Institutionen för neurovetenskap Rättad och godkänd
Fysioterapeutprogrammet efter granskning
Vetenskapsmetodik IV
Examensarbete 15 poäng, grundnivå
Att undersöka måluppfyllelse med Patientens Prioriteringslista (PGPL) hos individer med inflammatorisk ledsjukdom i samband med
en träningsperiod
Författare: Handledare:
Fredriksson, Hanna Emilson, Christina
Urpi, Paulina Universitetsadjunkt
Leg. Fysioterapeut Med. Dr
Uppsala universitet
SAMMANFATTNING
BAKGRUND: Evidens påvisar att reumatologisk rehabilitering i multidiciplinära team, innehållande sjukdomsinformation, läkemedelsbehandling och fysisk träning individuellt eller i grupp, har gynnsam effekt på sjukdomsförloppet. Tidigare studier har visat att self-efficacy har positiv betydelse för att uppnå aktivitetsmål. För att i högre grad uppnå aktivitetsmål är det viktigt att formulera realistiska och patientspecifika mål samt utvärdera dessa för att uppnå god behandlingseffekt. Ett formulär som undersöker måluppfyllelse och används kliniskt är Patientens Prioriteringslista (PGPL).
SYFTE: Undersöka måluppfyllelse av prioriterade aktiviteter avseende förmåga, nöjdhet, self-efficacy och rädsla för att utföra en aktivitet i samband med en träningsperiod. Även specifikt analysera hur self-efficacy påverkas, hos patienter med inflammatorisk ledsjukdom mätt med PGPL.
METOD: En kvantitativ studie med 20 deltagare, tio i intensivgrupp och tio i
rehabiliteringsgrupp. Skattning av prioriterade aktiviteter, mätt med PGPL, jämfördes före och efter träningsperioden. Grad av måluppfyllelse jämfördes också mellan grupperna.
RESULTAT: Majoriteten av deltagarnas prioriterade aktiviteter tillhörde kategorin
rekreation. För båda grupperna sågs signifikant skillnad (p= <0,05) avseende förmåga samt nöjdhet över att utföra en aktivitet före respektive efter träningsperioden. En signifikant skillnad sågs också vad gäller self-efficacy i intensivgruppen. Self-efficacy var signifikant högre i intensivgruppen jämfört med rehabgruppen efter genomförd träningsperiod.
KONKLUSION: Resultatet tyder på att en träningsperiod påverkar måluppfyllelsen och hade inverkan på deltagarnas förmåga samt nöjdhet över att klara en aktivitet. Self-efficacy ökade hos deltagarna i intensivgruppen.
SÖKORD: physiotherapy, rheumatoid arthritis, self-efficacy, PGPL, PGPQ, goal achievement
ABSTRACT
BAKGROUND: Evidence shows that rheumatological rehabilitation in multidisciplinary teams, including disease information, drug treatment and physical exercise, have effect on the course of illness. Studies shows that self-efficacy is important in goal achievement. It is considerable to formulate realistic, patient-specific goals and evaluate them to achieve good treatment effect. A form that examines goal achievement and used clinically is Patient Goal Priority List (PGPL).
AIM: Analyze goal achievement regarding ability, satisfaction, self-efficacy and fear to perform an activity in relation to a training period. Also specifically analyze how self-efficacy affects in patients with inflammatory joint disease, measured with PGPL.
METHOD: A quantitative study, with 20 participants, ten in intensive group and ten in rehab group. Estimation of priority activities measured with PGPL, compared before and after the rehab period. Level of goal achievement was compared between the groups.
RESULTS: Prioritized activities were mainly in the category of recreation. For both groups, significant difference (p= <0,05) were seen for ability and satisfaction in performing an activity before and after the training period. A significant difference was also seen regarding self-efficacy in the intensive group. Self-efficacy was significantly higher in the intensive group compared with the rehab group after completed training period.
CONCLUSION: The result indicates that a period of training affects goal achievement and had effect on the participants’ ability and satisfaction to perform an activity. Self-efficacy increased in the intensive group.
KEYWORDS: physiotherapy, rheumatoid arthritis, self-efficacy, PGPL, PGPQ, goal achievement.
Innehållsförteckning
1. Bakgrund ... 1
1.1 Inflammatoriska ledsjukdomar ... 1
1.2 Reumatoid artrit ... 1
1.3 RA och fysisk aktivitet ... 2
1.4 Self- efficacy... 3
1.5 Måluppfyllelse ... 4
1.6 Problemformulering... 5
1.7 Syfte ... 5
1.8 Frågeställningar ... 6
2. Metod ... 6
2.1 Design ... 6
2.2 Urval ... 6
2.3 Intervention ... 7
2.4 Datainsamlingsmetod ... 7
2.5 Genomförande ... 9
2.6 Databearbetning ... 9
2.7 Etiska överväganden ... 10
3. Resultat ... 10
3.1 Beskrivning av deltagarna ... 10
3.2 Bortfall ... 10
3.3 Beskrivning av prioriterade aktiviteter ... 10
3.4 Grad av måluppfyllelse efter en träningsperiod ... 12
3.5 Påverkan på self-efficacy... 14
3.6 Skillnad i måluppfyllelse av prioriterade aktiviteter ... 14
4. Diskussion... 15
4.1 Resultatsammanfattning ... 15
4.2 Resultatdiskussion ... 15
4.3 Metoddiskussion ... 18
4.4 Klinisk och samhällelig nytta samt etisk diskussion ... 19
4.5 Framtida studier ... 19
4.6 Konklusion... 20
5. Referenser ... 21 Bilaga 1
1
1. Bakgrund
1.1 Inflammatoriska ledsjukdomar
Reumatiska diagnoser innefattar omkring 80 diagnoser, dessa kan delas in i inflammatoriska tillstånd eller icke-inflammatoriska tillstånd. Ledsjukdomar, artriter och systemsjukdomar tillhör de inflammatoriska tillstånden. Till de icke-inflammatoriska tillstånden hör fibromyalgi och artros (1). Inflammatoriska ledsjukdomar kan leda till degenerativa förändringar,
funktionsförlust och ledinstabilitet (2). Vanliga symtom är bland annat rörelsesmärta, nedsatt muskelkraft, fatigue samt ömhet och svullnad i leder (1). De vanligaste inflammatoriska tillstånden är bland annat reumatoid artrit (RA) och ankyloserande spondylit (AS) (2).
AS är kronisk inflammation i ryggrad och sacroiliacaleden som kan orsaka ryggsmärta, nedsatt rörlighet samt stelhet. Behandlingen syftar till att minska smärta, bibehålla rörlighet, öka muskelstyrka samt återställa en god hållning. Fysioterapeutisk behandling som
exempelvis fysisk aktivitet har visat god effekt gällande detta (1,2).
1.2 Reumatoid artrit
RA är den vanligaste diagnosen inom inflammatoriska ledsjukdomar. RA är en kronisk, autoimmun inflammatorisk sjukdom som främst drabbar mindre leder i kroppen, ofta med ett symmetriskt ledengagemang. RA förekommer hos 0,5–1,0% av Sveriges befolkning (1) och kvinnor drabbas i högre grad än män (3). Det är fortfarande inte helt klarlagt vad som ligger bakom uppkomsten av RA, men kunskap om att genetiska, immunologiska och miljömässiga faktorer påverkar har ökat (4). Studier har undersökt rökning som en enskild riskfaktor och resultaten visar att även rökning påverkar sjukdomsaktiviteten och kan öka halten av pro- inflammatoriska cytokiner (5).
Smärta, ledömhet, belastningssmärtor samt ledsvullnad är vanligt förekommande tidigt i sjukdomen, vilket medför en nedsättning av kroppsfunktion såsom rörelseomfång,
muskelstyrka och aerob kapacitet. Även fatigue och generell stelhetskänsla är vanligt (6).
Insjuknandet kan vara akut eller komma smygande och växla mellan akuta skov och perioder med remission. Inflammationen börjar i synovialhinnan men kan även ge svullnad på senskida och slemsäck. Om detta fortgår kan ledbanden tänjas ut och medföra instabilitet och
felställning i leden. En följd som sker om inflammationen inte behandlas är en destruktion av lednära ben och brosk (4). Utöver ledbesvär förekommer en rad andra inflammatio nssymtom som kan skada blodkärl samt hjärt- och lungsäck, vilket medför att personer med RA har en
2 ökad risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och en förtida död. Det finns även en rad andra konsekvenser såsom ökad risk för benskörhet och arbetsförmåga, vilket kan öka risken för depression, oro och stress (3,6,7).
1.3 RA och fysisk aktivitet
Personer med RA har lägre fysisk aktivitetsnivå än vad som rekommenderas för en hälsosam livsstil (8). Rekommendationerna är måttlig fysisk aktivitet 30 minuter per dag minst fem dagar i veckan (9). Följder av fysisk inaktivitet hos patienter med RA kan vara smärta, högre nivåer av upplevd aktivitetsbegränsning och lägre nivåer av uppfattad hälsa (8). Personer med RA skattar även lägre livskvalité än friska individer (10).
Fysisk aktivitet har tidigare varit riktad mot att lindra smärta och förbättra rörelseomfånget.
Man trodde då att en ökad belastning kunde skada lederna och förvärra inflammationen. Idag finns det måttlig till stark evidens som visar motsatsen och har allt mer riktats mot att
förbättra muskelstyrka samt aerob kapacitet. Fysisk aktivitet har under de senaste decennierna kommit att spela en allt större roll för att förbättra och bibehålla fysisk funktion och psykisk hälsa samt reducera risker av följdsjukdomar (3,11,12). En randomiserad kontrollerad studie (RCT) av van den Ende et al (13,14) har rapporterat att en kombination av intensiv aerob träning och styrketräning kan leda till förbättrad aerob kapacitet och muskelstyrka hos
personer med RA. Senare har andra RCT-studier gjorts som stödjer effekterna av denna typ av träning. American College of Rheumatology (ACR) har efter detta uppdaterat
behandlingsriktlinjerna och infört dynamisk träning som en effektiv behandlingsmetod (13).
Då sjukdomens förlopp varierar är individanpassad träning viktigt. Träningsupplägg och instruktioner ges vanligen av en fysioterapeut som sedan följer upp resultatet. Träningen bör bestå av konditionsträning och styrketräning samt rörelseträning vid behov, detta gäller även andra inflammatoriska ledsjukdomar. Träningsinstruktioner med fysioterapeut syftar till att motivera patienten till regelbunden träning (1). Enligt Baillet et al (15) är styrketräning för personer med RA en säker träningsform och ger klinisk signifikant förbättring av
funktionsförmåga. Nivån på styrketräning bör vara >80% av maximal styrka för att uppnå god effekt på muskelfunktionen. Enligt de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar (1) finns det måttlig evidens för att träning ledd av t.ex. fysioterapeut ökar fysisk kapacitet samt minskar aktivitetsbegränsning.
3 Det finns visst vetenskapligt stöd för att fysisk träning kan påverka immunförsvaret genom att öka produktionen av hormoner. Mycket tyder även på att aerob träning kan aktivera det parasympatiska nervsystemet som har en anti-inflammatorisk verkan. Utöver förbättrad muskel- och ledfunktion, ökad aktivitetsnivå och livskvalité kan fysisk aktivitet även minska risken för kardiovaskulära sjukdomar och depression (12).
Reumatologisk rehabilitering i multidisciplinära team är vanligt och det finns evidens för att denna typ av behandling har god effekt på sjukdomsförloppet och funktionsnivån, inom såväl dagvård som slutenvård. Rehabiliteringen består av en sammanhängande period, på fem eller sex veckor, med träning som innehåller information om sjukdomen, läkemedelsbehandling, fysisk träning, individuellt eller i grupp samt arbetsterapi. Teamen består av olika
yrkesgrupper till exempel fysioterapeut, arbetsterapeut, sjuksköterska (1). På Akademiska sjukhuset i Uppsala finns denna typ av rehabilitering på Reumatologkliniken. Patienter med inflammatoriska ledsjukdomar som bedöms vara i behov av rehabilitering remitteras till reumatologisk rehabilitering, Reumarehabilitering, där de har möjlighet att delta i
intensivgrupp, rehabiliteringsgrupp eller individuellt rehabteam baserat på vilka behov som finns.
1.4 Self- efficacy
Self-efficacy har visat sig vara en viktig faktor för att lyckas med fysisk aktivitet och på så vis uppnå sina fysiska aktivitetsmål (10). Self-efficacy är en individs tilltro till att utföra ett särskilt beteende och uppnå önskat utfall (8,16). Enligt Bandura (17) finns fyra källor till self- efficacy. Dessa handlar om tidigare erfarenheter av att utföra uppgiften, att se andra i samma situation klara uppgiften, att en trovärdig person uttrycker tilltro till att individen kan klara av uppgiften och positiv förstärkning av att utföra uppgiften. Self-efficacy påverkar även andra faktorer såsom ambitioner och mål som är relaterade till psykologiska faktorer, som till exempel rädsla-undvikande, utfallsförväntningar och oro (8,17). Att identifiera personer med låg self-efficacy kan hjälpa dem att öka sin motivation samt förbättra sin hälsostatus menar Marks et al (18).Self-efficacy är inte generell utan är en påverkbar faktor som kan förändras beroende på situation, uppgift och tillfälle (8,16). Self-efficacy har inflytande på en individs val och inställning till aktiviteter och kan genom förväntningar påverka beteendet. Enligt Banduras self-efficacy teori (17) kan positiv förstärkning även öka frekvensen av ett önskat beteende hos individen.
4 För att framgångsrikt kunna hantera olika symtom och konsekvenser vid RA har self-efficacy visat sig ha stor betydelse. Följder av lägre self-efficacy för fysisk aktivitet hos personer med RA kan vara ökad funktionsnedsättning, smärta och trötthet, ökade nivåer av nedstämdhet och ångest. Högre self-efficacy av fysisk aktivitet kan däremot leda till mindre smärta och stelhet, lägre grad av funktionsnedsättning och högre grad av fysiskt och mentalt välmående (6).
1.5 Måluppfyllelse
Ett uppsatt fysiskt aktivitetsmål uppfylls i större utsträckning om self-efficacy för fysisk aktivitet är hög (10,19). Enligt Knittle et al (10) har nivån av livskvalité en direkt koppling till måluppfyllelse och att det finns större chans för måluppfyllelse om målet är realistiskt,
patientspecifikt och genomförbart samt att en konkret plan för genomförandet finns. En lägre självskattad ledsmärta och högre skattad livskvalité hos personer med RA ökar sannolikheten till att ett fysiskt aktivitetsmål uppfylls. I vilken utsträckning patienten når sitt mål gällande fysisk aktivitet påverkar smärtan och livskvalitén mer än träningen i sig (10).
Enligt Knittle et al (10) har personer med högre self-efficacy större chans till måluppfyllelse samtidigt som måluppfyllelse leder till en ökad self-efficacy, som kan ge indirekta effekter på smärta hos personer med RA. Ett sätt för att kunna utvärdera måluppfyllelse är med reliabla och valida mätinstrument. Ett instrument som används för forskning och utvärdering är Patient Goal Priority Questionnaire (PGPQ), då det används för att formulera beteendemål samt resultatmått för kliniska åtgärders effektivitet. PGPQ har visat sig ha måttlig till god test- retest reliabilitet gällande långvarig muskuloskeletal smärta enligt en studie av Åsenlöf et al (20). PGPQ har inte reliabilitets- eller validitetstestats specifikt för personer med
inflammatorisk ledsjukdom.
Patientens Prioriteringslista (PGPL) är en lokalt anpassad version av PGPQ, som specifikt används kliniskt, som ett utvärderingsarbete på reumatologen på Akademiska sjukhuset.
Syftet med instrumentet är att identifiera individuella beteendemål och genom ett
beteendemedicinskt förhållningssätt utvärdera den kliniska effekten av en fysioterapeutisk behandling. Beteendemål definieras som ett mål vilket avser det beteende som individen vill uppnå (21). Ett beteendemedicinskt förhållningssätt innebär att identifiera och hitta samband mellan beteende- och livsstilsfaktorer. Den grundläggande synen stöds av den bio-psyko- sociala förklaringsmodellen, där dessa fenomen interagerar med varandra och tillsammans är faktorer som påverkar individen och sjukdomen. (21,22). Prioriterade aktiviteter kan användas
5 för att utforma en behandling och tydliggöra målet då de prioriterade aktiviteterna sätts i ett sammanhang. De prioriterade aktiviteterna rangordnas utifrån vilken aktivitet som är
viktigast, näst viktigast och så vidare (23). PGPL mäter genom sina skattningsfrågor förmåga, nöjdhet, self-efficacy och rädsla över att utföra en aktivitet.
1.6 Problemformulering
De vanligaste inflammatoriska tillstånden inom reumatiska sjukdomar är RA och AS (2).
Konsekvenserna av RA är många och kan skapa stort lidande. Symtom som smärta, ledstelhet och fatigue kan ge följder som nedsatt fysisk funktion, vilket kan leda till nedsatt
arbetsförmåga och i sin tur till nedsatt mental hälsa och livskvalité. Patienterna har även risk för att drabbas av ett antal följdsjukdomar som till exempel kardiovaskulära sjukdomar, depression och osteoporos (3,6,7).
Det finns idag vetenskaplig evidens för att fysisk aktivitet lindrar symtomen och minskar risken för följdsjukdomar hos personer med RA (3,11,12). Trots att belägg finns för att dessa individer bör vara fysiskt aktiva är denna grupp mer inaktiva än vad som
rekommendationerna för fysisk aktivitet anger (8,9). Self-efficacy har enligt fler studier angivits som en viktig faktor till måluppfyllelse samt utöva och bibehålla fysisk aktivitet (6,8,10) och enligt Knittle et al (10) relaterar högre måluppfyllelse till lägre självrapporterad smärta och högre nivåer av livskvalité.
PGPL är ett instrument som mäter måluppfyllelse samt kliniskt utvärderar en fysioterapeutisk behandling. Instrumentets har inte tidigare använts för denna patientgrupp, för att utvärdera en träningsperiod eller för att se skillnader mellan olika typer av rehabiliteringsgrupper (20).
Författarna vill därför, med hjälp av PGPL-formulär, undersöka i vilken utsträckning patienter med inflammatorisk ledsjukdom uppfyller sina prioriterade aktiviteter efter en träningsperiod.
Eftersom self-efficacy har visat sig ha stor betydelse för fysisk aktivitet (10), vill författarna även specifikt undersöka om self-efficacy förändras i förhållande till deltagarnas prioriterade aktiviteter.
1.7 Syfte
Syftet var att undersöka uppfyllelse av prioriterade aktiviteter avseende förmåga, nöjdhet, self-efficacy och rädsla för att utföra en aktivitet i samband med en träningsperiod. Även specifikt analysera hur self-efficacy förändras hos patienter med inflammatorisk ledsjukdom,
6 mätt med PGPL före och efter en träningsperiod, samt jämföra måluppfyllelse mellan två typer av grupper.
1.8 Frågeställningar
1. Hur har patienter med inflammatorisk ledsjukdom som genomfört en träningsperiod beskrivit sina prioriterade aktiviteter mätt med PGPL?
2. I vilken grad påverkas måluppfyllelsen av prioriterade aktiviteter efter en träningsperiod mätt med PGPL, hos patienter med inflammatorisk ledsjukdom?
3. I vilken grad förändras self-efficacy avseende prioriterade aktiviteter efter en träningsperiod, mätt med PGPL, hos patienter med inflammatorisk ledsjukdom?
4. I vilken utsträckning skiljer sig grad av måluppfyllelse av prioriterade aktiviteter inklusive self-efficacy mellan två grupper, som genomgått olika form av träning under en träningsperiod?
2. Metod
2.1 Design
Studien har en kvantitativ, komparativ, deskriptiv kvasiexperimentell design som består av en interventionsgrupp med pre- och posttest. Designen valdes utifrån frågeställningarna, som syftar till att undersöka och beskriva graden av förändring av måluppfyllelse inklusive self- efficacy gällande prioriterade aktiviteter samt eventuella skillnader avseende förändring mellan intensivgrupp och rehabiliteringsgrupp, mätt med PGPL. Det är en kvasiexperimentell studie eftersom den saknar en kontrollgrupp. Då pre- och posttest utförts kan skillnader mellan mättillfällena och mellan grupperna undersökas (24).
2.2 Urval
Datainsamlingen hade redan skett som en del i utvärderingen av den kliniska
gruppverksamheten på reumatologkliniken. Patienter remitterades av en specialistläkare i reumatologi till Reumarehabilitering, för ställningstagande till att delta i någon av
rehabiliteringsgrupperna. Reumateamet träffade sedan deltagarna för att diskutera vilken typ av träning och vilket format som var aktuellt, intensivgrupp, rehabiliteringsgrupp eller individuellt rehabteam. Inklusionskriterier var inflammatorisk reumatologisk diagnos och ålder över 18 år. Alla personer som ingick i träningsgrupperna under hösten 2014 tillfrågades att fylla i PGPL-formulär, före och efter träningsperioden. Insamlad data bestod av PGPL- formulär från 20 personer. Det var ett bekvämlighetsurval på grund av att redan insamlad data har använts i studien. Det var ett bekvämlighetsurval även vid val av deltagare (24). De som
7 genomförde en träningsperiod under hösten 2014 och som ville fylla i PGPL-formulär
undersöktes i arbetet
2.3 Intervention
Patienterna deltog i antingen en intensivgrupp, rehabiliteringsgupp eller individuellt rehabiliteringsteam beroende på fysisk funktionsnivå, sjukdomens progress och eget
önskemål gällande träningsform. Den fysiska funktionsnivån baserades på undersökning av ledfunktion samt kondition utifrån deltagarnas individuella behov och standardiserade tester, beroende på individ och diagnos. I denna studie är det dock den självskattade måluppfyllelsen som undersökts, inte funktionsnivån. Träningen individanpassades i grupperna utifrån
patienternas behov och prioriterade aktiviteter, baserat på de ovan nämna undersökningarna och testerna.
Intensivgruppen bestod av deltagare som uppgav att de var motiverade och, i samråd med teamet, hade behov av en koncentrerad träningsperiod. Perioden pågick under sex veckor, två eftermiddagar i veckan. Träningen utfördes i grupp med fysioterapeut och arbetsterapeut, de hade även tillgång till sjuksköterska.
I rehabiliteringsgruppen pågick träningsperioden under fem veckor, måndag-fredag, varav fysisk träning individuellt i grupp, två och en halv dag i veckan. Deltagarna fick information av läkare och sjuksköterska kring sjukdomen, mediciner samt forskning. Fysioterapeut informerade om träning, arbetsterapeut om hjälpmedel och ergonomi, kurator om
sjukskrivning och ortopedtekniker informerade om skor och inlägg. Reumatikerförbundet informerade även gruppen om deras verksamhet. I rehabiliteringsgruppen fick deltagarna också diskutera med varandra i gruppsamtal.
I det individuella rehabiliteringsteamet utfördes en träningsperiod mellan fem och sex veckor, där patienten tränar enskilt med fysioterapeut två eller två och en halv dag i veckan. I teamet ingår även arbetsterapeut, sjuksköterska och kurator.
Träningen var individuellt individanpassad i samtliga grupper gällande frekvens, duration och intensitet. Deltagarna i samtliga grupper uppmanades även att träna på egen hand, minst en gång i veckan.
2.4 Datainsamlingsmetod
Frågeformuläret PGPL är en kliniskt anpassad version av PGPQ och används på Reumarehabiliteringen på Akademiska sjukhuset i Uppsala genom att fysioterapeuter
8 vägleder patienten vid målidentifiering och prioritering. I instrumentet får individerna
prioritera en till tre aktiviteter som påverkas av smärta och som de anser är viktiga att kunna utföra. PGPL har använts för att mäta patienternas måluppfyllelse efter en träningsperiod.
Patientens upplevda svårighet, prioritetsrankning och frekvens av beteendet styr sedan utformning av behandlingen. Deltagarna fick fylla i sina prioriterade aktiviteter i PGPL- formuläret tillsammans med en fysioterapeut vid inskrivningstillfället, som varierade från deltagare till deltagare, innan träningsperioden samt vid uppföljningen tre månader efter avslutad period. PGPL består av två delar (bilaga 1). I den första delen ska patienten lista en till tre aktiviteter som han eller hon är oförmögen att utföra eller har svårt att utföra på grund av smärta och vill påverka med fysioterapi. Patienten får rangordna aktiviteterna efter viktighetsgrad och uppmanas att ange varje aktivitet så detaljerat som möjligt och relatera dessa till vardagssituationer.
I den andra delen av PGPL ska patienten besvara sju frågor före träningsperioden, A-G (Bilaga 1), och fem frågor efter träningsperioden, A-E (Bilaga 1), för varje vald aktivitet genom att skatta på en numerisk skala (NRS). Patienten väljer en siffra mellan 0 och 10 (exempelvis hur säker man är på att utföra aktiviteten, 0= inte säker, 10= mycket säker) samt en åttagradig ordinalskala för hur ofta aktiviteten utförs (0= Aldrig, 8= 8 eller fler gånger).
Enligt Åsenlöf et al (20) är det en fem-gradig ordinalskala i PGPQ, men detta har kliniskt modifierats i PGPL till en åtta-gradig ordinalskala (20).
År 2015 gjordes en revidering av PGPL. I den reviderade versionen har fråga A ändras från
”Hur har du klarat att utföra aktiviteten den senaste veckan?”, till ”Hur klarar du
ovanstående aktivitet?”. Fråga B ”Hur ofta har du utfört aktiviteten den senaste veckan?” har exkluderats ur formuläret. PGPL-formuläret som deltagarna i denna studie har fyllt i var en version från 2014 och hade därför kvar ursprungsfrågorna av A och B.
För att kategorisera deltagarnas prioriterade aktiviteter användes kategorier från Åsenlöf et al (20), som har utgått från Pain Disability Index (25). De åtta kategorierna, enligt Åsenlöf et al (20), var ansvar för hem och familj, rekreation, social aktivitet, utbildning och sysselsättning, sexualliv, egenvård, livsuppehållande aktiviteter samt saknad prioritering.
9 2.5 Genomförande
Datainsamlingen har skett år 2014-2015 av fysioterapeuter som arbetar på
Reumatologkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Deltagarna har själva fyllt i PGPL- formuläret vid ett teambesök på reumatologkliniken, vanligen tillsammans med
fysioterapeuten och sjuksköterskan. Deltagarna har i förväg fått muntlig information om att de skulle formulera aktivitetsmål för sin rehabiliteringsperiod vid inskrivningstillfället. Insamlad data har matats in och bearbetats på Biomedicinskt centrum (BMC) i Uppsala.
Fråga B angående, hur ofta aktiviteten utfördes, har exkluderats från analysen i enlighet med den nya reviderade versionen. Skattningarna som gjordes före träningsperioden gällande beredskap, fråga F, och förväntningar på att klara aktiviteten efter träningsperioden, fråga G, har inte redovisats i resultatdelen på grund av att skattningen endast utfördes före
träningsperioden. Dess inverkan på resultatet har analyserats och lyfts fram i resultatdiskussionen.
2.6 Databearbetning
Insamlad data bestod av självskattningsformulär på ordinal datanivå, vilket leder till att icke parametriska analysmetoder valts (24,26). Data av PGPL-formulären har redovisats
deskriptivt med median, interkvartilavstånd och p-värde samt frekvensberäkning av
prioriterade aktiviteter. Bakgrundsdata har redovisats med kön och ålder, där medelvärde och standardavvikelse beskrivs. För frågeställning ett har de prioriterade aktiviteterna beskrivits och kvalitativt kategoriserats enligt åtta nominala kategorier. Frågeställning två och tre har analyserats med Wilcoxons teckenrangtest som är en parad mätning, vilket innebär att samma grupp jämförts före och efter träningsperioden (26). För frågeställning 4 har Mann-Whitneys test använts för att jämföra differensen mellan grupperna (26). Förändringen mellan den första och andra mätningen undersöktes genom att jämföra skattningarna samt jämföra differensen mellan grupperna. Analyserna för frågeställning ett och två har gjorts i excel och analysen för frågeställning 4 har gjort i IBM Statistical Package of the Social Sciences (SPSS), version 24.
Rehabiliteringsgruppen och det individuella rehabiliteringsteamet har slagits ihop till en grupp, rehabiliteringsgruppen, och betraktas vid beräkningar som en grupp. Vald signifikansnivå för de statistiska beräkningarna var p= <0,05.
10 2.7 Etiska överväganden
Eftersom alla deltagare var inskrivna patienter vid Akademiska sjukhuset omfattas de av sekretesslagen som bland annat innebär att uppgifter som omfattas av sekretess inte får
lämnas ut om ingen sekretessbrytande bestämmelse finns (27). All data har förvarats i form av pappersenkäter i ett låst arkivskåp, dit inga obehöriga haft tillträde, på BMC hos professor Pernilla Åsenlöf som har ansvarat för utvecklingsarbetet. För att säkerhetsställa
konfidentialitet har personuppgifter ersatts med ett ID-nummer. Deltagarnas namn och personnummer har förvarats separat från ID-numret i det låsta arkivskåpet.
Pernilla Åsenlöf, professor på institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har godkänt studien. Ingen etisk ansökan har gjorts för studien då det är ett kliniskt utvecklingsarbete och ingen vetenskaplig studie.
3. Resultat
3.1 Beskrivning av deltagarna
Av de 20 personer som besvarat PGPL-formulär tillhörde tio personer intensivgruppen, åtta personer rehabiliteringsgruppen och två personer det individuella rehabiliteringsteamet.
Deltagarna i det individuella rehabiliteringsteamet inkluderades i rehabiliteringsgruppen vid analyserna. Medelåldern för alla deltagare var 47,8±13,5 år. För intensivgruppen var
medelåldern 51,4±11,8 år och för rehabiliteringsgruppen 44,2±14,7 år. Deltagarna bestod av 16 kvinnor och fyra män. Intensivgruppen innehöll sju kvinnor och tre män och
rehabiliteringsgruppen nio kvinnor och en man.
3.2 Bortfall
Data från alla deltagare har analyserats, det vill säga ingen exkluderades. Två deltagare i rehabiliteringsgruppen hade inte fyllt i formuläret fullständigt efter träningsperiode n samt att tre deltagare, en i intensivgruppen och två i rehabiliteringsgruppen, inte uppgett en tredje prioriterad aktivitet.
3.3 Beskrivning av prioriterade aktiviteter
De prioriterade aktiviteterna delades in i de kategorier som bäst stämde överens med den prioriterade aktiviteten patienten angivit (tabell 1).
Den målkategori som var högst prioriterad hos deltagarna i de båda grupperna var rekreation som innefattar hobby, sport och idrott. Målkategorin egenvård, som innefattar aktiviteter som
11 främjar oberoende i det dagliga livet, till exempel duscha och påklädnad, var näst högst
prioriterad. Kategorin ”saknad prioritering” innefattar de tre deltagarna som inte angett en tredje prioriterad aktivitet, och alltså bara har angett två prioriterade aktiviteter.
I intensivgruppen hade majoriteten prioriterat aktiviteter inom kategorin rekreation. I rehabiliteringsgruppen var egenvård den kategori som flest uppgav gällande sin första
prioriterade aktivitet. Deltagarnas skattning av aktiviteter i respektive grupp sammanställdes i tabell 1.
Tabell 1. Besk rivning av k ategorier för respek tive prioriterad ak tivitet, ett till tre, för intensivgrupp respek tive rehabiliteringsgrupp och antal prioriterade ak tiviteter inom varje k ategori.
Målkategori Intensivgruppen Rehabiliteringsgruppen
Prio 1 n
Prio 2 n
Prio 3 n
Prio 1 n
Prio 2 n
Prio 3 n Ansvar för hem och
familj
0 3 1 2 4 0
Rekreation 6 4 4 1 3 5
Social aktivitet 1 0 1 2 0 1
Utbildning och sysselsättning
0 0 0 2 1 1
Sexualliv
0 0 0 0 1 0
Egenvård 3 3 3 3 1 1
Livsuppehållande
aktivitet 0 0 0 0 0 0
Saknad prioritering
0 0 1 0 0 2
12 3.4 Grad av måluppfyllelse efter en träningsperiod
Resultaten från respektive fråga sammanställdes för intensivgruppen (tabell 2.1) och för rehabiliteringsgruppen (tabell 2.2).
Resultatet för intensivgruppen visade en signifikant förbättring avseende skattningen före och efter en träningsperiod för samtliga prioriterade mål gällande förmåga och nöjdhet, fråga A och C. Resultatet avseende self-efficacy, fråga D, visade också på en signifikant förbättring.
Ingen signifikant ökning kunde påvisas för prioriterad aktivitet tre gällande self-efficacy.
Avseende rädsla, fråga E, fanns ingen signifikant skillnad.
Tabell 2.1 Grad av måluppfyllelse mätt med NRS-10, för tre prioriterade ak tiviteter före och efter deltagande i intensivgrupp.
Fråga Prioriterad aktivitet Före träningsperiod:
Md (IQR) Efter träningsperiod:
Md (IQR) p-värde
A 1 8 (3,8) 3,5 (4,5) 0,04
2 7 (3,8) 2 (0,8) <0,001
3 8 (3) 4 (3) 0,009
C 1 2 (2) 7,5 (5,8) 0,004
2 3 (1,8) 6 (3) <0,001
3 2 (2) 6 (3) 0,003
D 1 3 (4,5) 6 (3,5) 0,02
2 4 (5,8) 9 (3) 0,02
3 3 (8) 7 (3) 0,2
E 1 0,5 (7) 0 (1) 0,2
2 0,5 (5,3) 0,5 (1,8) 0,2
3 2 (5) 1 (1) 0,1
A = Förmåga, C = nöjdhet, D = self-efficacy och E = rädsla. Md = median. IQR= interk vartilavstånd .
13 Rehabiliteringsgruppen hade signifikant förbättring avseende prioriterad aktivitet ett och två, avseende förmåga samt nöjdhet. Ingen signifikant skillnad påvisades för prioriterad aktivitet tre, gällande förmåga och nöjdhet och samtliga prioriterade aktiviteter gällande self-efficacy och rädsla.
Tabell 2.2 Grad av måluppfyllelse mätt med NRS-10, för tre prioriterade aktiviteter före och efter deltagande i rehabiliteringsgrupp.
Fråga Prioriterad aktivitet Före träningsperiod:
Md (IQR) Efter träningsperiod:
Md (IQR) p-värde
A 1 7 (1,5) 3 (5) 0,02
2 8 (3) 4,5 (3,8) 0,01
3 8,5 (2,8) 4 (5,5) 0,05
C 1 3,5 (1) 7 (3) 0,03
2 4,5 (3,3) 8 (4) 0,04
3 3 (5,25) 7 (2,5) 0,1
D 1 4 (4,8) 7 (4) 0,1
2 6 (3,5) 8 (4) 0,07
3 5,5 (3,8) 7 (2,3) 0,3
E 1 3,5 (6,8) 0 (3) 0,1
2 2,5 (7,8) 0 (4) 0,5
3 4,5 (7,3) 2,5 (4,3) 0,3
A = Förmåga, C = nöjdhet, D = self-efficacy och E = rädsla. Md = median. IQR= interk vartilavstånd
14 3.5 Påverkan på self-efficacy
För intensivgruppen påvisades en signifikant skillnad för prioriterad aktivitet ett och två gällande self-efficacy vilket innebar att skattningen av tilltron till aktiviteten ökat efter träningsperioden jämfört med före. Ingen signifikant skillnad av self-efficacy kunde konstateras för rehabiliteringsgruppen (tabell 3.1).
Tabell 3.1 Påverk an på self-efficacy mätt med NRS-10, för tre prioriterade ak tiviteter före respek tive tre månader efter avslutad träningsperiod i intensivgrupp (1) respek tive rehabiliteringsgrupp (2).
Prioriterad aktivitet Grupp
Före
träningsperiod:
Md (IQR)
Efter
träningsperiod:
Md (IQR) p-värde
1 1 3 (4,5) 6 (3,5) 0,02
2 4 (4,8) 7 (4) 0,1
2 1 4 (5,8) 9 (3) 0,02
2 6 (3,5) 8 (4) 0,07
3 1 3 (8) 7 (3) 0,2
2 5,5 (3,8) 7 (2,3) 0,3
3.6 Skillnad i måluppfyllelse av prioriterade aktiviteter
Resultatet visade en signifikant skillnad mellan intensivgruppen och rehabiliteringsgruppen avseende self-efficacy för prioriterad aktivitet ett. Vilket betyder att self-efficacy ökade i intensivgruppen jämfört med rehabiliteringsgruppen. De övriga frågorna visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna (tabell 4.1).
Tabell 4. Sk illnad av måluppfyllelse mellan intensivgruppen och rehabiliteringsgruppen för prioriterat mål, ett till tre, gällande fråga A, C, D och E.
Prio 1 Prio 2 Prio 3
Fråga Md (IQR) p-värde Md (IQR) p-värde Md (IQR) p-värde
A -4 (5) 0,8 -4 (4,8) 0,5 -2 (4,5) 0,7
C 4 (7) 0,1 3 (7) 0,4 3 (6,5) 0,5
D 5 (5) 0,05 2 (5) 0,4 2 (5,5) 0,7
E -3 (6) 0,8 0 (3) 0,1 -2 (7) 0,9
A = Förmåga, C = nöjdhet, D = self-efficacy och E = rädsla. Md = median. IQR= interk vartilavstånd
15
4. Diskussion
4.1 Resultatsammanfattning
De prioriterade aktiviteterna, som deltagarna i båda grupperna angivit, var framförallt inom kategorin rekreation. Intensivgruppen hade i högre grad uppgett rekreation som prioriterad aktivitet än rehabiliteringsgruppen. Resultatet visade att både intensivgruppen och
rehabiliteringsgruppen hade en signifikant förbättring gällande förmåga och nöjdhet.
Intensivgruppen hade en signifikant ökning av self-efficacy för sina två högst prioriterade aktiviteter jämfört med rehabiliteringsgruppen där det inte fanns någon signifikant ökning.
Vid jämförelse mellan intensivgruppen och rehabiliterings gruppen sågs signifikant större ökning i intensivgruppen gällande self-efficacy.
4.2 Resultatdiskussion
Intensivgruppen hade i högre utsträckning angivit aktiviteter inom kategorin rekreation. En möjlig orsak kan ha varit att de i högre grad hade motivation samt kände ett större behov av en träningsperiod innehållande koncentrerad träning och därmed blivit placerade i
intensivgruppen. Funktionsnivån som mättes med olika fysiska tester vid inskrivning, men som tyvärr inte var möjliga att ta del av i detta arbete, kan också ha påverkat vilka aktiviteter som de olika individerna prioriterade. Rehabiliteringsgruppen kan eventuellt haft en lägre funktionsnivå och därför angett prioriterade aktiviteter framförallt inom kategorin egenvård.
Närvaro av fysioterapeut kan även ha inspirerat deltagaren till valet av prioriterade aktiviteter.
Åsenlöf et al (20) studie har visat eventuella biases när fysioterapeuter har närvarat vid målidentifieringsprocessen. De menar även att deltagarna kan känna ett behov av att göra fysioterapeuten nöjd vilket kan påverka valet av prioriterade aktiviteter. Då fysioterapeuten hjälpte deltagarna i träningsgrupperna med träningen kan de därför ha påverkats att i högre grad prioritera aktiviteter innehållande fysisk aktivitet.
Anledningen till signifikant förbättring i de båda grupperna, gällande förmåga samt nöjdhet över att klara en aktivitet, kan bero på att deltagarna upplevt att de klarade av att utföra aktiviteten bättre efter träningsperioden. I och med att de kände att de klarade av aktiviteten bättre var de också mer nöjda med hur de genomförde aktiviteten. Detta antas då deltagarna skattade högre efter träningsperioden avseende förmåga samt nöjdhet över att utföra
aktiviteten. Att den tredje prioriterade aktiviteten gällande dessa frågor inte visade någon
16 signifikant förbättring i rehabiliteringsgruppen kan bero på att den eventuellt utfördes i lägre grad.
Resultatet efter träningsperioden visar att intensivgruppen i genomsnitt har skattat högre på self-efficacy än rehabiliteringsgruppen. Det tyder på att måluppfyllelsen hos intensivgruppen kan bidra till att deltagarna får en ökad self-efficacy för deras prioriterade aktiviteter. Enligt Knittle et al (10) kan self-efficacy leda till ökad måluppfyllelse men även omvänt, att
måluppfyllelse kan leda till ökad self-efficacy. Den ökade self-efficacyn kan också bero på att träningsperioden enbart hade fokus på träning och på så vis blev chansen till måluppfyllelse större, vilket också kan leda till att self-efficacy höjs. Att utföra en uppgift som leder till positiv förstärkning kan enligt Bandura (17) öka self-efficacy. Det kan stödjas av Nessen och Somers (8,16) som uppger att self-efficacy är en påverkbar faktor som bland annat styrs av situationen, uppgiften och tillfället.
En av orsakerna till att rehabiliteringsgruppen inte hade signifikant ökning för self-efficacy, gällande något av de tre prioriterade aktiviteterna, kan bero på att deltagare i denna grupp känt osäkerhet eller oro kring sin kapacitet gällande träning samt över träningsperioden. Orsaken till detta kan vara att deltagare i denna grupp kände behov av eller hade önskemål om bland annat information kring sjukdomen och träning. Flera psykologiska faktorer såsom oro, rädsla-undvikande beteende och utfallsförväntningar kan påverkas av self-efficacy, enligt Nessen och Bandura (8,17). Luszczynska et al (28) menar att self-efficacy även kan påverka tilltro till sin kompetens att klara en stressig eller utmanande situation, vilket träningsperioden kan ha upplevts av deltagarna. På så vis prioriterade deltagarna aktiviteter som var
överkomliga eller som de redan hade hög tilltro till att klara, vilket kan vara en orsak till att deras skattning var hög redan före träningsperioden. Fortsättningsvis hade deltagarna i rehabiliteringsgruppen även en lägre medelålder än intensivgruppen och det kan vara möjligt att dessa nyligen fått sin sjukdomsdiagnos, vilket även kan vara en orsak till att de inte har påverkats av sjukdomen i samma grad och därav hade högre self-efficacy före
träningsperioden. Enligt Hurkmans et al (29) har en lägre sjukdomsaktivitet samt kortare sjukdomsduration effekt på den fysiska aktivitetsnivån. Slutligen kan resultatet även bero på att informationen i högre grad kan ha varit riktad mot sjukdomen och i lägre grad mot de egentliga målen och träning för att nå dessa. Det kan vara en bidragande orsak till att
rehabiliteringsgruppen inte hade signifikant ökning av self-efficacy. För att i högre grad rikta
17 träningsperioden mot de prioriterade aktiviteterna kan informationen med fördel inkludera måluppfyllelse och träning samt fortsatt behålla nuvarande information om sjukdomen.
En anledning till varför det endast blev signifikant skillnad mellan grupperna gällande self- efficacy kan bero på att rehabiliteringsgruppen inte hade någon signifikant ökning gällande self-efficacy vid jämförelse före och efter träningsperioden. Differenserna mellan grupperna var därför större gällande self-efficacy och visade signifikant skillnad när de båda grupperna jämfördes med varandra.
Deltagarna i de båda grupperna var beredda att göra en förändring för att klara sina prioriterade aktiviteter samt hade höga förväntningar på att klara aktiviteten bättre efter avslutad träningsperiod. Enligt Bandura (16) kan förväntningar påverka beteendet gällande aktiviteten och enligt Wilson et al (30) har den inre motivationen koppling till ett
träningsbeteende och visade även samband mellan motivation till träning och
träningsbeteende. Skattningarna gällande beredskap och förväntning jämfördes med före- och efterskattning av förmåga, nöjdhet, self-efficacy och rädsla. För ett antal deltagare i de båda grupperna hade skattningen förbättrats efter träningsperioden, för vissa hade den försämrats och för andra var skattningen densamma. Det varierade utfallet kan ha berott på antalet prioriterade aktiviteter under en kort period, för högt uppsatta mål, motivationsbrist under träningsperioden eller att träningen inte var riktad mot den prioriterade aktiviteten. Under träningsperioden är det viktigt att identifiera risker och hitta strategier för bibehållande av träningen, genom att sätta upp mål som är realistiska med hänsyn till sjukdomens förlopp och deltagarens mående. För att öka måluppfyllelsen hos deltagarna är det väsentligt att anpassa och stegra träningen utifrån detta (27). Antalet prioriterade aktiviteter kan eventuellt minskas för att öka motivationen till de aktiviteter som är mest relevanta för deltagaren. Då
sjukdomsförloppet kan variera och påverka måluppfyllelsen är individanpassad träning även viktigt (1).
Generalisering och tillförlitlighet
Studien innehöll få deltagare vilket gör att resultatet inte kan generaliseras till alla individer med inflammatoriska ledsjukdomar. Tillförlitligheten och generaliserbarheten kan vara lägre, då grupperna till respektive rehabiliteringsgrupp inte slumpades fram utan att deltagarna själva fick vara med i valet av grupp. Detta kan även ha varit en fördel då deltagarna fick den träning de önskade och var i behov av.
18 4.3 Metoddiskussion
Deltagare som har analyserats i arbetet var de som fyllt i PGPL-formulär både före och tre månader efter träningsperioden och som uppfyllde inklusionskriterierna. Då det var ett relativt lågt antal deltagare i studien, kan det ha påverkat resultatet. Det kan även ha funnits deltagare som enbart fyllt i en del av de båda PGPL-formulären, som kunde ha varit en intressant aspekt att ta hänsyn till för att beräkna det totala bortfallet men dessa fanns inte tillgängliga. PGPL- formuläret som användes var av den gamla versionen, vilket gjorde att fråga B, hur ofta aktiviteten utförts, exkluderades och gjorde att det blev färre frågor jämfört med
originalinstrument.
Vid jämförelse mellan fråga A, hur aktiviteten utförts den senaste veckan och fråga B, hur ofta man har utfört aktiviteten den senaste veckan, verkade resultatet inte stämma för sex personer och detta kan vara en tänkbar felkälla. Om fråga B, hur ofta man har utfört
aktiviteten under den senaste veckan, besvarades med “aldrig” borde deltagarna skattat tio på fråga A, då de inte utfört aktiviteten den senaste veckan. Flera deltagare skattade “aldrig” på fråga B men skattade även lägre än tio på fråga A. Att svaren inte hängde ihop kan i sin tur ha berott på formuleringen av fråga A samt dess omvända skattningsskala, där noll betyder att deltagaren klarat aktiviteten utan hinder och tio betyder att deltagaren inte alls klarat av aktiviteten. Fråga G, förväntningar att klara aktiviteten efter träningsperioden, hade en identisk fråga och skattningsskala, där majoriteten av deltagarna har skattat lågt, vilket innebar höga förväntningar. Då det endast verkade påverka fråga A kan det med större sannolikhet bero på frågeställningens formulering, som nämnts som en tidigare anledning.
En utförligare bakgrundsinformation som exempelvis sjukdomsduration, sjukdomstyp och symtom skulle vara värdefullt för att kunna undersöka vad som påverkar utfallet. I en studie av Åsenlöf et al (20) fick deltagarna vid tre olika tillfällen prioritera aktiviteter som kategoriserades, dessa sågs variera beroende på vid vilket av de tre tillfällena de angivit aktiviteterna. Utifrån detta kan det ha varit intressant att i denna studie även se till olika tidsaspekter när deltagarna fyllde i PGPL-formuläret innan träningsperioden, då tillfället kunde variera beroende på när deltagarna hade sin inskrivning.
Internt bortfall som också kan ha påverkat resultat var ologisk skattning på fråga A, hur deltagaren klarade av aktiviteten, att deltagare inte fyllt i formuläret fullständigt samt inte
19 uppgett en tredje prioriterad aktivitet. Hot mot intern validitet kan även ha förekommit på grund av att deltagarna mindes vad de tidigare skattat i PGPL-formuläret.
PGPL-formuläret är i sin helhet mångsidigt och gör att det även kan appliceras på andra sjukdomstillstånd. Genom att använda PGPL-formulär kan man på ett omfattande sätt utvärdera en träningsperiod. Formuläret fångar upp många viktiga aspekter, både psykiska och fysiska och kan identifiera och se samband mellan hindrande och underlätta nde faktorer.
4.4 Klinisk och samhällelig nytta samt etisk diskussion
Då det har visat sig att fysisk aktivitet har positiva effekter hos sjukdomsgruppen, kan denna typ av träningsperiod komma att användas både inom klinik och i den enskildes vardag.
Genom att sätta upp prioriterade aktiviteter kan man tydligare se framsteg och utvärdera måluppfyllelse. Prioriterade aktiviteter kan även hjälpa en enskild individ vid fortsatt träning.
Det kan förhoppningsvis leda till att personer med inflammatorisk ledsjukdom blir mer motiverade till att vara fysisk aktiva på egen hand.
Datainsamlingen har skett inom ramen för ett kliniskt utvecklingsarbete och formulären har förts in i patientjournalen. Deltagandet i träningsgrupperna var frivilligt och ingick i den ordinarie verksamheten vid reumatologkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det var även frivilligt att fylla i PGPL som en del av utvärderingen. Resultatet har endast redovisats på gruppnivå. Deltagarnas personuppgifter har ersatts av ett ID-nummer som sedan förvarats separat från varandra, detta för att bevara konfidentialitet.
4.5 Framtida studier
För att undersöka måluppfyllelse med PGPL samt för att utvärdera instrumentets
mätegenskaper för denna sjukdomsgrupp vore ett större antal deltagare fördelakt igt. Utifrån detta kunna undersöka hur utfallet påverkas inom en större population samt öka
generaliserbarheten till den aktuella sjukdomsgruppen och andra sjukdomsgrupper. Resultatet skulle även kunna utgöra en grund för en framtida kvalitativ studie för att få en tydligare bild av hur deltagarna upplevde träningsperioden.
20 4.6 Konklusion
Resultatet i studien tyder på att en träningsperiod påverkar måluppfyllelsen av prioriterade aktiviteter hos patienter med inflammatorisk ledsjukdom. Perioden av fysisk träning hade främst inverkan på hur deltagarna klarade av att utföra aktivitet samt hur nöjda de var med utförandet av aktiviteten. Self-efficacy ökade enbart hos intensivgruppen. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna kunde påvisas för de övriga frågorna. För att ytterligare undersöka måluppfyllelse hos denna sjukdomsgrupp bör fler studier, med ett större antal deltagare göras.
21 5. Referenser
1. Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar – stöd för styrning och ledning [Internet]. [citerad 28 mars 2017]. Tillgänglig vid:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-5-1
2. Kim Y, Oh H-C, Park JW, Kim I-S, Kim J-Y, Kim K-C, m.fl. Diagnosis and Treatment of Inflammatory Joint Disease. Hip Pelvis. december 2017;29(4):211–22.
3. Plasqui G. The role of physical activity in rheumatoid arthritis. Physiol Behav. maj 2008;94(2):270–5.
4. Klareskog L, Catrina AI, Paget S. Rheumatoid arthritis. The Lancet. 27 februari 2009;373(9664):659–72.
5. Sokolove J, Wagner CA, Lahey LJ, Sayles H, Duryee MJ, Reimold AM, m.fl. Increased inflammation and disease activity among current cigarette smokers with rheumatoid arthritis: a cross-sectional analysis of US veterans. Rheumatology. 01 november 2016;55(11):1969–77.
6. Gong G, Mao J. Health-Related Quality of Life Among Chinese Patients With Rheumatoid Arthritis: The Predictive Roles of Fatigue, Functional Disability, Self- Efficacy, and Social Support. Nurs Res. 2016;65(1):55–67.
7. Michaud K, Wolfe F. Comorbidities in rheumatoid arthritis. Best Pract Res Clin Rheumatol. oktober 2007;21(5):885–906.
8. Nessen T, Demmelmaier I, Nordgren B, Opava CH. The Swedish Exercise Self-Efficacy Scale (ESES-S): reliability and validity in a rheumatoid arthritis population. Disabil Rehabil. 23 oktober 2015;37(22):2130–4.
9. Sokka T, Häkkinen A, Kautiainen H, Maillefert JF, Toloza S, MØrk hansen T, m.fl.
Physical inactivity in patients with rheumatoid arthritis: Data from twenty-one countries in a cross-sectional, international study. Arthritis Care Res. 01 januari 2008;59(1):42–50.
10. Knittle KP, De Gucht V, Hurkmans EJ, Vlieland TPMV, Peeters AJ, Ronday HK, m.fl.
Effect of self-efficacy and physical activity goal achievement on arthritis pain and quality of life in patients with rheumatoid arthritis. Arthritis Care Res. 01 november 2011;63(11):1613–9.
11. Stenström CH, Minor MA. Evidence for the benefit of aerobic and strengthening exercise in rheumatoid arthritis. Arthritis Care Res. 15 juni 2003;49(3):428–34.
12. Perandini LA, de Sá-Pinto AL, Roschel H, Benatti FB, Lima FR, Bonfá E, m.fl. Exercise as a therapeutic tool to counteract inflammation and clinical symptoms in autoimmune rheumatic diseases. Autoimmun Rev. december 2012;12(2):218–24.
13. Metsios GS, Stavropoulos-Kalinoglou A, Zanten V van, S JJC, Treharne GJ, Panoulas VF, m.fl. Rheumatoid arthritis, cardiovascular disease and physical exercise: a
systematic review. Rheumatology. 01 mars 2008;47(3):239–48.
22 14. van den Ende CH, Hazes JM, le Cessie S, Mulder WJ, Belfor DG, Breedveld FC, m.fl.
Comparison of high and low intensity training in well controlled rheumatoid arthritis.
Results of a randomised clinical trial. Ann Rheum Dis. november 1996;55(11):798–805.
15. Baillet A, Vaillant M, Guinot M, Juvin R, Gaudin P. Efficacy of resistance exercises in rheumatoid arthritis: meta-analysis of randomized controlled trials. Rheumatology. 01 mars 2012;51(3):519–27.
16. Somers TJ, Shelby RA, Keefe FJ, Godiwala N, Lumley MA, Mosley-Williams A, m.fl.
Disease severity and domain-specific arthritis self-efficacy: Relationships to pain and functioning in patients with rheumatoid arthritis. Arthritis Care Res. 01 juni
2010;62(6):848–56.
17. Bandura A. Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioral change. Psychol Rev.
1977;84(2):191–215.
18. 1524839904266790.pdf [Internet]. [citerad 03 november 2017]. Tillgänglig vid:
http://journals.sagepub.com.ezproxy.its.uu.se/doi/pdf/10.1177/1524839904266790 19. Lööf H, Demmelmaier I, Henriksson EW, Lindblad S, Nordgren B, Opava CH, m.fl.
Fear-avoidance beliefs about physical activity in adults with rheumatoid arthritis. Scand J Rheumatol. 04 mars 2015;44(2):93–9.
20. Åsenlöf P, Siljebäck K. The Patient Goal Priority Questionnaire Is Moderately
Reproducible in People With Persistent Musculoskeletal Pain. Phys Ther. 01 november 2009;89(11):1226–34.
21. Åsenlöf P, Denison E. Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik. Vol. 2012.
Lund: Studentlitteratur;
22. forskning pågår Beteendemedicin ett forskningsfält som öppnar nya vägar för sjukgymnaster Sammanfattning - PDF [Internet]. [citerad 21 december 2017].
Tillgänglig vid: http://docplayer.se/11542868-Forskning-pagar-beteendemedicin-ett- forskningsfalt-som-oppnar-nya-vagar-for-sjukgymnaster-sammanfattning.html
23. Asenlof P, Denison E, Lindberg P. Individually Tailored Treatment Targeting Activity, Motor Behavior, and Cognition Reduces Pain–Related Disability: A Randomized Controlled Trial in Patients With Musculoskeletal Pain. J Pain. september
2005;6(9):588–603.
24. Kristensson J. Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmeodik för studenter inom hälso- och vårvetenskap. 1:a uppl. Stockholm: Natur & Kultur; 2014;
25. detpdi.pdf [Internet]. [citerad 17 maj 2017]. Tillgänglig vid:
http://www.med.umich.edu/1info/FHP/practiceguides/pain/detpdi.pdf
26. Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa. 1:a uppl. Stockholm: Liber;2011;
27. Sekretess- och tystnadspliktsgränser - I socialtjänsten och i hälso- och sjukvården [Internet]. [citerad 21 mars 2017]. Tillgänglig vid:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-2-28
23 28. Luszczynska A, Scholz U, Schwarzer R. The General Self-Efficacy Scale: Multicultural
Validation Studies. J Psychol Prov. september 2005;139(5):439–57.
29. Hurkmans EJ, Maes S, de Gucht V, Knittle K, Peeters AJ, Ronday HK, m.fl. Motivation as a determinant of physical activity in patients with rheumatoid arthritis. Arthritis Care Res. 01 mars 2010;62(3):371–7.
30. 6264016.pdf [Internet]. [citerad 03 november 2017]. Tillgänglig vid:
https://auspace.athabascau.ca/bitstream/handle/2149/1267/6264016.pdf?sequence=1&is Allowed=y
BILAGA 1
Patientens Prioriteringslista - Reumatiska sjukdomar Namn: ___________________________________Datum:_________
Personnummer: ___________________________
Skriv ned 3 aktiviteter som är viktiga för dig att göra i ditt liv, i din vardag, och som du nu skulle vilja klara bättre.
Var noga med att specificera aktiviteterna så långt som möjligt.
Undvik att bara skriva:
1. Att arbeta
Skriv istället: Sitta vid datorn och arbeta med musen Undvik att bara skriva:
2. Fritiden
Skriv istället: Gå promenader i skogen
Lista de tre aktiviteter som du skulle vilja klara bättre just nu:
1._______________________________________________________
2._______________________________________________________
3._______________________________________________________
Skriv in dina aktiviteter, en på varje sida, efter angiven siffra högst upp på varje
blad
Version 2014 Pernilla Åsenlöf, Professor
1.____________________________________________ (aktivitet) Ringa in den siffra som bäst stämmer med din uppfattning.
a) Hur har Du klarat att utföra aktiviteten den senaste veckan?
Utan hinder 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls, helt förhindrad b) Hur ofta har Du utfört aktiviteten den senaste veckan?
Aldrig 1 gång 2 ggr 3 ggr 4 ggr 5 ggr 6 ggr 7 ggr 8 eller fler ggr
c) Hur nöjd är Du med Din förmåga att utföra aktiviteten?
Mycket missnöjd 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Mycket nöjd
d) Hur säker är Du på Din förmåga att utföra aktiviteten?
Mycket osäker 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Mycket säker
e) Hur rädd är Du för att utföra aktiviteten?
Mycket rädd 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls rädd
f) Hur beredd är Du att göra förändringar i Ditt vardagliga liv?
Inte alls beredd 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Fullt beredd
g) Hur förväntar Du Dig att klara aktiviteten efter avslutad rehabilitering?
Utan hinder 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls
Version 2014 Pernilla Åsenlöf, Professor
2.____________________________________________ (aktivitet) Ringa in den siffra som bäst stämmer med din uppfattning.
a) Hur har Du klarat att utföra aktiviteten den senaste veckan?
Utan hinder 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls, helt förhindrad b) Hur ofta har Du utfört aktiviteten den senaste veckan?
Aldrig 1 gång 2 ggr 3 ggr 4 ggr 5 ggr 6 ggr 7 ggr 8 eller fler ggr
c) Hur nöjd är Du med Din förmåga att utföra aktiviteten?
Mycket missnöjd 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Mycket nöjd
d) Hur säker är Du på Din förmåga att utföra aktiviteten?
Mycket osäker 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Mycket säker
e) Hur rädd är Du för att utföra aktiviteten?
Mycket rädd 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls rädd
f) Hur beredd är Du att göra förändringar i Ditt vardagliga liv?
Inte alls beredd 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Fullt beredd
g) Hur förväntar Du Dig att klara aktiviteten efter avslutad rehabilitering?
Utan hinder 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls
Version 2014 Pernilla Åsenlöf, Professor
3.____________________________________________ (aktivitet) Ringa in den siffra som bäst stämmer med din uppfattning.
a) Hur har Du klarat att utföra aktiviteten den senaste veckan?
Utan hinder 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls, helt förhindrad b) Hur ofta har Du utfört aktiviteten den senaste veckan?
Aldrig 1 gång 2 ggr 3 ggr 4 ggr 5 ggr 6 ggr 7 ggr 8 eller fler ggr
c) Hur nöjd är Du med Din förmåga att utföra aktiviteten?
Mycket missnöjd 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Mycket nöjd
d) Hur säker är Du på Din förmåga att utföra aktiviteten?
Mycket osäker 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Mycket säker
e) Hur rädd är Du för att utföra aktiviteten?
Mycket rädd 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls rädd
f) Hur beredd är Du att göra förändringar i Ditt vardagliga liv?
Inte alls beredd 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Fullt beredd
g) Hur förväntar Du Dig att klara aktiviteten efter avslutad rehabilitering?
Utan hinder 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls
Version 2014 Pernilla Åsenlöf, Professor
Patientens Prioriteringslista - Reumatiska sjukdomar Uppföljning
Namn:________________________________Datum:_____________
Personnummer:________________________
Du har tidigare angivit att följande tre aktiviteter var viktiga för dig att klara av på ett bättre sätt:
1._______________________________________________________
2._______________________________________________________
3._______________________________________________________
Fortsätt på nästa sida!
Version 2014 Pernilla Åsenlöf, Professor
1._______________________________________________(aktivitet) Ringa in den siffra som bäst stämmer med din uppfattning.
a) Hur har Du klarat att utföra aktiviteten den senaste veckan?
Utan hinder 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls, helt förhindrad b) Hur ofta har Du utfört aktiviteten den senaste veckan?
Aldrig 1 gång 2 ggr 3 ggr 4 ggr 5 ggr 6 ggr 7 ggr 8 eller fler ggr
c) Hur nöjd är Du med Din förmåga att utföra aktiviteten?
Mycket missnöjd 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Mycket nöjd
d) Hur säker är Du på Din förmåga att utföra aktiviteten?
Mycket osäker 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Mycket säker
e) Hur rädd är Du för att utföra aktiviteten?
Mycket rädd 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls rädd
Version 2014 Pernilla Åsenlöf, Professor
2._______________________________________________(aktivitet) Ringa in den siffra som bäst stämmer med din uppfattning.
a) Hur har Du klarat att utföra aktiviteten den senaste veckan?
Utan hinder 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls, helt förhindrad b) Hur ofta har Du utfört aktiviteten den senaste veckan?
Aldrig 1 gång 2 ggr 3 ggr 4 ggr 5 ggr 6 ggr 7 ggr 8 eller fler ggr
c) Hur nöjd är Du med Din förmåga att utföra aktiviteten?
Mycket missnöjd 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Mycket nöjd
d) Hur säker är Du på Din förmåga att utföra aktiviteten?
Mycket osäker 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Mycket säker
e) Hur rädd är Du för att utföra aktiviteten?
Mycket rädd 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls rädd
Version 2014 Pernilla Åsenlöf, Professor
