KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT
2020
Skolbibliotekarien - en nödvändighet?
En kvalitativ studie i gymnasierektorers syn på skolbibliotekarien som pedagogisk resurs
ANNA ELWING
© Anna Elwing
Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivand
Svensk titel: Skolbibliotekarien - en nödvändighet? En kvalitativ studie i gymnasierektorers syn på skolbibliotekarien som pedagogisk resurs
Engelsk titel: The school librarian - a necessity? A qualitative study of upper secondary school principals' view of the school librarian as an educational resource
Författare: Anna Elwing
Färdigställt: 2020
Abstract: This bachelor's thesis is an investigation of how four principals at communal upper secondary schools in Gothenburg implements the school librarian in the school activities and how they perceive the school librarian as a pedagogical resource. Since 2018 it is specified in the curriculum (Lgy11) that the principal is responsible for the usage of the library. The principal is to make sure that teachers and students have the opportunity to work with the school library in an educative way. However, none of the laws or curriculums state that the school library needs to be staffed with a qualified librarian. Therefore, the purpose of this thesis is to investigate how the principals view the
profession of the school librarian, how the principals view the school librarian as a pedagogical resource and how they ensure the collaboration between school librarian and teacher.
To gather the empirical material for this study I used qualitative semistructured interviews and to analyze the results I have used Loertschers taxonomy for school leaders.
The results of the interviews show that the principals have a very positive attitude towards the school librarian and are unanimously convinced of their value as a pedagogical resource. However, only one of them purposefully enables collaboration between librarians and teachers as well as engaging them in school activities. Obstacles mentioned are lack of time, strict schedule and that the librarians do not promote themselves enough at the schools.
Nyckelord: skolbibliotek, skolbibliotekarie, gymnasieskola, rektor, pedagogisk resurs, skolbibliotekariens roll
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Bakgrund och problembeskrivning 2
1.2 Syfte och frågeställningar 6
1.3 Definitioner och begrepp 6
1.3.1 Skolbibliotek, skolbibliotekarie och rektorns ansvar 6
1.3.2 Pedagogisk resurs 6
2. Litteraturgenomgång och tidigare forskning 7
2.1 Skolbibliotek och skolbibliotekarie som pedagogisk resurs 7
2.2 Skolledningens och rektorns ansvar 9
3. Teoretiskt ramverk 10
3.1 Loertschers taxonomi 11
3.1.1 Grundbiblioteket 13
3.1.2 Organisationsstrukturen 14
3.1.3 Ledarskapet & Integrationen 14
3.1.4 Utvärderingen 14
4. Metod 14
4.1 Metodval 14
4.2 Urval 15
4.3 Genomförande 16
4.3.1 Intervjutillfällena 16
4.4 Etik 16
4.5 Analysmetod 17
5. Resultat 17
5.1 Respondenterna 17
5.2 Samarbete mellan pedagog och bibliotekarie 18
5.3 Syn på kompetens 20
5.4 Möjliggörande av delaktighet 22
5.5. Läroplanen och rektors ansvar 23
6. Diskussion och analys 24
6.1 Analys 24
6.2 Reflektion kring teori och metod 27
6.3 Slutsatser 27
6.4 Förslag till fortsatt forskning 29
Käll- och litteraturförteckning 30
Bilaga 1. Mailutskick Bilaga 2. Intervjuguide
1. Inledning
Sedan 2011 står det i skollagen (SFS 2010:800) att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Huruvida det ska finnas utbildad bibliotekarie nämns inte. I skollagen (SFS 2010:800) och i läroplanen för grundskolan (Lgy11) står det skrivet att
skolbibliotekets utbud ska vara anpassat efter behov. Det handlar om att möta elevernas behov genom att erbjuda böcker som främjar elevernas utveckling och deras utbildning. Det ska även finnas olika typer av böcker så som facklitteratur, skönlitteratur och andra medier som är riktade till barn och unga. Skolbiblioteket definieras som ”[...]en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande” (Skolverket, 2018). Ett annat sätt att uttrycka skolbibliotekets roll skulle kunna vara genom riktlinjer från
International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) som säger att
”skolbiblioteket är en skolas fysiska och digitala lärande rum där läsning,
undersökningar, forskning, tänkande, fantasi och kreativitet är centrala för elevernas resa från information till kunskap och för deras personliga, sociala och kulturella utveckling” (IFLA, 2015).
Skolverket anser att skolbiblioteken ska vara en pedagogisk resurs i skolan
(Skolinspektionen, 2018). En förutsättning för att skolbiblioteken ska kunna verka som en pedagogisk resurs är, enligt en rapport från Kungliga biblioteket, att skolbiblioteken integreras i skolans övriga verksamhet och att skolbibliotekarierna samarbetar med övrig skolpersonal (Kungliga biblioteket, 2016). I läroplanen
(Lgy11) står det, sedan juli 2018, att det är rektors ansvar att skolbiblioteket används (Regeringskansliet, 2017).
Skolbibliotekets verksamhet ska användas som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens (Regeringskansliet, 2017), dessutom ska skolbiblioteken ses som en integrerad del av undervisningen och skall även planeras och utvärderas (Skolverket, 2018). Ur detta kan anas ett behov av att även utbildad bibliotekarie behövs för att skolbiblioteket ska kunna användas som en del i undervisningen. Vad är skillnaden på ett skolbibliotek och på skolbibliotekarien?
Räcker det att bara ha ett rum med böcker? Vad tillför skolbibliotekarien med sin kompetens och hur kan skolbibliotekarien användas som en pedagogisk resurs? Enligt IFLA är en skolbibliotekarie någon som har ansvar för både det fysiska och det digitala läranderummet i skolan. I läranderummet ska läsning, undersökning, forskning,
tänkande, kreativitet samt undervisning få möjlighet att ske. Detta är några av de saker en skolbibliotekarie ansvarar för (IFLA, 2015).
DIK:s riktlinjer för en skolbibliotekarie på "Ett skolbibliotek i världsklass" är: effektiva inspiratörer för att öka läsfärdigheten hos eleverna, ger eleverna verktyg för källkritik, lär eleverna navigera i informationsflödet och hantera sin digitala identitet, samt är navet i den digitala kunskapsskolan (DIK, 2017). Inom skolverksamheten ska rektorn vara ansvarig för att skolbiblioteket används, men hur ser då rektorn på
skolbibliotekarien som en pedagogisk resurs? Och hur arbetar rektorn för att främja ett pedagogiskt samarbete mellan lärare och bibliotekarie?
1.1 Bakgrund och problembeskrivning
Limberg (2003) skriver i en kunskapsöversikt om skolbibliotekets pedagogiska roll att
”[s]kolbibliotekens pedagogiska roll ansågs tidigt innebära att biblioteket skulle bli en naturlig del av undervisningen” (Limberg, 2003). Påståendet hämtar hon från en boktitel från 1930-talet. Detta visar att man tidigt ansåg att biblioteket skulle vara en del av skolväsendet snarare än en separat aktör. Svårigheter med att integrera skolbiblioteket i undervisningen kan till exempel bero på bristande förståelse från lärare och skolledning, för vilka möjligheter biblioteket erbjuder, eller otydliga mål för
skolbiblioteksverksamheten (Limberg, 2003).
I Skollagen 2. kap 36 § står följande:
36 § Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.
(SFS 2010:800)
Här finns inget att läsa om huruvida skolbiblioteket bör vara bemannat, än mindre med utbildad bibliotekarie. Inte heller i bibliotekslagen står det att finna bestämmelser som ställer krav på att skolbiblioteken ska bemannas med skolbibliotekarie. I bibliotekslagen står det skrivet:
Skolbibliotek
10 § Enligt 2 kap. 36 § skollagen (2010:800) ska eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek.
(SFS 2013:801)
I skollagen beskrivs skolbiblioteket som "en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande" (SFS 2010:800). Dessa lagar är vagt formulerade och ger upphov till olika tolkningar, inte bara mellan olika kommuner, utan också mellan olika skolor. På grund av denna otydliga formulering blir elevers jämlika skolgång beroende av budget och
skolledningens inställning till skolbiblioteket. Lagen kan dock även tolkas som att intentionen är att se biblioteket som en pedagogisk resurs och att för att kunna vara en pedagogisk resurs behövs det en utbildad bibliotekarie, som Sundin (2018) skriver i Den pedagogiska bibliotekarien: från källkritik till källtillit. Han skriver rentav att
"fackutbildade bibliotekarier är viktigare än bibliotek" (Sundin, 2018, s. 119) och att "
bibliotekariers arbete [...] är essentiellt för det demokratiska samhället" (Sundin, 2018, s.120).
Skolinspektionen, som har i uppgift att granska skolor och se till att de följer de lagar och bestämmelser som finns, ställer upp tre kriterier som en skola måste uppfylla för att den ska anses ge sina elever tillgång till skolbibliotek:
1. Eleverna har tillgång till skolbibliotek i den egna skolans lokaler eller på
rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna.
2. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier.
3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.
(Thomas, 2013)
På Skolverkets hemsida står det följande:
Skolhuvudmännens utgångspunkt ska vara att skolbiblioteket är en rättighet för eleverna som ska anpassas efter deras förutsättningar och behov. Sedan är det rektors ansvar att se till att alla lärare på skolan använder skolbiblioteket regelbundet i sin undervisning.
(Skolverket.se)
Inte heller här nämns bemanning av biblioteket. Det är således upp till skolorna själva att välja huruvida de anser att utbildad bibliotekarie är nödvändig. Kungliga biblioteket har rekommendationer för hur de anser att ett skolbibliotek bör se ut. Kungliga
biblioteket kan dock inte ställa några krav på skolor, det är just bara rekommendationer.
Deras rekommendationer för ett skolbibliotek är som följer:
1. Har katalog, manuell eller datoriserad.
2. Ligger i skolans lokaler.
3. Är bemannat minst 20 timmar per vecka.
4. Har minst 1 000 fysiska medier (sex bokhyllor).
(Kungliga biblioteket, 2012).
I riktlinjer som IFLA tagit fram för skolbibliotek framläggs det att bibliotekets kvalitet beror på personalresurser inom och utanför skolbiblioteket. På grund av detta menar de att det är av yttersta vikt att skolbiblioteket har välutbildad och motiverad personal, samt att personalstyrkan är i förhållande till skolans storlek och verksamhet. Begreppet
”personal” betyder i detta sammanhang kvalificerade bibliotekarier och biblioteksassistenter. Skolbibliotekarier bör vara professionellt utbildade och
kvalificerade, med ytterligare utbildning i undervisningsteori och inlärningsmetodik (IFLA, 2015).
I sin forskningsöversikt över skolbibliotekets roll för elevers lärande har Gärdén (2017) gått igenom empiriska studier om skolbibliotek från 2010 till 2015. I rapporten noteras tre stycken faktorer som behövs för att skolbiblioteket ska vara en pedagogisk resurs: 1.
Skolbiblioteket är bemannat med kvalificerad skolbibliotekarie. 2. Skolbiblioteket erbjuder ett brett och varierat utbud av resurser. 3. Det finns ett väl fungerande
samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare där de olika yrkeskategoriernas specifika kompetens tillvaratas (Gärdén, 2017).
Skolinspektionen (2018) visar i sin granskning att skolbibliotek främst används i enstaka ämnen eller bara för att låna böcker i klassuppsättning. Detta visar att
skolbiblioteket inte används som en pedagogisk resurs, eftersom skolbibliotekarien inte
är integrerad i den pedagogiska verksamheten. Det, i sin tur, innebär att lärare inte använder skolbiblioteket i den utsträckning det är önskvärt menar Skolinspektionen (Schultz Nybacka, 2019). I dag finns endast 433 integrerade folk- och skolbibliotek och 896 enskilda skolbibliotek som har minst halvtidsbemanning (Kungliga biblioteket, 2018). I en rapport framkommer det att vart fjärde skolbibliotek inte har något samarbete med vare sig rektor eller annan skolledningspersonal (Skolinspektionen, 2018). I rapporten har en enkätundersökning gjorts där sista frågan är: "Vad skulle behövas för att er skolbiblioteksverksamhet ytterligare skulle fungera som en pedagogisk resurs för att bättre kunna stödja eleverna att nå sina utbildningsmål?"
(Skolinspektionen, 2018). I svaren kan det utrönas två grundproblem: 1. Låg bemanning och 2. Skolledarnas kunskap om och intresse för skolbibliotek. Det finns en diskrepans mellan vad lagen säger om skolbibliotekets bemanning, och vad forskare verksamma inom biblioteks- och informationsvetenskap anser (Gärdén, 2017). Då det nu
förtydligats i läroplanen (Lgy11) att det är rektors ansvar att skolbiblioteket används finns det anledning att undersöka hur rektorer ser på skolbibliotekarien som en
nödvändig pedagogisk resurs för att kunna använda skolbiblioteket på ett fruktbart sätt Regeringen har, 2019, startat en utredning vid namn "Stärkta skolbibliotek och
läromedel" för att säkerställa likvärdig tillgång till skolbibliotek. Resultatet presenteras i november 2020. I kommittédirektivet står det följande:
En särskild utredare ska utreda och föreslå åtgärder för att stärka skolbiblioteken i syfte att ge alla elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan likvärdig tillgång till skolbibliotek. I detta ingår även att utreda och föreslå åtgärder för att öka tillgången till skolbibliotek med utbildade bibliotekarier. (Regeringskansliet, 2019)
Här nämns vikten av utbildad personal samt samverkan med skolledning: "i dagsläget är tillgången till skolbibliotek långt ifrån likvärdig runtom i landet. En särskild utredare får nu i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka skolbiblioteken och öka tillgången till skolbibliotek med utbildade bibliotekarier" (Regeringskansliet, 2019). I regeringens pressmeddelande står det även att finna:
Dagens skolbibliotek kan bestå av allt från några böcker i ett litet rum, till ett välutrustat bibliotek med många böcker, olika medier och en utbildad
bibliotekarie. En orsak till detta är enligt Läsdelegationen (SOU 2018:57) att det saknas en gemensamt fastställd definition av vad en god
skolbiblioteksverksamhet ska innehålla. I enlighet med Läsdelegationens förslag tillsätter regeringen därför en utredning som ska utreda frågan och bland annat föreslå hur det kan tydliggöras i skollagen vad en ändamålsenlig skolbiblioteksverksamhet ska omfatta. Syftet är att stärka skolbiblioteken och öka likvärdigheten.
(Regeringskansliet, 2019).
I pressmeddelandet nämner de vikten av samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare.
Utredaren har i uppdrag att kartlägga hur samarbetet ser ut idag och ge förslag på hur den kan förbättras för att skolbiblioteket ska integreras i den pedagogiska verksamheten (Regeringskansliet, 2019).
Nilsson (2007) skriver i Informationsfärdighet i praktiken att om "[...] rektor markerar att skolbiblioteket är en viktig resurs i den dagliga undervisningen bereds vägen för ett klimat där samarbete mellan lärare och bibliotekarie är en självklarhet och där
informationsfärdighet är en integrerad del i undervisningen" (Nilsson, 2007, s. 45).
Därtill lägger hon vikt vid att det ska finnas en utbildad bibliotekarie.
Enligt Kungliga bibliotekets (2019) statistik för 2018 så har 37 procent av landets elever tillgång till ett enskilt skolbibliotek, som är bemannat på halvtid eller mer. Nästan hälften av landets drygt 1,4 miljoner elever saknar tillgång till ett bemannat
skolbibliotek (DIK, 2018). Skolverket (2018) anser att skollagen behöver innehålla tydligare skrivningar om skolbibliotekens pedagogiska roll och att skolledare och lärare har låg kunskap om skolbibliotekariers kompetens. På de skolor där det fungerar bättre är rektorn väl insatt i skolbibliotekens verksamhet, skriver DIK i sin rapport Bemanna Skolbiblioteken! (DIK, 2018).
Trots att mycket pekar på att det strävas mot en likvärdighet för elever när det kommer till skolbibliotek, värdet av att ha utbildad bibliotekspersonal och att rektor och
skolledning är ansvariga för att samarbete ska ske så går många kommuner ändå i motsatt riktning. Ett exempel är Varbergs kommun där politiker i januari 2020 bestämde att dra in samtliga skolbibliotekarietjänster i för- och grundskola från och med hösten 2020 (Hallands nyheter, 2020, 14 februari). Samtliga grundskolebibliotek kommer följaktligen att vara obemannade, med enbart en pedagog som biblioteksansvarig.
Beslutet har fått hård kritik från lärare och pedagoger som lyfter skolbibliotekariens unika kompetens och kunskap, något som inte går att likställa med en lärares (Hallands nyheter, 2020, 18 februari).
Ett exempel på en kommun som lyfter fram rektors ansvar för
skolbiblioteksverksamheten är Göteborg. I Göteborgs stad har samtliga kommunala gymnasieskolor tillgång till ett skolbibliotek (Göteborgs stads hemsida, u.å.). I
Göteborgs stads (2013) biblioteksplan 2013 - 2021 står det att "ett utbildningsbibliotek är en pedagogisk resurs och ytterst ligger ansvaret för utbildningsbiblioteken och deras integrering i det pedagogiska arbetet på varje skolas rektor. Skolbibliotekens målgrupp är elever och lärare vid den egna skolan" (Göteborgs stad, 2013). Och när det nu, sedan juli 2018, står att det är rektors ansvar att skolbiblioteket används så blir frågan hur rektorer arbetar för att skolbiblioteket nyttjas (lgy11). Behövs en utbildad
skolbibliotekarie för att elever och lärare ska kunna nyttja skolbiblioteket som en pedagogisk resurs? Skolbibliotekarien är utbildad i att söka information och granska källkritiskt och lärare eller annan skolpersonal besitter inte den kompetensen i samma utsträckning och kan därför inte ersätta en bibliotekarie. Eftersom rektor har yttersta ansvar finns det skäl att undersöka hur rektorer ser på skolbibliotekarien som
pedagogisk resurs.
Jag ska med hjälp av intervjuer kartlägga vilken inställning enskilda gymnasierektorer i Göteborg har till skolbibliotekarien som en del av det pedagogiska arbetet på skolan och hur rektorn arbetar för att möjliggöra en sådan verksamhet. Detta för att försöka få en bild av hur gymnasierektorer, i egenskap av skolledare och ansvarig, tänker kring skolbibliotekarien. Samt huruvida läroplanens ändring juli 2018 har haft någon effekt på
deras syn på skolbibliotekarien som en pedagogisk resurs som behövs för att uppnå läroplanens mål.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att beskriva hur gymnasierektorer i Göteborg ser på skolbibliotekarien som en pedagogisk resurs.
Frågeställningarna är:
• Vilken inställning har de intervjuade gymnasierektorerna till skolbibliotekariens uppdrag?
• Hur ser de intervjuade gymnasierektorerna på skolbibliotekarien som en pedagogisk resurs och sitt eget ansvar i att den nyttjas?
• Hur möjliggör rektorerna i den här studien ett pedagogiskt samarbete mellan lärare/pedagoger och skolbibliotekarier?
1.3 Definitioner och begrepp
Här tas definitionerna av skolbibliotek, skolbibliotekarie och rektorns ansvar upp. Även begreppet pedagogisk resurs diskuteras.
1.3.1 Skolbibliotek, skolbibliotekarie och rektorns ansvar
Skolbibliotek: är en gemensam och ordnad resurs av medier och information, vilken bör ses som en pedagogisk resurs till elever och lärare (Skolverket, 2018).
Skolbibliotekarie: är en fackutbildad bibliotekarie med ytterligare pedagogisk
utbildning, som tillsammans med pedagogisk personal och skolans ledning arbetar för att verksamhetens mål och uppdrag uppnås (IFLA, 2015).
Rektorn ansvarar för: att skolbibliotekets verksamhet används som en del i
undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens och att säkerställa kvaliteten och resultaten på skolan (Lgy11).
1.3.2 Pedagogisk resurs
I uppsatsen används termen pedagogisk resurs när skolbibliotekariens funktion och uppgifter i skolverksamheten diskuteras. Enligt skollagen skulle en potentiell tolkning av pedagogisk resurs kunna vara att stå till "[...] elevernas och lärarnas förfogande och ingå i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande" (SFS 2010:800). I litteraturen och bakgrundsmaterialet tycks begreppet pedagogisk resurs stå utan tydligare definition. I förslaget till en nationell biblioteksstrategi (Fichtelius,
Persson & Enarson, 2018) finns att läsa om skolbibliotek som en pedagogisk resurs. Där nämns det bland annat digitala skolbibliotekstjänster så som upphandling av licenser för databaser och e-media. Där återfinns även att skolbibliotekets funktion är att stärka utbildningens kvalitet. I Skolinspektionens (2018) rapport Skolbiblioteket som
pedagogisk resurs står det att skolbiblioteket "[...] har en viktig pedagogisk uppgift i att stödja och bidra till elevers lärande i många ämnen" (s. 5) samt att skolbiblioteket ska bidra till att "[...] utveckla exempelvis elevernas språkutveckling, läsförmåga och informationskompetens" (s. 5). En förutsättning för att det ska kunna ske är att det finns en skolbibliotekarie samt att skolbiblioteket har legitimitet i skolan och stöd från
skolledningen. Även Limberg (2003) lyfter frågan kring definitionen och att termen
"pedagogisk roll" inte har någon djupare innebörd utan är synonym med pedagogisk funktion eller pedagogisk uppgift. Hon berör även det faktum att det sällan explicit formuleras hur den "pedagogiska rollen" ska utläsas, men att den ofta tolkas som att ett välutrustat skolbibliotek och ett välutvecklat samarbete mellan lärare och bibliotekarie är gynnsamt för eleverna och leder till ett mer kvalificerat lärande.
Andra uppgifter som tillskrivs skolbibliotekarier är att stödja elevernas lärande och att vara med i lärarnas pedagogiska planering (Gärden, 2017). Jag väljer att definiera begreppet pedagogisk resurs som de uppgifter och funktioner en skolbibliotekarie har, det vill säga: höja kvaliteten på elevers lärande, som redskap i elevers lärande, och ett nära och systematiskt samarbete med lärare (Limberg, 2003).
Gärdén (2017) diskuterar i sin rapport att det kan finnas ett problem med att använda ordet resurs. Hon menar att om fokus ligger på resursperspektivet så finns det en risk att skolbiblioteket reduceras till en extern entitet och snarare ses som ett underordnat stöd istället för en del av helheten. Hon påpekar dessutom att "”resurs” i skolans språkbruk ofta betecknar en insats som görs utöver normalsituationen – till exempel
stödundervisning, elevassistenter till elever med funktionsvariation, etc. – och som dessutom i sig är resurskrävande" (Gärdén, 2017). Jag har trots detta valt att använda begreppet pedagogisk resurs i min studie i brist på annat vedertaget uttryck, och eftersom det är det begreppet tidigare forskning och rapporter använder sig av.
2. Litteraturgenomgång och tidigare forskning
I det här avsnittet kommer jag att gå igenom tidigare litteratur och forskning som berört skolbibliotekarier som en pedagogisk resurs. Jag har valt att dela upp min översikt och bakgrund i två delar: Skolbibliotek och skolbibliotekarier som pedagogisk resurs, samt skollednings- och rektorns ansvar. Detta för att tydliggöra specifika frågor som rör just ansvar för skolbiblioteket eller bibliotekariens pedagogiska uppdrag.
2.1 Skolbibliotek och skolbibliotekarier som pedagogisk resurs
Thomas (2013) skriver i rapporten Alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek: en skolbibliotekspolitisk översikt att "[...]cirka sjuttio år av retorik visar att det krävs
tämligen handfasta insatser för att uppnå en godtagbar skolbiblioteksstandard" (Thomas, 2013, s. 9). Mycket handlar om att eleverna inte får en jämlik skolgång. När skolor, till och med inom en kommun, har olika standard för sina skolbibliotek får elever inte samma förutsättningar för lärande.
I Värdet av skolbibliotek. En verksamhet för hållbar utbildning och bildning (2019) av Schultz Nybacka ifrågasätts hur vi vet att det är just skolbiblioteket och
skolbibliotekarien som gör skillnad för elevers lärande. Spelar skolbiblioteket någon roll? Hon menar att ja, det gör det. Med år av tvärvetenskaplig internationell forskning i
ryggen kan det konstateras att bemannade skolbibliotek som har ett nära samarbete med pedagoger gör väsentlig skillnad för elevers måluppfyllelse (Schultz Nybacka, 2019).
Dock ser skolbibliotekens förutsättningar mycket olika ut och forskningsfrågorna har haft olika vinklar.
I Skolbiblioteket som pedagogisk resurs gör Skolinspektionen (2018) en
kvalitetsgranskning om, och hur, skolor använder skolbiblioteket som en pedagogisk resurs för att främja elevernas lärande. Granskningen har gjorts på 20 svenska
grundskolor där rektorer, skolbibliotekarier, lärare och elever intervjuats. Iakttagelserna som gjorts är att skolbiblioteket sällan är fullt integrerade i skolverksamheten, att det är stor variation på mediebeståndet, bibliotekariens utbildning och anställningsgrad varierar, att det främst är lärare i svenska som använder biblioteket och att rektor ofta har ansvar för bibliotekets fysiska förutsättningar men inte tar ansvar för att integrera skolbiblioteket i skolverksamheten. Skolinspektionens (2018) slutsatser är att
kompetensen kring hur ett skolbibliotek och skolbibliotekarie kan användas som resurs behöver stärkas samt att rektor måste ta ett större ansvar.
I The Atlas of New Librarianship, som är tänkt att fungera som en karta över bibliotekarieprofessionen i den moderna tiden, beskriver Lankes (2011) att skolbibliotekariens uppdrag är:
1. Tillgång: Tillgängliggöra relevant material till lärare och elever, men också förmedla digitala tjänster och experter.
2. Kunskap: förse eleverna med en läroplan för informationskunnighet i relation till skolans aktuella läroplan
3. Miljö: upprätthålla kärnvärden kring intellektuell frihet inom begränsade miljöer (policys, filter, etc.)
4. Motivation: arbeta med elever och lärare genom såväl deras inre motivation som deras yttre motivation genom till exempel uppgifter och eventuellt betygssättning (Lankes, 2011, s. 112).
I Kungliga bibliotekets (2016) rapport Skolbibliotek - hur ser det ut? beskriver de att skolbibliotekariens uppdrag är att: tillhandahålla resurser som omfattar såväl fiktiva som dokumentära källor, tryckta som elektroniska, lokala och avlägsna. Att alla medlemmar av skolan omfattas oavsett ålder, etnisk härkomst, genus, religion, nationalitet, språk, professionell och social status. Samt att biblioteket inte skall underkastas någon form av ideologisk, politisk, religiös censur eller kommersiella påtryckningar.Där skriver de även att intervjuer som gjorts visar att elever behöver aktivt stöd av lärare och (skol)bibliotekarier för att kunna tillgodogöra sig
läsundervisningen i skolan. Skolbiblioteket ska alltså inte bara se till att olika källor finns tillgängliga utan även bistå med pedagogiskt stöd. Biblioteket kan även
tillhandahålla aktuell kunskap, källkritik, relevansbedömningar och litteraturkompetens (Kungliga biblioteket, 2016). I rapporten står det dessutom att "skolbiblioteket i sin bästa form enar två professioner med samma målgrupp och målsättning,
bibliotekskompetens och pedagogisk kompetens som tillsammans arbetar för elevernas måluppfyllelse. Skolbiblioteket i sin bästa form är en tydlig egen verksamhet, men fortfarande en del av helheten" (Kungliga biblioteket, 2016, s.4).
Flertalet forskningsstudier visar att elevers prestationer och studieresultat påverkas av hur välutrustade, välfungerande skolbibliotek de har och hur kvalificerad och motiverad
skolbibliotekarien är. Den amerikanske forskaren Lance (Lance, Rodney & Hamilton- Pennell 1999; Lance, Rodney & Hamilton-Pennell 2000; Lance, Rodney & Hamilton- Pennell 2001) har under många år undersökt hur skolbiblioteket påverkar elevernas resultat i sina "School library impact studies". Där kommer han bland annat fram till att ha en heltidsanställd, utbildad skolbibliotekarie faktiskt har en påverkan på elevernas studieresultat. Han har studerat både skolbibliotek och skolbibliotekarier och i hans studier om skolbibliotekarien menar han att det spelar roll hur väl samarbetet mellan bibliotekarie och pedagog fungerar och om skolbibliotekarien även utbildar lärarna.
Dessutom ser han ett samband mellan ett skolbibliotek bemannat med utbildad personal och elevers läslust, samt att det höjer lågpresterande elevers betyg (Frances, Lance &
Lietzau, 2010; Nilsson, 2007). Även Dow, McMahon, Lakin & Court (2012) har fått resultat på sin studie om bemannade skolbibliotek som visar på att elevers prestationer och resultat korrelerar med hur väl bemannat biblioteket är. I en annan studie på samma ämne vid namn Do school libraries make a difference? av Gildersleeves (2012) så studeras elevers lärande och resultat på skolor med bra skolbibliotek och anställd
skolbibliotekarie med skolor som inte har det. Studien visar att bemannade skolbibliotek tycks ha en påverkan på elevers studieresultat, men att det inte går att dra några tydliga slutsatser eftersom det är för osäkert vilka faktorer som egentligen påverkade
(Gildersleeves, 2012). Detta tycks vara återkommande i flera studier där det är svårt att definiera orsaks- och verkansamband. I Limbergs (2003) kunskapsöversikt
Skolbibliotekets pedagogiska roll tar hon också upp studier som till exempel Marchant (1984) och Loertscher (1987) som visar att välutrustade resursstarka skolbibliotek bidrar till bättre resultat hos elever, speciellt när det gäller läsförmåga och
språkutveckling (Limberg, 2003; Gärdén, 2017).
Forskningen visar att skolbiblioteksverksamhet är olika och ojämlik beroende på hur skolledning, rektor eller kommun väljer att prioritera, både internationellt och nationellt.
Även de svenska rapporterna och kartläggningarna från Kungliga biblioteket visar på en ojämlik situation beträffande elevernas tillgång till skolbibliotek med utbildad personal.
Vissa studier visar på att sambandet mellan utbildad bibliotekarie och elevers
prestationer är otvivelaktig medan andra påpekar att de ser skillnader men att det finns för många faktorer för att kunna avgöra huruvida det faktiskt är skolbibliotekarien som gör skillnad eller inte. Vidare visar studierna att både bibliotekarier och lärare vill samarbeta men saknar medel eller kunskap för att göra det, och det är där rektors ansvar kommer in.
2.2 Skolledningens och rektorns ansvar
I Bibliotekarien som medpedagog skriver Malmberg och Graner (2014) angående lärare och rektorers syn på bibliotekariens yrkesutövande att skolbibliotekarier anses ha en behaglig arbetssituation där man sitter och läser men, menar Malmberg & Graner (2014), att "en aktiv skolbibliotekarie har i regel inget eller mycket litet utrymme för att läsa skönlitteratur [...] på arbetstid" (Malmberg & Graner, 214, s. 27). Den traditionella synen på bibliotekarien står i skarp kontrast med vad en modern skolbibliotekarie gör, därför är det viktigt att forskning kan visa på skolbibliotekens möjligheter. I kapitlet Skolledningens ansvar skriver de att rektor bör se till att skolbiblioteket är det kulturella navet i skolan och se till att lärare och IKT-pedagoger arbetar ämnesövergripande och tillsammans med bibliotekarien. De skriver att "det är av yttersta vikt att rektor tydligt markerar gentemot lärarkollegiet att bibliotekets verksamhet är en vital och viktig del av
skolans verksamhet och den pedagogiska måluppfyllelsen" (Malmberg & Graner, 2014, s. 41). Detta menar de görs genom att rektorn inkluderar biblioteket i skolans
styrdokument, att bibliotekarien räknas som en pedagogisk aktör samt har en tydlig vision för biblioteket och på så sätt stärker bibliotekets och bibliotekariens profil.
Nästan en fjärdedel av skolbiblioteken med minst 20 timmars bemanning har inte något samarbete med rektor eller någon annan representant för skolledningen. En knapp sjättedel uppger att ingen från skolledningen medverkar i styrningen av skolbibliotekets verksamhet, visar en rapport från Kungliga biblioteket (2019).
I Skolbibliotekets pedagogiska roll skriver Limberg (2003) om en enkätundersökning gjord av McCracken (2001). I den undersökningen frågar han skolbibliotekarierna om deras syn på sin profession och sig själva. Resultaten visar att det som
skolbibliotekarierna upplever som det största problemet är det bristande stödet från skolledare och lärare och att det även är det som behövs för att skolbibliotekariens roll skulle kunna utvecklas (Limberg, 2002). Även Gärdén (2017) skriver att ett bra skolbibliotek behöver stöd hos skolledningen och att det är viktigt med samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier. I samma forsknings- och kunskapsöversikt skriver Gärdén (2017) om en studie gjord av Bennison (2013) som studerar huruvida
skollagsändringen 2011 fick någon effekt på hur gymnasiebiblioteket integrerades i undervisningen. Dock visar resultatet att de flesta lärarna inte nyttjade skolbiblioteket och skolbibliotekarien. De få lärare som använde skolbiblioteket som en pedagogisk resurs såg dock biblioteket som en extern resurs istället för en integrerad del (Gärdén, 2017). I de flesta studier som Gärdén nämner framgår det i resultaten att nästan inga rektorer aktivt arbetar eller tar ansvar för att skolbiblioteket ska vara en integrerad del av skolverksamheten och inte heller möjliggör för ett fruktbart samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie (Gärdén, 2017).
Många studier som rör skolbibliotek fokuserar just på skolledningens inställning till skolbiblioteket (se bl.a. Gärdén, 2017). Där presenteras skolor som inte har
skolbibliotek, skolor som inte har skolbibliotekarie och rektorer som inte kopplar skolbibliotekets funktion till elevers lärande. I studierna framkommer det även att merparten rektorer tror att skolbibliotekariens främsta uppgift är att hålla ordning på böckerna i hyllorna. Flertalet rektorer uppger att hinder för att kunna nyttja och utveckla biblioteket är brist på tid och brist på pengar för att kunna utveckla den vision de
(eventuellt) har för sitt skolbibliotek. De har, dessutom, svårt att se den pedagogiska funktion skolbiblioteket och skolbibliotekarien har. Det nämns även att
skolbibliotekarien själv är ansvarig för att göra sig synlig och engagera sig i att utveckla biblioteket (Nilsson & Salmi, 2012; Nyqvist Johnson & Gecevic, 2017; Mattsson &
Södergren, 2012). Skolledarna i de flesta av undersökningarna har låg kunskap om skolbiblioteksverksamheten och tänker enkom på skolbiblioteket som ett rum med böcker där elever kan låna till eventuell läsning.
3. Teoretiskt ramverk
I detta avsnitt presenteras den teori som jag har valt som utgångspunkt i undersökningen. I 3.1 introduceras Loertschers taxonomi och hans teori för
skolbibliotek, för att sedan sätta fokus på på hans taxonomi för skolledare/rektorer samt redogöra för de åtta olika nivåerna och beskriva vad de innefattar. Teorin lyfter fram ett
underlag för att undersöka hur rektorer och skolledare använder och samverkar med skolbiblioteket.
3.1 Loertschers taxonomi
Loertscher är en etablerad skolbiblioteksforskare och hans taxonomi om skolbiblioteket är välanvänd och publicerades första gången 1982. Hans Taxonomies of the school library media program har sedan dess omarbetats och kom ut i nyutgåva 2000. I den omarbetade versionen har taxonomin utvecklats från fyra nivåer till fyra nivåer med åtta undernivåer. Taxonomin har även översatts till svenska av Kühne 1993 (Kühne, 1993).
Viktigt att notera är att Loertscher verkar i en nordamerikansk kontext och hans teori är således grundad i hur det nordamerikanska skolsystemet ser ut. Det är något mer utvecklat än i Sverige, då de till exempel har andra krav på skolbibliotekspersonalen (många har både lärar- och bibliotekarieexamen som krav). Jag anser dock ändå att denna teori går att översätta till svensk kontext och använda som ramverk för analysen i min undersökning eftersom den används som värderingsskala och nivåerna är generella så att de går att överföra på ett lämpligt sätt. Jag har för den här studien valt att utgå från Loertschers taxonomi för skolledare. Loertschers taxonomi är en teori som ger mig möjlighet att synliggöra skolledarens syn på skolbibliotekarien. Jag har valt att använda denna taxonomi för att strukturera och tematisera mitt material, och för att diskutera och bearbeta svaren jag fått av rektorerna. Även om Loertscher, som jag nämnt tidigare, verkar i en nordamerikansk kontext och det i mångt och mycket är hans egen
uppfattning om hur ett skolbibliotek bör vara och hur skolledning och rektorer ska agera så är detta en vedertagen teori som är välanvänd och jag anser därför att det finns
anledning att använda den även i min studie. Det gör även att jag kan jämföra mina egna resultat med forskning som använt samma teori.
Loertschers teori om skolbibliotek består av tre grundstenar: informationsinfrastruktur som innebär bland annat tillgänglighet, lämplig lokal, bra medieutbud och material;
direkt service till lärare och elever; samt skolbiblioteksverksamhetens fyra områden:
samarbete/planering med lärare, läsfrämjande arbete, teknikstött lärande och
informationskompetens. Med dessa skapas det ideala skolbiblioteket (Loertscher, 2000).
Figur 1. Skolbibliotekets tre grundstenar
Bearbetad utifrån Loertscher.
Loertschers (2000) taxonomi över skolbibliotek utgår från fyra olika aktörer:
bibliotekarien, läraren, eleven och rektorn. I den här undersökningen kommer jag att använda mig av hans taxonomi för rektor/skolledare. Skolledarens taxonomi består av fyra nivåer med åtta undernivåer. Skolledaren ska helst arbeta på samtliga undernivåer 2-8 (Loertscher, 2000). Då undernivå 1 innebär att biblioteket är passivt räknas den inte med. Syftet med uppsatsen är att beskriva rektorernas syn på skolbibliotekarien, hur de ser på sitt eget ansvar för att skolbiblioteket används samt hur de arbetar för att främja ett samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie. Hur rektorerna agerar, eller inte agerar, för att inkludera skolbibliotekarien i den pedagogiska verksamheten är direkt kopplat till deras syn och förståelse för skolbibliotekariens yrkesroll.
Lokaler, material, nätverk, tillgänglighet, utbud
Referensarbete, materialinsamling,
support
Samarbete Läsfrämjande Informationskompetens
Teknikstött lärande
Det perfekta
skolbiblioteket
Figur 2. Taxonomi för skolledare
Bearbetad utifrån Loertscher.
3.1.1 Grundbiblioteket - Nivå 1
Första nivån innebär att skolledaren eller rektorn följer lagstadga, det vill säga, att det finns ett skolbibliotek. Det kan vara allt från ett rum med böcker till att dela lokal med matsalen, eftersom det inte står förtydligat någonstans vad ett skolbibliotek innebär.
Skolledaren uppfyller bara minimikravet, det basala. Undernivå 1 innebär att skolbiblioteket är helt och hållet försummat, detta kan bero på ekonomi, brist på
personal, eller ointresse. På undernivå 2 är rektorn insatt i vikten av skolbiblioteket samt förstår bibliotekets roll i samtiden. Rektorn ska även hålla sig uppdaterad inom
biblioteksområdet och ha en vision för hur det ska fungera och utvecklas. På undernivå 3 har rektor anställt en bibliotekarie som delar visionen för skolbiblioteket. På
undernivå 4 ser rektorn till att bibliotekarien har de förutsättningar som krävs för att ovan nämnda vision ska bli verklighet samt ser till att bibliotekarien är en del av organisationen och bidrar med sin unika kompetens (Kühne, 1993; Loertscher, 2000).
Utvärderingen
8. Utvärdering av bibliotekets verksamhet
Ledarskapet &
Integrationen
7. Biblioteket bidrar till elevernas resultat och
prestationer 6. Långsiktigt perspektiv
Organisationsstrukturen
5. Rektorn skapar en struktur och ställer krav på att biblioteket används av alla.
Grundbiblioteket
4. Bibliotekarien är inkluderad i organisationen 3. Rektor anställer en bibliotekarie med liknande vision
2. Rektor är insatt i bibliotekets roll 1. Biblioteket är passivt
3.1.2 Organisationsstrukturen - Nivå 2
På andra nivån, undernivå 5, ska rektorn ha skapat en struktur för användningen av biblioteket. Rektorn ska ställa krav på att personalen och eleverna använder biblioteket som en pedagogisk resurs. Rektor ska känna till eventuella problem som biblioteket kan stöta på och arbeta för att finna lösningar. Den organisatoriska strukturen ska byggas upp på ett sådant sätt att biblioteket används som en plats för lärande. Skolledningen ska göra detta tillsammans med biblioteket och bibliotekarien (Kühne, 1993; Loertscher, 2000).
3.1.3 Ledarskapet & Integrationen - Nivå 3
Tredje nivån innebär att rektorn har en ledande roll gentemot skolbiblioteket. På undernivå 6 betyder detta bland annat att rektorn har ett långsiktigt tänk kring
biblioteket och är insatt i den tekniska utvecklingen och ekonomiska kostnader som ett utvidgat skolbibliotek kan innebära. På undernivå 7 ska biblioteket även bidra till elevernas resultat och prestationer. Det räcker då inte att biblioteket enbart är ett rum med böcker. Här nämns de fyra områden som biblioteket ska bidra till: läsfrämjande, informationskompetens, samarbete/planering tillsammans med lärare, samt teknikstött lärande. Förutsättningar för detta ska ges av skolledning och rektor (Kühne, 1993;
Loertscher, 2000).
3.1.4 Utvärderingen - Nivå 4
På fjärde nivån, undernivå 8, är biblioteket en del av det pedagogiska arbetet och rektor bedömer dess inverkan på elevernas prestationer. Biblioteket används så mycket att rektor och skolledning kan bedöma och utvärdera bibliotekets roll och hur fortsatt arbete och utveckling ska ske. På den här nivån är eleverna och lärarna tillräckligt bekväma med teknik och medier så att de utan problem kan använda det i
undervisningen. Eleverna har kontroll över sitt lärande och har kompetensen att hitta, utvärdera och presentera information. Som tidigare nämnts så är det inte
eftersträvansvärt att enbart befinna sig på nivå 4 utan helst ska skolledningen befinna sig på alla, eller flera, nivåer samtidigt (Kühne, 1993; Loertscher, 2000).
4. Metod
I den här delen beskrivs den metod som använts i undersökningen. Jag går först igenom varför metoden har valts till den här undersökningen, och sedan hur jag rent praktiskt har använt den. Jag beskriver hur urvalet gått till, samt genomförandet av intervjuerna.
Även eventuella etiska överväganden av metoden tas upp.
4.1 Metodval
Jag har valt att använda mig av kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer med rektorer för att besvara mina frågeställningar. Samtalsintervjuer ger utrymme för interaktion och samspel, och ger utrymme att ställa följdfrågor eller läsa av kroppsspråk. Vid en respondentundersökning är det intervjuobjektens egna tankar som är av intresse. Därför ska ungefär samma frågor ställas till samtliga respondenter. Sedan
handlar det om att hitta mönster i svaren och försöka beskriva och förklara hur och varför de eventuellt skiljer sig åt (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2017).
Därav har även den semistrukturerade intervjun en poäng, i och med att det inte finns något egenvärde i att ställa exakt samma frågor till respondenterna möjliggör det vidare utveckling av respondenternas tankegångar. Att göra en intervjustudie istället för en enkätundersökning ger därför en djupare insyn i respondenternas tankesätt kring frågeställningen. Forskaren vill att intervjun ska kunna vara flexibel och röra sig i de riktningar respondenten finner relevant och viktigt. Således kan intervjuguiden ibland avvikas från, för att göra intervjun mer följsam (Bryman, 2018). Dock kan kvalitativ forskning vara svår att replikera och svår att generalisera just på grund av att den är ostrukturerad och svår att applicera på andra miljöer än den studerade (Bryman, 2018).
4.2 Urval
Urvalskriterierna var att respondenten är verksam rektor vid en gymnasieskola i Göteborg, att gymnasieskolan har kommunen som huvudman samt att skolan har ett skolbibliotek. Urvalet grundar sig dels i den geografiska avgränsningen Göteborgs kommun för att kunna utföra muntliga intervjuer, dels i intresset för
gymnasierektorernas uppfattning av skolbibliotekarien eftersom flertalet tidigare studier fokuserat på grundskolan. För att snäva in studien valde jag att fokusera på en kommun (Göteborg) som har flera skolor men samma biblioteksplan. För att rektorerna skulle ha någorlunda liknande förutsättningar valde jag att enbart fokusera på kommunala skolor.
Alla kommunala gymnasieskolor i Göteborg har skolbibliotek med anställd
skolbibliotekarie (Göteborg Stad, u.å.). Jag mejlade ut förfrågan till två rektorer vardera på tio av Göteborgs kommunala gymnasieskolor. Då jag endast fick svar från fyra rektorer, även efter påminnelsemejl, blev urvalet dessa fyra; två rektorer ansvariga för yrkesprogram och två rektorer ansvariga för högskoleförberedande program. Med tanke på de tids- och utrymmesbegränsningar som funnits ansåg jag det vara ett tillräckligt underlag för att kunna utföra studien.
Något som eventuellt kan färga studien är om de rektorer som svarat på förfrågan att deltaga redan har en positiv inställning till skolbibliotek och skolbibliotekarier och därför kände sig bekväma med att delta i studien. Denna risk bör tas i beaktande.
Eftersom jag enbart kontaktade rektorer som har skolbibliotek med minst en anställd bibliotekarie finns det en risk att de få som svarade är de som faktiskt är engagerade i sitt skolbibliotek. Hade jag intervjuat rektorer på skolor utan skolbibliotek eller skolbibliotekarie hade resultatet eventuellt blivit annorlunda. Rektorerna kan ha framställt situationen som bättre än vad den egentligen är eller givit undvikande svar.
Ordvalet "pedagogisk resurs" under intervjuerna kan ha påverkat rektorerna att tänka på skolbibliotekarien som något "utöver ordinarie verksamhet" och således färgat deras svar på frågorna. Möjligheten finns att annat ordval som är mer inkluderande skulle gett andra svar eller andra tankebanor hos respondenterna. Vidare har inte respondenternas egen definition av begreppet "pedagogisk resurs" efterfrågats, vilket kunde varit önskvärt för en ökad tydlighet.
4.3 Genomförande
I Metodpraktikans (Esaiasson, et al., 2017) avsnitt om intervjuguiden står det att
intervjuaren ska tänka på att innehållet knyter an till problemställningen och på formen, det vill säga att man skapar en dynamisk situation där intervjupersonen känner sig motiverad att svara. Vidare ska man tänka på att ha några "[...] uppvärmningsfrågor, tematiska frågor, uppföljningsfrågor, direkta frågor samt tolkande frågor" (Esaiasson, et al., 2017, s. 274).
Jag valde att utgå från trattmodellen i upplägget när jag formulerade intervjuguiden.
Trattmodellen innebär att man har sex steg i sin intervju: öppning, fri berättelse, precisering, kontroll, information och avslutning (Kylén, 2004). Den går hand i hand med intervjuguiden i Metodpraktikan (Esaiasson, et al., 2017) som nämnts ovan (för intervjuguide se Bilaga 2). För att kontrollera intervjuguidens brukbarhet genomfördes en provintervju för att se om det möjligtvis fanns något kommunikationsglapp och några delar av guiden justerades (Dalen, 2015). För att sätta mig in ordentligt i forskningsområdet tog jag del av tidigare forskning och sorterade in intervjufrågorna efter lämpliga teman. Dessa teman är sprungna ur nivåerna i Loertschers taxonomi för skolledare. Dalen (2015) skriver att det är viktigt att förförståelsen bidrar till förståelse och tolkning av informantens utsagor. Sedan mejlade jag till tjugo utvalda rektorer i Göteborgs kommun med förfrågan om att delta i intervju, där jag även presenterade mig och beskrev syftet med studien. Fyra stycken rektorer svarade jakande på förfrågan om intervju. Intervjuerna genomfördes löpande och spelades in. Intervjuguiden användes som ett stöd i intervjusituationen. Intervjuerna transkriberades sedan och data
analyserades och presenterades.
4.3.1 Intervjutillfällena
Intervjuerna gjordes muntligt och tog plats på respektive rektors kontor. Detta för att säkerställa att intervjun genomförs i en lugn och trygg miljö (Bryman, 2018).
Respondenten informerades om syftet, publicering, anonymitet och om möjligheten att när som helst avsluta intervjun. Intervjuerna tog cirka 30 - 40 minuter per tillfälle.
Dessa spelades in på telefon som tydligt lagts fram på bordet, med godkännande av respondenten, och transkriberades sedan. Även egna anteckningar nedtecknades under intervjun för att minnas vissa nyckelord, eller för att markera något speciellt.
Respondenterna erbjöds att ta del av studien efter färdigställande och uppmanades att höra av sig om frågor eller funderingar skulle uppstå.
4.4 Etik
Grundläggande etiska aspekter är frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet för respondenterna (Bryman, 2018). I utskicket om förfrågan om deltagande
meddelades respondenterna om syftet med studien, frivilligheten att avbryta när som helst och konfidentialiteten, samt deras rätt att vara anonyma (Kvale & Brinkmann, 2009
)
. De erbjöds även att läsa studien efter färdigställande. Samtliga respondenter har fyllt i en samtyckesblankett. Respondenterna har anonymiserat eftersom frågorna kan vara känsliga om inte skolbiblioteket når upp till Skolinspektionens krav på hur ettskolbibliotek ska vara utformat, eller om de på annat sätt skulle känna sig obekväma med att diskutera hur de använder skolbibliotekarien som pedagogisk resurs i
förhållande till sin position som ansvarig. Vidare bedömdes det inte finnas någon relevans att kunna identifiera specifika skolor för eventuell jämförelse med varandra eftersom varje skola har flera rektorer och för att skolvalet är fritt och således inte lika beroende av den socioekonomiska situationen i staden. Därtill finns inte en generell bestämmelse i Göteborgs utbildningsförvaltning för hur ett skolbibliotek bör utformas och användas utan är varje enskild rektors ansvar att ge utrymme för, och nyttja.
Kvalitativ intervju som metod har många aspekter att ta hänsyn till. Ett av dem är att svaren man får kan bero på vem det är som intervjuar, jag är till exempel yngre än samtliga av mina respondenter vilket kan påverka (Kylen, 2004) dessutom kan respondenten känna en press att svara "rätt" och vara "till lags" eftersom min frågeställning är tydligt kopplad till min utbildning och profession, möjligtvis hade annan data framkommit om intervjuaren inte varit tydligt kopplad till bibliotekarieyrket (Kylen, 2004).
4.5 Analysmetod
När intervjuerna och datainsamlingen var gjorda bearbetades och analyserades materialet med kvalitativ innehållsanalys. Denna metod används för att stegvis
analysera likheter och olikheter i materialet (Kvale & Brinkmann, 2009). För att få en god helhetsbild lyssnades intervjuerna igenom efter inspelning och transkriberades noggrant för att sedan läsas igenom flertalet gånger. Det som inte hörde till
intervjuguidens teman sorterades bort. Därefter delades materialet in i fyra kategorier efter intervjuguidens teman: Samarbete, Syn på kompetens, Delaktighet och Ansvar.
Utifrån dessa teman tog jag fram underkategorier baserade på Loertschers teori som jag använde i mitt kodschema; Vision, Inkludering, Långsiktigt perspektiv, Krav och struktur, Kunskap om biblioteket, Bidragande till elevernas måluppfyllelse och Utvärdering.
5. Resultat
I det här avsnittet kommer en kort beskrivning av respondenterna att presenteras. Sedan följer en presentation av resultatet indelat i de fyra teman som återfinns som kategorier i intervjuguiden. Analys och diskussion av materialet läggs fram i avsnitt 6.
5.1. Respondenterna
Nedan följer en kort presentation av respondenterna, deras bakgrund samt
biblioteksverksamheten på respektive skola. Respondenterna är anonymiserade, och refereras till som Rektor A, Rektor B, Rektor C och Rektor D.
Rektor A
Rektor A är verksam på en kommunal gymnasieskola med högskoleförberedande program. Respondenten har varit rektor på den här skolan i tre år. Innan det var respondenten rektor på en annan skola i sexton år. Det går ungefär 1100 elever på
skolan. Biblioteket är beläget i en lokal bredvid skolan och är skolbibliotek till flera gymnasieskolor med tre anställda skolbibliotekarier varav en specifikt arbetar mot den här skolan.
Rektor B
Rektor B är verksam på en kommunal gymnasieskola med yrkesförberedande program.
Respondenten har varit rektor på den här skolan i tre år. Skolan har ungefär 500 elever.
Biblioteket är beläget i samma hus som skolan och har en skolbibliotekarie.
Rektor C
Rektor C är verksam på en kommunal gymnasieskola med yrkesförberedande program.
Respondenten har varit rektor på den här skolan i sex år. Respondenten är rektor för ungefär 600 elever. Biblioteket är beläget i en lokal bredvid skolan och är skolbibliotek till flera gymnasieskolor med tre anställda skolbibliotekarier varav en specifikt arbetar mot den här skolan.
Rektor D
Rektor D är verksam på en kommunal gymnasieskola med högskoleförberedande program. Respondenten har varit verksam som rektor i tjugo år, varav tio av dem är på denna skola. Biblioteket ligger i skolans lokaler och har två anställda skolbibliotekarier och två biblioteksassistenter.
5.2 Samarbete mellan pedagog och bibliotekarie
Inspiration och kunskap
På frågorna som rörde hur rektor bidrar till att främja ett samarbete mellan pedagoger och skolbibliotekarie kan följande resultat utrönas. Rektor A vet inte själv vem som är deras skolbibliotekarie men uppger att lärarna, både historiskt och nutida, samarbetar med biblioteket. Dock påpekar respondenten att samarbetets omfattning varierat på grund av förändringar i personalen, både på biblioteket och på skolan. Lärare i
samhällsvetenskap och lärare i svenska är de som har mest pedagogiskt samarbete med bibliotekarien. På frågan om vad för pedagogiskt samarbete de har svarar respondenten att: "jag vet inte riktigt, men det kan ju va allt ifrån att bjuda in bibliotekarien till skolan, hur söker jag information, och en del med källkritik och liknande. Det har vart lite spridda skurar på det sättet". Respondenten nämner även att ett stort plus är att
biblioteket har brett utbud och är fysiskt lätt tillgängligt, men att skolan är väldigt hårt styrd av schema och planering och på så sätt bromsar samarbete "när bibliotekarien kommer i augusti och vill planera så är det redan för sent". "Det skulle behövas en tidig gemensam planering och viljan finns" säger respondenten.
Rektor A anser att det är oerhört viktigt att biblioteksanvändande är en naturlig del för eleverna. Svensklärarna är de som främst vet vad de kan använda sin bibliotekarie till, menar respondenten. På frågan om vad lärarna skulle kunna ha för samarbete med bibliotekarien har rektor A många idéer och nämner bland annat lektioner om fake news, bokklubbar, och att vara en inspiration för läsfrämjande och ämneslärare som
utbyter kunskap med bibliotekarien för att hålla god kvalité på beståndet. Vidare påpekar respondenten att det tillhör allmänbildningen att veta hur ett bibliotek är uppbyggt och hur man söker information; "när man har gått ut gymnasiet ska man han koll på det".
Tidsaspekten
Rektor B börjar intervjun med att påpeka att högskoleförberedande skolor använder biblioteket mer som pedagogisk resurs än vad de yrkesförberedande gör. På
respondentens skola är det mest lärarna i svenska och engelska som samarbetar med bibliotekarien, enligt respondenten. De arbetar bland annat med läsfrämjande, källkritik och informationssökning. Dessutom är bibliotekarien med varje år och startar upp gymnasiearbetet. Det finns planer på att ha bibliotekslådor på skolan, som bibliotekarien gjort iordning, för nyanlända, men det har ännu inte implementerats. På frågan om vad som skapar ett bra samarbete eller vad som kan vara ett hinder för samarbete svarar respondenten att det är tidsaspekten som är avgörande. Det är en inbyggd konflikt att det är svårt att få in det i schemat, menar rektor B. Respondenten påpekar dock att det nödvändigtvis inte stämmer, men att det finns en upplevd idé om att det är så. "Det är lättare att få in det som är mer kunskapsmässigt, som går att direkt hänvisa till kurserna till exempel få stöd i att hitta material och värdera information" säger respondenten.
Rektor B har dock önskemål om att få in läsningen mer, men att det är svårare att organisera inom ramen för kurserna. Respondenten menar att det finns två sätt man kan lägga upp samarbetet på, det ena är att det finns en färdig mall som alla ska följa och det andra är att lärare själva tar initiativ. "Den senare är inte enbart positivt dock", säger respondenten, "eftersom lärare är olika mycket engagerade och då blir undervisningen ojämlik". Det bästa är att ha ett formaliserat samarbete med en miniminivå som säger vad lärarna ska göra och vad eleverna ska få ut av det, konkluderar respondenten.
Bredda användandet
Rektor C är noga med att påpeka att det är en skillnad mellan vad man vill göra, och vad man faktiskt gör, men fortsätter sedan med att berätta hur planen för läsåret brukar se ut.
"Höstterminen börjar med att klassläraren bokar in en så kallad biblioteksintroduktion för sina elever då de går till biblioteket för att få rundvisning av bibliotekarie, skaffa bibliotekskort och veta vilka resurser och hjälpmedel som finns att tillgå. Sen har de även ett samarbete i källkritik i ett par ämnen", berättar respondenten. Dock visar
samtliga av deras utvärderingar på brister år ut och år in, även fast de "[...] varje år säger att de ska använda biblioteket och skolbibliotekarien, och att det största bekymret är att lärarna säger att de inte har tid, att de är för mycket i sin egen bubbla när terminen väl drar igång" menar rektor C. I och med att det "krävs framförhållning och planering långt i förväg" tror respondenten att lärarna tänker att det är lättare att hålla i till exempel en källkritikslektion själva, istället för att behöva kontakta en utomstående. Respondenten nämner att ett stort utvecklingsområde är att få lärarna att inse att man lär sig mer om man arbetar tillsammans och utbyter kunskaper. "Att få boktips och jobba läsfrämjande är det inga problem med och något självklart för språklärarna" säger respondenten, men
"vi skulle behöva bredda användandet och samarbetet med bibliotekarien på ett bättre sätt".
Respondenten nämner även att "det nog vore bra om bibliotekarien kunde vara med i ämnesplaneringen, men att det kanske skulle vara lite känsligt och att en del lärare skulle uppfatta det som att bibliotekarien kommer in i deras profession och säger åt de hur de ska göra". Respondenten tror att de lärare som samarbetar mest med
bibliotekarien är lärare i svenska, engelska och samhällskunskap. Ett exempel lyfts fram när artisten Petter var på biblioteket och föreläste och respondenten upplevde att
samtliga elever hade varit engagerade och lyssnade, "även de med
koncentrationssvårigheter". Respondenten säger att "det ofta är jättebra samarbete med gästföreläsare och att det funkar bra för deras elever, men att ett problem är att det ofta kommer mejl från bibliotekarien med förfrågan om samarbete eller författarbesök från bibliotekarien och att det hade varit mycket bättre om bibliotekarien pratade direkt med arbetslaget". Rektor C lyfter även värdet av social interaktion och "att det vore bra att få bibliotekarien in i skolan och ut ur biblioteket".
Gymnasiearbetet
Rektor D nämner att det är under och inför gymnasiearbetet som det största samarbetet mellan skolbibliotekarier och lärare sker, "då har bibliotekarierna delat upp
programmen mellan sig och går ut i klasserna och pratar om informationssökning, källkritik och allmänt om gymnasiearbetet och sedan tar bibliotekarien en handledande roll under hela arbetets gång". På skolan arbetar de ofta med olika tema och då bildas en arbetsgrupp bestående av lärare och skolbibliotekarier där de tillsammans tar fram lämplig litteratur, lektionsmaterial och föreläsare, De har dessutom byggt en scen inne i biblioteket för att kunna anordna poetry slam under vissa dagar. Målsättningen, säger respondenten, är "att bibliotekarierna ska vara mycket ute i klasserna och att det ska vara en naturlig del att eleverna frågar dem om råd och att biblioteket ska kännas som ett meningsfullt ställe att vara på". Rektor D är ansvarig för ämnena svenska, ekonomi, juridik samt idrott och respondenten säger att det varit ett gediget jobb att få de
ämnesansvariga lärarna att arbeta med biblioteket och att bygga upp ett
referensbibliotek i till exempel ekonomi och juridik. "I och med att lärarna köper in efterfrågade böcker tillsammans med bibliotekarierna så vet de också vad som finns", säger respondenten. "Ämnet idrott har dock inte lagts så mycket kraft på" tillägger respondenten.
5.3 Syn på kompetens
Kvalitetskrav
På frågorna som berör synen på skolbibliotekariens kompetens uttrycker Rektor A att
"det ska finnas utbildade bibliotekarier i biblioteket och att det är viktigt att det finns ett kvalitetskrav på professionen", men respondenten nämner även att det är viktigt att bibliotekarien har koll på skolans värld, det vill säga den formella kompetensen om hur skolan är uppbyggd, vilket kursutbud som finns samt kunskap om gymnasiearbetet.
Respondenten menar att det är ett grundfundament för att skolbibliotekariens kompetens ska kunna nyttjas. Rektor A anser att "bibliotekarier är de som har bäst koll på den digitaliseringen som sker nu, med böcker och information och att skolan måste samarbeta med biblioteket för att eleverna ska kunna ta del av den kunskapen, på biblioteket finns all kunskap, det är bara ovana att fler lärare inte använder det".
Rektor A gör en jämförelse med sitt förra rektorsuppdrag på en annan gymnasieskola
där skolbiblioteket var litet och obemannat: " det är en enorm kvalitetsskillnad. Ett bibliotek handlar inte bara om ett rum med böcker, det handlar också om människor som kan utveckla det och som kan förmedla vad som finns där”. Skolbiblioteket och bibliotekarien är centralt när det gäller kunskapsinhämtning, menar respondenten,
"speciellt viktigt är det att det finns kompetent personal som kan hjälpa elever med särskilda behov, läs- och skrivsvårigheter till exempel".
Specialkunskaper
Rektor B anser det viktigt att det finns skolbibliotekarie på biblioteket och att det är en unik specialkompetens skolbibliotekarien besitter, men att "det ibland ändå kan vara svårt med de specifika specialkunskaper som vissa av eleverna på deras yrkesprogram söker". "Ska man ha ett skolbibliotek så behövs det en person som håller koll på vad som är ett lämpligt utbud så att skolbiblioteket blir användbart och det bidrar den utbildade skolbibliotekarien med" säger respondenten. "Det behövs även kompetens om hur man får tag i lämpliga referenser och hur man går tillväga för att hitta information"
fortsätter respondenten "och det blir enklare att ge eleverna det om det finns en expert som bibliotekarien" och "det tror jag att vi haft mycket svårt att bygga upp själva, det hade blivit rätt taffligt".
Rektor C beskriver biblioteket som en viktig resurs, både för att hitta litteratur och för att bredda sitt sökande men även att "det oftast är tyst på biblioteket så det är en bra studiemiljö". "Framförallt så finns det en bibliotekarie på plats att fråga om hjälp och även om de inte kan exakt allt så kan de alltid vägleda", säger respondenten,
"bibliotekarien fungerar även som en kulturbärare". Under vidare diskussion kring skolbibliotekariens vara eller icke-vara: "om det är tomt, då blir det ett dött rum" säger Rektor C om ett skolbibliotek utan bibliotekarie, "det behövs en professionell person där som dels kan vägleda och hjälpa, men också som kan fungera som en läsande
förebild och öka statusen för läsning och kunskap". "Om det finns ett slumrande intresse hos elever så ökar det av att ha en engagerad bibliotekarie som brinner för något och lyckas smitta av sig" säger respondenten och tillägger "en bibliotekarie måste finnas om man ska ha ett skolbibliotek, och eftersom vi måste ha ett bibliotek så måste vi ha en bibliotekarie. Det blir inte bra kvalité annars."
En naturlig resurs
"Skolbibliotekarierna är en extra lär-resurs för eleverna" säger rektor D. När lärarna har sin arbetsbelastning och undervisning så blir bibliotekarierna de personerna som
eleverna kan prata med utifrån sina egna tankar och idéer, menar respondenten. "När treorna jobbar med sitt gymnasiearbete sitter de mycket i biblioteket och då är bibliotekarien en naturlig person att vända sig till" och "att biblioteket ska vara
bemannat tycker jag är självklart" säger respondenten, "jag kan inte föreställa mig hur ett obemannat bibliotek skulle fungera". Rektor D menar att det är av yttersta vikt att ha personal som är intresserade, "det är oerhört viktigt vem man anställer" säger
respondenten, "man måste ha en bibliotekarie som lyfter blicken och vågar se, vågar gå in i klassrummet och har skinn på näsan. Då blir man en naturlig resurs i skolan och ett komplement till lärarna" säger respondenten.
5.4 Möjliggörande av delaktighet
Inkludering
Angående frågor relaterade till hur rektorerna arbetar för att möjliggöra en inkludering av skolbibliotekarien i organisationen svara Rektor A att "rektorer behöver bjuda in till APT för att underhålla de redan övertygade lärarna och upplysa de nya lärarna om hur de kan planera och samarbeta med skolbibliotekarien". Respondenten ser
förbättringspotential hos sig själv, eftersom det inte görs i nuläget. På skolan finns det fyra arbetslag och när respondenten "[...] får mejl eller liknande från bibliotekarien så skickar jag vidare det till arbetslagen och sen får lärarna välja själva. Jag försöker duka upp för dem så mycket som det går från mitt håll" säger respondenten. Vidare anses det viktigt att skolbibliotekarien är bekant med arbetslagen samt arbetslagslärarna och "ser till att bli inbjuden till möten". Respondenten menar att skolbibliotekarien bör ha en tät kontakt med programsamordnarna. Respondenten nämner vidare att "det inte alltid är lätt för bibliotekarien att ta sig in i 'skolans värld'" men talar återigen om vikten av framförhållning och planering.
Rektor A visar en stark vilja att ha in skolbibliotekarien "i gänget" och att rektorerna ska hjälpas åt att skapa det. Respondenten har många idéer om hur samarbete kan gå till, men har än så länge inte införlivat dem. Respondenten nämner också att "det vore bra om skolbibliotekarien kom och tog en kopp kaffe lite då och då för att få till ett naturligt möte". Skolbiblioteket har tagit fram en skolbiblioteksplan som rektor använder men inte varit delaktig i att skapa. Respondenten menar dock att han och skolan borde vara mer involverade i skapandet av en biblioteksplan, samt att hans chef (utbildningschefen) borde vara drivande i att se till att alla rektorer har en biblioteksplan.
Yrkesprogram
På Rektor Bs skola har de ingen skolbiblioteksplan men de har en ansvarig lärare som sköter kontakten med skolbibliotekarien: "det är viktigare att det funkar än att det finns en policy" säger respondenten. "Jag lutar mig tungt på X som är vår kontaktperson, jag borde kanske göra mer" fortsätter respondenten sedan och säger att de "är ganska dåliga på det". Respondenten anser att "det svåra med tekniska yrkesprogram att det inte finns någon bra lösning för hur man som rektor ska få lärarna att använda skolbiblioteket mer". "Det är lättare i samhällsorienterade ämnen och språkämnen, där eleverna dessutom redan har mycket kunskaper ändå, men i matematik, fysik och teknik är samarbetet i princip obefintligt" menar rektor B. "Den största anledningen till detta är att det knappt finns någon facklitteratur inom till exempel ellära, telematik eller
produktionskunskap som är på rätt nivå för gymnasielever" tillägger respondenten, och
"finns det inte 'lagom' litteratur så hjälper det inte att det finns en bibliotekarie med kunskap om hur man söker. Vissa lärare använder universitetsbiblioteket istället".
Rektor C säger att en biblioteksplan från lärarna är önskvärt och att det bör utses en ansvarig lärare i varje arbetslag som är ansvarig för kontakt med bibliotekarien, samt ser till att planerna genomförs för att de sedan kunna utvärdera det. "Det är ju ganska enkelt egentligen, så där ligger det ett visst ansvar, eller ett stort ansvar, på [mig] här" säger respondenten. Skolan har en biblioteksplan men "problemet med den är att de tittar på
