En influens av cistercienserarkitekturen i en västgötakyrka och dess roll för åldersbestämningen
Nilsson, Leif H
Fornvännen 52, 187-191
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1957_187
Ingår i: samla.raa.se
S M A B B E M E D D E L A N D E N
EN INFLUENS AV CISTERCIENSERARKITEK- TUREN I EN VÄSTGÖTAKYRKA OCH DESS ROLL
FÖR ÅLDERSBESTÄMNINGEN
Vägen över Vättern från H ä s t h o l m e n till IIjo är u r å l d r i g och framvuxen ur l a n d s k a p e t s topografiska gestaltning. Bcdan i tidig medeltid hade d e n n a väg t u s e n å r i g a anor.1
När de i n v a n d r a n d e cistercienscrhröderna fann det lämpligt att lägga ett kloster på gränsen m e l l a n bygd och obygd invid Omberg, Alvastra kloster, skapades ett k u l t u r c e n t r u m av b e t y d a n d e m å t t nära den gamla förbindelse- vägen över V ä t t e r n . Det dröjde inte heller länge f ö r r ä n b r ö d e r n a från klostret tog denna väg över till Västergötland för att d ä r skapa en m o t - svarighet till Alvastra. Efter motigheter och sökande kom m a n till slut att slå sig ner på västsidan av m i t t p a s s c t i Billingcn invid vägen Hjo—Skövde—
Skara. Mellan dessa b å d a cistercienserkloster v a r särskilt i b ö r j a n förbin- delsen med all sannolikhet synnerligen livlig (fig. I ) .2
Bygderna u t m e d och i n ä r h e t e n av vägen kom n a t u r l i g e n också ofta i kontakt med de livaktiga klosterbröderna, särskilt som dessa inte b a r a sysslade med andliga u t a n även rent p r a k t i s k a ting och h ä r u t i n n a n v a r pionjärer i landet och allmogens l ä r o m ä s t a r e .
Ordens k y r k o a n l ä g g n i n g a r u p p v i s a r cn del särpräglade drag. Ett av dem är de t v ä r s t ä l l d a t u n n v a l v c n i sidoskeppen, vilka vi också m ö t e r i Alvastra- k y r k a n . De t v ä r s t ä l l d a t u n n v a l v c n ä r h ä r spetsade m e d a n m i t t - och t v ä r - skeppens är helt r u n d a . I det gammalhui-gundiska systemet växlade a n - vändningen av helt r u n d a och spetsade valv så a t t än den ena än den a n d r a typen kom till a n v ä n d n i n g , än b å d a vid sidan av v a r a n d r a (fig. 2).*
Även om m a n inte k ä n n e r till något om den första V a r n h c m s - k y r k a n i sten, vågar m a n a n t a , att anläggningen i sin u t f o r m n i n g härvid inte avvek frän den i m o d e r k l o s t r c t Alvastra.
Erik Lundberg h a r i sitt verk, Byggnadskonsten i Sverige u n d e r medel- tiden 1000—1400, u n d e r r u b r i k e n »Cisterciensernas inflytande på lokal
1 I M. M a n n e r f d l s arbete, Västgötavägar I, Uppsala 1938 (Västergötland A: 3 ) , finns på s. 36 påvisat h u r bygden i olika s a m m a n h a n g varit k n u t e n österut åt Östergötland. — Därutöver kan n ä m n a s att åren 1638—91 hörde Suntak, Härja och Ettak socknar till Wisingsborgs grevskap. Detta v a r tydligen sista gången som östtendenscn s y n b a r t f r a m t r ä d d e . (Se L i n d - skog P . E . , Försök Till En Korrt Beskrifning om Skara Stift, III. Häftet, Skara 1814, s. 30.) J f r h ä r Mannerfelt, M., a. a., k a r t o r n a pä s. 11 och 12, s. 13 ( m i t t e n ) och s. 36, r. 1—17.
2 Forssén, A., V ä r n h e m , Stockholm 1928 (Sv. F o r n m i n n e s p l a t s c r N : o 8 ) , s. 3—5.
' Curman, S., Cistercienserordens byggnadskonst I, Stockholm 1912, s. 48, r. 20—24 och s. 179, fig. 116 samt r. 5—8. Se h ä r även Lundberg, E., Arki- t e k t u r e n s f o r m s p r å k , del 3, Stockholm 1950, s. 462.
S | | A B B E M E D I) B L A N D E N
KARTSKISS
tAWV
DET MEDELTIDA VÄSTERGÖTLAND
\ ^ " D A B O D t H
•frj D \ I E n
l i g . 1. Det medeltida Västergötland. (Efter N. Beckman.) S u n t a k ligger ungefär i »/» i övre ordet »TIDHA». — Medieval Västergötland. (After
N. Beckman.) S u n t a k lies a p p r o x i m a t e l g in the »/» of upper »TIDHAv.
tradition» påvisat h u r en del östgötska sockenkyrkor rönt inflytelser från Alvastra klosterkyrka.4
4 Lundberg, FA, Byggnadskonsten i Sverige u n d e r medeltiden 1000—1400, Stockholm 1940, s. 388—393.
188
S MA B B B M E D D E L A N D E N
« B }>
&
jj
B
jwtv»wui3is«Maaivw«« 0
Fig. 2. P l a n r i t n i n g av Alvastra k l o s t e r k y r k a . ATA.
Plan of the Conuent Church of Alvastra.
Senare visar Armin Tuulse i arbetet Hossmo kyrka a t t detta inflytande sträckt sig ner till K a l m a r - t r a k t e n .5 I båda fallen är det framför allt de tvärställda t u n n v a l v e n , som utgör b e v i s m a t e r i a l e t .
Men även Västergötland k u n d e med h ä n s y n till vad som förut sagts t ä n k a s ha bevarat någon kyrkobyggnad med s p ä r av cistcreicnsisk p å v e r k a n . Så ä r också fallet.
I S u n t a k s lilla kyrka en mil syd-sydväst om T i d a h o l m finner m a n över koret i m o t s a t s till vad som var brukligt ett t v ä r s t ä l l t t u n n v a l v med frag- ment av senmedeltida k a l k m å l n i n g a r . Kyrkan är byggd av putsad sandsten i tjocka, relativt j ä m n a skift och b e s t å r av l å n g h u s med lägre och s m a l a r e kor samt absid. P l a n b i l d n i n g e n är kort och bred (sydliga i n f l u e n s e r ) . Triumfbågen är t r å n g och h a r västliga förebilder liksom det b r a n t a takfallet.
E r n s t Fischer h a r i sina arbeten" huvudsakligen med ledning av m u r - verket d a t e r a t Suntak till 1100-talets m i t t , varvid han för den till de kyrkor, som h a r a n g l o - n o r m a n n i s k förebild.
Erik Lundberg åter d a t e r a r den till 1100-talets senare del och a n s e r den tillhöra den s k å n s k - i n f l u e r a d e k y r k o t y p e n . Han u t g å r då ifrån p l a n b i l d - ningen och t a r speciellt fasta på korets mot öster s m a l n a n d e form.'
• Tuulse, A., Hossmo kyrka (Kungl. Vitterhets Historie oeh Antikvitets Akademiens h a n d l i n g a r . Antikvariska serien 2), Stockholm 1955, s. 107—110.
0 Fischer, FA, Västergötlands s a n d s t e n s k y r k o r (Västergötlands F o r n m i n n e s - förenings Tidskrift, bd III 9/10, 1910—18, s. 38 och 6 3 ) . D e n s a m m e , Väster- götlands kyrkliga konst u n d e r medeltiden (Västergötland A: 2 ) , Uppsala 1920, s. 42, r. 3—8.
7 Lundberg, FA, Byggnadskonsten i Sverige u n d e r medeltiden 1000—1400, Stockholm 1940, s. 349—350 ( S u n t a k ) .
189
S M A B B E M E D D E L A N D E N
F13. 3. P l a n av S u n t a k s gamla k y r k a . ATA.
Suntak'» old church.
P l a n of
P l a n b i l d n i n g e n och a r k i t e k t u r e n ger s å l u n d a vid h a n d e n att skilda stil- element ( t y s k - d a n s k a och engelska) p å v e r k a t b y g g m ä s t a r e n , som tydligen varit av en receptiv och k o m b i n e r a n d e läggning (fig. 3).8
Enligt förf:s m ä t n i n g a r m ä t e r k y r k a n s y t t e r m u r a r i koret 0,85 m, m e d a n skiljemuren mot långhuset ä r 1 m tjock. I öster finns en utbyggd absid med hjälmvalv.0
Under inflytanden från de nya och m o d e r n a cistercicnseranläggningarna, som då stod u n d e r u p p f ö r a n d e i Alvastra och V ä r n h e m , m u r a d e byggmästaren s å l u n d a vid k y r k a n s u p p f ö r a n d e t u n n a ytterväggar i koret och slog över det ett t v ä r s t ä l l t t u n n v a l v , vars tryck b a r s upp dels av ö s t m u r e n med dess absid och dels av den tjockare l å n g h u s g a v c l m u r c n , som ledde av valvtrycket genom sin n e d å t r i k t a d e tyngd. Valvformen anslöts t i l l den i kor vanliga, helt r u n d v ä l v d a .
8 J f r Nilsson, L . H . , S u n t a k s gamla k y r k a , Stockholm 1954 (Sv. F o r n - m i n n e s p l a t s e r N :o 43), s. 3 och 5.
• I Valstads k y r k o a r k i v finns en av förf. gjord beskrivning betitlad »Sun- taks gamla kyrka» från år 1952. Måttuppgifterna är h ä m t a d e u r den, s. 3.
190
S M A B B E M E D D E L A N D E N
Alvastra-klostret g r u n d a d e s 1143, och dess stenkyrka torde ha p å b ö r j a t s omkring år 1150. Den stod i h u v u d s a k färdig och invigdes 1180.10
V ä r n h e m g r u n d a d e s 1150, m e d a n anläggningens stenbyggnader s a n n o l i k t började uppföras först o m k r i n g 1170.11 Denna anläggning förhärjades och ödelades helt av eld år 1234. I det nya Varnhcmsbygget fick sidoskeppen kryssvalv.1 2 En ny tid med nya formidcal hade b r u t i t in.
Följaktligen kan m a n r ä k n a med att S u n t a k s - k y r k a n k o m m i t till u n d e r den period dä Alvastra- och Varnhemsbyggcna samtidigt pågick, dvs. då de t v ä r s t ä l l d a valven var a k t u e l l a . Med stöd h ä r a v kan S u n t a k s - k y r k a n d a t e r a s till tiden 1170—80. Leif II. Nilsson
10 F o r n v ä n n e n 1933, s. 178, r. 7—20 och s. 179—180 ( F r ö d i n , O., Den äldsta k l o s t e r k y r k a n i A l v a s t r a ) . Förf. a n v ä n d e r sig av F r ö d i n s d a t e r i n g a r .
11 Ortued, Edw., Cistercieordcnen og dens Klostrc i Norden, Köbenhavn 1927. O. skriver d ä r på s. 229, r. 15—16: »Eriks og Kristinas sön kong Knut I (1167—96) h j ä l p V ä r n h e m s konvent til at få ordensmoessige byg- ninger rejst . . . » . Varifrån uppgiften är h ä m t a d uppgives inte. De första årens osäkra f ö r h å l l a n d e n och den E r i k s k a ä t t e n s senare välförhållande till klostret pekar likväl i denna r i k t n i n g .
12 Ortued, Edw., a. a., s. 229, se noten nederst vid astcrisken och s. 230, fig. 15.
ET BIDRAG TIL KARL XII.S SARKOFAGS HISTORIE
»Le h a z a r d m'a fait c o n n a i t r c un sculptcur.» Under cn Gennemgang af Slotsbygningskommissionens Arkiv i det danske Rigsarkiv cr jeg st0dt paa nogle Aktstykkcr1, hvis Indhold af flere Aarsager h a r k u n s t h i s t o r i s k Interesse, ikke m i n d s t fordi vi hcrigennem faar Bede paa de Detaillcr vedr0rende Karl XII.s Sarkofag og dens Tilblivelsc, som hidtil h a r manglct 1 dette stolte Monuments Historie. De tre Bilag aftrykkes ber in extenso ledsaget af nogle K o m m e n t a r e r .
Bilag 1
Extract aus einem an des Herrn Geheime R a t h von Schulin Excellentz, von Herr J u s t i t z B a t h Schnell erlassenem Schreiben d . d . Gliickstadt d. 31 De- cember 1739.2
Le hazard m'a fait c o n n a i t r e un sculpteur natif de ce pays pres de Wilstcr, se n o m m a n t Asmus F r a u e n ; e t a n t venu ici apres 12 a n s d'absence p o u r cherchcr sa portion d'heritage qui lul est é c h u é ; j ' a i eu 1'occasion de le parler, il est sur son r e t o u r pour A m s t e r d a m ou il est domicilié bourgeois ct m e m h r e de la corporation de St. L u c a s / : welches eine v o r n e h m e und hcriihmte Gilde fur K i i n s t l e r : / . Il m'a dit que si on avait besoin de 1'ouvrage a fonte de m e t a i l ou d'autre facon du m e t i e r d'un h a b i l e sculpteur, il fait
1 Bilag til Slotsbygningskommissionens P r o t o k o l 1740, No. 910. Ref.
13. J a n .
- Gliickstadt i det sydlige Holsten h0rte da u n d e r den d a n s k e Konge.
191
