös vissa utrikeshändelser (t.ex inbördeskrig) som problem (problemformulering). Identifierade källan till problemen som kommunistiska rebeller (orsaksförklaring). Anförde moraliska värderingar vilket var ateistisk aggression och rekommenderade särskilda lösningar till detta vilket var amerikanskt stöd för den andra sidan. Ur ett gestaltningsperspektiv utgörs den dominanta betydelsen av vad som har högst sannolikhet att uppmärksammas, bearbetas och accepteras av flest människor (Entman, 1993:56). En enda mening i en kommunicerande text kan innebära fler än en av dessa fyra gestaltningsfunktioner medan andra meningar i samma text helt kan vara avsaknade från dem. En gestaltning i en text behöver inte innehålla alla fyra funktioner (Entman, 1993:52).
3.3.4 Händelseorienterade och tematiska gestaltningar
En förutsättning för att på ett tillförlitligt sätt undersöka hur vanligt förekommande specifika gestaltningar är, är att utgå från klara definitioner av vad som räknas som gestaltningar. För att skilja på en gestaltning och en blott vinkel krävs det att det som ska räknas som en gestaltning är tydligt språkligt karakteristisk/konceptuell och åtminstone hypotetiskt är förhållandevis vanligt förekommande och urskiljbar. Därför var det i den tidiga
medieforskningen kring gestaltningsmakt viktigt att definiera specifika gestaltningar. Två av 18
dessa är händelseorienterade gestaltningar (eng: episodic frames) och tematiska gestaltningar (eng: thematic frames) (Strömbäck, 2009:126).
Händelseorienterade gestaltningar fokuserar på enstaka händelser och individer för att illustrera generella problem (Strömbäck 2009:126). Händelseorienterade gestaltningar är en specifik beskrivning av en händelse eller en fråga. En gestaltning ger inte bara en beskrivning av en händelse, utan har som mål att skapa en uppfattning samt ge en djupare förståelse.
Denna typ av gestaltning tillåter en att dra kopplingar mellan specifika händelser och tankar och tillåter en att skilja på teman, argument och andra gestaltningar som kan vara
bakomliggande (Kozman 2017:779f). Händelseorienterade gestaltningar avser gestaltningar som är relevanta i relation till specifika sakfrågor, aktörer eller händelser. Det kan enligt Strömbäck, Andersson och Nedlund (2017:15) till exempel handla om hur skattesänkningar eller invandring gestaltas.
Tematiska gestaltningar fokuserar på generella sammanhang och bakgrunder (Strömbäck, 2009:127). De tematiska gestaltningarna kan tillämpas oavsett vilka frågor som det rapporteras om till skillnad från de händelseorienterade som avser de gestaltningar som är relevanta till en specifik sakfråga eller händelse (De Vreese, 2005:54f). Tematiska
gestaltningar är motsatsen till händelseorienterade gestaltningar. Det som skiljer dem åt är att de händelseorienterade gestaltningarna innefattar en bredare gestaltning av ett problem (Kozman 2017:779f). Tematiska gestaltningar är som sagt mer generiska och kan appliceras oavsett vilka frågor rapporteringen handlar om. Strömbäck, Andersson och Nedlund
(2017:15) exemplifierar tematiska gestaltningar med konfliktgestaltning; som kännetecknas av att rapporteringen har ett fokus och en betoning på konflikter som råder i en fråga eller process.
Shanto Iyengar, forskare inom statsvetenskap, har undersökt hur mediernas gestaltningsmakt påverkar vem läsarna lägger skulden på. Vid händelseorienterade gestaltningar förekom det oftare att tittarna la skulden på individnivå istället för på samhället därför att problemen existerar och inte åtgärdas. Detta innebär att skulden ej läggs på och ansvar inte krävs från politiska makthavare sedan skulden ligger hos de enskilda. Vid tematiska gestaltningar
19
påverkades tittarna istället genom att lägga ansvaret på samhällsnivå eftersom problemen existerar och åtgärdas (Iyengar, 1991:137-139).
3.3.5 Kritik mot gestaltningsteorin
Enligt Entman (1993:57) är den stora uppgiften när det kommer till att avgöra textuell betydelse att identifiera och beskriva gestaltningar; en innehållsanalys med utgångspunkt i gestaltningsteori förutser att alla negativa och positiva termer och yttranden kan undvikas att bli behandlade som lika framträdande och inflytelserika. Han menar att kodare ofta
sammanfattar alla budskap de bedömer som positiva och negativa och drar slutsatser om den dominanta meningen. De förbiser att mäta beståndsdelarna i textens framträdande och misslyckas med att mäta förhållandena av mest framträdande kluster av gestaltningens budskap till publikens kognitiva scheman. Utan att följa ett gestsaltningsparadigm kan en innehållsanalys ge uppgifter som felaktigt representerar mediebudskapet som majoriteten av publiken faktiskt uppfattar (Entman, 1993:57).
Gestaltningsparadigmet gör forskare varse om att inte ta obeständiga delar av budskapet och visa hur de kan tolkas på ett sätt som motsätter sig den dominerande betydelsen. Om till exempel textens gestaltning på fler sätt trycker på att glaset är halvfullt visar forskning på att relativt få kommer dra slutsatsen att den är halvtom (Entman, 1993:57). I boken Makt, medier och samhälle diskuterar Strömbäck (2009:123) språk och exemplifierar dess betydelse med bland annat skattepolitik och frågan om förslag till skattesänkningar. Om ett parti föreslår en sänkning av inkomstskatten skulle man objektivt kunna påstå att de innebär X kronor mindre i statskassan och X kronor mer i olika grupper och löntagares konton. Detta förslag skulle kunna gestaltas i termer av rättvisa eller termer av friheter, beroende på vem som
kommunicerar detta. Strömbäck (2009:122) tar även upp exemplet om glaset som kan
beskrivas som antingen halvfullt eller halvtomt. Glaset har i båda fall lika mycket vätska men i fallet att det skulle beskrivas som halvtomt skapas ett implicit krav på att det finns ett behov av påfyllning medan ett halvfullt glas inte har ett sådant behov.
20
4. Metod och material
I följande avsnitt presenteras studiens genomförande genom beskrivningar av metodval, urval samt genomförande av undersöknings- och analysdel. Avsnittet avslutas med en
diskussion om metodproblem och vad som gjorts för att undvika och lösa dessa på bästa sätt, samt metodförslag.
4.1 Kvantitativ innehållsanalys med illustrativ fallstudie
Metoden i denna studie är av både kvantitativ och kvalitativ art. Studien utgick
huvudsakligen från en kvantitativ innehållsanalys för att samla in relevant material som gav ett mätbart resultat som sedan kunde användas illustrativt i en kvalitativ analys av en utvald artikel.
4.1.1 Kvantitativ innehållsanalys
Då en kvantitativ innehållsanalys ger insikt i frekvens och utrymme av olika kategorier i undersökningsmaterial (Esaiasson et al., 2012:197) var den användbar för att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte. Då materialet skulle analyseras inom en viss tidsram var metoden fördelaktig därför att det på en relativt kort tid gick att gå igenom undersökningsmaterialet och anteckna förekomsten av de olika variablerna (Esaiasson et al., 2012:198).
4.1.2 Illustrativ fallstudie
Då datainsamlingen visade sig vara för låg för att studien med rätta skulle kunna vara statistiskt representativ för all media applicerades även en kvalitativ intensiv fallstudie som angreppssätt. Detta innebär enligt Ekström och Larsson (2010:18) att studien inte kan uttala sig om hur vanligt förekommande vissa formuleringar är i texter. Detta innebär dock att studien kunde ge generell kunskap om grundläggande strukturer. Den kvantitativa
innehållsanalysen begränsar studien på ett sådant sätt att en del innehåll och dess betydelse kan gå förlorade. Därför kan det vara fördelaktigt att komplettera en metod med en annan (Nilsson, 2010:124). Intensiva fallstudier gör det möjligt att undersöka hur de olika
21
kontextuella förhållandena görs och således blir betydelsefulla i kommunikationen (Ekström och Larsson, 2010:19). Detta gjorde det möjligt att i tolka innebörden i enskilda delar av texten i relation till teorin.
4.2 Urval och empirisk bakgrund
I denna undersökning analyserades tryckta artiklar som publicerats i tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet. Valet av dessa tidningar baserades på att samtliga tidningar är rikstäckande medier med en stor räckvidd (Tidningsutgivarna, 2017). Eftersom studien behandlar problem på en mer allmän samhällsnivå så var det passande att använda sig av de mest populära tidningarna, då de har ett större genomslag samt större potential att påverka människor (Nilsson, 2010:129).
I den utförda analysen avgränsades materialet till artiklar som handlade om
Stockholmsförorten Tensta. För att finna relevant material söktes artiklar som innehöll sökordet Tensta*i dess rubrik, ingress eller brödtext under tidsperioden första januari 2019 till sista december 2019. För att utesluta irrelevanta artiklar som inte handlade om förorten Tensta togs kontexten till hänsyn genom författarnas egna tolkningar. Grunden till den valda tidsperioden baserades på att 2019 var det närmaste och därmed mest relevanta helåret som gick att undersöka då undersökningen skedde under våren 2020.
Sökordet resulterade i 96träffar i Dagens Nyheter och 22träffar i Aftonbladet. Dessa artiklar begränsades inte till endast nyhetsartiklar, utan alla typer av artiklar ingick i studien.
Artiklarna som inte bedömdes relevanta valdes bort på kontextbaserad grund och ett exempel på detta är de artiklar som handlade om konstutställningar runt om i Sverige där “Tensta konsthall” gav träffar på grund av sökordet. Detta resulterade i ett bortfall av 45 artiklar, därför blev den slutliga totala summan analysenheter 73 (55 artiklar i Dagens Nyheter respektive 18artiklar i Aftonbladet). Det mätbara resultatet som togs fram genom den kvantitativa innehållsanalysen kan för en renodlad kvantitativ studie bedömas vara ett lågt antal analysenheter, därför valdes en specifik artikel ut för att bearbetas i en illustrativ fallstudie för att fördjupa resultatet. Det är urvalet i relation till det teoretiska ramverket samt frågeställningarna som bedömer hur relevant materialet är och vilka slutsatser man kan dra av
22
det (Nilsson, 2010:124). Artikeln som valdes utgick från samma urvalsprincip som det övriga materialet och bedömdes passande på grund av dess relevans i relation till det teoretiska ramverket.
4.3 Validitet, intersubjektivitet och reliabilitet
4.3.1 Validitet
För att upprätthålla en hög validitet, vilket innebär att studien mätt det den påstår att den mätt, krävs en frånvaro av systematiska fel och en hög reliabilitet (Esaiasson et al., 2012:63). För att undvika systematiska fel operationaliserades det teoretiska ramverket och den tidigare forskningen till begrepp som fungerade som variabler i ett mätinstrument (Esaiasson et al., 2012:58). Mätinstrumentet i studien var ett kodschema och medföljande
kodningsinstruktioner. För att analysen skulle kunna bearbetas statistiskt beskrevs dessa variabler kvantitativt. Utformningen av kodschemat grundade sig även i studiens
frågeställningar för att möjliggöra ett resultat som tillät studien att uppnå det dess syfte.
Genom att utgå från studiens syfte, frågeställningar, teoretiska ramverk och tidigare forskning har alltså ett kodschema utarbetats för att säkerställa att studien har mätt det den har syftat till att mäta (Esaiasson et al., 2012:63). Analysen av det illustrativa utdraget möjliggör som sagt undersökningen av de kontextuella förhållandena samt vilken betydelse de har för
kommunikationen (Ekström och Larsson, 2010:19). Då den utförda analysen grundar sig i kodschemat, bedöms även den ha en hög validitet. Detta gjorde det möjligt att i tolka innebörden i enskilda delar av texten i relation till teorin.
Begreppsvaliditeten, det vill säga operationaliseringen av de teoretiska begreppen (Esaiasson et al., 2012:58), bedömdes med detta som utgångspunkt vara hög. Genom det systematiska och objektiva upplägget skapas möjligheten för replikerbarhet med likvärdiga förutsättningar som använts i denna studie. Objektivitet innebär enligt Johansson och Karlsson (2019:172) att analysen av ett innehåll i så stor utsträckning som möjligt ska kunna bli densamma oavsett vem det är som utför studien och samlar in materialet. Systematik innebär att
tillvägagångssättet för analysen ska vara tydligt angivet och redovisat. Därför begränsades analysen till det som faktiskt går att mätas utifrån urvalet, detta kallas manifest innehåll.
23
Manifest innehållet avser det som objektivt och klart går att utläsa utifrån de texter som går att utläsa från urvalet av artiklarna som valts i studien (Nilsson, 2010:122). Detta upplägg gjorde det möjligt att få generella kunskaper av resultatet av den illustrativa fallstudien. Med generella kunskaper menas det inte generalisering av resultatet, utan i detta fall innebär det de teoretiska generaliseringar (Ekström & Larsson, 2010:18).
4.3.2 Reliabilitet och intersubjektivitet
För att ha en hög reliabilitet krävs en frånvaro av slumpmässiga och systematiska fel
(Esaiasson et al., 2012:63). För att säkerställa studiens reliabilitet utfördes en testkodning av kodschemat. Anledningen till detta var att säkerställa att båda författare hade likadana tolkningar och uppfattningar av variablernas innebörd och att variablerna var tillförlitliga.
Efter testkodningen gjordes en gemensam kodning av 33 artiklar som följdes av en enskild kodning av resterande material. Vid eventuella oklarheter kring kodningen diskuterade och resonerade författarna emellan fram ett svar som bedömdes allmängiltigt. För att öka studiens reliabilitet ytterligare utfördes ett interkodartest vilket är en typ av reliabilitetstest där man låter någon annan utföra omkodningarna. Reliabilitetstestet användes för att mäta kodningens noggrannhet genom att en mindre del av materialet kodades på nytt (Esaiasson et al.,
2012:207) av vardera författare. Testet utfördes genom att koda 25 procentav det material som respektive författare hade kodat enskilt, det vill säga 5 artiklar. Interkodartestets resultat visade en överensstämmelse på 80 procent. Då undersökningens variabler har ett inslag av bedömning så kan överensstämmelsen av resultatet bli lägre än vanligt (Esaiasson et al., 2012:208). Reliabiliteten i undersökningen bedöms därför vara acceptabel.
De procent som inte stämde överens var en övervägande variabel som handlade om huruvida gestaltningsfunktionen moraliska värderingar förekom i en artikeln. Detta visade sig vara svårtolkat då moraliska värderingar inte framstod tydligt i artikelns innehåll utan var mer latent, detta diskuteras vidare nedan (se 4.4.3 Hermeneutik). Trots att artiklar som handlar om hur förorten gestaltas kan tolkas olika, beroende på läsaren, så har kodningsinstruktionerna, för att uppnå en intersubjektiv enighet, strävat efter att vara så utförligt beskrivna och allmängiltiga så möjligt. Då begreppsvaliditeten bedöms vara god och reliabiliteten hög bedöms således resultatvaliditeten vara god av författarna till denna studie.
24
4.4 Genomförande och sammanställning av resultat
4.4.1 Kodschema
Inför kodningen av artiklarna formulerades variabler utifrån studiens frågeställningar och teorier som sedan sammanställdes i ett kodschema med tillhörande kodningsinstruktioner.
Dessa instruktioner följdes under hela kodningprocessens gång ordagrant. Kodschemat har under studiens gång haft olika skepnader och förändrats, dessa förändringar skedde
huvudsakligen under testkodningen. Detta gjordes för att bland annat säkerställa tydlig förankring i teorin och utesluta onödiga variabler som endast skulle ge intetsägande tabeller och resultat. För att upprätthålla en hanterbar systematik under kodningsfasen fördes all data in i ett Microsoft Excel-ark där kodschemat fungerade som en mall där variablerna och dess värden ingick. Samma mall fördes sedan in i statistikprogrammet SPSS med kodningens resultat för att fastställa resultatet och skapa analyserbara tabeller.
För att denna studie ska kunna återskapas av andra skapades tydligt angivna
kodningsinstruktioner sombifogats till det kodschema som användes i studien (se Bilaga 8.1 Kodschemaoch Bilaga 8.2 Kodningsinstruktioner). Variablerna 1-4 är identifieringsvariabler som talar om vilken specifik analysenhet som har kodats. Dessa anger det specifika numret för den kodade artikeln, namnet på den som har kodat artikeln samt datum för artikelns publicering och dess rubrik. Dessa variabler användes för lättare hantering av materialet och effektivitet utifall att uppsökning av specifik artikel skulle behöva uppsökas eller liknande.
Variabel 5 beskriver om artikeln gestaltas på ett övergripande positivt, neutralt eller negativt sätt. Variablerna 6-10 handlar om medias och samhällets dagordning (diskuteras vidare i nästa stycke). Dessa användes för att undersöka om det fanns något samband mellan artikeln och listan på samhällsfrågorna den svenska befolkningen ansåg vara viktiga. Variablerna 11-17 behandlar de attribut som är framträdande i artikeln som analyserades. Variablerna 18-21 handlar om huruvida och vilka gestaltningsfunktioner som förekommer i materialet.
Variabel 22 beskriver om artikeln har en händelseorienterad eller tematisk gestaltning. Den sista variabeln, variabel 23, fungerar som genrebestämmande och svarar på vad för sorts syfte artikeln har.
25
4.4.2 Sammanställning av resultat och analys
I denna del presenteras tillvägagångssättet för sammanställningen av studiens resultat samt analys. Resultatet baseras på de artiklarna som användes för undersökningen. Då studien utgår från både en kvantitativ innehållsanalys och en illustrativ analys kommer
sammanställningen att presenteras utifrån båda metoder.
Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen presenteras i form av tabeller och diagram, som i sin tur förklaras mer utförligt i text. De tabeller som presenteras hjälper till att visa hur frekvent studiens variabler förekommer i de analyserade artiklarna. Då de totala
analysenheterna för studien är lägre än 100 stycken valdes resultatet att presenteras i heltal istället för procentuellt, både i diagrammen och den löpande texten. Utöver
innehållsanalysens resultat så har den illustrativa fallstudien presenteras i form av en sammanfattning som varvats med citat ur artikeln. Utdraget har valts utifrån relevans för studien för att kunna konkretisera studiens resultat på bästa sätt. Det illustrativa utdraget har analyserats genom beskrivningar samt tolkningar i förhållande till studiens teoretiska ramverk och tidigare forskning.
4.4.3 Hermeneutik
Läran om läsning och tolkning kallas för hermeneutik vilket handlar om om att förstå och begripa det som skrivs i en text i förhållande till frågan som ställs (Esaiasson et al., 2012:221). Denna studie har en hermeneutisk ansats av i huvudsak manifesta men även latenta budskap. Manifesta budskap avser de som direkt går att tolkas utifrån texten medan de latenta är de som går att utläsas “mellan raderna” (Esaiasson et al., 2012:221). De latenta budskapen rör bland annat variabel 20 i kodschemat som handlar om förekomsten av gestaltningsfunktionen moraliska värderingar då dessa kräver ett djupare tolkningsarbete.
Vad som räknas som moraliska värderingar utgörs av varje individs kognitiva scheman (diskuteras i teoriavsnittet, se 3.3.2 Framträdande). Författaren till artikeln som analyserats kan ha skrivit något som den anser vedertaget men som av andra uppfattas som en moralisk värdering. För att utföra ett så allmängiltigt tolkningsarbete som möjligt har författarna till denna studie under undersökningens gång försökt att i högsta grad vara medvetna om sina egna kognitiva scheman och försökt tolka budskapet utifrån mottagarens, det vill säga
26
läsarens, perspektiv i samtiden. Då variabel 20 endast rör sig om förekomsten eller icke-förekomsten av moraliska värderingar och således är en ja- eller nej-fråga blev
tolkningsarbetet inte så omfattande då de moraliska värderingarna inte skulle tolkas i sig. Då det teoretiska ramverket kretsar kring hur verklighet formas och gestaltas har studien utgått från forskare inom teoriernas egna tankar kring gestaltningstolkningar vilket diskuteras i teoriavsnitt (3.3.5 Kritik mot gestaltningsteorin).
4.5 Metodförslag och metodproblem
4.5.1 Metodproblem
Initialt var denna studie menad att exklusivt vara av kvantitativ art. Detta visade sig dock inte vara hållbart när datainsamlingen var klar och det blev uppenbart att antalet analysenheter var för få för att utföra en studie som med rätt kunde påstå sig vara kvantitativ då resultaten inte kan generaliseras. Därför diskuterades, i samråd med handledaren, alternativet att lägga till två tidningar i förhoppningen om att få ut mer material. Detta bedömdes inte nödvändigt då det hade upprepat resultatet istället för att berika det. De valda tidningarna bedömdes räcka för att ta reda på hur media kommunicerar Tensta och materialet som erhölls utgick från urvalet och den valda tidsperioden. Därför ändrades studiens riktning och fokuserade på en mer kvalitativ ansats. Detta innebär att studien innehåller en kvantitativ innehållsanalys som fördjupas i en illustrativ fallstudie.
Etiska hänsynstaganden
Något som kan vara ett problem i den valda metoden är vissa av variablerna, specifikt variabel 11 till 17, vika behandlar framträdande stereotyper i artiklarna. Dessa fokuserar på negativt laddade begrepp och benämningar vilket medfört en risk i att den utförda studien förstärker de stereotyper som redan finns om Tensta såväl som andra förorter. Utifrån problemformulering och den tidigare forskning som konstaterat att stereotyper om förorten existerat har studien syftat till att undersöka hur media gestaltar förorten Tensta genom kommunicerandet av attribut och stereotyper, vilket därför gjorde användandet av dessa negativt laddade stereotyper nödvändigt.
27
4.5.2 Metodförslag
Både dagordningsteorin och gestaltningsteorin handlar om hur media påverkar
verklighetsbilden av publiken den kommunicerar med. Teorierna behandlar även hur viktiga frågor i media uppfattas av människor i samhället och undermedvetet påverkar de val som människor gör och hur den informationen behandlas av dem. Därför hade en alternativ metod för att ta reda på hur mediernas gestaltningar av verkligheten påverkar människors
uppfattningar kunnats göra via en enkätundersökning. Genom att formulera strukturerade frågor och skicka ut enkäter hade det varit möjligt att till exempel få en bild av vad som står på samhällets dagordning samt ta reda på varför folk svarar som de gör (Esaiasson et al., 2012:231). Denna metod valdes bort då studiens syfte inte utgår på att mäta mottagareffekter.
Dessutom pågår det en pandemi (COVID-19) och det material som användes för att besvara denna fråga istället (SVTs valundersökning) bedömdes räcka för att visa en rättvis bild av samhällets dagordning. Populationen i den undersökningen var långt mycket större än vad som hade kunnat åstadkommas i en C-uppsats på grundnivå.
28
5. Resultat och analys
I följande avsnitt presenteras resultatet genom beskrivningar av det insamlade samt bearbetade materialet. Avsnittet har en tematiserad uppdelning med underrubrikerna:
Tenstas övergripande gestaltning i media, Sambandet mellan mediernas och samhällets dagordning, Framträdande stereotyper av Tensta i media, Tematiska eller
händelseorienterade gestaltningar och Gestaltningsfunktioner i medias kommunicering om Tensta. Resultatet presenteras i form av tabeller som baseras på innehållsanalysen samt ett illustrativt utdrag som bearbetas som en fallstudie. Dessa analyseras genom beskrivning och tolkning i relation till de teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskningen. För att få ett överskådligt resultat presenteras fallstudien genom en sammanfattad utsaga med
illustrativa citat. Utdragen har valts utifrån relevans för studien för att konkretisera resultatet i relation till det teoretiska ramverket.
5.1 Tenstas övergripande gestaltning i media
5.1.1 Tenstas övergripande gestaltning i Dagens Nyheter
Figur 5.1. Antal artiklar i Dagens Nyheter som hade en positiv/neutral/negativ gestaltning. n=55
29
Resultatet i Figur 5.1 visar att det i Dagens Nyheter var 16 av 55 artiklar som hade en övergripande positiv gestaltning, 23 av 55 artiklar hade en övergripande neutral gestaltning och 16 av 55 hade en övergripande negativ gestaltning. Merparten av artiklarna har alltså en övergripande neutral gestaltning. Nästan en tredjedel av artiklarna har en övergripande
positiv gestaltning och en tredjedel har en övergripande negativ gestaltning. Detta kan således i enlighet med dagordningsteorin tolkas som att Dagens Nyheter till majoriteten sätter
Stockholmsförorten Tensta i en neutral kontext och vidare har en balanserad och jämn fördelning när det kommer till positiva och negativa övergripande gestaltningar i deras rapportering om orten.
5.1.2 Tenstas övergripande gestaltning i Aftonbladet
Figur 5.2. Antal artiklar i Aftonbladet som hade en positiv/neutral/negativ gestaltning. n=18
Resultatet i Figur 5.2 visar att det i Aftonbladet var 2 av 18 artiklar som hade en
övergripande positiv gestaltning, 3 av 18 artiklar hade en övergripande neutral gestaltning och 13 av 18 hade en övergripande negativ gestaltning. Alltså hade majoriteten av artiklarna en övergripande negativ gestaltning. Detta kan således i enlighet med dagordningsteorin tolkas som att Aftonbladet till majoriteten sätter Stockholmsförorten Tensta i en negativ kontext följt av en relativt ojämn fördelning när det kommer till positiva, neutrala och negativa övergripande gestaltningar i deras rapportering om Tensta.
30
5.1.3 Sammanfattning av Tenstas övergripande gestaltning i media
Detta resultat tyder på att de två undersökta tidningarna kommunicerar om Tensta i olika grad och på olika sätt. Till att börja med är rapporteringen i respektive tidningar ojämnt fördelade när det kommer till antalet publicerade artiklar. I en jämförelse blir fördelningen på Dagens Nyheters 55 publicerade artiklar och Aftonbladets 18 publicerade artiklar i 75,34 procent för Dagens Nyheter respektive 24,66 procent för Aftonbladet. Vilket innebär att Dagens Nyheter under 2019 rapporterade om Tensta ungefär tre gånger mer än Aftonbladet. Detta kan vidare tolkas som att Aftonbladet och Dagens Nyheter övergripande gestaltar Tensta olika.
Aftonbladet har, som resultatet ovan visar, en högre andel negativa rapporteringar om Tensta medan Dagens Nyheter antingen håller rapporteringen neutral eller jämnt fördelad mellan positiv och negativ. Detta kan, i enlighet med Severin och Tankard Jrs. (2001:2019) förklaring av dagordningsteorins funktion tolkas som att Tensta var högre upp på
dagordningen i Dagens Nyheter än i Aftonbladet under 2019, eftersom rapporteringen hade högre utsträckning av upprepning i Dagens Nyheter än i Aftonbladet.
Vidare går detta går att koppla till det Griffin, Ledbetter och Sparks (2019:371) diskuterar om hur en och samma objekt kan kommuniceras olika beroende på vem som kommunicerar den.
Sammanfattningsvis kan allt detta tolkas som att Tensta är högre uppe på dagordningen hos Dagens Nyheter jämfört med Aftonbladet och håller samtidigt en balanserad övergripande gestaltning genom att placera Tensta i en förhållandevis neutral kontext vid sin rapportering. I Aftonbladet sker rapporteringen om Tensta inte i lika hög utsträckning i relation till Dagens Nyheter men när den väl sker är den övergripande negativ. Detta kan med
dagordningsfunktionens teori (Severin & Tankard Jr. 2001:219) tolkas som att Aftonbladet satte Tensta i en negativ kontext när frågan väl är på dagordningen under 2019.
5.2 Sambandet mellan mediernas och samhällets dagordning
För att får fram en lista på de fem frågor som kunde representera samhällets dagordning, det vill säga frågorna den svenska befolkningen ansåg viktiga, utgick studien från SVT:s
vallokalsundersökning, Valu. Valundersökningen genomfördes år 2018 vilket är valåret med närmast anslutning till studiens undersökningsperioden 2019. Den utfördes genom intervjuer med nära 12 000 väljare i 100 valdistrikt utanför olika vallokaler runt om i landet. Syftet med
31
undersökningen var att analysera hur och varför det svenska folket röstade som de gjorde (SVT a, 2018). Resultatet visade att de fem frågor som påverkade väljarna mest i inbördes ordning var följande: sjukvård, utbildning, jämställdhet, sociala välfärden, lag och ordning, (SVT b, 2018).
5.2.1 Sambandet mellan mediernas och samhällets dagordning i DN
Figur 5.3. Visar vilka frågor som kunde urskiljas i artiklar från Dagens nyheter. n=55.
Resultatet i Figur 5.3 visar på hur stor utsträckning respektive kategori förekom i Dagens Nyheters kommunikation. Variablerna var inte ömsesidigt uteslutande i kodschemat då utgångspunkten för datainsamlingen tog möjligheten att fler än ett ämne som går att kopplas till samhällets dagordning kan dyka upp i samma artikel samtidigt i beaktning. Därför visar graferna ett högre total antal artiklar än vad som analyserades, n-talet är således fortfarande 55. Som tabellen visar förekom kategorier i rapporteringen men i olika utsträckning. Av de analyserade artiklarna förekom Lag & ordning i 25 av 55 artiklar vilket kan tolkas som att Tensta sammankopplades med Lag & ordning till nästan hälften av det totala innehållet under 2019. Den Sociala välfärden förekom i 18 av 55 artiklar vilket är en tredjedel av det totala innehållet. Utbildning förekom i 11 av 55 artiklar vilket är en femtedel av alla artiklar.
Jämställdhet förekom i 5 av 55 artiklar och Sjukvård i 4 av 55 artiklar.
32
Detta kan således tolkas som att Dagens Nyheter sammankopplar frågor med samhällets dagordning där de starkaste sammankopplingarna till Tensta görs mellan Lag & ordning och Sociala välfärden och de svagaste görs med Jämställdhet och Sjukvård. Förbindelserna existerar med andra ord, men är olika starka vilket stämmer överens med Griffin, Ledbetter och Sparks (2019:372) resonemang om att vissa kopplingar är starkare än andra i medias kommunicerande av frågor och hur de hänger ihop.
5.2.2 Sambandet mellan mediernas och samhällets dagordning i Aftonbladet
Figur 5.4. Visar vilka frågor som kunde urskiljas i artiklar från Aftonbladet. n=18.
Resultatet i Figur 5.4 visar på hur stor utsträckning respektive kategori förekom i
Aftonbladets rapportering. Variablerna var inte ömsesidigt uteslutande då en artikel kan ta upp olika fler än ett ämne som går att kopplas till samhällets dagordning. Som tabellen visar förekom kategorier i rapporteringen men i olika utsträckning. Av de analyserade artiklarna förekom Lag & ordning i 13 av 18 artiklar vilket kan tolkas som att Tensta sammankopplas med Lag & ordning i merparten av det totala innehållet. Den Sociala välfärden och
Utbildning förekom båda två i 6 av 18 artiklar vilket är en tredjedel av det totala innehållet vardera. Sjukvård och jämställdhet förekom vardera i 1 av 18 artiklar. Detta kan således tolkas som att Aftonbladet sammankopplar frågor med samhällets dagordning där de starkaste sammankopplingarna till Tensta görs mellan Lag & ordning. Sedan Sociala
33
välfärden och Utbildning och de svagaste med Sjukvård och Jämställdhet. Detta kan vidare tolkas som att förbindelserna existerar, men i olika grad, vilket följaktligen stämmer överens med Griffin, Ledbetter och Sparks (2019:372) resonemang om att vissa kopplingar är starkare än andra i medias kommunicerande av frågor och hur de hänger ihop.
5.2.3 Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan resultatet ovan tolkas som att både Dagens Nyheter och Aftonbladet under 2019 sammankopplade Tensta med samhällets dagordning, vilket är en grundläggande faktor i dagordningsteorins funktion. Enligt resultatet görs dessa kopplingar tydligast med Lag & ordning, vilket därför kan tolkas som att media kommunicerar att dessa frågor går ihop. Men att det även finns kopplingar mellan Tensta och Sociala välfärden respektive Utbildning och i viss mån även Jämställdhet och Sjukvård. Svagast kopplingar gjordes i båda tidningar mellan Tensta och de två sistnämnda frågorna, det vill säga Jämställdhet och
Sjukvård.
5.3 Framträdande stereotyper av Tensta i media 5.3.1 Framträdande stereotyper av Tensta i Dagens Nyheter
Figur 5.5. Framträdande attribut i Dagens Nyheter. n=55
Resultatet i Figur 5.5 visar på hur ofta de olika attributen och stereotyperna förekom i Dagens Nyheters artiklar. Variablerna är inte ömsesidigt uteslutande och n-talet är 55 artiklar.
Samtliga attribut och stereotyper förekom i rapporteringen men till olika grad. Av dessa 55 artiklar var Kriminalitet framträdande i 27, detta är nästan hälften av de totala antalet
34
