Nattvardskalkarna i Eriksbergs och Våmbs kyrkor i Västergötland Nilsson, Leif H Fornvännen 131-133 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1955_131 Ingår i: samla.raa.se

(1)

Nattvardskalkarna i Eriksbergs och Våmbs kyrkor i Västergötland Nilsson, Leif H

Fornvännen 131-133

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1955_131

Ingår i: samla.raa.se

(2)

S M Ä R R E M E D D E L A N D E N

r i k s a n t i k v a r i e n . Även om beskrivningen ocksä i detta fall är s u m m a r i s k , torde det dock få anses klarlagt att Historiska museets t y g t r y c k s a n t e - p e n d i u m och a l t a r b c k l ä d n a d c n från Västra Skrukeby kyrka äro identiska, så mycket mera som vi j u av Mandelgrens berättelse få veta, a t t den sist- n ä m n d a i n l ä m n a t s till Kungl. Vitterhets Historie och A n t i k v i t e t s a k a d e m i e n s s a m l i n g a r .

Åke Xisbeth

NATTVARDSKALKARNA I E R I K S B E R G S OCH VÅMBS K Y R K O R I VÄSTERGÖTLAND

I Eriksbergs församling i Gäsene h ä r a d finns cn n a t t v a r d s k a l k av silver.

Utmed dess fotlist löper en i n s k r i p t i o n så l y d a n d e : »TENTO 1619 K. G.

DABOWAN DO K. STABZECHOVIC A SLUZEKA ZA B. I. SZMH. ZA K. H.

VOZILA G. H. LAUBEK». Cuppan, som gjordes om 1841, b a r dessförinnan i n i t i a l e r n a I. G. Z. II. I. M.¹ I katalogen över u t s t ä l l n i n g e n av kyrkligt silver i Skara 1913 är kalken upptagen som nr 42 och anges ha slavisk i n s k r i p t i o n och vara tillverkad 1617.2

Vid ett besök i Eriksbcrgs kyrka gjorde förf. cn noggrann nedteckning av b o k s t a v s t y p e r oeh i n t e r p u n k t i o n på foten j ä m t e en beskrivning av kalken i övrigt. Preceptorn i slaviska språk vid Göteborgs Universitet G. Jacobsson gjorde sedan följande tolkning av den gammaltjeekiska t e x t e n : »tento 1619 k / a l i c h / g / e / d a r o w a n do k / o s l e l a / Starzcchovic a Sluzcka za B. I. SZMH.

za K. H. vozila G. H. Laubek» eller i ö v e r s ä t t n i n g »denna kalk 1619 s k ä n k e s till k y r k a n i Starzcchovicc och Sluzek ( f ö r s a m l i n g a r ? ) för R. I. SZMH. (obegriplig förkortning) för K. H. (obegriplig förkortning) hon b r u k a d e föra ( ? ) G. H. Laubek».

De i texten n ä m n d a f ö r s a m l i n g a r n a Starzechovice och Sluzek (ty. Sta- rechovvitz och Sluzin) ligger i d i s t r i k t e t Proslejov ( P r o s s n i t z ) i Moravia (Mähren) i Tjeckoslovakien. De k a l l a s n u m e r a Starechovice och Sluzin.'

Under det t r e t t i o å r i g a krigets slutskede gjorde L e n n a r t Torstenson en framstöt mot Wien över b ö h m i s k t - m ä h r i s k t o m r å d e och hemsökte u n d e r f ö r s o m m a r e n 1645 också t r a k t e r n a kring Brno ( B r u n n ) .4 F ö r s a m l i n g a r n a s

1 1829 års inventering. Eriksbergs F ö r s a m l i n g s Kyrkors I n v e n t a r i e r , i ATA.

2 U t s t ä l l n i n g af Kyrkligt Silfver från Skara Stift, 1913 ( k a t a l o g ) .

3 Enligt uppgifter frän Tjeckiska Legationen i Stockholm och Bundes- d c n k m a l a m t i Wien.

4 Slaget vid J a n k o w 1645 22/2 1945. Minnesskrift u t a r b . och utg. av För- s v a r s s t a b e n s k r i g s h i s t o r i s k a avdelning. Stockholm 1945. M i l i t ä r l i t t e r a t u r - föreningens förlag 192. Se s. 125—131 och s. 136—137 ( k a r t a n ) .

131

(3)

Fig. 1 Den m ä h r i s k a kalken från omkring år 1600 i Erikshergs församling.

F o t o Röhsska museet. — The Morauian cup (c. 1600) belonging to Eriksberg parish.

k a l k föll då i s v e n s k a r n a s h ä n d e r liksom det förnämliga biblioteket i Nikolsburg.

Vid Torsfensons a r m é tjänstgjorde vid d e n n a lid cn 1. f. fältbokhållare Amund Amundsson.5 Han adlades 1651 med n a m n e t Bosenacker och blev sedermera ö v e r k r i g s k a m r e r a r e 1 Bremen och Vorden.' Amund Amundsson s k ä n k t e Eriksbergs kyrka förutom n ä m n d a kalk också en m ä s s h a k e med å r t a l e t 1046 och i n i t i a l e r n a A A S och en Biblia Norinbergicnsia (sedermera förstörd av b r a n d ) j ä m t e flera s m ä r r e föremål. Av i n i t i a l e r n a pä m ä s s - haken att döma h a r den s k ä n k t s före h a n s a d l a n d e . Kyrkoböckerna n ä m n e r

5 Kungl. K a m m a r k o l l e g i u m , a r k i v n r 96/1954: A. v a r skrivare i 2.provins- kontoret 1638, blev sedan k a m m a r s k r i v a r e och 1647 f ä l t b o k h å l l a r e .

' Elgenstierna, G., Svenska adelns ä t t a r t a v l o r , del 6, s. 436.

132

(4)

blott Amund Amundsson Bosenacker som givare u t a n a t t angiva å r t a l . ' E n ä r svenska a r m é n delvis uppehöll sig i B r n o — O l o m o u c - t r a k t e r n a 1645, vägar m a n sluta sig till a t t såväl kalken som m ä s s h a k e n då eller kort d ä r - efter förvärvats av Amund Amundsson, som sedan s k ä n k t dem till E r i k s - bergs kyrka något av åren 1646—51, sannolikt 1646, som angives på m ä s s - h a k e n .

Kalkens tjeckiska inskription h a r säkerligen s a m b a n d med de n a t i o n e l l a rörelserna i Böhmen och Mähren åren n ä r m a s t före 1620.

I n s k r i p t i o n e n är enligt texten gjord 1619, medan själva kalken kan vara några årtionden äldre. Den h a r skaft och fot förgyllda, d r i v n a och graverade.

Skaftet är sexsidigt med nod. Noden h a r sex u t s t å e n d e p a r t i e r i sexpass- form, vart och ett med en graverad sexbladig ros. Själva n o d k n u t e n h a r d r i v n a , r o m b o i d a motiv. Foten är r u n d . Cuppan är s t ä m p l a d a) tre kronor, b) Borås vapen, c) C. L. (Carl Anton L i n d s t r ö m s [1818—25] ä n k a Maria [1825—44]), d) L 4 (1841).8 D i a m e t e r n ä r 11,2 cm och höjden 18,7 cm.

Cuppan b ä r inskriptionen »Tillhör Eriksbergs Kyrka, Ar 1841». I b o t t n e n finns r i s t a t »23 1/2 lod».

Våmbs kyrka i Skövde h a r en betydligt yngre kalk i sin ägo. Den är i b o t t n e n försedd med i n i t i a l e r n a B. A. j ä m t e å l d c r m a n s r a n k a . Enligt en a n t e c k n i n g i kyrkoboken av den 5 j u l i 1724 »uppwistes t b e n nyligen för- färdigade Silfwer Kalken med patén». Den kostade då 27 B : r Smt."

I Gustaf U p m a r k s a r b e t e »Guld- och Silversmeder i Sverige», Stockholm 1943, s. 631, n a m n e s en m ä s t a r e i Skövde, Bengt Ahlqvist (1725—30), förut bosatt i Askersund. I n n a n h a n slutgiltigt överflyttade till Skövde, h a r Ahlqvist säkerligen besökt och u p p e h å l l i t sig i staden vid flera tillfällen.

Sannolikt h a r h a n vid ett s å d a n t besök e r h å l l i t b e s t ä l l n i n g pä V ä m b - kalken, som levererades s o m m a r e n 1724, dvs. k o r t före överflyttningen.

Kalken, som h a r rund fot och skaft med nod, väger 19 1/2 lod. 1879 in- graverades orden »Wåmbs kyrka».^{1 0} Diametern är 8,9 cm, höjden 15,1 cm.

Leif II. Xilsson

'• Eriksbergs k y r k a s i n v e n t a r i u m Anno 1711, d. 12 Sept., i L a n d s a r k i v e t i Göteborg. — A. torde s a n n o l i k t vara född i Eriksbergs församling någon gång mellan 1610—1620.

8 Upmark, G., Boråsguldsmederna och deras s t ä m p l a r . F a t a b u r e n 1915.

• »Wåm Cl», Kyrkobok 1723—1788: Sockenstämma 1724, d. 5 j u l i , § 1 i L a n d s a r k i v e t i Göteborg.

10 Nilsson, L . H . , Våmbs Kyrka, Skövde 1953, s. 11.

133