INOM
EXAMENSARBETE TEKNIK,
GRUNDNIVÅ, 15 HP
STOCKHOLM SVERIGE 2021,
Nyckeltal inom hållbarhet
Fallstudie om nyckeltal inom ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet som kan
appliceras inom materialhanteringsprocessen med avseende på truckverksamheten.
HELEN ESHETE SOHEL ABDU
KTH
SKOLAN FÖR INDUSTRIELL TEKNIK OCH MANAGEMENT
Abstract
This bachelor's thesis has been carried out as part of a research project at KTH. The development towards industry 4.0 will lead to new methods and tools for optimizing business operations. Sustainability is an important concept today and can be divided into three aspects: economic, ecological and social sustainability. Key performance indicators are a method for follow-up, control and reporting and are thus important for businesses where it can be used as a basis for decisions. Digitalization has contributed to new digital technology, which are tools and systems that are available digitally and have facilitated the measurement of data, which was previously done manually.
The reason for this work is that today there is a deficient basis for decision-making in material handling related to economic, ecological and social sustainability. The purpose of this work is to produce important Key performance indicators in economic, ecological and social sustainability that can be used as a basis for decision-making to measure and improve the business's production logistics, more specifically the forklift operations in materials handling. This bachelor's thesis has been delimited in such a way that the key performance indicators presented refer only to the material handling within the
logistics process and the material handling that is done with manned forklifts and nothing else. The key performance indicators described in this bachelor's thesis are measured with digital technology.
The data collection was done with the help of literature search in books and various databases, interview transcripts with people at different levels in Scania and an
interview with an assistant professor who works with the research project at KTH. On this basis it was clear that Scania does not have key performance indicators in logistics, but they have main goals, which is to avoid delays. After tracking sensors were
introduced on the forklifts in Scania, the following real-time measurements could be made, temperature, humidity, speed, coordinates, timestamp, sound level, etc. Based on these real-time measurements, key performance indicators in all three aspects of
sustainability can be identified and presented. Key performance indicators on economic sustainability are about time, ecological sustainability is about optimization and social sustainability is about security. The key performance indicators are suitable because they give an indication of where the opportunities for improvement lie in terms of resource management, security and efficiency. These key performance indicators can be used as a basis for decision-making to streamline the business' resource utilization and planning technology. The challenges with digital technology were that it is lacking at times, as it sometimes indicated movement from a forklift that in reality did not occur.
Sammanfattning
Detta kandidatarbete har genomförts som en del av ett forskningsprojekt på KTH.
Utvecklingen mot industri 4.0 kommer medföra nya metoder och verktyg för att optimera verksamheter. Hållbarhet är viktigt koncept idag och kan delas in i tre aspekter; ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Nyckeltal är en metod för uppföljning, styrning och rapportering och är därmed viktiga för verksamheter eftersom det kan användas som beslutsunderlag. Digitaliseringen har bidragit till ny digital teknik vilket är verktyg och system som finns digitalt och har underlättat mätningen av data vilket tidigare gjordes manuellt.
Grundproblemet och orsaken till detta arbete är att det idag existerar bristfälliga beslutsunderlag inom materialhantering relaterat till ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Syftet med detta arbete är att ta fram viktiga nyckeltal inom ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet som kan användas som beslutsunderlag för att mäta och förbättra verksamhetens produktionslogistik, mer specifikt truck verksamheten inom materialhanteringen. Denna rapport har avgränsats på så sätt att nyckeltalen som presenterats avser endast materialhanteringen inom logistikprocessen samt
materialhanteringen som görs med bemannade truckar och inget annat. Nyckeltalen som redogörs i denna rapport mäts med digital teknik.
Datainsamlingen gjordes med hjälp av litteratursökning i böcker och olika databaser, intervjutranskript med personer på olika nivåer i Scania och intervju med en
assisterande professor som arbetar med forskningsprojektet på KTH. Utifrån detta framgick det att Scania inte har nyckeltal inom logistik utan de har huvudmål, vilket är att undvika förseningar. Efter att spårningssensorer införts på truckarna i Scania kan nu följande realtidsmätningar göras; temperatur, fuktighet, hastighet, koordinater,
tidsstämpel, ljudnivå, m.m. Utifrån dessa realtidsmätningar kan nyckeltal inom samtliga tre aspekter inom hållbarhet identifieras och presenteras. Nyckeltal rörande ekonomisk hållbarhet handlar om tid, ekologisk hållbarhet handlar om optimering och social
hållbarhet handlar om säkerhet. Nyckeltalen är lämpliga för att de ger en indikation på vart förbättringsmöjligheterna ligger med avseende på resurshantering, säkerhet och effektivitet. Dessa nyckeltal kan användas som beslutsunderlag för att effektivisera verksamhetens resursutnyttjande och planeringsteknik. Utmaningarna med den digitala tekniken är att den var bristande vid tillfällen, då den ibland indikerade rörelse från en truck som i verklighet inte skedde.
Innehållsförteckning
1 Inledning 4
1.1 Bakgrund 4
1.2 Problemformulering 5
1.3 Syfte 6
1.4 Mål 6
1.5 Avgränsning 6
2 Teoretisk referensram 7
2.1 Industri 4.0 som koncept 7
2.2 Smart produktionslogistik och digitala teknologier 7 2.3 Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet ur ett logistikperspektiv 9
2.4 Nyckeltal (Key Performance Indicators) 10
2.5 Logistik 11
2.6 Materialhantering 11
3 Genomförande/Metod 12
3.1 Litteratursökning 12
3.2 Intervju 12
3.3 Analys och syntes av data 13
4 Resultat 14
4.1 Resultat från intervjun samt transkripten 14
4.2 Digital Twins baserade tjänster 15
4.3 Resultat från litteratursökningen 16
5 Analys 18
5.1 Nyckeltal inom ekonomisk hållbarhet 19
5.2 Nyckeltal inom ekologisk hållbarhet 20
5.3 Nyckeltal inom social hållbarhet 21
5.4 Utmaningar med digital teknik och möjliga förbättringsförslag 22
6 Slutsats 23
7 Referenser 24
8 Bilaga 26
8.1 Intervjufrågor 26
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Hållbar utveckling har blivit ett centralt ämne i dagens värld och ett ämne av ökande betydelse för tillverkningsindustrin. Tillverkningsindustrin står idag inför olika
utmaningar, både att förbättra effektiviteten och prestandan, och samtidigt genomföra förändringar som leder till förbättrad hållbarhet. Nyckeltal för uppföljning, styrning och rapportering är en viktig del i detta. Utveckling när det gäller teknik- och
digitaliseringslösningarna inom konceptet industri 4.0 har bidragit till att nya verktyg kan användas för framtagningen av nyckeltal. Nyckeltal inom ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet blir allt viktigare som beslutsunderlag för viktiga
transformeringar och strategier för tillverkande företag framåt.
Rörelsen mot en mer digitaliserad industri med molnbaserade verktyg har
förutsättningar att ge upphov till nya arbetssätt som man tidigare inte kunnat använda sig av. Verktyg och koncept som t.ex. Digital Twins medför ett revolutionerande
arbetssätt, och internet of things (IoT) som kommer medföra att datainsamling inom operativa verksamheter blir mycket enklare. Dessa verktyg kan även användas för att effektivisera, optimera och förbättra logistikprocesserna.
Hållbarhet enligt definitionen innefattar ”tillfredsställandet av dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” och kan delas in i tre dimensioner; ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet och social
hållbarhet (Brundtland, 1987). Hållbarheten är väldigt viktigt att applicera, då grunden i vårt välbefinnande beror på det faktum att vi lever i en värld med ändliga resurser som kan ta slut, därför behövs hållbarhetskoncept för att ta fram lösningar som hanterar detta. Ekonomisk hållbarhet handlar om en verksamhets långsiktiga ekonomiska tillväxt utan att det görs på bekostnad av de ekologiska och sociala aspekterna. Ekologisk
hållbarhet avser främst att med hjälp av miljösystem bevara balansen mellan
konsumtion och påfyllning av naturresurser och upprätthålla jordens jämvikt. Social hållbarhet handlar om att skapa en omgivning som ger förutsättningar för friska och livliga människor samtidigt som deras mänskliga rättigheter uppfylls (Ghobakhloo 2020).
Digital teknik i denna rapport syftar på verktyg och system som finns digitalt, som exempelvis molntjänster, internet, sensorer och telefoner. Det gäller även verktyg och system som kan användas i kommunikationssyfte, för att exempelvis förmedla
händelser, siffror och annan typ av erhållen information från en part till en annan.
Digitala teknologier har som nämnts ovan medfört ett mer ökat intresse för integrering
av hållbarhet i tillverkningsindustrin. Industri 4.0 ger upphov till koncept som holistisk
resurseffektivisering, ökad resursproduktivitet och -effektivitet, samt möjliggör nya
innovationer som adderar värde och affärsmodeller vilka stödjer optimal resursanvändning och smart navigering (Beier et al. 2020).
Tillverkningsindustrin ställs idag inför en alltmer invecklad och dynamisk miljö, där produktions livscykler förkortas, produktionskostnaderna måste minskas och produktkvaliteten höjas för att erhålla en konkurrensfördel. Tidigare gav
tillverkningsföretag företräde åt insatser som fokuserade på att analysera operativa förbättringar av materialhanterings uppgifter inom produktionslogistiken (Schmidt, Maier och Härtel, 2019) medan man till stor del ignorerade den ekonomiska, social och ekologiska hållbarheten. Nu ökar dock förståelsen för kopplingen mellan operativ prestanda och ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet inom
materialhanteringsområdet, och hur digital teknik kan bidra till detta (Schmidt, Maier &
Härtel, 2019).
1.2 Problemformulering
Syftet med denna rapport och motiveringen till arbetet är att det inte sällan saknas beslutsunderlag för beslut inom materialhantering när det gäller just ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Inom materialhantering är leverans av material i tid till rätt plats centralt. Det saknas dock medel för beslutstagarna att utifrån insamlad data med hjälp av digital teknik kunna genomföra analyser och förändringar i deras
verksamhet som skulle kunna leda till ekonomisk, ekologisk och social förbättring.
Grundproblemet är därmed att det saknas relevanta nyckeltal för hållbar materialhantering.
Tidigare har nyckeltal mätts manuellt, vilket är lätt påverkad av mänskliga faktorer som i slutändan leder till avvikelser i den insamlade datan. Möjligheten till att mäta och förbättra ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet inom materialhantering har tidigare även varit en utmaning. Digital teknik har medfört möjligheten att mäta saker som man tidigare inte kunnat och därmed ökat verksamhetens visibilitet inom
materialhantering (Muntlig Källa A).
Det är oklart i hur hög grad dessa nya nyckeltal kommer verka som den absoluta informationen i besluten som tas för verksamheten. Det är känt att nyckeltal kan användas som beslutsunderlag, men det är dock inte känt i vilken grad eller vilken inverkan nyckeltalen kommer ha på besluten som fattas.
Forskare har påpekat utvecklingen som industri 4.0 kommer medföra inom
tillverkningsindustrin och hållbarheten. Forskare menar att Industri 4.0 kommer ge möjligheter att kapitalisera på områden som främjar kampen mot en mer hållbar värld.
Ett utvecklingsområde är den digitala tekniken som kommer implementeras i
tillverkningsföretag vilket kommer ge en betydligt enklare data- och
informationsinsamling (Beier et al. 2020). Dessa implementeringar kommer ge stöd för nya beslutsunderlag som tidigare inte varit tillgängliga.
1.3 Syfte
Syftet med denna rapport är att analysera och ta fram relevanta nyckeltal för att mäta ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet inom materialhantering, och mer specifikt vad gäller truckverksamheten. Nyckeltalen skall användas som beslutsunderlag för uppföljning, förbättring, styrning och utgå från de möjligheter som digital teknik erbjuder.
1.4 Mål
Nedan presenteras målen för denna rapport:
● Att beskriva det nuvarande läget rörande materialhantering med avseende på truckar inom tillverkningsindustrin samt eventuella nyckeltal som används.
● Att identifiera nyckeltal inom materialhantering som kan mätas med hjälp av digital teknik för att förbättra operativ prestanda och ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet med avseende på truckar inom tillverkningsindustrin.
● Att beskriva utmaningarna för implementering av nyckeltalen som presenteras.
1.5 Avgränsning
Målet är att hitta nyckeltal för att förbättra den operativa prestandan samt den
ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarheten inom materialhantering. Detta arbete omfattar bara de logistikprocessen som har med materialhantering att göra. Därmed exkluderas samtliga nyckeltal som har med andra delar av logistikprocessen såsom inlastning, montering, lager osv. att göra.
Det område inom materialhanteringen som kommer att täckas i detta arbete är det som sker med hjälp av bemannade truckar och därför kommer andra typer av leveranssätt exkluderas.
Nyckeltalen som kommer att presenteras i denna rapport kommer att mätas med hjälp av digital teknik och därmed inte manuellt.
Resultaten som redovisas i denna rapport baseras enbart på undersökningen av tillverkningsföretaget Scania och ett forskningsprojekt vid KTH.
2 Teoretisk referensram
2.1 Industri 4.0 som koncept
Den fjärde industriella revolutionen, idag känd som industri 4.0 involverar framstegen som skett inom industriproduktionen, främst framstegen inom digital teknik som möjliggör nya och mer effektiva processer, produkter och tjänster. Industri 4.0 kombinerar informations- och kommunikationsteknik med produktions och automatiseringsteknik vilket kan leda till en effektivare verksamhet som i sin tur medför en konkurrenskraftig verksamhet (Strandhagen et al. 2017).
Tre komponenter i industri 4.0 är:
- Smart fabrik vilket omfattar en tillverkning som är bestående av autonoma system och helt utrustad med ställdon och sensorer.
- Cyber Physical Systems (CPS) vilket omfattar integration av datorer och fysiska processer för förening av den fysiska och digitala nivån.
- Internet of things (IoT) vilket omfattar sammankoppling och nätverksbindning av föremål som människor, produkter, utrustning och maskiner.
Koncepten och tekniken inom industri 4.0 förväntas leda till betydande förändringar i affärsprocesser och affärsmodeller (Strandhagen et al. 2017).
Inom logistik är det övergripande målet att uppnå en försörjningskedja som är effektiv, där företagen strävar efter hög output till låga kostnader. Kostnader som uppstår är främst ett resultat av arbete i process (Work in process, WIP) och
kapacitetsutnyttjande. Nyckeltal som används för att mäta logistikkostnader är exempelvis lager och lagringskostnader (Schmidt, Maier och Härtel, 2019).
2.2 Smart produktionslogistik och digitala teknologier
Materialhantering är en viktig process i alla logistik- och tillverkningsföretag, eftersom materialhantering avser hantering och förflyttning av material internt i en anläggning (Jonsson och Mattsson 2016).
Industri 4.0 är bland annat resultatet av den ökade användningen av Internet of things, internet of services och internet of people. Förkortat (IoTSP), som har möjliggjort kommunikation i realtid mellan produkter, maskiner, tjänster och människor, och användningen av avancerade digitala verktyg. Därför beskrivs smart
produktionslogistik som logistik som implementerat industri 4.0 i praktiken. Smart
produktionslogistik förlitar sig på användningen av tekniska verktyg som möjliggör mer
effektiv planering av resurser och effektiv hantering av lager- och transportsystem för
att säkerställa effektivitet vid överföring av data och material mellan enheter och avdelningar (Cimini, Lagorio, Romero & Cavalieri 2020).
I smarta interna logistik miljöer, bland annat smart lager och smarta butiksgolv finns två grupper av teknologier som kan implementeras. Grupp 1 klassas som direkta materialhanterings teknologier och Grupp 2 är information flödes management teknologier.
I grupp 1 tillhör:
(i) Exoskelett som förstärker människokroppen så att man kan lyfta tyngre föremål. Den förbättrar även mänsklig prestation och förebygger arbetsplatsskador.
(ii) AGV: er som står för Automated guided vehicle, som är självgående och autonomt transporterar material mellan olika stationer.
(iii) Drönare som eliminerar det mesta av behovet för människor att klättra upp på lagerhyllor och utföra farligt arbete under plockning eller inventering.
(iv) Collaborative Robots som hjälper till med aktiviteter som att plocka, placera, lasta, lossa, inspektera, montera och packa produkter.
Dessa fyra teknologierna underlättar och befriar människor från repetitivt fysiskt arbete och rörelse, vilket samtidigt ökar prestandan och säkerheten (Cimini, Lagorio, Romero & Cavalieri 2020).
I grupp 2 tillhör
(i) Handdatorer som ger människor tillgång till digitala instrument och relevant information medan personen är på resande fot.
(ii) Bärbara skannrar och voiceover-headset som möjliggör handsfri medarbetare som kan att utföra andra uppgifter samtidigt och spara tid.
(iii) Smarta glasögon som stödjer pick-by-vision och anläggnings navigering.
(iv) Aktivitetsspårare som övervakar aktiviteter och prestationer för medarbetare.
Vilket bidrar till en produktiv och hälsosammare arbetsplats.
Dessa fyra teknologierna tillåter en handsfri arbetskraft som fokuserar på uppgiften, minskar mänskliga fel och bidrar till förbättrad ergonomi i arbetet (Cimini, Lagorio, Romero & Cavalieri 2020).
Med avseende på den ekologiska dimensionen av hållbarhet anses effektivitet vara det
som påverkar denna aspekt mest. Industri 4.0 och digitala lösningar förväntas
presentera lösningar på resurs och energieffektivitets problemen. I relation till ekonomisk hållbarhet anses optimering och även effektivitet vara det som påverkar denna aspekt. Genom optimering, i form av mindre tidsanvändning på icke
värdeskapande aktiviteter och högre användning på områden som bringar ekonomisk tillväxt. Inom den sociala dimensionen av hållbarhet anses säkerhet, ergonomi och mindre onödig arbetsbörda vara de områden som påverkas av industri 4.0 och digitala lösningar. Genom att maskiner tar över belastande arbetsuppgifter som kan skada människor, mindre stress i form av mer stöd i arbetet genom ny teknik och bättre ergonomi i form av mindre tid på tyngre arbetsuppgifter som kan hanteras av olika maskiner (Ghobakhloo, 2019).
2.3 Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet ur ett logistikperspektiv Hållbarhet är ett brett koncept som innefattar de flesta aspekter av den mänskliga världen. Det huvudsakliga syftet inom hållbarhet är att bevara resurser och det ingår tre centrala aspekter inom hållbarhet vilka är ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet och social hållbarhet. Definitionen av hållbarhet handlar om att säkerställa
tillfredsställandet av dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov (Ghobakhloo 2019).
Ekonomisk hållbarhet avser långsiktig ekonomisk tillväxt utan det går på bekostnad av de ekologiska och sociala aspekterna. Ekologisk hållbarhet handlar huvudsakligen om att upprätthålla jordens jämviktssystem i miljön, där relationen mellan konsumtion och påfyllning av naturresurser balanseras. Social hållbarhet avser hanteringen av de positiva samt de negativa effekterna på människor, där slutmålet är skapandet av en frisk och säker miljö. För att uppnå hållbarhet ska samtliga tre aspekter uppfyllas, ingen aspekt ska ignoreras och en aspekt ska inte uppfyllas på bekostnad av någon annan (Ghobakhloo 2019).
Det existerar tre centrala strategier inom hållbarhet för problemlösning; teknikskifte, effektiviseringar och minskad användning. Teknikskifte behandlar skiftet av en viss teknik till en annan teknik med radikalt bättre hållbarhetskvalitet. Effektiviseringar behandlar minskningen av kostnader och utsläpp, genom små och återkommande förbättringar av den befintliga processen. Minskad användning behandlar den
reducerade omfattningen av en process genom att minska användningen av bruksvaran som processen producerar (Dahlin 2014).
Sammankopplade datorer och intelligenta maskiner kommunicerar med varandra inom
industri 4.0, dessa teknologier interagerar med miljön och fattar så småningom beslut
med minimalt mänskligt deltagande. Men med exempelvis informationsutveckling,
digitalanslutning och -delning som är den del av industri 4.0 kan det leda till att
aspekterna inom hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) blir motstridiga. Ett
exempel på detta är digitaliseringen av affärs- och tillverkningsprocesser samt
användningen av digitala teknologier och smartare maskiner, kan erbjuda fördelar
såsom avfallsminskning, resurseffektivitet och tillverknings produktivitet. Men samtidigt skulle det kunna innebära högre energi- och resursförbrukning samt ökat problem med föroreningar (Ghobakhloo 2019).
Logistik beskrivs som läran om effektiva materialflöden och handlar om verksamheter som säkerställer att produkter och material finns på rätt plats vid rätt tidpunkt.
Definitionen av logistik är:
“… planering, organisering och styrning av olika aktiviteter i materialflödet från
råmaterialanskaffning till slutlig konsumtion och returflöden av produkt och material, och som syftar till att tillfredsställa kundens och övriga intressenters behov och önskemål, dvs, ge en god kundservice, låga kostnader, låg kapitalbindning, små miljökonsekvenser och goda sociala förutsättningar” (Jonsson och Mattsson 2016, s.20).
En hållbar logistikstrategi stödjer samtliga tre aspekter inom hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet). En hållbar logistikstrategi kan framställas med hjälp av olika metoder, exempelvis kan det handla om att utforma produkter som efter
förbrukning återanvänds och demonteras för att därav uppnå kostnadsbesparingar, eller genom säkrare och bättre arbetsförhållanden uppnå lägre totala kostnader för arbetskraft genom att undvika kostnader för arbetsskador. Företag som innehar hållbar logistik kan även genom positivt rykte bland kund- och leverantörsföretag, anställda och andra intressenter leda till god intäktspåverkan. Detta skulle kunna uppnås genom exempelvis användningen av miljövänliga råvaror och vid tillverkning i
lågkostnadsländer bevara bra sociala arbetsförhållanden. I slutändan skulle detta kunna leda till att företagens totala kostnaderna minskas och intäkterna ökas (Jonsson och Mattsson 2016).
Hållbarhetsmått som är idealt bör inkludera samtliga tre hållbarhetsaspekter (ekonomisk, ekologiskt och social hållbarhet). Ett sådant mått är indikatorer som omfattar en långtgående analys av information i flera steg som erhållits genom aktiviteter såsom uppmätt data och analyserade data. En indikator kan antingen användas för att granska om det uppmätta med tiden blir mer eller mindre hållbart, eller för att jämföra olika enheter såsom företag, processer och produkter. Det finns totalt 87 indikatorer som används för att löpande mäta hållbarhet inom EU, varav tolv är huvudindikatorer. Indikatorerna kan delas in i sex grupper; ekonomisk utveckling, global utveckling, hållbar konsumtion och produktion, hälsa, miljö och klimat samt social sammanhållning (Jonsson och Mattsson 2016).
2.4 Nyckeltal (Key Performance Indicators)
Nyckeltal (KPI), är en uppsättning kvantifierbara mätningar som används för att mäta ett företags övergripande långsiktiga resultat. Nyckeltalen används som grund till jämförelser med andra konkurrenter och jämförelser inom den egna verksamheten.
Nyckeltal används även som beslutsunderlag för ekonomiska förändringar och analys
av verksamheter. Nyckeltal hjälper till att påverka ett företags strategiska, finansiella och operativa utföranden, då nyckeltal kan visa hur verksamheten ligger till jämfört med konkurrenter och på så sätt styra verksamheten mot de strategiska målen som existerar i verksamheten (Twin, 2021).
Det finns olika slags nyckeltal, de är vanligtvis uppdelade i finansiella nyckeltal, operativa nyckeltal och kundrelaterade nyckeltal. Finansiella nyckeltal är knutna till företagets ekonomi och visar företagets finansiella styrka. Där mest fokus oftast ligger på intäkter och vinstmarginaler. Exempelvis är nettovinst ett typiskt finansiellt
nyckeltal som visar intäkterna minus förlusterna under en vald tidsperiod. Operativa nyckeltal mäter och övervakar den operativa prestandan i hela företaget. Exempelvis kan ett sådant nyckeltal vara antal defekta produkter dividerat på totalt producerade produkter, vilket visar andelen defekta produkter där målet då är att sänka denna siffra så lågt som möjligt. I denna rapport kommer vi mestadels fokusera på operativa
nyckeltal. Kundrelaterade nyckeltal belyser hur kunder förhåller sig till verksamheten, Kundrelaterade nyckeltal kan vara kundnöjdhet och pengar spenderade per kund i butik (Twin, 2021).
2.5 Logistik
Jonsson och Mattsson definierar logistik som “Planering, organisering och styrning av alla aktiviteter i materialflödet, från råmaterialanskaffning till slutgiltig konsumtion och returflöden av produkt och material, och som syftar till att tillfredsställa kunders och övriga intressenters behov och önskemål, dvs. ge en god kundservice, låga kostnader, låg kapitalbindning, små miljökonsekvenser och goda sociala förutsättningar.” (Jonsson och Mattsson 2016, s.20).
2.6 Materialhantering
Materialhantering är förflyttning, skydd och förvaring av material och produkter genom tillverkning, lager, distribution och konsumtion. Materialhantering som en process involverar manuellt arbete, semiautomatiska system och helt automatiserade system som får försörjningskedjan att fungera (MHI 2021).
3 Genomförande/Metod
För att kunna beskriva det nuvarande läget gällande materialhantering inom
tillverkningsindustrin samt dess nuvarande nyckeltal som används har vi utgått utifrån lastbils företaget Scania, för att sedan generalisera hur nuvarande läget ser ut. Givetvis kommer inte materialhanteringssystemet fungera likadant på alla tillverkningsföretag, men med tanke på att rapporten utgår ifrån ett av de största tillverkningsföretagen i Sverige, anser vi att det ger en bra utgångspunkt och analys över vart
materialhanteringen inom tillverkningsindustrin befinner sig i Sverige.
Materialhantering är essentiell i alla logistik och tillverkningsföretag, då
materialhantering avser hantering och förflyttning av material internt i en anläggning.
3.1 Litteratursökning
Datainsamlingen till denna rapport skedde huvudsakligen genom litteratursökning i olika databaser som exempelvis KTH bibliotek etc. Litteraturen som användes var mestadels böcker, vetenskapsartiklar och rapporter.
Fördelen med litteraturkällor är att informationen som fanns tillgänglig var förståeligt och detaljerad. Nackdelen var dock att informationen inte var så diverse och att det inte fanns någon möjlighet till att snabbt söka i böckerna, då de inte har en sökmotor som exempelvis Google.
Som det tidigare nämndes användes databaser via internet för litteratursökningen som gjorde sökningen mycket snabbare och flexiblare, denna metod gav även möjligheten till diverse information. Nackdelen är dock att informationen som publicerats på nätet möjligtvis är inkorrekt, då vem som helst har möjligheten att publicera informationen på nätet. Men eftersom databaser som KTH bibliotek och Diva har används är
informationen mer trovärdig för att det är studenter och lärare som publicerar artiklarna där.
De relevanta sökord som används för litteratursökningen under detta projekt är: key
performance indicator (KPI), digitalisering, materialhantering, logistik, logistik 4.0, logistics, nyckeltal, industri 4.0, hållbarhet, social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet, cirkulär ekonomi/grön ekonomi, IOT/IIOT, production logistics, Digital Twins (DTs). Där olika kombinationer av sökorden används för att få en merspecificerad sökning. Sökorden användes även för litteratursökning i böcker genom sakregistret.
3.2 Intervju
Transskript från tidigare intervjuer med personal inom materialhantering användes
också.
Vi intervjuade muntlig källa D. Denna person är en assisterande professor som för närvarande arbetar på ett stort internationellt projekt som inkluderar områden såsom cyber-physical system, logistik och montering. Där fokus ligger på produktions logistik samt CPS (cyber-physical system). Det finns olika parter som deltar i projektet, dessa inkluderar koreanska som fokuserar på monterings aspekten och svenska som
fokuserar på produktions logistik aspekten. Aktörer från den svenska sidan inkluderar Ericsson som förser 5G teknologin, Scania som är fallföretaget, HD wireless som förser realtidslokaliseringsteknik och slutligen KTH. Teknologin från HD wireless kan spåra truckar, produkter och operatörer inom verksamheten. Syftet med projektet var att optimera logistikschemat.
I bilaga 8.1 står även de frågor vi ställde muntlig källa D, där vi sammanställt de viktiga delarna i resultatdelen.
3.3 Analys och syntes av data
För att samla in rätt information fokuserade vi mycket på att tydligt bestämma vad syftet med arbetet var, samt vilka områden som var aktuella för att uppnå syftet.
Därmed kunde vi sålla bort information som vi kände inte gav föda till projektet. Sedan använde vi oss av avgränsningen för att sålla bort onödig information, exempelvis så sållade vi bort texter som hade med andra verksamhetsdelar utöver de vi valde vilket var materialhanteringen. Så texter om produktion används inte eller exempelvis texter om nyckeltal för verksamhetsledning användes inte osv. Nyckeln var alltså att ha tydliga avgränsningar, tydligt syfte och tydliga ramar från början av arbetet för att navigera datainsamlingen för vårt arbete.
4 Resultat
4.1 Resultat från intervjun samt transkripten
Materialhanteringen i företaget Scania utförs med hjälp av bemannade truckar som kan lyfta och transportera förpackningar och pallar. Där det existerar manuella och
motordrivna truckar i företaget för att kunna hantera förflyttningar internt samt in och ur anläggningar (Muntlig källa C, 2020).
Materialhanteringssystemet i den avdelning i Scania som studerats sker med användandet av whiteboardtavlor. Det mesta sker därmed utan hjälp av digital
teknologi, istället sker det med användning av manuellt skrivande. I detta arbete så ges ett exempel. Förflyttning av material går till så att en operatör kollar på en whiteboard tavla och ser vad som behöver levereras, sedan letar operatören efter materialet som ska levereras. Efter det att operatören funnit materialet levererar operatören materialet med hjälp av en truck och avslutningsvis skriver operatören ner vad som gjorts
(Muntlig källa C, 2020). Denna typ av materialförflyttning där operatörerna kör ständigt runt verksamheten leder till slöserier i form av energi och tid. Det bidrar även till en stressig arbetsmiljö eftersom operatörerna vet aldrig riktigt när, var eller hur mycket som ska levereras vid en given tidpunkt. Företaget måste också spendera mycket resurser för att se till att monteringslinan inte stannar.
Nyckeltalen som används i företaget är väldigt övergripande och följer inte dag till dag operationen som pågår i materialhanteringen. Nyckeltal som används inom logistiken är relaterad till slöseri, säkerhet och kunden. Men i den dagliga golv verksamheten finns det inga slags nyckeltal som truckförare ska följa. Truckförarnas primära objektiv är att följa det som står skrivet på whiteboardtavlorna och leverera de material som ska levereras, och ju snabbare desto bättre. Därmed har truckförarna inga nyckeltal att anpassa sig till exempelvis som distans täckt eller total tid som en truck står stående.
Vilket är förståeligt då dessa inte kan mätas av det existerande systemet. Det finns ingen implementerad datainsamlare på operativ (golvnivå) på företaget i dagsläget som kan mäta hur truckar rör sig. Vilket medför att det inte går att ha nyckeltal som behöver dessa mätetal (Muntlig källa C, 2020).
Med det är målet för KTH:s forskningsprojekt, att införa digitala sensorer med Digital Twins (DTs) baserad teknologi som ska kunna mäta och ge den data som behövs för att införa så kallade nyckeltal i den operativa delen av materialhantering.
Scanias har inga specifika nyckeltal inom logistik utan de har ett huvudmål inom logistik vilket är att undvika förseningar och leverera produkter i tid. För att undvika
förseningar och leverera produkter i tid skulle nyckeltal som körsträcka och
energieffektivitet kunna implementeras. Genom intervjuer med olika medarbetare på
olika nivåer i den organisatoriska kedjan i Scania, framgick det att det finns olika mål på de olika nivåerna och dessa kan ibland vara motstridiga (Muntliga källa D, 2021).
Då spårningssensorer infördes på truckarna kan nu körsträcka mätas och sparas, vilket är bra i framtida då analyser av data kan göras för att fatta beslut. Teknologin från HD wireless vilket var spårningssensorn var inte helt noggrann när det gällde spårningen av truckarna, eftersom sensorn indikerade vid tillfällen rörelser från trucken som i verklighet inte skedde. HD wireless teknologin liknar en telefon, denna teknologi har många sensorer, den spårar inte bara lokaliseringen av truckar utan den kan även mäta temperaturen och fuktigheten i arbetsmiljön och andra arbetsmiljörelaterad data.
Genom att lägga till sensorer kan andra mätetal mätas som exempelvis hastighet av truckarna eller ljudnivån i arbetsmiljön. Men den insamlade data från HD wireless teknologin kan analyser göras för att bedöma exempelvis hållbarheten och
arbetsmiljön.
Följande realtids mätningar är möjliga att göra (Muntlig källa D, 2021):
● temperatur
● fuktighet
● hastighet
● koordinater
● tidsstämpel
● ljudnivå
● etc. om det läggs till nya sensorer på den befintliga teknologin kan andra realtids mätningar utöver det som presenterats ovan göras.
Nyckeltal är viktiga för att olika nivåer inom verksamheten ska kunna fatta rätt beslut utifrån underlaget av siffror och analyser (Muntlig källa Jake, 2021).
4.2 Digital Twins baserade tjänster
Som det framgick tidigare kommer Digital Twins (DT) baserade tjänster förse användare med nya möjligheter. Tjänster såsom, optimering, virtuellt experiment, digital utbildning etc. Operatörer, ingenjörer och chefer kommer utan professionell kunskap kunna bearbeta mängder av information för att lösa problem relaterat till prognoser, optimering, kostnad och spill. En förutsättning för att utveckla DT-baserade tjänster är genom implementation av Cyber Physical Systems (CPS). CPS omvandlar i denna situation tillverkningsverktyg till smarta objekt som använder industri 4.0 teknik för att känna av och interagera med en smart miljö (Flores-Garcia, Jeong, Liu, Kim, och Wiktorsson. 2020).
För att uppnå DT-baserade tjänster föreslås en fem komponents modell. Där den första
komponenten involverar CPS, sensorer och smarta enheter som i oavbrutet utbyter
information och data. Andra komponenten inkluderar en DT som i realtid är
synkroniserad med CPS. Tredje komponenten omfattar ett affärssystem (ERP) som ger förståelse för tillverkningsprocessen och strukturen. Fjärde komponenten omfattar (ESB) vilket är ett system för kommunikation mellan alla delar av en tjänsteorienterad
arkitektur som underlättar datautbyte. Den femte komponenten involverar webb- eller mobilapplikationer som knyter samman de viktiga komponenterna för DT-baserade tjänster (Flores-Garcia, Jeong, Liu, Kim, och Wiktorsson. 2020).4.3 Resultat från litteratursökningen
Scania har inga nyckeltal specifikt inom logistik, utan de har nyckeltal för hela företaget.
De mäter och följer upp hållbarhetsprestanda i förhållande till uppsatta mål. För att bevaka resultatet har Scania utvecklat 21 hållbarhetsnyckeltal kopplade till deras mest materiella områden. Scania har satt upp koldioxidminskningsmål för att begränsa den globala uppvärmningen, där minskningen av utsläpp omfattar hela deras globala verksamhet. En av Scanias kärnprioritet är energieffektivitet, oavsett bränsletyp eller energikälla. Nyckeln till att göra transport smartare, säkrare och effektivare är digital teknik. Inom hållbara transporter är Scanias högsta prioritet för deras anställda säkerhet och hälsa, där deras mål är att bevara och främja säkerhet, hälsa och välbefinnande på jobbet för alla deras anställda (THE SCANIA REPORT 2020).
Nyckeltal kan definieras som en praktisk och objektiv mätning av en verksamhets framsteg antingen mot en nödvändig prestandastandard eller mot ett förutbestämt mål.
Genom att använda nyckeltal för prestandamätning kan företag säkerställa att de konstant utvärderar deras affärsaktivitet, detta gör att fluktuationer omedelbart syns och ifall företagets prestanda rör sig i fel riktning kan de snabbt genomföra förändringar för att svara på det. Nyckeltal ger verksamheten synlighet gällande deras affärsresultat och möjliggör utvärderingar. När verksamheten sedan anpassar nyckeltalen till deras affärsmål tar det bort gissningar och skärper fokus på förbättringar internt (O’Byrne, 2020).
Nyckeltal inom logistik är ett essentiellt mått för prestandamätning och används för att
spåra, visualisera och optimera alla relevanta logistikprocesser på ett effektivt sätt. En
viktig logistik mått är “perfect Order Rate” när det gäller effektiviteten. Detta nyckeltal
mäter antalet leveranser som sker utan att ett fel uppkommer. Fel gällande både
leveransfel alltså att kunden fått fel produkt och produktfel alltså att kunden fått en
produkt som är defekt. Ju högre nyckeltalet är, desto bättre är det för verksamhetens
logistikprocess och för verksamheten i helhet. Eftersom om verksamheten uppnår en
hög “perfect Order Rate”, förlorar de mindre pengar på de returer som behöver göras
när det sker leverans- eller produktfel. Ett annat nyckeltal som används inom logistik är
leveranstid, alltså tiden det tar för beställningen att anlända till destinationen. Detta
nyckeltal ger verksamheten en uppfattning om den genomsnittliga leveranstiden, där
målet är att minska leveranstiden för att uppnå en bättre servicen (Krauth, Moonen,
Popova och Schut).
En tidigare studie om nyckeltal genomfördes med hjälp av litteraturgranskning inom områden såsom: nyckeltal i allmänhet, logistik, logistiktjänster och logistikhantering.
Baserat på litteraturöversikten ovan och skribenternas erfarenhet inom branschen skapades ett ramverk av nyckeltal och dessa nyckeltals användbarhet utvärderades.
Resultaten som presenterats i den ovannämnda studien har validerats med experter inom logistiktjänster inklusive lagerhållning. Det redovisades ett brett spektrum av nyckeltal i den ovannämnda studien som speglade de olika aspekterna som måste beaktas vid beslutfattande inom logistik. Nedan listas några av nyckeltalen som presenterades i den ovannämnda studien:
● Km per dag: Detta nyckeltal belyser sträckan som en truck kör per dag alltså indikerar det därmed utnyttjandet av trucken.
● Antal leveranser: Visar antalet leveranser gjorda under en tidsram.
● Leveransprestanda i tid: Beskriver leveranseffektiviteten alltså leveranser som sker i tid.
● Antal truckar i bruk: Visar antalet truckar som används i verksamheten.
● Genomsnittlig bränsleförbrukning per km: Indikerar utsläppsmängden som sker per km.
● Genomsnittlig tid för omplanering av leverans: Beskriver hur effektiv verksamheten är på att planera om efter oförutsedda händelser.
● Genomsnittlig lastkapacitet: Visar hur mycket last som kan bäras i genomsnitt av trucken och genom det kan man avgöra ifall trucken lastas rätt. För att eventuellt spara tid och pengar genom att undvika flertal resor.
● Procent av misslyckade beställningar: Visar hur många procent av beställningarna som inte levereras i rätt tid eller till rätt plats.
● Leveransprestanda i tid: Visar verksamhetens effektivitet i att leverera till vald plats i tid.
● Km per resa: Visar genomsnittlig sträcka en truck kör för att leverera en vara.
● Slöseri med resurser: Belyser spill i verksamheten, resurser som inte används i värdeskapande processer.
● Antal Olyckor: Visar hur säkert det är i verksamheten för medarbetarna. (Krauth,
Moonen, Popova och Schut).
5 Analys
I resultatet ovan fick vi reda på att den digitala tekniken som implementerats på truckarna i Scania kan mäta följande element:
- Temperatur - koordinationer - tidsstämpel - bullernivå - fuktighet - hastighet
Nyckeltalen som presenterats i resultatdelen ovan kan delas in baserat på de tre
hållbarhetsaspekterna, det finns dock nyckeltal som kan tillhöra flera aspekter. T.ex. km per dag, som belyser sträckan som en truck kör per dag kan tillhöra både ekonomiska och ekologiska aspekten av hållbarhet. Sträckan har ekonomisk påverkan eftersom bränslet kostar och ekologisk påverkan eftersom förbrukat bränsle leder till utsläpp i from av koldioxidutsläpp. Ju högre detta nyckeltal är desto större negativ påverkan har det på de två aspekterna (ekonomisk och ekologisk) av hållbarhet. Eftersom syftena med aspekterna är långsiktig ekonomisk tillväxt och att balansera relationen mellan konsumtion och påfyllning av naturresurser. Vilket inte uppfylls om detta nyckeltal är högt. Liknade resonemang skulle kunna göras på samtliga nyckeltal i resultatdelen ur andra synvinklar.
Baserat på befintliga nyckeltal som redan används inom logistikbranschen, som kan ses i resultatdelen och på elementen listade ovan har vi tagit fram passande nyckeltal inom samtliga tre aspekter av hållbarhet som kan användas som beslutsunderlag för att effektivisera och optimera truckverksamheten inom materialhantering (se figur 1). Med nyckeltalen som presenteras nedan är tanken att de ska kunna mätas med hjälp av den digitala tekniken som HD wireless förser. Därför väljs några av nyckeltalen i
resultatdelen bort och några läggs till.
5.1 Nyckeltal inom ekonomisk hållbarhet
Med definitionen för ekonomisk hållbarhet förklarad som är att det handlar om en verksamhets långsiktiga ekonomiska tillväxt utan att det görs på bekostnad av de ekologiska och sociala aspekterna. Så blir ord som optimering och effektivisering viktiga. Alltså att ta bort och reducera processer och steg i system om inte tillför värde.
Nyckeltal inom materialhantering med avseende på ekonomisk hållbarhet ska därmed handla om tid, leveranser i tid samt sena leveranser, onödiga rörelser, antal leveranser gjorda osv. Så de nyckeltal vi anser är lämpliga och relevanta inom ekonomisk
hållbarhet med avseende på truckar inom materialhantering är.
- Total tid som en truck står stilla och oanvänd - Total tid som en truck är i rörelse
- Antal leveranser i tid - Antal sena leveranser
Ekologisk
Total sträcka som en truck färdas
Energi konsumerad av en truck
Social
Antal krockar över en tidsperiod
Området med mest krockar över tid
Ekonomisk Total tid som en truck står still och oanvänd
Total tid som en truck är i rörelse
Figur 1: Nyckeltal indelat baserat på de tre hållbarhetsaspekterna som
anses lämpliga utifrån den digitala tekniken som finns tillgänglig
- Området för vart de sena leveranserna sker
Dessa nyckeltal anser vi är lämpliga för att de ger en indikation på vart slöserierna och förbättringsmöjligheterna ligger med avseende på effektivitet och optimering.
Exempelvis nyckeltalen om tid som en truck står still och är oanvänd samt total tid som en truck är i rörelse kan användas som beslutsunderlag för hur många truckar som behövs i anläggningen. Möjligtvis om det är så att truckarna står oanvända länge så kan man minska antalet truckar i den del av verksamheten och på så vis minska
kostnaderna att ha en extra truck. Antal leveranser i tid och sena leveranser avser hur effektivt det nuvarande systemet är, är det för många sena leveranser relativt till leveranser i tid så måste man möjligtvis byta system av truckkörning. Området för vart de sena leveranserna sker kan ge beslutsunderlag för vart man möjligtvis måste byta rutt eller genomföra förändringar i layouten för att de området ska minska dess sena leveranser osv. Dessa förbättringsförslag är hypoteser och ska bara visa att nyckeltalen kan användas som beslutsunderlag i förbättringsarbeten.
När det gäller ekonomisk hållbarhet är effektivitet centralt för företag. Därför har vi valt att inkludera nyckeltalen som presenterats ovan då de indikerar slöserier i form av oanvänd eller missbrukad tid. Genom att identifiera tidslöserier och områden där dessa sker kan företaget göra analyser för att sedan genomföra förändringar som eliminerar eller minskar dessa. Dessa nyckeltal är ett bra beslutsunderlag att ha eftersom det ger verksamheten ett underlag att grunda beslut på som de tidigare inte hade och därmed slipper de göra gissningar. Dessutom är dessa nyckeltal relevanta för Scania om de vill ha beslutsunderlag för att kunna genomföra förändringar för att uppfylla deras
koldioxidminskningsmål och därmed begränsa den globala uppvärmningen.
5.2 Nyckeltal inom ekologisk hållbarhet
Ekologisk hållbarhet avser främst med hjälp av miljösystem att bevara balansen mellan konsumtion och påfyllning av naturresurser och upprätthålla jordens jämvikt. Därför blir optimering en betydligt avgörande aspekt när det kommer till att göra
verksamheten mer hållbar. Vilket skulle kunna göras genom att reducera
verksamhetens spill. Nyckeltal inom materialhantering med avseende på ekologisk hållbarhet som är relevanta blir då sträckan som trucken färdas och energi som förbrukas av trucken. Så de nyckeltal vi anser är lämpliga inom ekologisk hållbarhet med avseende på truckar inom materialhantering är.
- Total sträcka som en truck färdas - Energi konsumerad av en truck
Dessa nyckeltal anser vi är lämpliga för att de ger en indikation på vart slöserierna och
förbättringsmöjligheterna ligger med avseende på resurshantering. Nyckeltalet total
sträcka ger beslutsunderlag för hur mycket som en truck rör sig och med det kan man se om alla de rörelserna är nödvändiga för värdeskapandet eller om trucken rör sig i onödan. Därmed kan man se och minska den totala sträckan som en truck rör sig och spara på resurser i form av truckar på banan samt energi använd. Vilket kommer in till det andra nyckeltalet som avser energi konsumerad av trucken, vilket i namnet tyder på hur mycket energi som används vilket påverkar klimatet. Så om det går att minska detta blir det bättre för klimatet och miljön.
När det gäller ekologisk hållbarhet är koldioxidminskning och energieffektivitet centralt för företag. Därför har vi valt att inkludera nyckeltalen som presenterats ovan då de dels indikerar koldioxidutsläpp av trucken och energi förbrukad av trucken. Genom att identifiera energiförbrukningen och därefter koldioxidutsläppet kan företaget
genomföra analyser för att sedan genomföra förändringar som eliminerar eller minskar detta. Dessa nyckeltal är ett bra beslutsunderlag att ha eftersom det ger verksamheten ett underlag att grunda beslut på som de tidigare inte hade och därmed slipper de göra gissningar. Dessutom är dessa nyckeltal relevanta för Scania om de vill ha
beslutsunderlag för att kunna genomföra förändringar för att uppfylla deras koldioxidminskningsmål och därmed begränsa den globala uppvärmningen.
5.3 Nyckeltal inom social hållbarhet
Social hållbarhet är som sagt processen att hantera de positiva samt de negativa
effekterna på människor, där slutmålet är skapandet av en frisk och säker miljö. Därmed handlar det i det här fallet om säkerhet och nivå av välmående för medarbetarna och operatörerna. Därmed blir nyckeltal som antal krockar under en tidsperiod aktuellt inom denna aspekt. Så de nyckeltal vi anser är lämpliga inom social hållbarhet med avseende på truckar inom materialhantering är.
- Antal krockar över en tidsperiod - Området med mest krockar över tid - Antal akuta leveranser gjorda
Dessa nyckeltal anser vi är lämpliga för att de ger en indikation på vart
förbättringsmöjligheterna ligger med avseende på säkerhet och välmående. Antal krockar över en tidsperiod, möjliggör en förbättring på säkerheten där möjligtvis
antalet krokar ska minskas till en behaglig nivå. Nyckeltalet, området med mest krockar över tid indikerar vilket området som är mest osäkert och kan ge beslutstagare grund för att optimera och säkra denna del av verksamheten. Antal akuta leveranser gjorda är relaterat till stress för operatören, då oplanerade aktioner tenderar att ge mer stress än planerade aktioner och detta nyckeltal kan ge en fingervisning på vad som beslutstagare känner är rimligt att ha i verksamheten och om det brister i deras planeringsteknik.
När det gäller social hållbarhet är säkerhet och hälsa centralt för företag. Därför har vi valt att inkludera nyckeltalen som presenterats ovan då de indikerar säkerheten och hälsan för medarbetarna och operatörerna av truckarna inom verksamheten. Genom att identifiera säkerhets- och hälsorisker kan företaget göra analyser för att sedan
genomföra förändringar som eliminerar eller minskar dessa risker. Dessa nyckeltal är ett bra beslutsunderlag att ha eftersom det ger verksamheten ett underlag att grunda beslut på som de tidigare inte hade och därmed slipper de göra gissningar. Dessutom är dessa nyckeltal relevanta för Scania om de vill ha beslutsunderlag för att kunna
genomföra förändringar för att uppfylla deras mål att bevara och främja säkerhet, hälsa och välbefinnande på jobbet för alla deras anställda.
5.4 Utmaningar med digital teknik och möjliga förbättringsförslag
Utmaningar med digitaltekniken är att mätningarna som fås är inte hundra procent korrekta. Det finns en realtids avvikelse där den nuvarande statusen från den mätta informationen inte helt stämmer överens med informationen som fås ut av teknologin, det finns som sagt en avvikelse, avvikelsen beskrev som liten (Muntlig källa Jake, 2021).
Denna utmaning kan ha direkta konsekvenser, på så sätt att om man ej får direkt korrekta mätvärden så kan besluten förvrängas och stå på dåliga grunder. Men då avvikelser är förekommande inom mätningar så handlar det mer om att inte ta mätningarna som absoluta och alternativt ha i åtanke att nyckeltalen kan ha små avvikelser. Därmed ta beslut med marginaler i stället för absoluta beslut.
6 Slutsats
Syftet med arbetet var att ta fram relevanta nyckeltal inom de tre hållbarhetsområden med avseende på truckvarsamheten för materialhanteringen som kan användas som beslutsunderlag för verksamheten förbättringsarbete. Vilket blev uppfyllt då nyckeltal inom samtliga tre områden presenteras, vidare redogjordes även hur dessa nyckeltal kan användas som beslutsunderlag och hur verksamheten kan använda dessa nyckeltal för att förbättra sig själva.
Målen har uppfyllts då det nuvarande läget rörande materialhantering presenterats i resultatet, identifieringen av relevanta nyckeltal inom samtliga tre hållbarhetsaspekter rörande materialhantering och dess utmaningar har även gjort i analysen.
Metoden som valts möjliggjorde för viss informationsbrist, då besök inte gjordes på verksamheten man baserade arbetet på. Intervjun gjordes på en person som haft tillgång till besök och som har utfört ett stort forskningsprojekt som vårt projekt är en del av. Detta medförde att informationssamling var väldigt omfattande och att alla frågor kunde besvaras. Insamling av information från forskningsartiklar och -arbeten medförde att arbetet underlättades och blev mer vattentät.
Syftet med detta arbete som sagt var att ta fram relevanta nyckeltal som kan användas som beslutsunderlag för förbättring av verksamheten. Detta medför att arbetet bara tog fram nyckeltalen och visade möjliga förslag som kan grundas i nyckeltalen och beslut som kan göras. Men arbetet tar inte fram vilka beslut som är de bästa att göra utifrån nyckeltalen som presenterats ovan för att slutändan förbättra verksamheten. Så en möjlig fortsättning från detta arbete är just att grunda beslut och ta fram passande förslag och lösningar som bäst kan förbättra det valda området av verksamheten med stöd av de framtagna nyckeltalen.
Nyckeltal inom logistik är ett väldigt viktigt mått för prestandamätning och används för att spåra, visualisera och optimera alla relevanta logistikprocesser på ett effektivt sätt.
Nyckeln till att göra transport smartare, säkrare och effektivare är digital teknik. Genom
att kombinera digital teknik och nyckeltal blir prestandamätning enklare och därmed
görs transporten smartare, säkrare och effektivare. Att ha nyckeltal implementerad i
verksamheten ökar synligheten som i sig bidrar till ökad förståelse av nuläget och
genom det skulle företaget kunna genomföra förändringar mot en nödvändig
prestandastandard eller mot ett förutbestämt mål. Nyckeltal underlättar därför för
beslutstagarna eftersom det är en form av beslutsunderlag som kan användas för
förändring.
7 Referenser
Aganovic, D och Jonsson, P. 2006. Produktionsteknik/Produktionsprocessen. 2. uppl.
Uppsala: Liber AB.
Dahlin, Jon-Erik. 2014. Hållbar utveckling. 1:3 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Flores-Garcia, Erik; Jeong, Yongkuk; Liu, Sichao; Kim, Goo-Young och Wiktorsson, Magnus. 2020. Digital Twin-based Services for Future Production Logistics Settings. KTH, Kungliga Tekniska Högskolan.
G. H. Brundtland ET AL. (1987). REPORT OF THE WORLD COMMISSION ON
ENVIRONMENT AND DEVELOPMENT: OUR COMMON FUTURE.Jonsson, Patrik och Mattsson, Stig-Arne. 2016. Logistik. Läran om effektiva
materialflöden. 3:3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.THE SCANIA REPORT 2020 (Annual and Sustainability Report).
Beiera, Grischa; Ullrich, Andre; ReiBig, Malte; Niehof, Silke och Habich, Matthias. 2020 Industry 4.0: How it is defined from a sociotechnical perspective and how much sustainability it includes. https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2020.120856 (Hämtad 11/03/2021)
Cimini, Chiara; Lagorio, Alexandra; Romero, David och Cavalieri, Sergio. 2020. Smart Logistics and The Logistics Operator 4.0.
https://doi.org/10.1016/j.ifacol.2020.12.2818 (Hämtad 11/03/2021)
Ghobakhloo, Morteza. 2019. Industry 4.0, digitization, and opportunities for sustainability.
https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2019.119869 (Hämtad 11/03/2021)
Krauth, Elfriede; Moonen, Hans; Popova Viara och Schut, Martijn. PERFORMANCE INDICATORS IN LOGISTICS SERVICE PROVISION AND WAREHOUSE MANAGEMENT – A LITERATURE REVIEW AND FRAMEWORK.
https://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.472.652&rep=rep1&type=
pdf (Hämtad 14/06/2021).
MHI (2021). Material handling
https://www.mhi.org/fundamentals/material-handling (Hämtad 17/06/2021) O’Byrne, Rob. Uppdaterad 2020. KPI Key Performance Indicators in Supply Chain &
Logistics
https://www.logisticsbureau.com/kpi-key-performance-indicator/ (Hämtad
12/06/2021)
Schmidt, Matthias; Maier, Janine Tatjana och Härtel, Lasse. 2019. Data based root cause analysis for improving logistic key performance indicators of a company’s internal supply chain.
https://doi.org/10.1016/j.procir.2020.01.023 (Hämtad 10/03/2021)
Twin, Alexandra. Uppdaterad 2021. Key Performance Indicators.
https://www.investopedia.com/terms/k/kpi.asp (Hämtad 17/06/2021)
Muntlig källa A. 2021
https://docs.google.com/document/d/1-
e1y72xxXoBbV50KhmZqTl9nlDhY8PkY/edit#heading=h.gjdgxs.
Muntlig källa B. 22/01/2021.
https://docs.google.com/document/d/1WsCrx80htE8xaVs9Zk6wht7VCInD2Bhh/edit#
heading=h.gjdgxs.
Muntlig källa C. 18/12/2020.
https://docs.google.com/document/d/1bxl9oAKdtyUqC8u8F6MNMEQXoKyzt79t/edit
#heading=h.gjdgxs.
Muntlig källa D, Assisterande professor på Kungliga Tekniska Högskolan. 2021. Intervju 6 maj.
8 Bilaga
8.1 Intervjufrågor
Who are you and what do you do?
Can you shortly describe the research project and your role in that project?
- What was the reason for the research project to start?
- What was the initial problem that needed to be solved?
Can you describe the material handling process for the case company you researched, more specifically material handling with trucks?
Was there anything lacking in the material handling process for the case company you researched?
- Did the case company have kpis (key performance indicators) in regard to material handling and specially regarding warehouse trucks?
- (If they have) what are those?
What kind of improvements in the material handling for the case company have you guys come up with, in the research project?
- What are the benefits to the improvements?
- What are the challenges to the improvements?
Have you worked on kpis in the research project?
What are your thoughts on kpis in the material handling process?
How important do you think kpis are in the decision-making process in material handling with regards to warehouse trucks and without?
What kind of Kpis do you suggest is important in material handling?
What are the benefits of kpis in material handling?
What kind of kpis in regard to economical, ecological and social sustainability do you suggest is important in material handling?
What kind of kpis can be measured with the digital technology that can be implemented
through the research project?
TRITA -ITM-EX 2021:330
